Boverkets PBL kompetensdagar Münchenbryggeriet, Stockholm

Transkript

1 Boverkets PBL kompetensdagar Münchenbryggeriet, Stockholm

2 Välkomna! Bild: Franz Feldmanis

3 Program 14 december Inledning Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren Regeringen satsar på fler och smartare bostäder Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson Tillämpning av PBL Boverkets rättschef Yvonne Svensson Domar och praxis från Markoch miljööverdomstolen Malin Wik, hovrättsråd, Mark- och miljööverdomstolen Lunch #pblkompetens PBL kunskapsdialoger pass # Fikapaus PBL kunskapsdialoger pass # Mingel PBL-riddare och paragrafryttare Slut

4 Anders Sjelvgren Generaldirektör, Boverket

5 Tillsammans skapar vi framtidens samhällen INKLUDERING INNOVATION DIGITALISERING

6 Regeringen satsar på ökad kompetens i samhällsbyggandet Peter Eriksson Bostads- och digitaliseringsminister Näringsdepartementet 6

7 Bostadsbyggandet ökar Påbörjade bostäder År 2017 påbörjas bostäder och nästa år bostäder enligt Boverkets senaste prognos. Näringsdepartementet 7

8 Smarta och hållbara bostäder Det går att göra mycket inom befintligt regelverk. Tex Vallastaden, Frihamnen. Nya hållbara städer Stöd till innovativt och hållbart byggande Näringsdepartementet 8

9 Sunda och snygga hus Näringsdepartementet 9

10 Trähus för jobben och klimatet Svensk industri Industriellt byggande Hög kvalité Fler i jobb Lägre klimatutsläpp Trähusprojekt i Luleå. Skiss: Nordmark & Nordmark, Lindbäcks bygg Näringsdepartementet 10

11 Foto: Christofer Dracke/Folio Digital samhällsplanering Proposition till våren: Digitala standarder för grundkarta och detaljplan Nästa steg (beslut igår): Digitalisering by default (Boverket) Digitalt kunskapslyft (Lantmäteriet) Näringsdepartementet 11

12 Kompetensförsörjning Enskilt största hindret för ökat bostadsbyggande Utbildningssatsningar: Lantmätarprogram på UU nya utbildningsplatser för ingenjörer Gör upp med machokulturen Ökat industriellt byggande Näringsdepartementet 12

13 Regeringen satsar på ökad kompetens i samhällsbyggandet Peter Eriksson Bostads- och digitaliseringsminister Näringsdepartementet 13

14 Yvonne Svensson Rättschef, Boverket

15 Vad är tillämpning och vad betyder rättstillämpning? Tillämpning: användning, användande, (praktisk) användning av regler, användning av teori eller metod för praktiskt ändamål Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning Rättstillämpningen måste vara likformig och förutsägbar i en rättsstat För att uppnå det behövs lagtolkningsprinciper

16 Vad är lagtillämpning? Lagtolkning är processen att tolka lagbestämmelse Lagtillämpning: att tillämpa lagen på rätt sätt i det enskilda fallet Det finns olika metoder och tolkningsmodeller som används vid lagtolkning

17 Olika lagtolkningsprinciper Det finns några huvudsakliga metoder för att tolka lagtext: Objektiv (bokstavstolkning) -- att tolka lagtexten utifrån ordalydelsen. Lagtexten i sig är utgångspunkten. Analogislut är förbjudet.

18 Olika lagtolkningsprinciper,forts. Subjektiv tolkning -- att tolka lagen utifrån hur lagstiftaren menade att lagen skulle tolkas. Här är förarbetena en viktig källa. Teleologisk tolkning (ratio legis) -- att tolka efter lagens ändamål. Förarbetena är viktiga, men även vilka effekter lagen får i typiska fall. Bygger på analogislut. Man ser själva lagen som något bortom lagtexten.

