Avtalstolkning: Teori och praktik

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET Kursrapport för fördjupningskursen Avtalstolkning: Teori och praktik 30 högskolepoäng Höstterminen 2015 Joel Samuelsson

2 1. Kursens innehåll Kursen behandlar ämnet avtalstolkning i teoretiskt och praktiskt perspektiv, dvs. med inriktning dels på den rättsvetenskapliga hanteringen av tolkningsfrågorna, dels på den tolkande verksamheten som sådan, särskilt i domstol. Kursens centrala fråga är hur dessa perspektiv förhåller sig till varandra. Det var fjärde gången kursen gavs och den väsentliga skillnaden jämfört med tidigare var att det praktiska momentet stärkts på bekostnad av det teoretiska. Den mest filosofiska av kursböckerna ströks, ytterligare tillämpningsseminarier tillkom och på det gjorde ett besök i verkligheten, på advokatbyrå. Dessa ändringar var planerade se föregående kursrapport och de togs väl emot av studenterna, även om vissa studenter samtidigt blev lite besvikna. 2. Kursens uppbyggnad Kursen inleds med en kort inläsningsperiod och en serie föreläsningar. Syftet är här att återbekanta studenterna med avtalsrätten och att efterhand introducera kursens teman. Därefter vidtar en serie problemseminarier. Hösten 2015 var de 25 stycken. Parallellt med undervisningen löper, under hela terminen, författandet av en PM, som också är ett examinerande moment. En förändring från tidigare var denna gång att en ämneskonferens tillkom en heldag med utgångspunkt i studenternas uppsatsprojekt. Varje uppsats ägnades 45 minuter med opposition, försvar och diskussion i fyra parallella sessioner. Inslaget simulerade en akademisk konferens. 3. Kursens mål I gällande kursplan anges kursens mål så: Efter kursen skall följande förväntade studieresultat ha uppnåtts: Avseende ämneshanteringen: 1. att praktiskt kunna hantera den specifika rättskälleproblematik som gör sig gällande på avtalstolkningens område, 2. att behärska de argumentationsstrukturer och tekniker som kommer i spel vid tolkning av rättshandlingar, särskilt avtal, på den svenska förmögenhetsrättens område, 3. att kunna redogöra för och självständigt förhålla sig till de ideologiska, teoretiska och historiska omständigheter som villkorar ämnet, i dess nuvarande belägenhet, samt

3 4. att kunna dra paralleller, och i analysen hantera förhållandet, mellan avtalstolkningens teori och praktik. Avseende skrivträningen: att skriva rättsvetenskapligt, innebärande bl.a. att formulera, avgränsa och utföra tematiska skrivuppgifter med tillämpning av diskursenliga metoder och relevanta rättskällor samt med god argumentation och gott språk. Målen skall ha uppnåtts inom utsatt tid. Enligt kursvärderingen var den upplevda måluppfyllelsen förhållandevis hög. Emedan målen är skrivna så att uppfyllelsen måste vara relativ t.ex. det faktum att det rör sig om en fördjupningskurs på juristprogrammet vilket innebär att det inte kommer på fråga att faktiskt mäta densamma, får man vara nöjd med att det upplevs som kursen tjänat sitt syfte. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer PBL av Uppsala-modell och någon form av Humboldtskt bildningsideal i samverkan på så sätt att studenterna stegvis genom diskussion och egna erfarenheter i skrivandet får komma till insikten att det finns en uppsättning historiskt betingade ingångar till varje problem och inget sätt att döma dem emellan annat än att själv välja. Ansatsen är antidogmatisk. En pedagogisk idé som är specifik för kursen går ut på att genom att växla mellan teori och praktik få perspektiven att samspela så att förståelsen för ämnet ger ökad förmåga att hantera praktiska problem och tvärtom. När det fungerar kan studenten stå på egna ben, mer eller mindre oavsett vad inom avtalsrätten det handlar om. Jag vet genom den feedback jag fått att detta fungerar ibland långt över förväntan. Samtidigt upplevs kursen som förhållandevis svår. Sett i sammanhanget är det i och för sig positivt, såtillvida som det signalerar att studenterna inte lurats att tro att de behärskar avtalstolkningen. Samtidigt ger det betydande praktiska inslaget mer eller mindre av sig självt självförtroende i hanteringen. Aldrig tidigare har studenterna rimligen lagt en hel termin på ett så avgränsat juridiskt problem, och det är ett problem som i grunden har en mycket handfast sida. ( Här är ett avtal tolka det i den uppkomna situationen! Och här är ett till! Och ett till! ) Efter några månader börjar tekniken sitta. 5. Värdering av de olika undervisningsformerna Helheten får anses välfungerande. I kursvärderingen var medelvärdet vad gäller studenternas allmänna omdöme om kursen 5,33 på en sexgradig skala.

