PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

Transkript

1 PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

2 Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2

3 och metod Källa: Nationalencyklopedin

4 Olika ämnesdiscipliner har olika metoder för att undersöka sina respektive forskningsområden. Naturvetarna har sina laboratorier där experiment av olika slags utförs. Antropologer studerar grupper av människor för att analysera beteenden. Historikerna granskar historiska källor på ett källkritiskt vis.

5 Men vad har juristerna?

6 Vad är då juridisk metod? Det är främst metoden som avgör om ett arbete kan sägas vara vetenskapligt. Metoden är vägen från problemformuleringen via materialet till ett påstående (analys). Problem material slutsats. Metoden i fråga om traditionella rättsvetenskapliga arbeten handlar i mångt och mycket om den juridiska argumentationen och analysen alltså hur du underbygger dina slutsatser.

7 Olika metoder som kan vara tillämpliga Rättsdogmatisk metod EU-rättslig metod Komparativ metod Rättshistorisk metod Genusrättsvetenskaplig metod Kritisk(a) metod(er) Disciplinöverskridande metoder (användning av metoder från andra vetenskaper)

8 Traditionell juridisk metod Ett begrepp som ständigt används, men som väldigt sällan preciseras eller förklaras. Traditionell juridisk metod är ett vagare begrepp än rättskälleläran (alltså vilka rättsskällor som ska, bör och får beaktas). Traditionell juridisk metod inkluderar rättskälleläran, men omfattar också mycket mer. Ex. faktahantering och hur faktas relation till rättskällorna Ex. rättsprinciper

9 Rättsdogmatisk metod Tolkningsmetod. Tolkar gällande rätt genom analys av rättskällor Kritisk rättsdogmatisk forskning Problemformulering problemlösning. Vad är egentligen det rättsliga problemet? Hur behandlas detta i rättskällorna? Den juridiska argumentation är central. Bunden respektive fri argumentation Utgår från rättskällorna. Granskar, analyserar och applicerar

10 Olika sätt att tolka rättskällorna Bokstavstolkning ordalydelsen. Teleologisk tolkning ändamålet/syftet avgörande betydelse. Analogier E contrario-slut en tolkning som utgår från vad lagregeln inte omfattar.

11 EU-rättslig metod Tillvägagångssätt för att hantera EUrättsliga källor. Normer på två nivåer. Tolkas mot bakgrund av EU-rättens syfte. Säkra fred och demokratisk utveckling i Europa Stärka konkurrenskraften på världsmarknaden EU-domstolens domar centrala.

12 EU-rättslig metod forts. Två faktorer av betydelse för metoden. EU-domstolens tolkning the rule of law. Mekanismer för att kontrollera och genomdriva EU-rätten. Teleologisk ändamålsenlig tolkningsmodell. EU-konform tolkning. EU-domstolens praxis. Allmänna rättsprinciper.

13 Komparativ metod Jämförelsen står i centrum. Syftet med metoden är att förstå likheter och skillnader mellan olika rättssystem. Att parallellt redogöra för två olika rättssystem är inte komparation. Få ökad kunskap och förståelse, främja harmonisering och underlätta kommunikationen mellan jurister. The Oxford Handbook of Comparative Law (2008)

14 Komparativ metod forts. Det finns huvudsakligen fyra komparativrättsliga metoder: Komparativ rättshistoria Komparativ analys av rättskulturer Studier av legal transplants Den funktionalistiska metoden (skillnader i hur begrepp används)

15 Rättshistorisk metod Rättshistoria: rätten i ett utvecklingsperspektiv. Studerar förändringar över tiden. Traditionell indelning: yttre rättshistoria (rättskällornas historia) inre rättshistoria (de rättsliga institutens historia)

16 Rättshistorisk metod forts. Varför? Hjälpvetenskap till andra vetenskaper. Bildningsämne - för sin egen skull. Rättspolitiskt. Hur? Metoder. Källkritik! (Och sigillografi, t.ex.)

17 Genusrättsvetenskaplig metod Omfattande teoribildning. Tvärvetenskapligt ämne. Samband mellan kön och rätt. Genusbegreppet. Lämplig metod vid studier av t.ex. jämställdhet på olika områden. Intersektionalitet. Åsa Gunnarsson och Eva-Marie Svensson: Genusrättsvetenskap (2009).

18 Kritisk(a) metod(er) Lämpliga för att studera samhällsförändringar (men inte enbart) Frigörande från utgångspunkter som tas för givna. Utgår från att verkligheten är inte neutral. Sociala och kulturella förhållanden är präglade av olika maktintressen och särintressen, och de måste förstås i ett historiskt sammanhang. Samhället är en historisk produkt av dessa intressen.

19 Kritisk(a) metod(er) forts. Sociala konstruktioner. Diskursanalys: Begrepp: diskurs makt under/överordning Ett (rätt enkelt) exempel på tillvägagångssättet: Definitionen av ordet strejk

20 Kritisk(a) metod(er) forts. Strejk (eng.): arbetsnedläggelse; en enhetlig, oftast av fackför. organiserad arbetsnedläggelse av de yrkesaktiva i kapitalist. länder för genomtvingandet av deras klasskampskrav. S. är ett kampmedel för de yrkesaktiva mot kapitalist. utsugning o. för deras rättigheter, mot fascism, krigsförberedelser o. företagargodtycke, varvid i den statsmonopolist. kapitalismen ekonom. S.:er mer och mer antar polit. innehåll tillika. [ ]

21 Kritisk(a) metod(er) forts. Källa: Streik, art. i: Meyers Universal-Lexikon bd 4, VEB Bibliographisches Institut, Leipzig 1982, s Övers. P. Nilsén

22 Användning av metoder från andra vetenskaper Hermeneutik: konsten att tolka texter. Kopplingar till filosofin. Teoretisk metod. Rättssociologi: relationen mellan rätt och samhälle. Studerar rättsliga fenomen med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder. Empirisk metod: hur tillämpas rätten i praktiken? Rättsekonomi: tolkar och analyserar rätten ur ett (externt) ekonomiskt perspektiv. Spelteorier.

23 Vad kännetecknar ett rättsvetenskapligt arbete? Argumentationen står i centrum för ett typiskt rättsvetenskapligt arbete. En korrekt och övertygande argumentation är: - en förutsättning för slutsatsernas hållbarhet. - avgörande för uppsatsens kvalitet. En god argumentation hänger samman med flera olika faktorer: exempelvis en korrekt tillämpning av rättskälleläran, en väl vald metod och sedvanliga logiska krav (dvs. inga cirkelresonemang och skenargument)

24 Vad ska jag tänka på i min analys? Ger ditt material stöd åt de påståenden som du gör och de slutsatser som du drar? Skiljer sig din uppfattning från den etablerade på området? I så fall på vilket sätt? Redovisa huvudskälen för den uppfattning som du avvisar och (naturligtvis) dina egna argument för din ståndpunkt. Generaliseringar och allmänna omdömen bör vara underbyggda för att kunna vara trovärdiga.

25 Analys är inte att Enbart återge/sammanfatta lagtext. Enbart återge/sammanfatta vad andra tycker. (se SOLO-taxonomin)

26 Analys handlar istället om hur man använder sig av källor för sin argumentation. Man ska kritiskt granska källor för att kunna bygga upp sin argumentation och dra slutsatser. Tänk på att inte bara behandla källor som stödjer din tes, utan även redovisa andra uppfattningar.

27 Avslutning