19 Andra lagtolkningsprinciper Olika tekniker användas för att bestämma framförallt innehållet i de begrepp som lagtexten använder: Extensiv lagtolkning En lagregel ges utsträckt betydelse, tolkningen av regeln utvidgas för att täcka en viss situation. Restriktiv lagtolkning - Tillämpar en regel på ett mer avgränsat område än vad som omedelbart kan följa av dess ordalydelse. Analogislut (ex analogia) används på fall där uttrycklig lagbestämmelse saknas. Man använder då regler för en annan, liknande, situation på det aktuella fallet. E contrario-slut - motsatsvis, genom en e contrario-tolkning av en rättsregel kan man ibland komma fram till det motsatta exempelvis något är förbjudet i lagtexten motsatsvis kan sluta sig till vad som är tillåtet.

20 Andra principer Legalitetsprincipen - all offentlig makt ska utövas under lagarna. Beslut tagna av myndigheter ska ha författningsstöd och betungande beslut ska ha lagstöd Lex superior (rangordning mellan författningar) Lex posterio (äldre författningar som kommer i konflikt med nyare) Lex specialis derogat legi generali. (speciallagen har företräde före den mer generella lagen) Reduktionsslut (contra legem) inskränka en regels tillämpningsområde i strid med dess ordalydelse (tex vid uppenbara skrivfel i lagen)

21 Plan- och bygglagen möjligheternas lag Portalparagrafen 1 kap 1 Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer

22 Plan- och bygglagen möjligheternas lag Föreskrifter i extraordinära situationer Domstolsprövning Ersättning till innehavare av särskild rätt Rätten att överlaga Byggnadsnämnden Föreläggande om stängsel kring industrianläggningar som inte används Arbetsplatsbesök Lov för åtgärder som inte kräver lov

23 Plan- och bygglagen möjligheternas lag Typgodkännande och tillverkningskontroll Regionplanering Fastighetsägarens skyldighet att betala för gatukostnader Processen innan en detaljplan antas Strandskydd Förslag till översiktsplan Allmänna och enskilda intressen Syfte, innehåll och definitioner

24 Materiella och processuella regler i PBL De materiella reglerna bestämmer en viss nivå på det som planeras/ byggs avseende lokalisering, placering och utformning. Exempel på detta är reglerna i 2 och 8 kap PBL. De processuella (formella) reglerna handlar om vilka processer och administrativa beslut som lagen anger för att säkerställa att de materiella kraven följs. Exempel på detta är krav på bygglov eller på att ha kontrollplan i ett lovärende Sida 24 av xx

25 Materiella reglerna 2 kap & 8 kap Två sidor av samma mynt: Hälsa säkerhet Skydd mot brand Hushållning med energi och vatten Hantera avfall Tillgänglighet för personer nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Mm

26 Materiella och formella regler i PBL Kraven i 2 kap hanteras i Regionplan, Översiktsplan, Detaljplan och lov Tillsyn utövas av regeringen, länsstyrelsen och kommunen Kraven i 8 kap hanteras i huvudsak i lov och byggprocessen Tillsyn utövas av kommunen och Boverket (och Arbetsmiljöverket) Sida 26 av xx

27 Har ni koll på det här? Plan- och bygglag (2010:900) Ikraft: överg.best. 1. Ändring, SFS 2010:1983 Omfattning: ändr. 9 kap Ändring, SFS 2011:335 Omfattning: utgår 9 kap. 30, 31 ; ändr. 1 kap. 3, 4 kap. 14, 16, 32, 5 kap. 1, 2, 5, 6 kap. 5, 8, 20, 7 kap. 6, 8 kap. 6, 7, 8, 11, 12, 14, 19, 9 kap. 3, 25, 35, 42, 10 kap. 7, 11 kap. 20, 39, 41, 12 kap. 8, 13 kap. 9, 16, 14 kap. 10, 11, 16 kap. 1, 2, rubr. till 16 kap., rubr. närmast före 9 kap. 39, 16 kap. 1, p 7, 13 ikrafttr.- och övergångsbest.; nya 4 kap. 18 a, 9 kap. 30, 31, 31 a, 31 b, 41 a, 41 b, rubr. närmast före 9 kap. 41, p 17 ikrafttr.- och övergångsbest. 3. Ändring, SFS 2011:336 Omfattning: ändr. 9 kap. 41 i 2010: Ändring, SFS 2011:413 Omfattning: ändr. p 16 ikrafttr.- och övergångsbest. 5. Ändring, SFS 2011:795 Omfattning: ändr. 8 kap. 21, 22, 25, 10 kap. 8, 9 Ikraft:

