Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist"

Sebastian Eriksson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Komparativ rättshistoria Martin Sunnqvist

2 Dagens föreläsning Forskning och undervisning, teori och praktik Varför har en viss rättslig lösning valts i en viss rättsordning? Om en viss rättslig lösning har valts, kan den tolkas om utifrån en annan rättslig lösning?

3 I tid och rum

4 Forskning och undervisning

5 Teori och praktik

6 Disposition Skadeståndsanspråk i straffprocessen Grundlag och lag, lagstiftare och domstolar

7 Skadeståndsanspråk i straffprocessen

8 Aktörer Ev. extra juristdomare Protokollförare Nämndeman

9 22 kap. rättegångsbalken 1 Talan mot den misstänkte eller annan om enskilt anspråk i anledning av brott må föras i samband med åtal för brottet. Upptages ej anspråket i samband med åtalet, skall talan föras i den för tvistemål stadgade ordningen. Adhesion

10 Sverige historisk bakgrund David Nehrman Ehrenstråle Materiellt: Medeltiden: bot både straff och skadestånd 1734 års lag: bot, men i teorin (Ehrenstråle) skillnad straff/skadestånd Kodifikationsförslag 1829, 1832 Strafflagen 1864 med regler om skadestånd på grund av brott Skadeståndslagen 1972

11 Sverige historisk bakgrund Processuellt: Samma rättegång bot 1614 överinstans Svea hovrätt: brottmål direkt, tvistemål via lagmansrätt 1734: systemet bibehölls 1849: lagmansrätterna avskaffades 22 kap. rättegångsbalken

12 Hur är det i andra länder? Och varför?

13 Tyskland möjligt men sällsynt Nederländerna 10-minutersregeln

14 Varför i Sverige? Medeltiden Samband straff och skadestånd Ingen/begränsad processuell skillnad Skadeståndsrätt i strafflagen historisk tillfällighet Ingen uppdelning mellan straffrätts- /civilrättsdomstolar Brottsofferperspektivet

15 Även i Spanien The present Spanish system of torts and crime is more the result of historical accident than of rational thinking. Código Penal 1848 med regler om skadestånd på grund av brott Código Civil 1889 Straffprocesslag 1882

16 Spanien, forts. Åklagaren för målsägandens talan (infördes 1882) Brottmålsdomaren dömer över skadestånd på grund av den brottsliga gärningen Processekonomi, brottsofferintresset

17 Historiska tillfälligheter Tillfällighet då ändå svårt att ändra senare Formativa moment Förstå Kritisera

Reception transplant transfer translation Reception: av den romerska rätten till ca 1500 --- nu ett

18 Reception transplant transfer translation Reception: av den romerska rätten till ca nu ett antal olika metaforer: Legal transplants: Alan Watson Legal transfers: MPIER Legal translations: Lena Foljanty

19 Reception transplant transfer translation Hur sprids rättsliga tankar? T.ex. - Lag tolkas utifrån ny teori - Rättsfigur lånas in Hur översätts rättsliga tankar? - Modifieras, anpassas? - Passar in, eller avviker? - Vidareutvecklas?

20 Grundlag och lag, lagstiftare och domstolar

21 Kan en grundlag tolkas om utifrån nya konstitutionella teorier?

22 Tre principer olika bakgrund Lex posterior derogat legi priori Lex specialis derogat legi generali Lex superior derogat legi inferiori

23 Romersk rätt Lex posterior derogat legi priori Lex specialis derogat legi generali

24 Naturrätt USA:s grundlag Lex superior derogat legi inferiori

25 Norge 1814 Grundlag Lag Förordning Lagstiftande verkställande dömande

26 Sverige 1809 Grundlag lag förordning Kungl. Maj:t i Riksdagen Kungl. Maj:t i Statsrådet Kungl. Maj:t i Högsta domstolen etc.

27 Monarkiska principen Wiener Schlußakte, Art. 57: Da der deutsche Bund, mit Ausnahme der freien Städte, aus souverainen Fürsten besteht, so muß dem hierdurch gegebenen Grundbegriffe zufolge die gesammte Staats-Gewalt in dem Oberhaupte des Staats vereinigt bleiben, und der Souverain kann durch eine landständische Verfassung nur in der Ausübung bestimmter Rechte an die Mitwirkung der Stände gebunden werden.

28 Samklang eller motstridighet? Chr. M. Falsen (ca 1817): Dömande makt? Makt = kraft + vilja Kungen kraft (och vilja) Lagstiftaren vilja Domstolarna? Lovene ere deres Villie. Regjeringen deres Kraft. Selv ere de intet [ ] Høyesterett 1854 (domaren Aall): naar begge Statsmagter er enige

29 Samklang eller motstridighet? Christian Naumann, professor i Lund, justitieråd: Lagstiftande makten (hos oss konung och ständer tillsamman) är, så långt dess funktioner räcka, den högsta i staten; den föreställer hela nationen, den bestämmer sjelfva stats- och rättsordningen, och de lagar, den stiftar, samt hvilka den således måste antagas hafva funnit stå i harmoni med statens författning, äro oantastelige af hvarje annan lem i statsorganismen.

30 Samklang eller motstridighet? KU 1809: Utskottet har sökt att bilda en Styrande Magt, werksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; En Lagstiftande Magt, wisligt trög till werkning, men fast och stark till motstånd; En Domare-Magt, sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem. Det har widare sökt att rigta dessa Magter till inbördes bewakning, till inbördes återhåll, utan att dem samman-blanda, utan att lemna den återhållande något af den återhållnas werkningsförmåga.

31 Samklang eller motstridighet? KU : den i sunda förnuftet grundade, allmängiltiga [ ] regel, att enär tvänne mot hvarandra stridande lagar omöjligen kunna på en gång bestå, allmän lag skall vika för grundlag och en äldre lag för en nyare.

32 Samklang eller motstridighet? Joseph Story, Juridiskt Arkif (utg. Carl Schmidt) Alexis de Tocqueville, De la démocratie en Amérique, svensk över-

33 Samklang eller motstridighet? Uttryckliga hänvisningar till Story och Tocqueville (Lasson 1848, Andresen 1862/63) Justitiarius Lasson 1866: Hvad har Høiesteret at afgjøre, naar der forelægges paa en Gang Grundlov og privat Lov? Da har det [ ] været vedtaget, at forsaavidt man inte kan paalegge Domstolene at dømme efter begge Love paa engang, saa maa de nødvendigvis foretrække Grundloven [ ]

34 Kan en grundlag tolkas om utifrån nya konstitutionella teorier?

35 Historiska tillfälligheter./. transfer Tillfällighet då ändå svårt att ändra senare Formativa moment Förstå Kritisera Spridning av rättsliga tankar, transfer etc. - Lag tolkas utifrån ny teori - Rättsfigur lånas in Hur översätts rättsliga tankar? - Modifieras, anpassas? - Passar in, eller avviker? - Vidareutvecklas?

36 Kaarlo Tuori, Structure of Mature Modern Law, c Surface national, fast change Statutes, judgments, standpoints in legal literature Judges, legislators and professors day-to-day work Legal culture national/regional, slow change Principles, concepts, methods Analysed through legal research Deep structure transnational, longue durée Human rights, separation of powers, sovereignty of the people Analysed through legal (historical) research

Relevanta dokument

Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist

Komparativ rättshistoria. Martin Sunnqvist Komparativ rättshistoria Martin Sunnqvist I tid och rum Forskning och undervisning Teori och praktik Disposition Grundlag och lag, lagstiftare och domstolar Skadeståndsanspråk i straffprocessen Grundlag