PROJEKTSLUTRAPPORT Webbkollen återinlagda. - Uppföljning av personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 30 dagar
|
|
- Britt-Marie Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTSLUTRAPPORT Webbkollen återinlagda - Uppföljning av personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 30 dagar Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Webbkollen återinlagda Projekt: Webbkollen återinlagda Idnr: Delprojekt: Beställare: Version: 1.0 Uppföljning av personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 30 dagar Idnr: Ledningskraft Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Skriven av: Britt-Louise Forsberg Datum: Godkänd av: Projektwebbplats: Datum:
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 2 1 INFORMATION OM PROJEKTET BAKGRUND UPPDRAG SYFTE METOD URVAL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 4 2 PROJEKTRESULTAT BAKGRUNDSFAKTORER BORTFALL RESULTAT AV WEBENKÄT HEMMASITUATION TIDIGARE FÖRVÄNTAD OCH ÖNSKAD DETTA BESÖK ORSAK TRANSPORT TILL SJUKHUS INITIATIVTAGARE KUNNAT FÖREBYGGAS TROLIG ÅTERINLÄGGNING FÖRRA BESÖKET FICK HJÄLP HEMGÅNG LÄKEMEDEL KOMBINERADE FRÅGOR BEDÖMNING AV SVARANDE 10 3 DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION 11 4 SLUTSATSER 14 5 REFERENSER 14 BILAGA 1 WEBBKOLLEN ÅTERINLAGDA JÄMFÖRELSE VÄSTERNORRLAND - RIKET BILAGA 2 HUR SKULLE DU VILJA ATT DET BLEV NÄR DU KOM HEM. ANNAT ALTERNATIV/NOTERINGAR BILAGA 3 ANDRA ALTERNATIV TILL VARFÖR ÄR PÅ SJUKHUS/NOTERINGAR BILAGA 4 UPPSNAPPAT FRÅN INTERVJUER SOM INTE FRAMKOMMER I ENKÄTEN 1
3 SAMMANFATTNING Syftet med arbetet har varit att följa upp personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 1-30 dagar efter senaste utskrivningstillfället i slutenvården, för att fånga upp deras upplevelser och identifiera eventuella förbättringsområden. Förutom att fånga deras upplevelser önskades en bild av personernas konsumtion av vård och omsorgsinsatser under en 12 månaders period samt en kostnadsbild för detta. Arbetet är en del av det arbete som bedrivs i den nationella överenskommelsen Bättre liv för sjuka äldre (S2011/11027/FST). Metod: Arbetet är inte vetenskapligt men råd från statistiker har inhämtats för att kunna särskilja eventuella, statistiskt signifikanta skillnader, mellan sjukhusområde, län och kön. För att få kunna påvisa skillnaderna behövdes 80 intervjuer i Västernorrland. Bortfall registrerades för att få en bild av hur många som exkluderades på grund av sin kognitiva förmåga. Vid intervjuerna användes Webbkollen återinlagda som strukturerat verktyg där patienterna utifrån öppna frågor svarade på en webbaserad enkät. Samtycke till att få hämta in registeruppgifter inhämtades i anslutning till intervjuerna. Åsikter och kommentarer som framkom under intervjun men som inte framgick i enkäten sammanställdes i ett dokument vid sidan av. Resultat: Totalt genomfördes 80 intervjuer varav 48 på Länssjukhuset, 16 på Sollefteå sjukhus och 16 på Örnsköldsviks sjukhus. 41 av de intervjuade var kvinnor, 39 var män. 71 av de intervjuade personerna gav sitt medgivande till att uppgifter från kommunens respektive landstingets verksamhetsregister inhämtades. Resultatet visade att den största delen (92 %) av de intervjuade personerna bodde i ordinärt boende. Endast 4% (n=3) kom från särskilt boende. Flertalet kom in till sjukhus med ambulans. Initiativ till att åka in togs i de flesta fall av en anhörig eller personen själv. Av de intervjuade var det lika många som upplevde att de var med respektive inte var med och planerade inför sin hemgång förra gången (41 %). Länet visade en signifikant skillnad jämfört med riket angående andelen som upplever att de fått den hjälp de behövde då de kom hem från sjukhus. Av de intervjuade hade 46 % i länet angett att de fått den hjälp de behövde jämfört med riket där 62 % angett detta. I länet har en stor andel uppgett att de hade fått en läkemedelssammanställning (84 %). Detta var en signifikant skillnad till länets fördel jämfört med riket. Slutsats: Detta är ingen vetenskaplig studie och resultatet måste ses mot bakgrund av att antalet intervjuade är begränsat, särskilt nedbrutet på kommunnivå. Västernorrland visar ändå på ett mönster liknade riket totalt. Största andelen av de intervjuade i Västernorrland kom från ordinärt boende. Många återinskrivs på grund av samma orsak som de var på sjukhus förra gången. De vanligaste beskrivna orsakerna kan sammanfattas som andningsrelaterade besvär, ingen ork, yrsel och andra alternativ. Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus och i de flesta fall är det anhörig/närstående eller personerna själva som tagit initiativet. I Västernorrland har ungefär en femtedel angett att de kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Både i riket och i länet visas ett mönster på att långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen inför sin hemgång eller att de fått information om vad som planerats. 2