28 Och det här? 6. Ändring, SFS 2012:187 Omfattning: upph. 4 kap. 19, 20, 6 kap. 2, 11, 14 kap. 21, rubr. närmast före 6 kap. 2 ; ändr. 4 kap. 42 Ikraft: överg.best. 7. Ändring, SFS 2012:444 Omfattning: ändr. 4 kap. 34, 5 kap. 7, 16 Ikraft: överg.best. 8. Ändring, SFS 2012:820 Omfattning: ändr. 15 kap. 10, p 17 ikrafttr.- och övergångsbest. Ikraft: överg.best. 9. Ändring, SFS 2013:306 Omfattning: ändr. 8 kap. 19, 20, 21, 11 kap. 1, 8, 25, 26, 16 kap. 6 ; nya 8 kap. 22 a, 11 kap. 8 a, 8 b, 8 c, 66, rubr. närmast före 11 kap. 66 Ikraft: Ändring, SFS 2013:307 Omfattning: ändr. 11 kap. 52 ; ny 11 kap. 53 a Ikraft: överg.best. 11. Ändring, SFS 2013:867 Omfattning: ändr. 2 kap. 3 Ikraft: överg.best.

29 Och på detta? 12. Ändring, SFS 2014:224 Omfattning: ändr. 3 kap. 5, 8 kap. 7, 9 kap. 33, 10 kap. 14 Ikraft: överg.best. 13. Ändring, SFS 2014:228 Omfattning: ändr. 10 kap. 16, 19, 23 Ikraft: Ändring, SFS 2014:477 Omfattning: ändr. 2 kap. 6, 4 kap. 2, 9 kap. 4, 8, 10 kap. 2, 14, 23 ; nya 9 kap. 4 a, 4 b, 4 c, 4 d, 4 e Ikraft: överg.best. 15. Ändring, SFS 2014:769 Omfattning: ändr. 11 kap. 9 Ikraft: Ändring, SFS 2014:862 Omfattning: ändr. 2 kap. 2 Ikraft:

30 Sen har vi ju det här 17. Ändring, SFS 2014:900 Omfattning: upph. 6 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 23, rubr. närmast före 6 kap. 3, 12, p 14 övergångsbest.; ändr. 1 kap. 4, 4 kap. 7, 8, 14, 16, 33, 35, 36, 42, 5 kap. 6, 7, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 23, 25, 28, 32, 36, 39, 6 kap. 1, 13, 14, 15, 16, 39, 9 kap. 4, 6, 8, 11, 30, 31 a, 31 b, 33, 10 kap. 23, 36, 11 kap. 33, 37, 38, 13 kap. 1, 14 kap. 3, 10, 14, 15, 16, 17, rubr. närmast före 5 kap. 11, 18, 6 kap. 13, 39 ; nya 5 kap. 7 a, 11 a, 11 b, 11 c, 18 a, 22 a, 38 a, 38 b, 6 kap. 2, 40, 41, 42, 43, 8 kap. 4 a, 9 kap. 30 a, 31 c, 31 d, 31 e, 32 a, 37 a, 11 kap. 32 a, rubr. närmast före 6 kap. 43, nya p 18, 19, 20 övergångsbest. Ikraft: överg.best. 18. Ändring, SFS 2014:902 Omfattning: ändr. 1 kap. 4, 4 kap. 14, 9 kap. 40 ; nya 2 kap. 6 a, 4 kap. 33 a Ikraft: överg.best. 19. Ändring, SFS 2014:1014 Omfattning: ändr. 4 kap. 17 Ikraft:

31 och dessutom det här! 20. Ändring, SFS 2015:235 Omfattning: ändr. 4 kap. 2 Ikraft: överg.best. 21. Ändring, SFS 2015:668 Omfattning: ändr. 1 kap. 4, 4 kap. 18, 22, 30, 33, 39, 5 kap. 13, 38 a, 9 kap. 25, 41, 41 a, 10 kap. 14, 23, 13 kap. 15, 16 kap. 8 ; ny 5 kap. 38 c Ikraft: överg.best. 22. Ändring, SFS 2016:140 Omfattning: ändr. 11 kap. 8, 16 kap. 6 Ikraft: Ändring, SFS 2016:252 Omfattning: ändr. 13 kap. 3, 8, 9, 16, 18 ; ny 13 kap. 2 a Ikraft: överg.best. 24. Ändring, SFS 2016:537 Omfattning: ändr. 8 kap. 4 Ikraft: överg.best.

