Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof."

Transkript

1 Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt

2 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig av normmaterialet, dvs. rättskällorna förstår att normmaterialet är omfattande (normflöde) är motstridigt (t.ex. pga. dess olika ålder) ligger på olika plan (normer och metanormer) är av olika slag (t.ex. rättsregler och rättsprinciper) härflyter från olika rättskällor kan reflektera över hur författningsöversättarens roll skiljer sig från eller kan jämföras med den rättsliga beslutsfattarens roll

3 Rättsligt beslutsfattande Verksamhet som styrs av rättskälleläran De nordiska ländernas rättskällelära relativt likartad Rättskälleläran anger vilken den gällande normhierarkin är Hierarkin är ett slags tumregel och får inte uppfattas alltför strikt Rättskälleläran är inte statisk över tiden

4 Fakta, normer och värderingar i det rättsliga beslutsfattandet Värderingar Normer Fakta

5 Rättskälleläran (domarens) 1. Starkt förpliktande rättskällor Ska beaktas 2. Svagt förpliktande rättskällor Bör beaktas 3. Tillåtna rättskällor Får beaktas

6 Starkt förpliktande rättskällor EU-lagstiftningen Primärrätt: fördrag Sekundärrätt: förordningar, direktiv och beslut Europeiska människorättskonventionen (EMRK) EU-domstolens och EMRD:s praxis som kan jämställas med grundlagen/nationell lag Nationell lagstiftning Finlands grundlag (FFS 731/1999) Lagar, förordningar och rättsnormer på lägre nivå Sedvanerrätt Avtalsbaserade normer (i stället för dispositiv rätt)

7 Svagt förpliktande rättskällor Lagförarbeten Prejudikat EU-domstolens och EMRD:s praxis som inte kan jämställas med grundlagen/nationell lag

8 Tillåtna rättskällor Rättsdoktrinen EU-domstolens och EMRD:s praxis som inte har direkt tillämplighet i Finland PECL, DCFR, CESL osv. (olika regelsamlingar) Rättskomparativa, rättslingvistiska, rättsekologiska osv. grunder Reella argument (t.ex. ekonomiska verkningar)

9 Rättstillämpning Lagstiftningen är de viktigaste rättskällorna vid rättstillämpning logisk-grammatisk tolkning systematisk tolkning (rättsordningen och rättssystemet) subjektiv (historisk) tolkning (lagstiftarens avsikt) objektiv tolkning (rättspraxis utvisar tolkningen) värde-/målrationell tolkning

10 Rättstillämpning (2) Per Olof Ekelöf: Teleologisk metod ändamålet, syftet skall vara riktgivande vid tvekan om vilken tolkning som är den riktiga objektiv metod indelningen av fallen i klara fall och gränsfall syftet utläses ur de klara fallen men: Hur fastställs de klara fallen?

11 Tolkningsmaximer Laganalogi Rättsanalogi E contrario-slut (motsatsslut) Extensiv tolkning (ofta tolkning av huvudregler) Restriktiv tolkning (ofta tolkning av undantag) Reduktionsslut Lex specialis derogat legi generali Lex posterior derogat legi priori Lex superior derogat legi inferiori

12 Frågor att fundera på Vilka principer styr författningsöversättarens verksamhet? Finns det en hierarki mellan de olika principerna? Vilken är författningsöversättarens möjlighet att vara nyskapande språkligt sett? Hur kritisk ska författningsöversättaren vara till tidigare valda lösningar? Tror ni på en enda riktig översättning?