4 1 INFORMATION OM PROJEKTET 1.1 BAKGRUND Var femte person över 65 år som skrivs ut från slutenvårdsavdelning i Sverige blir oplanerat återinlagd inom 30 dagar. Det finns många orsaker till detta. Några exempel är problem med läkemedel, bristande uppföljning samt bristande kontakt mellan primärvård, sjukhus och kommunens omsorg. Många återinläggningar är nödvändiga och motiverade, men nationella studier visar också att genom fokuserade förbättringsåtgärder kan onödiga återinläggningar minskas. Genom att arbeta proaktivt i stället för reaktivt som samhället till stor del gör idag skulle vi kunna minska återinläggningar, öka den patientupplevda och medicinska kvalitéten samt ge resursmässiga besparingar (Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Bättre liv för sjuka äldre - en kvalitativ uppföljning, 2012). Inom ramen för överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre och Sammanhållen vård och omsorg, har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), uppmanat alla Sveriges län att analysera det egna länets sammantagna vårdtillfällen för indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1-30 dagar. Målet har varit att minska indikatorerna med 10 % för För 2013 är målet att kunna påvisa en statistiskt säkerställd förbättring av indikatorerna. Landstinget Västernorrland och länets kommuner samarbetar via Ledningskraft med alla delar som ingår i överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre (S2011/11027/FST). Som en del av satsningen Bättre liv för sjuka äldre och Sammanhållen vård och omsorg har arbetet med Webbkollen återinlagda gjorts för att identifiera eventuella faktorer som skulle kunna förhindra onödiga återinläggningar. 1.2 UPPDRAG Uppdragsgivare för föreliggande arbete var Ledningskraft. 1.3 SYFTE Syftet med arbetet har varit att följa upp personer > 65 år som oplanerat återinskrivits i slutenvård inom 1-30 dagar efter senaste utskrivningstillfället i slutenvården, för att fånga upp deras upplevelser och identifiera eventuella faktorer som påverkar patienters återinskrivning. 1.4 METOD Intervjuer med patienter som oplanerat återinskrivits på länets sjukhus inom 30 dagar Urval Patienter 65 år eller äldre som återinskrivits på vårdavdelning tillhörande vårdområde medicin/geriatrik på Sundsvalls, Sollefteås eller Örnsköldsviks sjukhus. I Sollefteå fanns en stark önskan om att få ta med även andra vårdområden. För att kunna urskilja eventuella skillnader mellan sjukhusområde fördelades 80 intervjuer med 60 % till Sundsvall/Härnösand, 20 % till Sollefteå och 20 % till Örnsköldsviks sjukhusområde. Slumpmässigt urval säkerställdes i Sundsvall genom turdragning. I Sollefteå och Örnsköldsvik var antalet potentiella patienter inte så stort att det föll bort någon på grund av att det. Intervjuerna genomfördes under perioden
5 1.4.2 Tillvägagångssätt Intervjuer på länets sjukhus skedde av en utsedd intervjuare. Information till patienterna gavs enligt direktiv från Webbkollen återinlagdas projektledning. I Sundsvall inhämtades uppgifter om återinskrivna patienter ur systemet Akutbas. I Sollefteå rapporterade personal när de fått återinskrivna patienter till sin vårdavdelning och i och Örnsköldsvik noterades de på en lista vilken intervjuaren stämde av eftersom. Bortfall på grund av att intervjuaren inte hann träffa patienten innan hemgång noterades. Övriga bortfall noterades av intervjuaren enligt alternativen Vill ej, För trött/dålig, Kommer ej åt eller Kognitiva svårigheter enligt personal. Medgivande för inhämtande av registeruppgifter inhämtades skriftligt vid intervjutillfället och blanketten hålls tillsvidare inlåst i arkivskåp under pågående studieperiod och så länge resultat används. På webkollens portal kan resultat sammanställdes för jämförelse mellan län rike. Genom att bryta ned frågor kunde svarsfrekvens per kommun beräknas. Underlaget för vissa kommuner blev så litet på vissa frågor att andelar inte kunde beräknas. Sjukhusområden definierades genom att summera intervjuer från personer inom de kommuner som tillhör sjukhusets upptagningsområde. Sundsvall, Timrå, Härnösand och Ånge summerades till Sundsvalls sjukhusområde. Sollefteå och Kramfors till Sollefteå sjukhusområde och Örnsköldsvik kommun räknades till Örnsköldsviks sjukhusområde. Det var inte möjligt att i portalen särskilja på sjukhusområden. En statistiker har beräknat om det finns någon statistisk signifikans vid jämförelser mellan länet och riket samt mellan sjukhusområdena. 2 PROJEKTRESULTAT 2.1 BAKGRUNDSFAKTORER Av de intervjuade personerna (n=80) var 41 kvinnor och 39 män. 92 % av de intervjuade angav att de bodde i ordinärt boende (n= 74). 3 st angav att de bodde på särskilt boende och 3 st i ett seniorboende. 48 st intervjuer skedde på Länssjukhuset, 16 st på Sollefteå sjukhus och 16 st på Örnsköldsviks sjukhus. Av de 16 intervjuerna på Sollefteå sjukhus var det 4 som inte tillhörde vårdområde medicin. 71 st medgivande inhämtades för att få ta in registeruppgifter från Kommun- och Landstingsverksamheter. Övriga (n= 9) ville endast delta i intervju. Registeruppgifter har inhämtats från Landstinget. 4 kommuner har godkänt att delge registeruppgifter men det har visat sig vara problematiskt att få fram de uppgifter som efterfrågas varför inga uppgifter erhållits ännu. 4
6 2.2 BORTFALL I tabell 1 visas sammanställning av bortfall fördelat på bortfallsalternativ och sjukhusområde. Bortfallsalternativ Länssjukhuset Sollefteå Örnsköldsvik Tillfällen/alternativ Vill ej 9 (1 redan 5 (2 redan 5 (2 redan 19 intervjuat) intervjuat) intervjuat) För trött/dålig (5 =1 16 person Kommer ej åt (14personer) Kognitiva svårigheter enligt 12 (11 personer) 7 3 (1 av dessa afasi, oklart 22 (20 eller 21 personer) personal om kogn. Hunnit gå hem 71 (67personer) 15 (14personer) Tillfällen/sj.h.område Tabell RESULTAT AV WEBENKÄT Resultat presenteras i korthet under rubrikerna nedan. Se Bilaga 1 för jämförelse med siffror för alla genomförda intervjuer i riket jan I bilagorna 2-4 finns kommentarer, noteringar och åsikter som framkommit under intervjuerna Hemmasituation Tidigare 42 % (n=34) har angett att det har varit bra hemma sedan de var på sjukhuset sist och 34 % (n=27) har angett att det har varit dåligt hemma. Jämfört med riket har Västernorrlands län något mindre andel som angett att de haft det bra och något större andel som angett att de haft det dåligt hemma sedan sist. Av de som angett att det var dåligt hemma angav de flesta att anledningen var att de inte mått bra (n=24). 