32 De senaste - men inte sista - ändringarna 25. Ändring, SFS 2017:181 Omfattning: ändr. 1 kap. 4, 6 kap. 39, 40, 42 Ikraft: Ändring, SFS 2017:266 Omfattning: ny 9 kap. 33 a Ikraft: Ändring, SFS 2017:267 Omfattning: upph. 9 kap. 33 a Ikraft: överg.best. 28. Ändring, SFS 2017:424 Omfattning: ändr. 5 kap. 27, 9 kap. 5, 8, 30, 10 kap. 2, 11 kap. 11, 12 kap. 6, 13 kap. 6, 16 ; nya 5 kap. 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, 10 e, 10 f, 9 kap. 3 a, 3 b, 5 a, 6 a, 11 kap. 10 a, 13 kap. 5 a, 10 a, rubr. närmast före 5 kap. 10 a, 9 kap. 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 8, 9 Ikraft: överg.best. 29. Ändring, SFS 2017:568 Omfattning: ändr. 14 kap. 22 Ikraft: Ändring, SFS 2017:761 Omfattning: ändr. 5 kap. 19, 7 kap. 3, 9, 12 kap. 5, 6, 13 kap. 1 Ikraft: överg.best.

33 Boverkets PBL-kompetensdagar PBL-praxis från Mark- och miljööverdomstolen 2017 Hovrättsrådet Malin Wik 33

34 Utgångspunkter och disposition Ca inkomna och avgjorda P-mål per år Pt lämnas i ca 15 % av målen Ca 150 domar per år Refererade avgörande Andra avgöranden av ett mer allmänt intresse Översiktlig genomgång - Detaljplaner - Bygglov - Tillsyn - Processuella frågor 34 SVEA HOVRÄTT

35 Detaljplan P Biotopskyddets betydelse vid antagande av plan (se RÅ 2005 ref. 44 och MÖD P samt MÖD P och MÖD 2017:15 Ej lämpligt för bebyggelse med hänsyn till möjligheterna att anordna trafik och kollektivtrafik P Gårdshus i centrala Stockholm högre grad av olägenhet får tålas (jfr MÖD P ) Se även P P Detaljplan på brukningsvärd jordbruksmark P Detaljplan inom strandskyddat område (P och P ) P Detaljplan för område av riksintresse för kulturmiljövården & förekomst av fladdermöss (se MÖD 2014:12) 35 SVEA HOVRÄTT

36 36 Bygglov - med fokus på gestaltning 8 kap. 13 PBL särskilt värdefulla byggnader och områden P Förvanskning av terminalbyggnad och stationsområde i Uppsala P Attefallsreglernas tillämpning i bebyggelseområde enligt 8 kap kap. 6 PBL god helhetsverkan P Fasadutformning P Fasad och tak P Bullerskydd 9 kap. 34 PBL - rivningslov MÖD 2017:38 Lokala överväganden och ordentligt underlag SVEA HOVRÄTT

37 Bygglov Brukningsvärd jordbruksmark MÖD 2017:17 taxerad lantbruksenhet, använts för jordbruksproduktion i närtid, läge, omgivning, öp:n, tre enbostadshus MÖD 2017:31 inte använts i närtid, omgivningen Tidsbegränsat bygglov MÖD 2017:25 I och II studentbostäder ej fråga om omfattande markarbeten (se MÖD 2016:27) 37 SVEA HOVRÄTT