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser

Läs mer

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Vad är och gör en jurist? Rättsordningen Rättskällorna Rättsväsendet Rättstillämpning Lagtolkning etc.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2

Läs mer

Juridisk argumentation

Juridisk argumentation Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet

Läs mer

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar

Läs mer

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar

Läs mer

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering

Läs mer

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex

Läs mer

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade

Läs mer

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen

Läs mer

Fördragskonform tolkning

Fördragskonform tolkning Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är

Läs mer

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen

Kursens mål. Juridiska fakulteten. Undervisningsspråk: Svenska och Engelska. Introduktion till juristutbildningen Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30,0 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30.0 credits Grundnivå

Läs mer

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp: Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift

Läs mer

Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen. Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet

Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen. Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet Rättspositivistisk utgångspunkt: Moral # Rätt Den svenska rättsordningen är rättspositivistisk

Läs mer

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Av Richard Nordquist 1 Förarbetenas rättskällestatus är en omdiskuterad fråga i den juridiska metodläran. I själva verket är förarbetena den enda

Läs mer

Linköpings universitet, vt 03. Christina Lindberg

Linköpings universitet, vt 03. Christina Lindberg CONTRA LEGEM OCH IN FRAUDEM LEGIS I SVENSK OCH TYSK RÄTT Magisteruppsats Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, termin 8 Linköpings universitet, vt 03 Christina Lindberg Engelsk titel: Contra

Läs mer

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING Juridisk metod

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING Juridisk metod Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING Juridisk metod Om olika rättskällor och hur du tolkar dem I detta avsnitt behandlas den juridiska metoden (eller rättssystemet) som du

Läs mer

Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist

Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist Komparativ rättshistoria Martin Sunnqvist I tid och rum Forskning och undervisning Teori och praktik Disposition Grundlag och lag, lagstiftare och domstolar Skadeståndsanspråk i straffprocessen Grundlag

Läs mer

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens

Läs mer

Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist

Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist Komparativ rättshistoria Martin Sunnqvist Dagens föreläsning Forskning och undervisning, teori och praktik Varför har en viss rättslig lösning valts i en viss rättsordning? Om en viss rättslig lösning

Läs mer

Övningsuppgifter med lösningsförslag,

Övningsuppgifter med lösningsförslag, Övningsuppgifter med lösningsförslag, 2014-04-16 Uppgift 1 Allmän rättskunskap Gabriel blir plötsligt uppring av sin moster Elsa som har en juridisk fråga som hon behöver ha svar på. Elsa ber Gabriel att

Läs mer

Magnus Strand Kan domen angripas? Kan domen angripas? Bredbandsbolaget: Kan domen angripas?

Magnus Strand Kan domen angripas? Kan domen angripas? Bredbandsbolaget: Kan domen angripas? Bredbandsbolaget: Jur. dr, universitetslektor Magnus Strand Uppsala universitet EU-rätt Kan uteblivet förhandsavgörande påverka laga kraft? Kan utebliven vilandeförklaring påverka laga kraft? Finns det

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten LAGA01, Introduktion till juridiken, allmän rättslära och konstitutionell rätt, 30 högskolepoäng Introduction to Law, Legal Theory and Constitutional Law, 30 credits Grundnivå / First

Läs mer

NJM Lars Hjortnæs, Danmark

NJM Lars Hjortnæs, Danmark NJM 2017 Den øverste domstols opgaver Lars Hjortnæs, Danmark Vad innebär det at vara en prejudikatdomstol? Var finns gränsen mellan politik och juridik? Det är dessa två huvudfrågor i Inge Lorange Backers

Läs mer

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 11 april 2016 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 11 april 2016 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 11 april 2016 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning -Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar

Läs mer

JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten Fastställande JUFN21, Svensk migrationsrätt, 7,5 högskolepoäng Swedish Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN. Stockholms universitet. Skapande dömande. - Högsta domstolens rättsbildning efter 1971 års fullföljdsreform.

JURIDISKA INSTITUTIONEN. Stockholms universitet. Skapande dömande. - Högsta domstolens rättsbildning efter 1971 års fullföljdsreform. JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Skapande dömande - Högsta domstolens rättsbildning efter 1971 års fullföljdsreform Marie Jarnesand Examensarbete i rättshistoria 30 hp Examinator: Claes Peterson

Läs mer

Vad är juridik? Inledning. Introduktion I och II. Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rättsregler normer

Vad är juridik? Inledning. Introduktion I och II. Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Rättsregler normer Introduktion I och II Grundläggande juridik Civilrätt Vad är juridik? Läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning Rättsregler normer Vetenskapligt studie av rättsregler = rättsvetenskap Inledning