15 % (n=4) angav att hemtjänsten inte var tillräcklig och 7 % (n=2) angav att vårdcentralens insatser inte varit tillräckliga. 37 % (n=10) har lämnat kommentarer eller annat alternativ av karaktären har inte fått uppföljning på den nya medicinen, hade ont, var svag och att de var i lite för dåligt skick. Kommentarer visas i Bilaga Förväntad och önskad 24 personer tror att det kommer att bli bättre än innan när de kommer hem. 57 tror att det kommer att bli som efter föregående besök eller vet inte hur det kommer att bli. En person har kommenterat att hen inte kommer att komma hem och två har relaterat till mer hjälp hemma. De allra flesta har angett annat alternativ till hur de skulle vilja att det blev när de kommit hem (n=48). De antyder att de vill att det ska bli som tidigare, få lite mer hjälp i hemmet alternativt hemsjukvård/hjälp av primärvården. Kommentarer visas i Bilaga 2. 5
7 Andel per sjukhusområde Detta besök Orsak 71 % (n=57) anger att de är återinskrivna av samma orsak som förra gången. 25 % (n=20) har uppgett annan anledning. Detta stämmer bra överens med riket i övrigt. I Västernorrland har större andel av männen (79 %) jämfört med andel kvinnor ( 63%) svarat att de är på sjukhus av samma orsak som sist. Över hälften har lämnat alternativ till orsaken för återinskrivning utöver det som fanns förvalt. De allra flesta som angett alternativ har relaterat till andningsbesvär. I de förvalda alternativen har ca 25 % angett andfåddhet. Därefter kom ingen ork och yrsel. Som annat alternativ har 4 personer angivit strokesymtom och 2 personer har relaterat till medicinbesvär. Annan anledning till sjukhusvistelse visas i Bilaga Transport till sjukhus 71 % kom till sjukhuset med ambulans (n=57). I riket är motsvarande andel 64 % (n=670). Andra transportsätt var privatbil, taxi och färdtjänst. 2 personer har angett sjukresa under kommentarer. Fördelat på sjukhusområde var det färre som åkte med ambulans till Sollefteå sjukhus jämfört med till Sundsvalls och Örnsköldsviks sjukhus. På kommunnivå var det 64 % (n=7) från Kramfors, 57 % (n=4) från Sollefteå, 86 % (n=8) från Ånge, 73 % (n=8) från Härnösand, 71 % (n=20) från Sundsvall och 71 % (n=10) från Örnsköldsvik. Det är en statistiskt signifikant skillnad mellan sjukhusområdena och transportsätt. Skillnaderna visas nedan i Figur 1. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 75% 71% 61% 28% 21% 15% 7% 4% 4% 4% 6% 6% 0% 0% 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik n=14 Ambulans Blev skjutsad Taxi Annat alternativ Färdtjänst Figur 1. Fördelning av svar på frågan Hur kom du till sjukhuset? uppdelat per sjukhusområde Initiativtagare Här kunde de intervjuade ange flera alternativ. I 73 % (n=58) av fallen kom de till sjukhus på egen eller anhörig/närstående initiativ (alternativt en kombination av de båda). I 20 % (n=16) togs hemtjänsten initiativ. Detta är en något högre andel i Västernorrland jämfört med riket. Distriktssköterska var initiativtagare vid 10 % och sjukvårdsrådgivningen i 9 % av fallen. Vid 4 tillfällen (5 %) var läkare initiativtagare (jämfört riket 10 %). För de 3 personer som åkte till sjukhus från särskilt boende var boendepersonal initiativtagare. 6
8 Kunnat förebyggas Jämfört med riket motsvarar andelen som angett att de kunnat stanna hemma med annan hjälp (21 %) vilket är ett högre värde än rikets andel med samma svar (14 %). De som angett att de kunnat stanna kvar hemma med annan hjälp (n=17) fick svara på följdfrågan Hade någon insats hjälpt för att du inte skulle behöva åka in till sjukhuset denna gång?. 10 personer relaterade till att hembesök av läkare eller distriktssköterska kunnat förhindra återinskrivning. 4 personer angav hemtjänst, 3 personer vet ej och 1 person ingen insats hade hjälpt. Bland kommentarer har 3 personer relaterat till syrgas och/eller inhalation. En person har angivit att kanske hade kunnat bli lugnad om ringt 1177 men hade inte ork att ringa eller tala. Alternativ/kommentarer visas under rubriken Hade någon insats hjälpt för att du inte skulle behöva åka till sjukhuset denna gång? i Bilaga Trolig återinläggning 19 % (n=15) har angett att de tror att de kommer att läggas in igen inom kort (inom ca 1mån) och 9 % (n=7) har angett att de trodde de skulle läggas in igen inom ca 6 månader. 44 % (n=35) svarade vet ej medan 29 % (n=23) angav att de inte trodde att de skulle läggas in igen. Av dem som trodde att de kommer att läggas in igen inom närmaste tiden har 7 personer gett kommentar relaterat till att det varit så den senaste tiden och att det är därför tror de att de kommer att läggas in igen inom kort. Kommentarer visas i Bilaga 1 under rubriken Varför tror du att du kommer att skrivas in igen den närmaste tiden? Förra besöket Fick hjälp 76 % (n=61) angav att de fått hjälp med det de sökte för förra sjukhusbesöket medan 15 % (n=12) angav att de inte fick det. 9 % (n=7) svarade att de inte kunde ange varken ja eller nej. Av dem som lämnat kommentarer har de flesta angett att de upplevde det som att de blev utskriven för tidigt. En person har uppgett att hen upplevde det som att hen blev utslängd från sjukhuset och en annan har angett att sjukhuset behövde en sängplats. På frågan om de upplevde det som att de fick den hjälp de behövde när de kom hem från sjukhuset förra gången så har 46 % (n=37) svarat ja. Vid 31 % (n= 25) av tillfällena var det inte aktuellt med någon hjälpinsats utifrån. 18 % (n=14) angav att de inte hade tillräckligt med hjälp hemma och 5 % (n=4) angav att de inte visste. Av de intervjuade var det en större andel hos kvinnorna (54 %) jämfört med hos männen (38 %) som angett att de fått den hjälp de behövde. En större andel av männen (41 %) jämfört med kvinnorna (22 %) svarade ej aktuellt. Som kommentarer har 2 personer angett att de inte trodde att de skulle behöva den här hjälpen. Några har angett att de fått hjälp av närstående. Kommentarer visas i Bilaga 1. Vid jämförelse med riket finns en signifikant skillnad, dvs. lägre andel anger att de har fått den hjälp de behövde i länet när de kom hem från sjukhuset, se Figur 2 nedan. 7
