Närvård i västra Sörmland

Transkript

1 Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning i ord, siffror och tabeller. Det är så många av er som lagt kraft och energi på att hitta bättre lösningar för medborgarna och medarbetarna. Det är omöjligt att sammanfatta arbetet så att det ger rättvisa åt allt som faktiskt görs, men det är viktigt att visa att det gör skillnad för dem vi är till för. Nedanstående frågor har följts via frågestolpar där patienterna får ge sin upplevelse av besöket. Under hösten och våren har vi mätt patienterna upplevelse på paramedicin, dagsjukvården, Vårdcentralerna (samtliga utom vårdcentralen Flen), medicin- kirurg- och ortopedmottagningen. Här är det samlade resultatet Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt vid dagens besök? (1168 svarade) 5 Mycket nöjd 65,4% Nöjd 17,1% Varken eller 6,1% 71 2 Missnöjd 2,7% 32 1 Mycket missnöjd 8,6% 101 Kände du dig delaktig i vård och behandling, så mycket som du önskade?(1107 svarade) 5 Mycket delaktig 53,8% Delaktig 27,6% Något delaktig 8,9% 99 2 Inte allas delaktig 4,7% 52 1 Vill inte vara delaktig 5% 55 Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?(1079 svarade) 5 Mycket nöjd 53,5% Nöjd 25,1% Varken eller 11,4% Missnöjd 3,8% 41 1 Mycket missnöjd 6,2% 67

2 Anser du att aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett under besöket(1040 svarade) 5 Mer än tillgodosett 47,7% Tillgodosett 34,7% Varken eller 8,2% 85 2 Knappt tillgodosett 3,2% 33 1 Absolut inte tillgodosett 6,2% 65 Innan semestern hade jag förmånen att tillsammans med några kollegor få presentera vårt arbete för Sverige i Almedalen. Det finns ett stort intresse för det vi utvecklar tillsammans. Vi sammanfattade vårt arbete och de avgörande vägvalen för att skapa framtidens Närvård i två bilder: Leading Health Care som följeforskar på Närvård i västra Sörmland beskriver patienterna i fyra grupper Ej process/ej avslut Enkla men kroniska De flesta timmar på året är patienten och anhöriga ansvariga för vården. God information, personcentrerad vård och välutbildade patienter är framgångsrikt. T. ex diabetes Livslånga där behov finns från flera vårdgivare samtidigt Ofta sköra personer. Goda resultat kräver individuell planering, samordning och interdisciplinära team T.ex. multisjuka Äldre, barn med svåra funktionshinder Process/avslut Enkla situationer ska och kan behandlas rationellt och snabbt T. ex Halsfluss Sammansatta vårdförlopp Effektiva flöden. Snabba effektiva, samordnade processer med minimala vårdskador. T. ex Byte av höftled På de flesta enheter, vårdcentraler, mottagningar och vårdavdelningar möter ni patienter från alla dessa grupper. Det är viktigt att fånga in var patienten befinner sig för att hitta bästa lösningen. Information, samordning och uppföljning skiljer sig väsentligt när vi ska lyckas skapa en vård som ger trygga patienter, smidig resa genom vården och effektivt nyttjande av resurser. Här kan du förhindra onödiga besök, återinskrivningar och vårdskador mm

3 Den andra bilden är ritad av Hanna Lundstedt och ska visa vad som är strategierna för att vidareutveckla vården av det trassliga garnnystanset på förra bilden- Livslånga där behov finns från flera vårdgivare samtidigt Utgångspunkten i varje vårdmöte får vi genom att fråga varje patient Vad är viktigt för dig Vi ser att andelen patienter som faktiskt får hjälp med det som det söker för ökar, men det är fortfarande inte självklart. Frågan är lika viktig på akutmottagningen som vid besök av SSIH eller på SÄBO. Att vara steget före innebär att vården och omsorgen är planerad med alla involverade, inklusive patient och anhöriga. Ju bättre plan och framförhållning ju färre akuta situationer. SIP och fast vårdkontakt är viktigt. Att skapa team utifrån patientens behov och önskemål. Allt oftare kommer teamen vara en mix av kompetenser och personer från olika enheter och vårdhuvudmän. Teamet förändras under tid om behoven förändras. Ledarskapet är avgörande, chefer som ger förutsättningar men också medarbetare som tar ansvar för att leda kollegor utifrån sitt yrkesansvar, medicin, omvårdnad och eller rehabilitering mm. Målet med framtidens Närvård är att vi ska kunna erbjuda en palett av alternativ där inskrivning på sjukhus alltid är sista hands lösningen. Att möta patienterna och ge vård och behandling på mottagning, dagsjukvård i hemmet och med hjälp av tekniska lösningar är alternativen som vidareutvecklas. För att se att det vi vidareutvecklar ger önskade effekter behöver vi följa både det ekonomiska läget och olika kvalitetsparametrar, det är att ha Koll på läget Vi ska ge alla chansen att leva livet hela livet oavsett hälsotillstånd och ålder!