Läs mer

a) Vilka avtalsrättsliga frågor kan du utläsa ur ovanstående händelseförlopp? Analysera frågeställningarna och motivera med lagrum.

a) Vilka avtalsrättsliga frågor kan du utläsa ur ovanstående händelseförlopp? Analysera frågeställningarna och motivera med lagrum. Fråga 1 Johan har svårt att hålla i sina pengar och har i samband med ett accelererat spelmissbruk börjat ta SMS-lån med 700 procent årlig ränta och korta återbetalningsperioder. SMS-lånen beviljas av

Läs mer

Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden)

Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden) Uppsala Universitet Juridiska Institutionen Jr dr Jérôme Monsenego, gästlärare Utbildningsutskottet Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden) Inledning Under vårterminen

Läs mer

Associationsrättslig introduktion

Associationsrättslig introduktion Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha

Läs mer

Prejudikatbildning från Högsta domstolen

Prejudikatbildning från Högsta domstolen 1 Prejudikatbildning från Högsta domstolen Högsta domstolen som prejudikatinstans Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer

Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada.

Läs noggrant följande anvisningar och iaktta dem. Förfarande i strid med anvisningarna länder inträdessökanden till skada. Efternamn, TEXTA! Förnamn, TEXTA! Personbeteckning Ort där provet skrivs JURIDISKA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET URVALSPROV 12.6.2013 (svenskspråkiga sökande) Jag avstår Läs noggrant följande

Läs mer

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.

Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten. Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen

Läs mer

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

2 Lagstiftning och rättskällor

2 Lagstiftning och rättskällor Lagstiftning och rättskällor Avsnitt 2 29 2 Lagstiftning och rättskällor 2.1 Allmänt Rättskällor Lagstiftningens hierarki Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska lösa ett rättsligt

Läs mer

2 Lagstiftning och rättskällor

2 Lagstiftning och rättskällor Lagstiftning och rättskällor, Avsnitt 2 31 2 Lagstiftning och rättskällor Rättskällor Lagstiftningens hierarki Riksdagen 2.1 Allmänt Inom många områden finns en omfattande lagreglering och den som ska

Läs mer

Allmänna rättsprinciper i teori och praktik

Allmänna rättsprinciper i teori och praktik Juridiska institutionen Höstterminen 2018 Examensarbete i allmän rättslära 30 högskolepoäng Allmänna rättsprinciper i teori och praktik En analys av praxis i ljuset av rättsfilosofin General principles

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan HARH01, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng Business Law: Bachelor Course in Business Law, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Agenda för kvällen. Tillsyn enligt LSO Ett aktuellt tillsynsärende PBL/BBR-perspektiv LSO-perspektiv. Kravnivåer Diskussion.

Agenda för kvällen. Tillsyn enligt LSO Ett aktuellt tillsynsärende PBL/BBR-perspektiv LSO-perspektiv. Kravnivåer Diskussion. 2016-12-06 Bild 1 Agenda för kvällen Tillsyn enligt LSO Ett aktuellt tillsynsärende PBL/BBR-perspektiv LSO-perspektiv Kravnivåer Diskussion 2016-12-06 Bild 2 Får jag då springa över gräsmattan? Vad innebär

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket

Läs mer

Pågående arbeten på löpande räkning

Pågående arbeten på löpande räkning Pågående arbeten på löpande räkning HFD 2011 ref 20 och dess påverkan på redovisningen Magisteruppsats 15 hp VT-12: Externredovisning Författare: Emilie Eriksson Karin Lindqvist Handledare: Pernilla Lundqvist

Läs mer

10. Allmänt utrednings-/juridiskt-/patentarbete. Yrkeskod enligt ALS 101

10. Allmänt utrednings-/juridiskt-/patentarbete. Yrkeskod enligt ALS 101 Yrkeskod enligt ALS 101 Sammanställer tab, diagram, listor och blanketter med grunddata. Arbetet sker efter detaljerade anvisningar och givna underlag. Gör uträkningar och avstämningar. Meddelar beslut.