9 Andel per sjukhusområde Signifikant skillnad mellan riket och Y, dvs. lägre andel hos Y jmf riket Figur 2. Svaret på frågan När du kom hem från sjukhuset förra gången. Fick du den hjälp du behövde? Hemgång På frågan om de var med och planerade sin hemgång svarade 41 % (n=33) nej och lika många svarade ja. 18 % (n=14) kunde inte svara på frågan. Riket hade en något större andel som angett att de varit med och planerat sin hemgång 47 % (n=490). I Figur 3 nedan visas svarsfördelning på frågan Var du med och planerade inför din hemgång? presenterat per sjukhusområde. 60% 50% 40% 30% 40% 44% 44% 43% 28% 28% 50% Ja Nej 20% 17% Vet ej 10% 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik n=14 7% Figur 3. Fördelning av svar på frågan Var du med och planera inför din hemgång? uppdelat per sjukhusområde. På frågan Fick du med dig någon information om vad som planerats när du åkte hem? svarade 45 % (n=36) nej medan 21 % (n=17) svarade ja. 34 % (n=27) svarade vet ej. Riket har 37 % (n=390) jämfört med länets 21 % när det gäller hur många som upplevde att de fått med sig någon information hem. I Figur 4 nedan visas svarsfördelning på frågan Fick du med dig någon information om vad som planerats när du åkte hem? fördelat per sjukhusområde. 8
10 Andel per sjukhusområde Andel per sjukhusområde 60% 50% 40% 30% 20% 10% 50% 50% 42% 38% 28% 29% 21% 22% 21% Ja Nej Vet ej 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik n=14 Figur 4. Fördelning av svar på frågan Fick du med dig någon information om vad som planerats när du åkte hem? uppdelat per sjukhusområde. De flesta, 66 % (n=53), visste var de kunde vända sig med eventuella frågor. Det var en signifikant skillnad jämfört med riket (58 %) till Västernorrlands fördel. 14 personer angav att de inte visste vart de kunde vända sig och 13 visste inte om de kände till det eller inte. Inom sjukhusområdena var det något färre i Sollefteås upptagningsområde som visste var de kunde vända sig (61 %) jämfört med Sundsvall (67 %) och Örnsköldsvik (71 %) Läkemedel 56 % (n=45) har angett att de fick ny medicin sist de låg på sjukhus. 26 % (n=21) angav att de inte fick det och 18 % (n=13) angav att de inte vet. 70 % (n=56) vet överlag vilken medicin de får och varför medan 14 % (n=11) angett att de inte vet det. 16 % (n=13) kan inte svara på frågan. 84 % (n=67) har uppgett att de fått en utskriven sammanställning över sina läkemedel. Motsvarande andel i riket är 71 %. Skillnaden är signifikant. 5 % (n=4) uppgav att de inte fått någon sammanställning. 11 % (n=9) vet inte om de fått det. I Figur 5 nedan visas hur svaren fördelats per sjukhusområde vad gäller om de fått någon utskriven sammanställning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 93% 81% 83% 17% 8% 10% 7% 0% 0% Svall n=48 Slå n=18 Övik N=14 Ja Nej Vet ej Figur 5. Fördelning av svar på frågan Fick du någon utskriven sammanställning över dina läkemedel? uppdelat per sjukhusområde. 9
11 2.3.4 Kombinerade frågor Fick du den hjälp du behövde när du kom hem från sjukhuset förra gången? nedbrutet med frågan Var du med och planera inför din hemgång? Av dem som var med och planerade sin hemgång (n=33) fick mer än hälften (58 %) den hjälp de behövde, 27 % (n=9) har angett att det inte var aktuellt med någon hjälp och 12 % (n=4) har angett att de inte fick den hjälp de behövde. Av dem som angett att de inte var med och planerade sin hemgång (n=33) så var det 39 % (n= 13) som angett att de hade fått den hjälp de behövde hemma. 33 % (n=11) har uppgett att det inte varit aktuellt med hjälp i hemmet efter hemgång och 24 % (n=8) som inte fick den hjälp de behövde. Fick du med dig någon information om vad som planerats, när du åkte hem? nedbrutet med frågan Var du med och planerade inför din hemgång? Av dem som angett att de var med och planerade sin hemgång (n=33) var det 42 % (n=14) som ansåg att de inte fått med sig information när de åkte hem, 33 % (n=11) hade angett att de fått det. Av dem som angett att de inte varit med och planerat sin hemgång var det 67 % (n=22) som ansåg att de inte fått med sig någon information om vad som planerats och endast 12 % (n=4) uppgett att de fått med sig information då åkte hem. Hur har det varit hemma sedan du var här sist? nedbrutet med frågan Var du med och planera inför din hemgång? Av dem som var med och planerade inför sin hemgång är det fler som angett att de haft det bra hemma (ca 50 %). Cirka en tredjedel har angett att det varit dåligt. Av dem som angett att de inte var med och planerade för sin hemgång har lika många angett att det varit bra som dåligt hemma (n=12) Bedömning av svarande I Figur 6 nedan presenteras intervjuarens bedömning på de lämnade svarens tillförlitlighet. Figur 6. Intervjuarens svar på frågan Hur säker bedöms intervjupersonen vara på de lämnade svaren? 10