4 a) Föreläsningarna en handfull, inledande fungerade i och för sig, men av någon anledning var deltagandet just den här vändan förhållandevis lågt. De är ju inte obligatoriska, men förberedande och det skapar en del bekymmer om alltför många uteblir. Och vad ska man göra åt det? Jag lutar åt en tydlig markering i undervisningsplanen. b) Seminarierna fungerar tillfredsställande. Till höstens kurs ska ytterligare någon extern seminariehållare tillkomma. c) Studiebesöket på advokatbyrå var föga överraskande uppskattat, men också något av en ögonöppnare det visade sig att studenterna, som genomgick en halvdagsövning med förhandlings- och förlikningsspel, i den ovana miljön, när de utsattes för klienter och ett myller av osorterad information tenderade att gå vilse i detaljerna och då fick svårt att koppla till de argumentationsstrukturer som de övat under seminarierna. Inte konstigt egentligen, och kanske inte ett problem det där lär man sig snart nog men intressant i ett färdighetsträningsperspektiv. Man lär sig att göra just det som man gör: t.ex. att hantera seminarieuppgifter. Att överföra den färdigheten till ett nytt sammanhang kräver något ytterligare. d) Ämneskonferensen fungerade över förväntan. Ett problem i det sammanhanget är att läraren, som bara är en, inte kan vara närvarande vid samtliga presentationer, utan bara vid en fjärdedel (givet att schemat komprimeras till en dag). Möjligen skulle man kunna bjuda in andra fakultetsmedlemmar att närvara vid de presentationer som anknyter till deras respektive forskningsintressen. Det skulle göra övningen mer konferenslik. 6. Inslag av skrivträning Skriftlig promemoria om ord, utformad som en rättsvetenskaplig artikel. Fritt ämnesval. Skrivtiden löper över hela terminen. Handledarsystem löpande. Studenterna handledde varandra under kursledningens överinseende. Ämneskonferens enligt ovan. Avslutande skriftlig feedback från examinerande lärare. Skrivuppgiften fungerar överlag bra, men upplevs av studenterna (även denna gång) som i någon mån ångestframkallande. Det har två orsaker, en primär och en sekundär. Främsta orsaken synes vara det faktum att studenterna själva måste välja sitt ämne. Anledningen till att ämnesvalet är fritt är att momentet simulerar den rättsvetenskapliga verksamheten. Som rättsvetenskaplig författare är man ensam (och det är man ju i betydande utsträckning redan som examensuppsatsförfattare). Det är något man får lära sig att hantera. Frågan blir då närmast om man kan och bör upprätta någon form av stödstruktur som underlättar situationen. (Ångest är inte nödvändigtvis av ondo. Men onödig ångest kanske är det.) Hur vore det om man fick en lista på

