Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden)

Transkript

1 Uppsala Universitet Juridiska Institutionen Jr dr Jérôme Monsenego, gästlärare Utbildningsutskottet Utvärderingsrapport ang. kursen European Tax Law, 15 poäng, VT 2012 (Bperioden) Inledning Under vårterminen 2012 höll jag som biträdande kursföreståndare och huvudlärare kursen European Tax Law, 15 poäng. Kursföreståndaren var professorn Bertil Wiman. Kursen gavs på engelska och studenterna hade både svensk och utländsk bakgrund. Den följande utvärderingsrapporten följer den disposition som anges i instruktionen för utvärdering av 15/30-poängs fördjupningskurser. 1. Kursens innehåll Kursen avser EU-skatterätt både på företagsbeskattningsområdet och individbeskattningsområdet. Utöver studien av EU-skatterätten i sig bygger kursen också på analyser av OECD:s modellavtal samt vissa komparativa moment som gör det möjligt att utvärdera olika lösningar till olika problem. Rättskällorna omfattar både EU-fördragen, EU-domstolens rättspraxis, direktiv antagna av rådet, kommunikationer från EU-kommissionen, och material framtaget av OECD. Min uppfattning är att kombinationen av EU-skatterätt och komparativ skatterätt är ett sätt för studenterna att lära sig mer om sina egna skattesystem och komma fram till att det kan finnas olika sätt att lösa en viss fråga. Att tänka komparativt gjorde kursen mer konkret, både när det gäller EU-domstolens praxis påverkan på medlemsstaternas skattesystem och de olika alternativen som kan finnas för att utforma den bästa skattepolicyn för den europeiska unionen. Den komparativa delen är alltså en naturlig

2 del av studien av ämnet EU-skatterätt, varför jag rekommenderar att man fortsätter med denna kombination. Den 16 mars 2011 lade den europeiska kommissionen fram ett förslag kring en harmonisering av företagsbeskattningen i unionen. Beroende på utvecklingen på detta område kommer mer eller mindre vikt att läggas på detta förslag under nästa läsår. 2. Kursens uppbyggnad Kursen följer en logisk tråd. Den börjar med EU-rättens påverkan på medlemsstaternas suveränitet och de stora utmaningarna på beskattningsområdet. Sedan fortsätter kursen med de redan harmoniserade områden där direktiv har antagits. Nästa del handlar om de viktigaste kvarstående problemen där medlemsstaternas skattesystem hindrar utvecklingen av den inre marknaden. I stort är jag nöjd med kursens uppbyggnad. De väldigt positiva utvärderingarna talar också för att fortsätta med samma upplägg. Med tanke på att EU-skatterätten är en relativt ung och mycket dynamisk disciplin kommer kursen under nästa läsår att påverkas av utvecklingen på området. 3. Kursens mål Kursens mål är att studera EU-skatterätten på direktbeskattningsområdet så att studenterna utvecklar kunskaper kring hur direktbeskattningen påverkas av EU-rätten, både genom praxis och antagna direktiv. Ett viktigt mål är, enligt min mening, att göra kursen dynamisk istället för statisk. Med dynamisk menar jag att kursen bör beakta de olika alternativ som kan vara lämpliga för att på bästa sätt beakta EU-fördragen, istället för att endast konstatera att viss harmonisering har skett och viss praxis har förekommit. Min uppfattning är att detta dynamiska perspektiv har relevans och har uppskattats av studenterna, varför jag tänker fortsätta på det sättet. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer En bärande pedagogisk idé med kursen är att studenterna förstår den svåra balansen mellan EU-rättens och medlemsstaternas intressen. Dessa intressen är ofta olika och då är det viktigt att man förstår varför det är en svår balans att tillgodose allas intressen. Studien av de olika rättfärdigande grunderna är en mycket central del av denna svåra balans och studenterna uppmuntras att träna på att argumentera både för och emot en viss idé.

3 Kursen bygger också på seminarier snarare än föreläsningar, vilket gör det möjligt för studenterna att vara inlästa samt att arbeta i grupper och ibland jämföra sina skattesystem när en komparativ fråga ställs. Med tanke på hur komplicerad EU-skatterätten är verkar det vara en god idé att fortsätta med seminarier som kräver förberedelser. Dock kan man fundera på att lägga till några föreläsningar, tex en introduktionsföreläsning så att kursen sätts i ett sammanhang. 5. Examination och betygspåverkande faktorer Betyget består av två faktorer: uppsats (20%) och tentamen (80%). Dessutom ska studenterna närvara vid minst 80% av seminarierna och för att närvara krävs det att studenten har förberett sig inför seminariet. Varje student skriver en uppsats och presenterar den inför klassen. Själva uppsatsen får ett betyg mellan 0 och 10, och detsamma gäller presentationen inför klassen. Varje student får alltså ett visst antal poäng mellan 0 och 20. Tentamen består av olika frågor och betygssätts mellan 0 och 80 poäng. Totalt var det 35,7% av studenterna som fick AB. Denna examinationsmetod uppmuntrar till ett kontinuerligt arbete. Det som kan förbättras är att uppmuntra alla studenter i en viss basgrupp att delta i diskussionerna. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Alla seminarier skall förberedas i basgrupper. Eftersom en stor del av studenterna var utbytesstudenter var min avsikt att blanda de olika nationaliteterna. Min uppfattning är att denna fördelning har fungerat väl. Det blir intressant för studenterna att samarbeta över gränserna vilket ger givande diskussioner, inte minst kring hur djup harmoniseringen ska vara. Denna fördelning kan visa vissa kulturella skillnader, vilket även det är intressant för studenterna. Utvärderingen påpekar att samarbetet i vissa fall har fungerat mindre bra. Här kan man överväga att inte ge närvaro till en student som låter sina kamrater förbereda seminarierna och/eller svara på frågorna.

