Detaljplanering. Karl Evald jurist

Transkript

1 Detaljplanering Karl Evald jurist

2 Planeringssystemet Vad är målet med planering? med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer 1 kap 1 PBL

3 Planeringssystemet Vad är målet med PBL? Skapa processer för samhällsbyggande ÖP, DP, lov, förhandsbesked, tillsyn Slå fast vad som är viktigt och grundläggande Allmänna och enskilda intressen Ange ramarna för kommunens självbestämmande Planmonopolet Statliga intressen i planeringen, LSt

4 Planeringssystemet

5 Planeringssystemet

6 Planeringssystemet 2 kap 1 Allmänna och enskilda intressen 2 kap 2 och 4 Mark som tas i anspråk ska vara lämplig för sitt ändamål 2 kap 5 3 Bebyggelse ska utformas med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. 2 kap 6 2 Bebyggelsen ska vara lämplig med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser 2 kap 7 5 möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice 2 kap 9 lokalisering, placering och utformning av bebyggelse får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet

7 Översiktlig planering Kommunövergripande plan som ska uppdateras varje mandatperiod Inte juridiskt bindande (men har ändå viktig betydelse för de juridiskt bindande besluten som tas) Kommunen ska i översiktsplanen beskriva Utgångsläget, de faktiska förhållandena Ambitionerna för markanvändningen (exploatering) Särskilda faktorer att ta hänsyn till utifrån de allmänna intressena i 2 kap Beskriva förutsättningarna för exploatering på en övergripande nivå

8 Översiktlig planering Länsstyrelsens granskningsyttrande Brister i planeringen, t.ex. vilka områden som anges som lämpliga för exploatering, kan leda till negativa synpunkter som sedan följer med i den fortsatta processen Även andra remissinstansers yttranden kan få betydelse

9 Detaljplanering Vad är en detaljplan? Juridiskt bindande plan som anger villkoren för att kunna bevilja bygglov inom planen Gäller tills den ändras eller upphävs Det är prövat på förhand : Planenlig markanvändning anses lämplig utifrån lagens bestämmelser Det som prövats genom en lagakraftvunnen detaljplan får inte omprövas i ett senare beslut (13 kap 2 8) Gäller oavsett hur gammal planen är

10 Detaljplanering Vad ska kommunen göra i en detaljplan? Detaljplanen ska Skapa förutsättningar för en lämplig markanvändning Innehålla den reglering som är nödvändig Slå fast ansvar för olika allmännyttiga funktioner

11 Planbestämmelser Alla planbestämmelser ska Ha stöd i 4 kap PBL Vara tydliga Vara genomförbara Planbestämmelser får inte Vara för detaljerade Reglera sådant som redan är reglerat i lag eller annan författning Handla om något annat än att pröva markens lämplighet för bebyggelse Innehålla hänvisningar till andra dokument

12 Planbeskrivningen Planbeskrivningen Beskriver planens syfte, varför detaljplanen behövs i just det här fallet Berättar varför planen ser ut som den gör Beskriver vilka överväganden kommunen gjort, t.ex. m.a.a. synpunkter från remissinstanser Anger hur genomförandet ska gå till, t.ex. att en allmän service tillhandahålls på allmänna platser som kommunen är huvudman för

13 Planbeskrivningen Planbeskrivningen Är inte juridiskt bindande Kan å andra sidan inte ignoreras helt eftersom den beskriver syftet bakom de tvingande bestämmelserna Kan användas som tolkningsstöd vid prövning av lov

14 Planbestämmelser Markanvändning Kvartersmark (bostäder, handel, skola) Allmän plats (torg, gata, park) Utnyttjandegrad Tillåten fastighetsstorlek Byggbar yta på en fastighet Tillåten höjd och area på byggnader Mark som inte får bebyggas Placeringsbestämmelser i övrigt Egenskaper Utformning, estetiskt utförande I vissa fall tekniskt utförande

15 Planbestämmelser Administrativa bestämmelser Vanligen markreservat för t.ex. underjordiska ledningar (u-områden) Fastighetsindelning

16 Planbestämmelser Handbok för proffsen planbestammelsekatalogen/ Digital katalog över alla planbestämmelser ratt/forfattningssamling/gallande/dpb---bfs-20145/ BFS 2014:5, Boverkets allmänna råd om planbestämmelser

17 Planbestämmelser Alla planbestämmelser måste ha stöd i 4 kap PBL Bygglov får inte medges förrän staket har uppförts mot gränsen till fastighet XX Minst 60 % av bostäderna inom planområdet ska upplåtas med hyresrätt 17

18 Planbestämmelser Alla planbestämmelser måste ha stöd i 4 kap PBL Bygglov får inte medges förrän staket har uppförts mot gränsen till fastighet XX Minst 60 % av bostäderna inom planområdet ska upplåtas med hyresrätt 18

19 Reglera inte sådant som regleras någon annanstans Då fornlämning påträffas under grävning ska arbetet omedelbart avbrytas på den del fornlämningen berör. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Fasader exponerade för trafikbuller ska utformas så att ekvivalent ljudnivå 30 db(a) och maximal ljudnivå 45 db(a) inte överskrids inomhus i bostäder. 19

20 Reglera inte sådant som regleras någon annanstans Då fornlämning påträffas under grävning ska arbetet omedelbart avbrytas på den del fornlämningen berör. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Fasader exponerade för trafikbuller ska utformas så att ekvivalent ljudnivå 30 db(a) och maximal ljudnivå 45 db(a) inte överskrids inomhus i bostäder. 20

21 Tydliga planbestämmelser Byggnaden ska utformas så att det inte finns en utpräglad baksida mot XX-vägen Utformningen ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse Fasader ska i huvudsak utgöras av trä om detta inte visar sig olämpligt ur estetisk synpunkt Gestaltningsprogram för XX ska vara vägledande för utformning mm 21

22 Tydliga planbestämmelser Byggnaden ska utformas så att det inte finns en utpräglad baksida mot XX-vägen Utformningen ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse Fasader ska i huvudsak utgöras av trä om detta inte visar sig olämpligt ur estetisk synpunkt Gestaltningsprogram för XX ska vara vägledande för utformning mm 22

23 Planbestämmelser Planbestämmelser är inte någon universallösning! Tänk på Lagstödet Prövning av markens lämplighet Allt behöver inte regleras i planen Saker som inte kräver bygglov kommer inte följas upp

24 Detaljplanering utifrån räddningstjänstens verksamhet Vad är det som är juridiskt bindande och vad kan vi som räddningstjänst få in i plankartan? Plankartan är bindande Planbestämmelser som har stöd i 4 kap PBL och följer övriga krav t.ex. tydlighet

25 Detaljplanering utifrån räddningstjänstens verksamhet Var bör vi som räddningstjänst försöka få med information som är viktig för vår insatsmöjlighet såsom brandvattenförsörjning, möjligheten att använda räddningstjänsten som utrymningsväg osv för att våra synpunkter på bästa sätt ska beaktas. Lämna tydliga yttranden tidigt under planprocessen Specifika uttalanden, inte bara generella riktlinjer Använd möjligheten att lämna yttrande på ÖP

26 Detaljplanering utifrån räddningstjänstens verksamhet Vi skulle också gärna få er syn på vad som händer om räddningstjänstens förmåga ändras över tid. En detaljplan kommer sannolikt ligga kvar i minst 50 år, kanske 100 år Dagens planer är oftast antagna före 1987 (ca 80 % av alla planer) En detaljplan kan bara möjliggöra en fysisk miljö, inget utrymme för flexibilitet utifrån räddningstjänstens förmåga

27 TACK!