Förmögenhetsrättslig familjerätt, 30 högskolepoäng, vt B-delen av utvärderingsrapport. Bilaga 1. Utvärderingsrapport angående kursen

Transkript

1 Bilaga 1 Utvärderingsrapport angående kursen Förmögenhetsrättslig familjerätt, 30 högskolepoäng, vt 2015 B-delen av utvärderingsrapport 1. Kursens innehåll Av kursens namn framgår att innehållet är förmögenhetsrättslig familjerätt. Mer preciserat behandlas följande frågor makars och sambors egendomsförhållanden, underhåll mellan makar och till barn, gåvor mellan makar och sambor samt till barn, föräldrars förmynderskapsförvaltning av barns egendom, ställföreträdarskap för personer med bristande rättshandlingsförmåga arvs- och testamentsrätt ur både obligations- och sakrättsligt perspektiv Har fungerat väl och ingen förändring av innehåll planeras. Successivt har kursen fått en något mer internationell prägel än tidigare, bl.a. genom en föreläsning av dr Sedigheh Vasmahgi om familjerätt i Iran. I kursutvärderingen efterfrågas mer arvsrätt vilket i någon grad kan övervägas inför nästa gång kursen ges. 2. Kursens uppbyggnad Kursen är indelad i två delar. Första delen består av problembaserade seminarier, föreläsningar, processpel samt en veckas praktik (vid myndigheter, domstolar, advokatbyråer mfl). Andra delen av kursen består av individuellt uppsatsarbete med handledning dels i smågrupper (3 4 studenter per grupp) dels individuellt, peer rewiev-förfarande av uppsatserna samt ventilation av uppsatserna i grupper om studenter. Ingen parallelläsning förekommer. I år låg praktikveckan, som är ett uppskattat moment, senare än tidigare gånger kursen getts. Förändringen medförde att studenterna hade fördjupade kunskaper på fler områden än tidigare, vilket medfört att de fått ut mer. I år fick en tidigare mycket uppskattad praktikplats, som tar emot flera studenter, kritik för att ha varit oplanerad. Frågan har diskuterats med kontaktpersonen. För andra gången användes individuell handledning i samband med uppsatsförfattandet. För egen del uppfattade jag det som en fördjupning i relation till tidigare år då all handleding skedde i smågrupper. En del studenter önskar mer handledning, andra tycker inte att det ger så mycket. Flera studenter efterfrågar en tidigareläggning av Peer- Review, vilket schematekniskt kan vara svårt att åstadkomma men som ska övervägas till nästa kursomgång.

2 Balansen mellan olika delar av kursen fungerar väl och det finns inte skäl till ändring. En del studenter ansåg visserligen att uppsatsen getts för lite tid, men andra tyckte att balansen mellan de två delarna var bra. Mot bakgrund av att studenterna själva väljer sina ämnen är det möjligt att påverka när man som student vill inleda arbetet med uppsatsen. Stora delar av kursens första del kan dessutom ses som inläsning och materialinsamling till uppsatsarbetet. 3. Kursens mål Kursen har varit problemorienterad och syftat till att ge fördjupade kunskaper och metodiska färdigheter för att lösa de frågor som framgår ovan under 1. Målen finns formulerade i kursplanen. Det specifika syftet för varje seminarium anges i seminarieuppgiften, i vart fall om seminarieledaren är en av Juridicums lärare. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Förmåga att inhämta relevant material samt att granska och analysera materialet har tränats i både skriftlig och muntlig form. En progression genomförs från första till sista seminariet samt i uppsatsarbetet. Ett viktigt moment har varit att utvärdera lösningen i ett enskilt fall i jämförelse med de ändamål som ligger bakom dels de individuella regler som används i fallet, dels områdets generella lagreglering. Rättspolitiska diskussioner har således varit ett viktigt moment under kursen. Har fungerat väl och ingen förändring planeras 5. Värdering av de olika undervisningsformerna Kursens två respektive delar inleds med introducerande föreläsningar, som fungerar bra för sitt ändamål. Även föreläsningen om iransk familjerätt fyller en viktig funktion; studenterna var engagerade och ställde många frågor. I kursutvärderingen efterfrågar några studenter fler antal föreläsningar, samtidigt som en klar majoritet förefaller vara nöjda med balansen mellan olika moment. Undervisningen bygger främst på seminarier, där traditionell PBI används. Basgrupperna har ofta en drivande roll under seminarierna. Kursen innehåller två processpel, inklusive upprättande av partsinlagor och dom samt efterföljande diskussion. Studenterna uppfattar det som ett svårt men nyttigt moment. Under uppsatsdelen sker handledning dels i smågrupper (basgrupper), dels individuellt. Uppsatsseminarierna sker i halvgrupp, vilket ger goda förutsättningar för diskussion. Fungerar väl 6. Inslag av skrivträning Varje undervisningstillfälle protokollförs av en basgrupp, som fördelar arbetet inom sig. Protokollet läggs ut på Studentportalen dagen efter undervisningstillfället och diskuteras löpande under efterföljande tillfällen Under kursen genomförs två processpel. Till dem upprättas processhandlingar och dom, som diskuteras vid ett efterföljande undervisningstillfälle.

