Kursrapport för fördjupningskursen

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursrapport för fördjupningskursen European Labour Law, 15 högskolepoäng Höstterminen 2012 Caroline Johansson

2 1. Kursens innehåll Kursen ges på engelska och vänder sig främst till utländska studenter. I kursen studeras främst EU:s arbetsrätt och dess inverkan på nationell arbetsrätt. Under kursen uppmärksammas följande områden: - EU-arbetsrättens utveckling - Det EU-rättsliga skyddet för grundläggande rättigheter i arbetslivet - Diskriminering pga etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning och ålder - Förhandlad lagstiftning, (den sociala dialogen) - Individuell arbetsrätt (tidsbegränsade anställningar, deltid, arbetstid m.m.) - Omstrukturering av företag - Arbetstagarinflytande - Arbetsmiljörätt - Anställning i bemanningsföretag - Tvistelösning (lagvals- och domsrättsregler) - Låglönekonkurrens relationen arbetsrätt och fri rörlighet för varor och tjänster - Arbetskraft från tredje land - Socialförsäkringsrätt ur ett EU-perspektiv och åtgärder De ämnen som tas upp under kursen speglar EU-arbetsrättens innehåll och utveckling väl. Inför årets kurs har ett ämne återkommit: socialförsäkringsrätt. Detta ämne har tidigare varit en del av kursen men föll bort Det passar väl in i kursen, vars syfte är att spegla EU-arbetsrätten och då inte bara den del som traditionellt ingår i svensk arbetsrätt. 2. Kursens uppbyggnad Kursen inleddes med två orienterande föreläsningar om EU-arbetsrättens utveckling och innehåll. Syftet med dessa var att ge en översikt över de frågor som behandlas senare i kursen och deras inbördes förhållanden. Tyngdpunkten i kursen utgjordes av en serie med 13 seminarier. Seminarierna fördelades i syfte att täcka in alla centrala delar av EU-arbetsrätten. Seminarierna bygger på studenternas egen aktivitet. Seminarierna kompletterades med en föreläsning om EU:s arbetsmiljölagstiftning. Seminarierna var obligatoriska (utom ett för studenten valfritt tillfälle).

3 och åtgärder Kursens allmänna upplägg behålls, men med ett eventuellt tillskott av föreläsningar (se fråga 3). Föreläsningen i arbetsmiljörätt skulle med fördel kunna omarbetas till ett seminarium. 3. Kursens mål Kursen syftar dels till att ge en god överblick över EU.s arbetsrättsliga reglering, dels till att skapa förståelse för EU-arbetsrättens dynamiska karaktär och dess växelverkan med nationell arbetsrättslig reglering. I detta ligger för det första att studenterna ska tillägna sig ett fågelperspektiv på EU-rättens utveckling, innehåll, syften m.m. Därutöver ska studenterna tränas i att lösa konkreta frågeställningar om tolkningen av EU-rätt genom att studera fördragen, direktiv, rättsfall från EU-domstolen m.m. I denna del är det viktigt att så långt möjligt integrera den nationella nivån. och åtgärder Tentasvaren och de skriftliga uppgifterna visar att studenterna väsentligen uppnådde målen att få en överblick över regleringen, att förstå samspelet med nationell rätt samt att lära sig hantera EG-rättsligt material. Det var relativt stora skillnader bland studenterna i förkunskaper och förförståelse beträffande såväl EU-rätt som nationell arbetsrätt. I kursutvärderingen framgår att studenterna gärna skulle se mer föreläsningar för att på så sätt överbrygga den ojämna kunskapsnivån. En idé skulle kunna vara att införa blockintroducerande föreläsningar som kompletterar de två introducerande föreläsningarna. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Som redan nämnts är det främsta syftet med kursen att ge överblick över EU:s arbetsrättsliga reglering och illustrera dess växelverkan med nationell arbetsrättslig reglering. Valet av ämnen för seminarierna ska spegla EU-rättens huvudsakliga innehåll. Frågeställningar på seminarierna är genomgående sådana att de ska illustrera och problematisera hur EU-arbetsrätten påverkar och samspelar med nationell arbetsrätt. Tyngdpunkten i kursen ligger i studenternas förberedelser inför seminarierna, som ska ske i grupp. Tanken är vidare att seminarierna i hög grad ska vara studentledda. ar och åtgärder De utländska studenterna är ovana vid undervisningsformen seminarier. Vid introduktionen betonas vikten av att studenterna förbereder sig väl individuellt och i grupp med syftet att muntligt presentera och diskutera sina analyser vid seminarierna. Det finns dock en poäng att till nästa gång kursen ges fundera på hur man ytterligare kan stärka de studenter som inte är vana vid PBI. En idé skulle kunna vara att efter den introducerande föreläsningen ha en vecka med lärarledd caselösning med vardera