Läs mer

Samtyckets giltighet vid topsning för DNA-analys i brottsutredningar

Samtyckets giltighet vid topsning för DNA-analys i brottsutredningar Juridiska institutionen Juristprogrammet, höstterminen 2017 Examensarbete 30 hp Samtyckets giltighet vid topsning för DNA-analys i brottsutredningar Tolkning och analys av regeringsformen och rättegångsbalken

Läs mer

JUDN18, Internationell beskattning, 15 högskolepoäng International Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUDN18, Internationell beskattning, 15 högskolepoäng International Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUDN18, Internationell beskattning, 15 högskolepoäng International Taxation, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

Vissa förslag om personlig assistans

Vissa förslag om personlig assistans YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-12-15 Avdelningen för juridik Ellinor Englund Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Vissa förslag om personlig assistans Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Läs mer

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

Seminarium om Barnkonventionen som lag?

Seminarium om Barnkonventionen som lag? 1 Seminarium om Barnkonventionen som lag? Av Sven Winberg: Inledning SAMBA genomförde den 10 juni 2013 i samarbete med SENSUS, ett seminarium om hur barnkonventionens principer kan få större genomslag

Läs mer

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle

HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan HARH13, Handelsrätt: Affärsjuridisk kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Business Law: Bachelor Thesis, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle

LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Juridiska fakulteten LAGC01, Associations- och konkurrensrätt, 10 högskolepoäng Company Law and Competition Law, 10 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version,

Läs mer

Europarätt 31.3.2005. Resultaten ges senast 25.4.2005

Europarätt 31.3.2005. Resultaten ges senast 25.4.2005 Europarätt 31.3.2005 Alla svar skall skrivas på skilda ark. Använd hela konceptark, om inte svarsutrymmet har begränsats! Kom ihåg att på varje svarspapper skriva ditt namn och ditt personsignum eller

Läs mer

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan

Läs mer

KURSPLAN. Dnr J 2010/

KURSPLAN. Dnr J 2010/ KURSPLAN 1 2012-05-15 Dnr J 2010/172 Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsnämnd Kursplan för Individuell arbetsrätt (Individual Labour Law), 15 högskolepoäng (15 ECTS), Avancerad nivå JUCN20 A1N Fastställd

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Koncernavdrag i vissa

Läs mer

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Under årens lopp har EU tagit över ett antal uppgifter som involverade antingen dess institutioner tillsammans med de nationella förvaltningarna för att genomföra

Läs mer

INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN

INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN I SVENSKT, EU-RÄTTSLIGT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Mia Rönnmar RÄTTSKÄLLOR INOM EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr

Läs mer

Boverkets PBL kompetensdagar Münchenbryggeriet, Stockholm

Boverkets PBL kompetensdagar Münchenbryggeriet, Stockholm Boverkets PBL kompetensdagar 2017-12-14 Münchenbryggeriet, Stockholm Välkomna! Bild: Franz Feldmanis Program 14 december 10.00 Inledning Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren Regeringen satsar på

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 * KOMMISSIONEN MOT SVERIGE DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 7 maj 2002 * I mål C-478/99, Europeiska gemenskapernas kommission, företrädd av L. Parpala och P. Stancanelli, båda i egenskap av ombud,

Läs mer

Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR

Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR Rättskällor inom EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr Art.

Läs mer

Rättsläget - tolktjänst i arbetslivet för döva, dövblinda och hörselskadade

Rättsläget - tolktjänst i arbetslivet för döva, dövblinda och hörselskadade Rättsläget - tolktjänst i arbetslivet för döva, dövblinda och hörselskadade Isabella Hagnell, jur.stud. och Daniel Westermark, jur.stud. Stockholm den 26 september 2017 Sammanfattning I denna rättsutredning

Läs mer

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning Maarit Jänterä-Jareborg Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning Syfte Att främja samfärdseln mellan privata aktörer över landsgränserna Dela kompetensen mellan rättsordningarna