4 Allternativ till inskrivning på sjukhus, vad händer? Både kommunerna, vårdcentralerna och sjukhuset arbetar med flera olika lösningar för att kunna ge vård och behandling i öppen vård på olika sätt. Inte utifrån att vi inte ska ha sjukhus utan att forskningen tydligt visar att det finns risker med att vårdas på sjukhus. När vi frågar medborgarna, ung som gammal, önskar de få vård hemma eller gärna behandling på sjuhuset men att få åka hem mellan behandlingarna. Direkt hem På akuten på KSK arbetar man med att tillsammans med andra säkra upp den fortsatta vården om patienten inte behöver skrivas in. Vårdlotsen har under våren och sommaren planerat ett antal patienter, ofta tillsammans med vårdcentral och kommun. Patienten vet när hen går hem hur vården och omsorgen ska fortsätta. Det kan vara ett hembesök av hemsjukvården och eller biståndshandläggare, besök på vårdcentralen eller kanske behandling på dagsjukvården. Genom att det finns information på akuten var man vänder sig, beroende på behov och tidigare insattser, i respektive kommun och vårdcentral blir arbetet mindre tidsödande. I september testas även uppföljning av psykisk ohälsa genom ett samarbete mellan akuten, omvårdnadsteamet och vårdcentralerna. Snabb hjälp till samtalskontakt på rätt nivå förhindrar nya besök på akuten.. SSIH- Specialiserad sjukvård i hemmet Mobil äldreakut Mobil äldreakut tar nu succesivt ny fart efter sommaren. Christina Oprisa är ny läkare på deltid på mobil äldreakut. Tillsammans med övriga delar på SSIH samlar Maria Nordström och Dan Hegewald sina medarbetare för att fortsätta utvecklingen av SSIH. Återkommer med mer information i kommande Nyhetsbrev. Vid midsommar fanns det totalt 47 patienter inskrivna i SSIH, 22 av dem hade KOL och eller hjärtsvikt. Samtliga remisser var bedömda och patienterna inskrivna. De svårast sjuka kan inte stå i kö för att få. vård och eventuellt avlida i väntan på plats. Det visar sig positivt med ett ökat antal inskrivna patienter med kontinuerliga behov som på så vis slipper åka fram och tillbaka till sjukhus med ambulans, färre besök på akuten och återkommande inskrivningar. När vi kommer i gång för fullt med Mobil äldreakut hoppas vi kunna ge fler möjligheten att få vård hemma. Tillsammans har vi fortfarande ett antal patienter med diagnoser som borde kunna få hjälp både planerat och oplanerat. Vad har vi missat, varför kommer dessa patienter fortfarande till sjukhus? Beror det bara på att Mobil äldreakut inte är igång? Eller finns det brister i planeringen? Fundera på om du är ansvarig för några av dessa patienter? I så fall är du en viktig del att göra en bra plan, fundera på vilka mer som behövs i teamet och kalla till ett SIP möte eller kanske behöver ansvarig läkare skriva en remiss? Här krävs ett nära samarbete mellan kommun, vårdcentral och specialistmottagningarna samt ev. specialiserad sjukvård i hemmet.

5 2014 Augusti Oktober December 2015 Januari 2015 Februari 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Augusti Oktober December 2016 Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 April 2016 Maj 2016 Juni 2016 Juli 2014 Augusti 2014 September 2014 Oktober 2014 November 2014 December 2015 Januari 2015 Februari 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober 2015 November 2015 December 2016 Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 April 2016 Maj 2016 Juni 2016 Juli Närvård i västra Sörmland I nedanstående staplar ser ni antal patienter som skrivits in på sjukhus/diagnos och kommun. Diagnosen är huvuddiagnos och orsaken till inskrivning. KOL Vingåker 82 - Flen 83 - Katrineholm Hjärtsvikt Vingåker 82 - Flen 83 - Katrineholm

6 2014 Augusti 2014 September 2014 Oktober 2014 November 2014 December 2015 Januari 2015 Februari 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Augusti 2015 September 2015 Oktober 2015 November 2015 December 2016 Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 April 2016 Maj 2016 Juni 2016 Juli Närvård i västra Sörmland Urinvägsinfektion och njurbäckeninflammation Ingen patient ska behöva läggas in på sjukhus för en urinvägsinfektion. Finns behov av utbildning till patienter och medarbetare hur man förebygger urinvägsinfektion? Vilka symtom man ska observera, skötsel av kateter och inkontinensskydd, tvätt av nedre toalett? 28 - Vingåker 82 - Flen 83 - Katrineholm. Återinläggningar Kullbergska sjukhuset Vårdavdelningarna visar fantastiska resultat när det gäller utskrivning gällande information, delaktighet, planering mm. Trots det ser vi att ett ca 10 patienter/ månad återinskrivs inom 7 dagar. Nu kommer vi göra en journalgranskning av dessa för att se vad man behöver göra mer för att undvika återinläggningar, vad har brustit? Vidarutveckling av mottagningarna Arbetet på samlad mottagning fortsätter. I september fortsätter arbetet med Hjärt-, AKoch KOL-mottagningen. När det gäller AK kommer vi ta del av arbetet som gjorts i södra länsdelen, en möjlighet att inte behöva uppfinna själva utan ta del av andras erfarenheter och anpassa efter lokala förutsättningar. Titta på möjligheter med att patienten själv tar sitt PKprov eller byter läkemedel samt vilka patienter som har sin kontakt på vårdcentral respektive medicinmottagningen. Planerade aktiviteter 7/9 Utveckling Hjärtmottagningen 8/9 Information till Länspensionärsrådet 16/9 Psykisk ohälsa hos barn och unga, nyttjar vi resurserna på bästa sätt utökad Arbetsgrupp Västra Barn 21/9 Närvård Barn- Vi stegar vidare 27/9 Uppstart KOL, vårdprocess och samverkan i västra länsdelen, sjukhus och vårdcentral 29/9 Uppstart AK-mottagningen 6/10 Vad visar följeforskningen och presentation av verksamheternas förbättringsarbeten. 13/10 Uppföljning Urologmottagningen 15/9 Medicinkliniken med samarbetspartners 18/10 Uppföljning Diabetesmottagningen 20/10 Uppföljning Ortopedmottagningen Hösten innebär att vi stegar vidare mot framtidens Närvård, ett arbete som jag ser fram emot Hälsningar Marie Håkansson Projektledare Närvård i västra Sörmland