12 3 DISKUSSION 3.1 METODDISKUSSION Syftet var att fånga upp upplevelserna hos personer 65 år och äldre som oplanerat återinskrivits i slutenvård för att eventuellt kunna identifiera faktorer som kan ha betydelse för patienters återinläggning inom 30 dagar. Urvalet begränsades till vårdområde medicin med undantag för Sollefteå sjukhus där 4 intervjuer med patienter tillhörande andra vårdområden ingick. Dessa går inte att urskilja i resultatet. Det var enkelt att via systemet Akutbas identifiera återinskrivna patienter på Sundsvalls sjukhus. Vad gäller Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus identifierades de av personalen på vårdavdelningarna. Personalen har själv angett att de troligtvis har missat ett antal återinskrivna patienter vilket troligtvis innebär en viss underdokumentation angående bortfall. Det flesta bortfallen under tidsperioden berodde på att intervjuaren inte hann träffa personerna innan de hunnit skrivits ut. Denna konsekvens var väntad eftersom intervjuerna gjordes av samma person på alla sjukhus i länet. Hur många av dem som hunnit skrivas ut som ändå skulle ha exkluderats på grund av kognitiva funktionsnedsättningar är oklart. Vissa frågor upplevdes vara svåra att besvara för patienten och intervjuaren ställde då följdfrågor för att kunna markera det svar som kom närmast i webenkäten. Det kan innebära att viss tolkning av patienternas svar förekommit. Under intervjun kunde inte information som framkommit i efterhand registreras på tidigare fråga. Här valde intervjuaren att dokumentera kompletteringarna/kommentarer separat. Bilaga 4. Intervjuaren i Västernorrland var en person som inte arbetar i verksamheterna i vanliga fall. Hur andra län i landet har valt att göra intervjuerna varierar. På några ställen har de gjorts av personal inom verksamheten och där har de sett en vinst med detta då frågorna medvetandegör för personalen vad som kan förbättras (SKL, Analysrapport, 2013). Det går inte att särskilja intervjuer gjord på vissa sjukhus varför sjukhusområden har definierats genom att summera intervjuer från personer inom de kommuner som tillhör respektive sjukhus upptagningsområde Vid presentation av resultat fördelat på de olika sjukhusen bör man känna till att 2 personer som intervjuades på Örnsköldsviks sjukhus tillhörde Kramfors kommunområde och dessa inräknas i Sollefteås sjukhusområde. Underlaget för vissa kommuner blev så litet på vissa frågor att resultat inte kunde presenteras enbart på kommunnivå. På grund av svårigheter att få ut registeruppgifter från kommunerna har endast uppgifter från Landstinget inhämtats. Detta omöjliggör total bild av vård- och omsorgskonsumtion för de intervjuade. 3.2 RESULTATDISKUSSION Resultaten ska tolkas med försiktighet då detta inte är en vetenskaplig studie. Studien rör sig om personers upplevelser och baseras på deras beskrivning tolkad av en intervjuare. Det är svårt att dra säkra slutsatser angående vilka faktorer som faktiskt har betydelse för patienters återinskrivning men vi får en bild över hur mönstret ser ut över länet i relation till riket. I de flesta avseende skiljer vi oss inte markant från riket. Vid uppdelning på sjukhusområde får vi komma ihåg att det inte är stora tal det rör sig om och ett fåtal personers svar kan ge ett 11
13 relativt stort utslag på andelar. 2 intervjuer gjorda vid Örnsköldsviks sjukhus räknas till Sollefteå sjukhusområde då personerna var boende i Kramfors. Resultatet visar att den största andelen av de återinlagda patienterna kommer från ordinärt boende. I länet kom endast 3 st från särskilt boende. Hur stor del av dem som registrerats som bortfall som kom från särskilt boende vet vi inte. Totalt i länet var det 20 eller 21 st som exkluderades på grund av kognitiva svårigheter. Osäkerheten i antalet beror på att en person hade afasi och det var oklart om denne också hade kognitiva svårigheter. Med relativt god överensstämmelse med riket i övrigt är det 71 % av de intervjuade som angett att de är här av samma orsak som förra gången. De främsta anledningarna till återinskrivningarna är ingen ork, andfåddhet, yrsel och annat alternativ. Det som skiljer Västernorrland markant mot riket totalt är att fler angett svar som passar bättre mot annat alternativ. Att notera är att de alternativ de angett i stor grad varit relaterat till andningsbesvär som t ex andnöd. Ingen journalgranskning har gjorts varför det inte går att dra några säkra slutsatser angående vilka diagnosgrupper det rör sig om. De allra flesta kom till sjukhuset med ambulans. Även om det i riket är vanligast med ambulanstransport visar Västernorrland på en något högre andel även om det inte var någon signifikant skillnad. En statistiskt signifikant skillnad fanns däremot mellan sjukhusområdena och hur de kom till sjukhuset. Det skulle vara intressant att titta närmare på om det finns eventuella samband med avstånd till sjukhusen. Andel på kommunnivå tyder på att det var vanligare med ambulanstransport från Ånge och Härnösand till Sundsvalls sjukhus. I de flesta fall var det de intervjuade själva eller anhöriga som tagit initiativet till att åka in till sjukhuset. Detta har visats sig vara ett mönster för riket totalt. Av de återinskrivna så var det 21 % (n=17) som angett att de skulle ha kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Fler än hälften av dessa (n=10) uppgav att hembesök av läkare eller distriktssköterska skulle kunna ha hjälpt vilket också har framkommit som önskvärt i kommentarer vid sidan av. Något som kan diskuteras är hur många som vet den rätta vägen när de ska söka vård och hur många som faktiskt inte hade kunnat stanna kvar hemma med annan hjälp. Vissa kommentarer och