3 Efter genomförd praktik skriver varje student en rapport. Varje student väljer själv uppsatsämne (efter diskussion med kursföreståndaren). Del 2 av kursen inleds med en föreläsning om konsten att skriva och innehåller såväl materiella som tekniska frågeställningar. Två handledningstillfällen äger rum under uppsatsskrivandet. En vecka innan inlämning av uppsatsen får de synpunkter på manuset av en annan student, Peer- Rewiev. Uppsatsen ska vara sidor. Möjligen finns det skäl att överväga utformningen av skrivträningen, se nedan under Inslag av muntligt framförande Varje seminarium bygger på aktivt deltagande av studenterna, vilket innebär muntlig träning. När studenterna hade ansvar för att leda seminarier tränades givetvis deras muntliga teknik. Vid processpelen fick varje basgrupp agerade part en gång och domstol en gång. Möjligen kan man tänka sig ett starkare inslag av individuella uppgifter. 8. Inslag av rättsteknikträning Jfr ovan 1, 3 8. Det är främst processpelen och uppsatserna som föranleder självständigt sökande efter juridiskt källmaterial. Flera av seminarierna bygger dock på att studenterna ska sortera material, tex stort antal rättsfall, efter olika teman mm. 9. Progression och färdighetsträning Se ovan 4, 6 8. Kursens första seminarium utgör en sammanfattning av de delar av T3 som kursen avser. Efterföljande seminarier utgör en fördjupning och breddning. Uppsatsdelen utgör skrivträning, som också innefattar en ämnesfördjupning. 10. Kurslitteraturen Framgår av bifogat material. Referenslitteratur är sådan som används på tidigare terminer. Till undervisningstillfällena fanns vanligtvis ytterligare material bestående av lagförarbeten, artiklar, rättsfall m.m. Fungerade väl för sitt ändamål. 11. Internationalisering Kursens fokus var främst svenska förhållanden. En viktig del för att kunna utvärdera det svenska systemet är dock att känna till hur samma fråga löses i andra rättsordningar. Böcker om nordiska äktenskaps- och arvsrätt används för att kunna genomföra utvärderingen. Vid tre undervisningstillfällen beaktades utländsk rätt särskilt; ett seminarium angående skilsmässa vid utlands-