Läs mer

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet

Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet Maria Luvö Frivillig rättelse inom taxering En diskussion kring gällande rätt och rättssäkerhet Voluntary correction in taxation A discussion about valid law and legal security Skatterätt och ekonomi Examensarbete

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

EU-DOMSTOLEN SOM RÄTTENS VÄKTARE - om de allmänna rättprincipernas roll i unionens rättskällelära. Av Linnea Munkhammar

EU-DOMSTOLEN SOM RÄTTENS VÄKTARE - om de allmänna rättprincipernas roll i unionens rättskällelära. Av Linnea Munkhammar EU-DOMSTOLEN SOM RÄTTENS VÄKTARE - om de allmänna rättprincipernas roll i unionens rättskällelära Av Linnea Munkhammar Examensarbete 30 poäng i allmän rättslära Stockholm höstterminen 2010 Between ultra-rationalism

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Institutionen för handelsrätt

Institutionen för handelsrätt Institutionen för handelsrätt Konkurrensbegränsande samarbeten - Varför förbjuda vertikala avtal? Hanna Söderström Kandidatuppsats i affärsjuridik, HARH01 HT16 Handledare: Jörgen Hettne Innehållsförteckning

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk

Läs mer

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att utlänningslagens bestämmelser om beviljande

Läs mer

JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten Fastställande JUCN32, Health Law, 15 högskolepoäng Health Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens nämnd för utbildningen på

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 16.12.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0895/2011, ingiven av Anthony Webb, brittisk medborgare, om nekat bidrag till arbetssökande

Läs mer

Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära

Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör

Läs mer

SME-företagens deltagande i offentliga upphandlingar

SME-företagens deltagande i offentliga upphandlingar Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats 30 hp Masterprogram i Affärsjuridik - Affärsrätt HT2017/VT2018 LIU-IEI-FIL-A--18/02685--SE De upphandlingsrättsliga

Läs mer

JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV

JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV Av Adam Croon 1 Jura novit curia-principen är en vedertagen princip i svensk processrätt och

Läs mer

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02

EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET. Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 31 maj 2002 (3.6) (OR. fr) CONV 72/02 NOT från: till: Ärende: António Vitorino Konventsledamöterna Mandat för arbetsgruppen för stadgan Nedan bifogas en not

Läs mer

DÄROM TVISTA DI LÄRDE KORT OM MENINGSSKILJAKTIGHETERNA KRING SAMBANDET MELLAN INDIVIDUELLA RÄTTIGHETER OCH DIREKT EFFEKT

DÄROM TVISTA DI LÄRDE KORT OM MENINGSSKILJAKTIGHETERNA KRING SAMBANDET MELLAN INDIVIDUELLA RÄTTIGHETER OCH DIREKT EFFEKT DÄROM TVISTA DI LÄRDE KORT OM MENINGSSKILJAKTIGHETERNA KRING SAMBANDET MELLAN INDIVIDUELLA RÄTTIGHETER OCH DIREKT EFFEKT Erik Olsson & Johan Falk* 1. INLEDNING Som diskuterats i tidigare krönikor är Sverige

Läs mer

Lagkonflikten mellan skatteförfarandelagen och lagen om elektronisk kommunikation

Lagkonflikten mellan skatteförfarandelagen och lagen om elektronisk kommunikation 804 SKATTENYTT 2016 MAJA ALONSO Lagkonflikten mellan skatteförfarandelagen och lagen om elektronisk kommunikation Det verkar föreligga en lagkonflikt mellan skatteförfarandelagen (2011:1244) (cit. SFL)

Läs mer

Ett svenskt perspektiv på det ömsesidiga erkännandet av civilrättsliga skyddsåtgärder inom EU

Ett svenskt perspektiv på det ömsesidiga erkännandet av civilrättsliga skyddsåtgärder inom EU Juridiska institutionen Vårterminen 2017 Examensarbete i EU-rätt, särskilt internationell privat- och processrätt 30 högskolepoäng Ett svenskt perspektiv på det ömsesidiga erkännandet av civilrättsliga

Läs mer