38 Tillsyn P kap. 15 PBL ej tillämplig på trädrötter (se P ) MÖD 2017:3 ingen BSA när åtgärder vidtas utöver ett partiellt startbesked men inom bygglovet MÖD 2017:9 möjligt att inhibera bygglov trots avsaknad av startbesked 38 SVEA HOVRÄTT

39 Processuella frågor MÖD 2017:39 och MÖD 2017:6 att en överinstans gör en annan bedömning än nämnden vad gäller behovet av tillsyn innebär inte klagorätt för nämnden (samma praxis som i M-mål) P avslag intervention MÖD 2017:26 klagorätt för fastighetsägarförening med fastighet utanför planområdet P rätt för granne att överklaga startbesked med tillämpning av EKMR och med åsidosättande av 13 kap. 15 PBL 39 SVEA HOVRÄTT

40 Lunch

41 Programpunkter eftermiddag 14 december PBL kunskapsdialoger pass # Fikapaus PBL kunskapsdialoger pass # Mingel PBL-riddare och paragrafryttare Slut

42 Kunskapsdialoger pass I och II Hans Gustafsson, Facilitator, Boverket

43 Vad är en kunskapsdialog? 10 deltagare per bord inklusive en samtalsledare som sammanfattar diskussionen. Tid för frågor och diskussion. Förinspelad föreläsning om max 15 minuter. Sedan presentation av deltagare - därefter diskussion. Sista delen används till att sammanfatta diskussionen. Föreläsaren behöver inte vara samma person som samtalsledaren. Den inspelade föreläsningen publiceras som poddsändning och dokumentation på Boverkets webbplats. Foto: Peter Kroon

44 och mottagare

45 Mingel

46 Boverkets PBL kompetensdagar Münchenbryggeriet, Stockholm

47 Välkomna! Bild: Franz Feldmanis

48 Program 15 december Att arbeta med PBL Facilitator: Lillemor Frenkel, Directa och Therese Byheden, Boverket Paus Gör det omöjliga möjligt! Lennart Hjelm, magiker #pblkompetens Kompetenssatsningens prioriteringar 2018 Maria Petersson, uppdragsledare Boverkets PBL kompetens Lunch Rundtur Münchenbryggeriet

49 Att arbeta med PBL Lillemor Frenkel och Therese Byheden

50 Att arbeta med PBL Bordsplacering Blandade grupper Fördela er runt borden så att det i möjligaste mån vid varje bord finns representanter från: Myndighet Länsstyrelse Kommun Intressenter/byggbransch Övrigt

51 Att arbeta med PBL

52

53

54

55

56

57 Att arbeta med PBL

58

59 Intressen och krav Intressen Krav Exempel Lagen PBL

60 Lagen PBL Allmänt om lagen Regelsystemet Överklagande & rättsfall Andra lagar

61 Reglernas utveckling

62 PBL & PBF:s uppbyggnad Allmänna regler Planering Byggande Tillsyn

63 Lagar, föreskrifter och allmänna råd Vilken status har allmänna råd bindande eller inte? Bindande Inte bindande

64 Instansordningen Länsstyrelser Mark- och miljödomstolar Mark- och miljööverdomstol Högsta domstolen

65

66 Samtal vid borden: Andra lagar Vad behöver jag känna till om andra lagar jag kommer i kontakt med?

67 PBL-systemet Planering Genomförande Förvaltning

68 PBL-systemet Översiktsplanering Detaljplanering Lov Byggprocessen Tillsyn

69 DP som exempel: Allmänt om DP Fakta om DP Vad är egentligen reglerat i detaljplanen? Vilka rättigheter och skyldigheter medför den? Vem har ansvar för den? Vad innebär den egentligen för utformning?

70 DP:s betydelse för andra processer Lov Fastighetsbildning Infrastruktur Rättigheter för markägare och samhället

71 PBL-systemet Översiktsplanering Detaljplanering Lov Byggprocessen Tillsyn Stödet på väg mot målet x-områden Den förhastade konferensanläggningen En trygg vägvisare Tävling med förhinder Otydlig, olämpligt och olagligt Less is more

72 Samtal runt borden: PBLsystemet Vad har jag för nytta av att förstå helheten? Hur kan jag bidra och underlätta de andra processerna?