4 anknytning, ett seminarium om arvs- och testamentsrätt ur IP-rättsligt perspektiv samt dr Sedigheh Vasmahgi om familjerätt i Iran (föreläste på engelska). Särskilt det sistnämnda momentet fick återverkningar på många diskussioner under kursens gång. Flera studenter valde att skriva uppsats i ämnen med internationell anknytning. Kursmaterialet innehöll ett rättsfall på engelska, samt en bok där olika kapitel var skrivna på norska, danska och svenska. Under uppsatsen använde de flesta studenterna rättskällematerial på engelska. Fungerade väl och ingen större förändring planeras. 12. Hållbar utveckling Kursens innehåll medför att frågor om hållbar utveckling inte behandlas i någon högre grad. Ingen ändring planeras 13. Genus och andra kritiska perspektiv Genusperspektiv behandlas löpande, integrerat i seminarier m.m. Flera uppsatser innefattade genus eller andra kritiska perspektiv. 14. Former för kursvärdering Utformningen av kursen diskuterades kontinuerlig mellan kursföreståndaren och studenterna, samt mellan lärarna på kursen. För att få en högre svarsfrekvens än senaste kursomgångar genomfördes en papperskursutvärdering i samband med sista undervisningsmomentet. 24 av 26 studenter har besvarat kursutvärderingen. Förefaller ha fungerat väl 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens Utöver kursföreståndaren deltog följande person deltog som lärare: Hedersdoktor Anders Eriksson Prof. Maarit Jänterä-Jareborg Prof. Göran Lind Adv. Theddo Rother-Schirren Jur. Dr Mosa Sayed Adv. Johan Schüldt Prof. Anna Singer Prof. Daniel Stattin Jur. Dr Caroline Sörgjerd Adv. Örjan Teleman Dr Sedigheh Vasmahgi Doktorand (numera Jur.dr) Kajsa Walleng

5 Omfattningen av olika personers medverkan framgår av bifogat schema. Under kursens första del gavs 30 undervisningstillfällen. Män medverkade vid 8 av tillfällena. Kursföreståndaren ansvarade för 4 av 6 uppsatsgrupper, Kajsa Walleng och Anna Singer hade varsin grupp. Mixen av praktiker, vetenskapare och specialister förefaller ha fungerat bra. 16. Kursens timtilldelning Kursen omfattade 30 högskolepoäng och hade sedvanlig timtilldelning, exklusive examination och kursföreståndartimmar. Timtilldelningen har i stort sett utnyttjats. 17. Examination och betygspåverkande faktorer Examinationen bestod av tentamen (efter första blocket) och individuell uppsats (andra blocket). Ordinarie tentamen bestod av tre frågor, studenterna skulle besvara två av dem efter eget val. Varje besvarad fråga betygsattes med B, BA eller AB. Uppsatserna bedömdes på samma sätt. Kursbetyget avgjordes efter en samlad bedömning av nämnda moment med lika stor vikt vid tenta som uppsats. För det fall en student låg nära en betygsgräns och det därför fanns osäkerhet i betygssättningen togs hänsyn till om studenten under kursens gång på ett övertygande sätt förmått visa att kraven för det högre betyget var uppnådd. Fungerade väl. Den valfrihet som finns vid ordinarie tentamen, beträffande vilka frågor som besvaras, upplevs som positivt av studenterna. 18. Reflektion över betygsspridning Kursbetygen fördelar sig så att 43 % av studenterna fick AB respektive BA i kursbetyg, resterande 13 % fick betyget B. En generell iakttagelse är att gruppen i dess helhet gav ett starkare intryck muntligt, under seminarier mm, än vad de skriftligt examinerade momenten visade i relation till förväntade studieresultat och betygskriterier. Det är en omständighet som kan föranleda vissa förändringar beträffande utformningen av skriv- och färdighetsträning m.m. vid nästa kursomgång. Bilagor 1. Kursplan 2. Undervisningsplan med kursinformation och litteraturlista 3. Samtliga tentamensskrivningar och ev. tentamenskommentarer 4. Schema 5. Protokoll från kursråd 6. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning (kommentarerna ska vara sammanfattade (max 6 rader) och anonymiserade samt godkända av kursföreståndaren.