berättelser antyder att flertalet vänder sig till 112 direkt. Det är en större andel i länet (34 %) som angett att de inte haft det bra hemma sedan de var på sjukhus sist om vi jämför med riket totalt. Vad det beror på vet vi inte. På Sollefteå sjukhus intervjuades 4 personer som inte tillhörde vårdområde medicin. Det kan tänkas att dessa, som motsvarar lite mer än 20 % av de intervjuade tillhörande Sollefteå och Kramfors, blivit tvungen att akut fara till sjukhuset. Dvs. vi vet inte vilken orsaken var till att de skrevs in på sjukhuset. Vi får ta hänsyn till att få personer kan göra skillnad för resultatet på frågorna. Av dem som angett att det var dåligt hemma uppgav de flesta anledningen att de inte mått bra och kommentarer tyder på att de känt sig svaga, haft ont och varit i för dåligt skick. Några har angivit att hemtjänstens och vårdcentralens insatser inte varit tillräckliga. I resultatet visade det sig att de som haft det bra hemma sedan föregående sjukhusvistelse i större grad hade varit med och planerat inför sin hemgång. Västernorrland har en mindre andel som angett att de varit med och planera sin hemgång än riket totalt. Endast 41 % har angett detta i länet och det var lika många som angett att de inte var delaktig i planeringen inför hemgång. Då vi inte har gjort någon journalgranskning kan vi heller inte med säkerhet säga om de har haft någon medicinsk planering/vårdplanering eller inte. Fördelat på sjukhusområden var det endast på Sollefteå sjukhus som fler upplevt att de varit med och planerat sin hemgång än de som inte varit det. Vi kan fundera på hur bra vi är 12
14 att få patienterna delaktiga vid planering inför hemgång då fler av de intervjuade på 2 av 3 sjukhus i länet uppgett att de inte varit delaktiga. Att det är en låg andel som angett att de fått med sig någon information hem angående vad som planerats stämmer också med mönstret i riket. I Västernorrland ansåg sig 45 % inte fått det. Många äldre patienter på sjukhus som är trötta och sjuka kan ha svårt att ta till sig information. Vi kanske måste finna sätt som vi kan nå fram till patienterna på. SKL och de utvecklingsnoder som finns tillgängliga för Ledningskraft har i En meny av möjligheter (2013) föreslagit koncept där personal använder sig av teach back för att se vad patienten verkligen har uppfattat. Utskrivningsmeddelande om vad som planerats är också föreslaget som delåtgärd liksom att vårdavdelningen återkopplar till patienten efter utskrivning t.ex. genom återuppringning. Överlag förefaller de flesta vara nöjda med den hjälp och den vård de fått på sjukhuset men kommentarer ger bilden av att inte alla känner sig färdiga och blir hemskickade för tidigt. Hur många av de intervjuade som faktiskt haft någon planering inför sin hemgång kan vi inte särskilja. Mindre än hälften av de intervjuade har angivit att fått den hjälp de behövde när de kom hem. Till länets nackdel visade det sig vara en statistiskt signifikant skillnad jämfört med riket. Även om det var relativt få som uppgett att de fått den hjälp de behövde (46 %) kan det också vara intressant att titta på andelen som inte fått den hjälp de behövde (18 %). En teori skulle kunna vara att fler av dem som inte tror sig behöva någon hjälp hemma inte erbjuds eller avstår vårdplanering. När de sedan kommer hem kanske några inser att det inte riktigt blev som de trott. Detta styrks av några av de kommentarer som lämnats t.ex. Var nöjd när gick hem men insåg i tiden mellan gångerna att behöver mer hjälp och Hade inte trott att jag skulle behövt den där hjälpen. I resultatet visade det sig att det var fler av dem som inte varit med och planerat inför sin hemgång, jämfört med dem som var det, också angett att de inte fått den hjälp den behövde då de kom hem. Det kan diskuteras om det alltid är bra att göra en vårdplanering på sjukhuset och om det nuvarande sättet alltid är det bästa för alla patienter. Fångar det upp de som har mycket hemtjänst idag och som tror sig klara sig med det? Eller de som tror sig eller vill klara sig utan hjälp? Sker det annars någon medicinsk planering och är patienten delaktig och får information om det? Resultatet av webenkäten visar att långt ifrån alla känner sig delaktiga i planeringen inför sin hemgång och att det är relativt få som upplever att de får med sig information hem om vad som planerats. Detta tyder på att det finns utrymme för förbättringar. Positivt är att i Västernorrland, jämfört med riket, har fler angivit att de visste vart de kunde vända sig med eventuella frågor. Det var en signifikant skillnad. Men det är ändå ett faktum att mindre än hälften av de intervjuade visste till vem de kunde vända sig. Intervjuarens intryck var att de, som visste till vem de kunde vända sig, kunde få hjälp i vissa frågor av denne och att denne vid behov kunde hjälpa intervjupersonen vidare. Om så är fallet kan det diskuteras om det är troligt att personen kontaktar denne för att hänvisas vidare till någon som personen inte vet vem det är. Glädjande i Västernorrland är att länet var signifikant bättre på att se till att skicka med en sammanställning över läkemedel när patienterna åkte hem jämfört med riket. Kanske är det resultatet av det arbete som pågått i länet vad gäller läkemedel som visas. 13