4 basgrupp för sig, vilket skulle kunna avslutas med en gemensam presentation. Det skulle bättre kunna illustrera för studenterna vad som krävs i basgruppsarbetet. 5. Betygspåverkande faktorer Kursen examineras dels genom en hemtentamen dels genom en individuellt författad promemoria i anslutning till undervisningen. Hemtentamen omfattade tre frågor och gav maximalt 30 poäng. Den pm som varje student ska skriva inför ett av seminarierna betygsätts (Max 10 p). och åtgärder Tentamen fungerade bra. Pm:en rättades av respektive seminarielärare. Föregående år efterfrågade studenterna mer likvärdig rättning och lika lång förberedelsetid. Dessa synpunkter försökte vi beakta detta år. Kursföreståndaren tog huvudansvaret för rättningen genom att öka sin andel pm från två per seminarium till tre. I övrigt var det två andra rättande lärare. Dessa fick ut bedömningskriterier och bedömningen av pm diskuterades med kursföreståndaren innan slutlig poäng sattes. I årets kursutvärdering har studenterna inte kommenterat rättningen. Däremot upplevs pm-ämnena ha olika svårighetsgrad och de studenter som hade de första pm-inlämningarna ansåg att de inte hade fått tillräcklig tid att förbereda sig. Inför nästa kursomgång bör det utredas om pm-inlämningen kan läggas upp på ett annat sätt. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Seminarieuppgifterna skulle förberedas och redovisas i basgrupper. Basgrupperna indelades av amanuensen. Indelning skedde i syfte att få en internationell sammansättning i basgrupperna. Arbetet i basgrupperna verkar i huvudsak fungerat bra. Trots att undervisningsformen är ovan för studenterna tar de mer eller mindre till sig tekniken. 7. Inslag av skrivträning Varje student skrev en PM inför ett av seminarierna. PM:en höll en god kvalitet. För förslag på åtgärd se rubrik Inslag av muntligt anförande I seminarierna ingick regelmässigt muntliga redovisningar av seminarieuppgifterna.

5 Det har varit svårt att få alla studenter att vara lika aktiva under seminarierna. Detta har främst berott på att några studenter har tyckt att det varit svårt för att prata engelska. Det har dock funnits en medveten strategi att involvera samtliga i undervisningen. Eftersom 2012 års kurs var relativt liten och det fanns en god stämning i gruppen deltog dock majoriteten av studenterna aktivt i seminarierna. Av kursutvärderingen framgår att studenterna överlag är nöjda med undervisningsformen och anser att den muntliga delen är lärobringande. Studenterna anser att det inte behövs mer muntlig träning. Det skulle dock kunna vara en bra idé att öva på att framföra juridisk argumentation muntligen i början av kursen (jämför fråga 4). 9. Inslag av rättsteknikträning Studenterna uppmanades vid introduktionen att självständigt söka material främst till PM-uppgifterna, men även inför seminarierna. Både i pm-skrivningen och inför seminarierna hittade studenterna relevant material, vilket framgår av deltagandet på seminariet och i rättandet av pm. Av kursutvärderingen framgår dock att några studenter tyckte att det var svårt att hitta material. 10. av de olika undervisningsformerna A. Föreläsningar Fungerade bra. Studenterna uppskattade föreläsningarna och av kursutvärderingen framgår att några studenter skulle vilja ha fler föreläsningar. B. Seminarierna Förberedelserna för och genomförandet av seminarierna var den centrala delen av kursen. Seminarierna fungerade i allt väsentligt bra. 11. Kurslitteratur Som kurslitteratur användes A.C.L Davies, EU Labour Law, Elgar European Law series (2012) och som frivillig resurs förmedlades även Brian Bercusson & Niklas Bruun, European industrial relations dictionary (2005) Till varje seminarium hänvisades till ytterligare material (Primär- och sekundärrätt, kompletterande artiklar och rättsfall), vilket trycktes upp och såldes av studerandeexpeditionen.

6 och åtgärder Valet av kurslitteratur har tidigare varit ett problem på kursen. Årets val är en ny kursbok. Valet stod mellan denna och den senaste upplagan av C Barnard, EU Employment Law, Oxford European Union Law Library (2012) vars föregående upplaga tidigare använts på kursen, med blandat mottagande från studenterna. Valet föll på att pröva en ny författare vars upplägg var mer översiktligt, men med utförliga läshänvisningar för vidare förkovring som på ett bra sätt kunde komplettera de väl tilltagna kompendierna. Av vad som framgår av kursutvärderingen har studenterna överlag varit nöjda med bokens innehåll men inte med dess pris. 12. Internationalisering Kursen är helt internationell i sin inriktning. 13. Miljörättsintegration Något miljörättsligt inslag finns inte. 14. Genusperspektiv Flera av seminarierna innehåller ett genusperspektiv. Kursen behandlar diskrimineringsfrågor men genusperspektivet kommer också upp i behandlingen av atypiska anställningar, grundläggande rättigheter och arbetstagarorganisationers representativitet. 15. Former för kursutvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. 16. Lärargruppens sammansättning Under kursen medverkade 6 lärare (4 kvinnor och 2 män). Av dessa var tre disputerade. 1. Kerstin Ahlberg, jur. dr h c 2. Petra Herzfeld Olsson, forskare, jur. dr 3. Vicki Paskalia, jur dr 4. Erik Sinander, doktorand 5. Caroline Johansson, doktorand 6. Erik Sjödin, doktorand 17. Timramen Kursen håller sig inom timramen. Uppsala 15 februari 2013 Caroline Johansson