5 ämnen, kanske också ett av dem sig tilldelat, men på det upplysningen att man får skriva om vad man vill? Den andra orsaken, som utpekas i kursvärderingarna, är bristen på tydliga formaliainstruktioner. Också sådana är principvidriga, men på den här punkten kanske principen får vika med tanke på den lugnande verkan som tydliga instruktioner kan antas ha. 7. Inslag av muntligt framförande Presentation av det egna uppsatsprojektet och opposition på annans uppsats inom ramen för ämneskonferensen. Annars inget utöver sedvanlig seminarieverksamhet. 8. Inslag av rättsteknikträning Ingenting särskilt utöver att kraven på tekniken är ganska stora givet skrivuppgiftens natur. Och nog finns det utrymme för förbättring. Åtminstone ger källhanteringen i studenternas uppsatser i allmänhet det intrycket. Källurvalet framstår ofta som snävt, men det vill väl bara säga att man som student på juristprogrammets fördjupningsnivå ännu inte har tillägnat sig de vanor eller kanske: associationsbanor som krävs för att skriva juridik på något som liknar vetenskaplig nivå. Vad göra? En extra föreläsning om materialsökande.(motsvarande gäller väl förresten många av de studenter som skriver examensuppsats.) 9. Progression och färdighetsträning Kursen är mycket tydligt inriktad på färdighetsträning, och det i de två dimensioner som redan kursens namn anger: tolkningens teori och praktik. Mer konkret uttryckt tränas studenterna i förmågan att självständigt och kritiskt förhålla sig till rättsvetenskapliga teman (specifikt gällande avtalstolkning) och att på den grunden producera vetenskaplig text (teori) samt i förmågan att åstadkomma övertygande, välstrukturerade och effektiva tolkningsresonemang som tar sikte på konkreta rättsliga problem (praktik). I båda dessa avseende bygger kursen vidare på studenternas tidigare juridikstudier. Ämnesmässigt anknyter kursen till, och fördjupar, de civilrättsliga framförallt de obligationsrättsliga kunskaperna. Kursen tar som nämnts avstamp i en sammanfattning av avtalsrätten (ett ämne som studenterna bekantat sig med på Terminskurs 2). 10. Kurslitteraturen Enligt lista. Av kursvärderingen framgår att studenterna i någon utsträckning värderar böckerna utifrån hur nära de kan kopplas till seminarieundervisningen. Det visar att kursledningen inte lyckats kommunicera poängen med kursens upplägg tillräckligt tydligt det handlar i mycket om eget ansvar. Särskilt pekar någon student ut

6 Korling Zamboni (en antologi med rättsvetenskapliga perspektiv) som irrelevant. Men den en bok som egentligen är den enda översikten över aktuella rättsvetenskapliga perspektiv i svensk rätt har ju sitt främsta användningsområde i teoridelen, alltså i uppsatsförfattandet. Ingen bok ger motsvarande inblick vad rättsvetenskap för närvarande är och kan vara. 11. Internationalisering Kursen har framträdande internationella inslag. Det gäller litteratur, teorival och länken till europeiseringen av avtalsrätten. 12. Hållbar utveckling Nej. 13. Genus och andra kritiska perspektiv Ingen genusteori i undervisningen (täcks dock av Korling Zamboni). Däremot ett försök att genom kursen som helhet förmedla bildning och idéhistoriska insikter, specifikt i vad man kunde kalla förnuftskritisk anda. Energi läggs på tolkningslärans kulturella sida med inslag av dikttolkning, seriekonst och samtidsdebatt. 14. Former för kursvärdering Kursvärdering på Studentportalen. 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärare var kursföreståndaren (lektor och docent). Tre seminarier hölls av inbjudna lärare en professor, en juris doktor och en doktorand. 16. Kursens timtilldelning Inga anmärkningar. 17. Examination och betygspåverkande faktorer Kursen examineras genom sluttentamen samt en skriftlig promemoria. Tentamen (praktik: ta ställning till ett konkret fall) och promemoria (teori: skriv rättsvetenskapligt om ett valfritt problem inom kursens ramar) ger 50 % vardera av totalpoängen. Poängen sätt i procentsatser, snittet relateras till de sedvanliga gränserna (50 % B, 65 % Ba, 80 % AB). Kursplanen medger att hänsyn tas till insatser under seminarierna vid examinationen. Systemet fungerar bra och återspeglar kursens uppbyggnad och bärande pedagogiska idé. Invändas kan att samma lärare sätter samtliga poäng och att en case-baserad tentamen just när det gäller avtalstolkning gör den examinerande verksamhetens skönsmässighet uppenbar. Det är helt i linje med kursens bärande idéer. Men tänker man att just

7 examinationen på en kurs i avtalstolkning skulle vara särskilt skönsmässig tänker man nog fel. Metoden för lagtolkning har ju knappast mer stadga än metoden för avtalstolkning. Tankeexperiment: En 30-poängs kurs i lagtolkning, hur skulle den se ut? (Är inte hela utbildningen en kurs i (bl.a.) lagtolkning?) Vad som utgör kvalitet i ett juridiskt resonemang låter sig inte uttömmande redovisas i explicita termer (normer). På så sätt illustrerar examinationen kursens poäng och följdriktigt avslutas seminarieserien med att studenterna själva får sätta poäng på ett tentasvar, utifrån givna kriterier. 18. Ev. motivering av betyg Obehövlig. Joel Samuelsson, kursföreståndare