4 7. Inslag av skrivträning Studenterna författar en kortare promemoria inför ett seminarium då de redovisar sina slutsatser inför klassen. Tanken var att, baserat på en komparativ studie, redovisa för för- och nackdelar av olika alternativ till en viss problematik. Detta kräver en analytisk förmåga för att hitta det som karakteriserar varje rättssystem och ställa det mot bakgrund av ett teoretiskt problem. Kvalitén var i stort helt acceptabel. Min uppfattning är att denna övning var givande för studenterna. Dock anser jag att analysen av hur EU-rätten påverkar det nationella rättssystemet ibland var något svag, dvs. att studenterna beskrev för mycket istället för att gå djupare. Detta kan bero på att vissa studenter inte hade någon substantiell bakgrund i EU-skatterätt innan de började läsa European Tax Law, varför jag har för avsikt inför nästa år att hålla regelbundna handledningsmöten för att hjälpa studenterna med sin analys. 8. Inslag av muntligt framförande Inom ramen för den ordinarie seminarieundervisningen skall studenterna redovisa basgruppens resultat muntligen. Dessutom fick studenterna presentera sina uppsatser framför klassen. Att ha en hel del muntliga framföranden gör det möjligt att föra diskussioner mellan grupper, utvärdera olika skattepolicys, och öva på argumentation. Detta gör kursen mycket levande och intressant, varför mitt förslag är att fortsätta på det sättet. 9. Inslag av rättsteknikträning Inför varje seminarium skrev jag läshänvisningar. Studenterna fick självständigt söka juridiskt källmaterial inför författandet av sina promemorior, varför jag gick igenom de viktigaste rättskällorna inom området. Detta har fungerat väl och jag planerar att fortsätta på det sättet nästa år. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Seminarieundervisningen och författandet av promemoriorna har enligt min uppfattning och utvärderingarna fungerat väl så jag har för avsikt att fortsätta på det sättet nästa år.

5 11. Kurslitteraturen Varje seminarium har speciella läshänvisningar. Alla dessa är tillgängliga på Internet, antingen genom EU:s webbsidor eller via biblioteket. Studenterna har uppskattat att ha kurslitteraturen tillgänglig via Internet, både för att undvika att behöva köpa kurslitteratur och för att dessa källor var lätt tillgängliga för alla. De elektroniska källorna är mycket omfattande och kompletta inom ramen för ämnet EU-skatterätt, varför det mesta av litteraturbehovet kan täckas med sådana källor. Dock är det nödvändigt inför uppsatserna att studenterna fördjupar sig i sina respektive ämnen, vilket kräver att de läser in sig på bredare material. 12. Internationalisering Kursen är i stort sett internationell. De komparativa momenten är nationella men de knyts an till ett europeiskt sammanhang. 13. Hållbar utveckling Något moment som behandlar hållbar utveckling finns inte. Dock vore det tänkbart att hålla ett moment kring den skatt som EU överväger att införa på finansiella transaktioner, eftersom denna skatt skulle bidra till att EU:s framtid är hållbar. Även moment kring punktskatter skulle kunna införas då de kan syfta till att skydda miljön genom att påverka företagens och konsumenternas val. 14. Genusperspektiv Något moment som behandlar genusperspektivet fanns med inom ramen för studien av rätten till sam- respektive särbeskattning i källstaten. 15. Former för kursutvärdering Eftersom jag själv är huvudlärare på kursen tar jag fortlöpande i anknytning till undervisningen emot kommentar på kursens form och innehåll från studenterna. Vid kursens slut fick studenterna ge skriftliga och anonyma synpunkter på kursen. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Jag har varit huvudläraren och professor Bertil Wiman höll ett seminarium om förslaget för en gemensam bolagsskattebas. Inför nästa läsår har jag för avsikt att be Kristina Ståhl, f.d. professor i finansrätt vid Uppsala universitet och numera justitieråd på Högsta Förvaltningsdomstolen, att hålla ett föredrag om EU-skatterätten. Närmare bestämt skulle det vara intressant att höra hur Högsta Förvaltningsdomstolen avgör kring acte clair-doktrinen, dvs. hur domstolen

6 kommer fram till att en viss fråga bör skickas till EU-domstolen och hur Högsta Förvaltningsdomstolen formulerar tolkningsfrågor. 17. Kursens timtilldelning Kursen bestod av en introduktion, 10 seminarier, handledning kring författandet och presentationen av uppsatserna, presentationer och frågestund. Min förståelse är att denna timtilldelning motsvarar genomsnittet för en kurs om 15 högskolepoäng.