15 4 SLUTSATSER Detta är ingen vetenskaplig studie och resultatet måste ses mot bakgrund av att antalet intervjuade är begränsat, särskilt nedbrutet på kommunnivå. Västernorrland visar ändå på ett mönster liknade riket totalt. Största andelen av de intervjuade i Västernorrland kom från ordinärt boende. Många återinskrivs på grund av samma orsak som de var på sjukhus förra gången. De vanligaste beskrivna orsakerna kan sammanfattas som andningsrelaterade besvär, ingen ork, yrsel och andra alternativ. Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus och i de flesta fall är det anhörig/närstående eller personerna själva som tagit initiativet. I Västernorrland har ungefär en femtedel angett att de kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. Både i riket och i länet visas ett mönster på att långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen inför sin hemgång eller att de fått information om vad som planerats. 5 REFERENSER Landstinget i Jönköpings län Fyrklövern en meny av möjligheter. (Hämtad ). S2011/11027/FST. Godkännande av en överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Stockholm: Regeringskansliet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Analysrapport 2013 sammanhållen vård och omsorg. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Bättre liv för sjuka äldre en kvalitativ uppföljning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. 14
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013
Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merVårdcentral / Hälsocentral
Vårdcentral / Hälsocentral Frågetext VÄLJ LÄN: Välj kommun där personen är skriven: Intervjun genomförs av person vid: Vård- / Hälsocentral Kommunal Vård & Omsorg Korttidsenhet Ålder Kön Man Kvinna Hur
Läs merAkutmottagning. Frågetext. Välj kommun där personen är skriven:
Akutmottagning Frågetext VÄLJ LÄN: Välj kommun där personen är skriven: Intervjun genomförs av person vid: Vårdavdelningen Öppenvårdsmottagning på sjukhuset Akutmottagning Ålder Kön Man Kvinna Hur bor
Läs merWebbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Webbkollen Hemma Perioden 130130 130617 Karin Nedfors Skrift 2016:3
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merStandardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merWebbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar
Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merPlaneringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation
Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation Granskning avser patienter utskrivna under augusti 218 n=58 st Slumpmässigt utvalda patienter under augusti 218 där samtliga patienter föll ut med
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merResultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016
Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Ring upp
Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte att man
Läs merSammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015
Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg
Läs merPlaneringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation
Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation Granskning avser patienter utskrivna under augusti 8 n=58 st Slumpmässigt utvalda patienter under augusti 8 där samtliga patienter föll ut med spårfärgen
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Patientfall: Process vid behov av samordning efter utskrivning där SIP görs efter slutenvårdstillfället Patientfall: Viola Uppdaterad 2018-09-12
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merResultattavlor. Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg 1 oktober till 30 september -07-30 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Förklaring till resultattavlorna i Bättre liv för sjuka
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merProjekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg
Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april
Läs merMentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet
Bilaga 3. Samtliga kommentarer till frågorna om DELAKTIGHET Härnösands kommun -Beror tyvärr ofta på hur påstridig o stark brukaren och dess anhöriga är. -vi är i minsta detalj planerad i tid och det gäller
Läs merBrukarundersökning Funktionshinderområdet 2016
Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast,
Läs merSamordnad va rdplanering - rutin
1 Samordnad va rdplanering - rutin Trygghet och delaktighet Processen för samordnad vårdplanering gäller för personer i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården har behov av insatser från
Läs merUppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz
Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård 181030 - Sofia Hartz Utgångsläge Utvärdering men kort tid Lagen om samverkan Vad är vad? Pågående arbete Förändring återbesök på akutmottagningarna
Läs merRiktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merRapportera mera. www.samverkanstorget.se
2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,
Läs merVägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merNärvård i västra Sörmland
Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning
Läs merRapport analysarbete Norrbotten 2012
Rapport analysarbete Norrbotten 2012 Bakgrund Regeringen och SKL har kommit överens om en treårig satsning inom äldreområdet benämnd Bättre liv för sjuka äldre. I Norrbotten har inriktningen för 2012 varit
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merUppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merPlaneringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation
Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation Granskning avser patienter utskrivna under augusti 218 n=58 st Slumpmässigt utvalda patienter under augusti 218 där samtliga patienter föll ut med
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 1 Januari 2014 UPPLEVELSEN AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND 2014-03-04 Handläggare Ove Granholm Forskning och Utveckling 2014-03-04 2(6) Undersökning nummer 1
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merRedovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merBra planering, trevlig och lyssnande handläggare
Så upplever medborgarna planering av socialtjänst inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 1 Medborgare, november 1 Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare Östersunds
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merInventering av rehabiliteringsfrågor i Riksstrokes akutformulär
Inventering av rehabiliteringsfrågor i Riksstrokes akutformulär 1 FÖRORD Riksstroke har i sitt akutformulär frågor avseende rehabilitering både under vårdtid på sjukhus men även rehabilitering som är planerad
Läs merUndersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04
Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merInför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?
Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser
Läs merBilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Sollefteå kommun
Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv Sollefteå kommun Svarsfrekvens Kommun Antal Skickats ut (antal enkäter) Kommit åter (antal enkäter) Svarsfrekvens i % Hemtjänstområden
Läs merÅk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj
Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt.
Läs merÄldresatsningen i Göteborgsområdet.
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Göteborgsområdet 1 oktober till 30 september Uppdaterad -11-26 www.samverkanstorget. I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs
Läs merSamverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå
Carina Westerelve Datum 2014-06-09 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inledning I regeringens överenskommelse
Läs merVårdplaneringsprocessen
Vårdplaneringsprocessen Utvärdering av test 2017-03-21 Test av vårdplaneringsprocessen vid Eksjö kommun, medicinkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö och Eksjö vårdcentral har innefattat test av ITstöd
Läs merAmbulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05
Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Läs merTrygg hemgång Halland 2014
Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter
Läs merArbetsutvecklingsrapport
Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSå upplever medborgarna vård- och omsorgsplanering inför utskrivning från Östersunds sjukhus. - Resultat av medborgarenkät 2017
Så upplever medborgarna vård- och omsorgsplanering inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 2017 Medborgare, november 2017 Överraskande positivt. Och jag som gruvade mig Sida:
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merFörbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre Kristina Lundgren, familjeläkare, hc Ankaret, Örnsköldsvik Maria Meidell, geriatriker, hc Ankaret, Örnsköldsvik, Ingela Danielsson, FOU-handledare,
Läs merVerksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål
Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Bakgrund Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs målgrupp är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merLönestatistik. Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017
Lönestatistik Medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2017 December 2017 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Målgrupp... 3 3 Svarsfrekvens... 4 4 Val av metod... 4 5 Lönernas fördelning i hela
Läs merRapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005
SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten
Läs merRIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland
Region Värmland Riktlinje Version 2 Reviderad: 2018-06-01 Beredningsgruppen Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland Giltig: 2018-06-18-2018-12-31 RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från
Läs merBrukarundersökning IFO 2016
2017-02-13 Dnr SN 2016/385 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2016 Brukarnas upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun Postadress Besöksadress
Läs merLönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018
Nr 14/2018 Stockholm 2018-11-29 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 Bakgrund Att sommarjobba som underläkare
Läs merI denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer.
Linda Jervik Steen Systemutvärdering 1 (7) Metodbilaga I denna bilaga presteras en mer utförlig beskrivning och diskussion kring metoderna för enkätundersökningen och intervjustudien med romer. Enkätundersökningen
Läs merNexus brukarundersökning. Socialförvaltningen
Nexus brukarundersökning 2017 Socialförvaltningen Sammanfattning brukarundersökning Nexus Inom Nexus finns ett självklart intresse för besökares åsikter om verksamheten, främst för att kunna säkerställa
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merResultat oktober 2013 Hur går vi vidare?
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?
Läs merBilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Ånge kommun
Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv Ånge kommun Svarsfrekvens Kommun Antal Skickats ut (antal enkäter) Kommit åter (antal enkäter) Svarsfrekvens i % Hemtjänstområden
Läs merViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merVårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Läs merKvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner Syfte identifiera systemhinder hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs mer