Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart)

Transkript

1 Kursrapport Redovisningsrätt och företagsekonomi (15 hp, halvfart) Höstterminen 2012 Jan Bjuvberg

2 1. Kursens innehåll Delmomentet redovisningsrätt omfattar en genomgång av det redovisningsrättsliga normsystemet samt metodologiska och praktiska frågor rörande tillämpningen av det. Därutöver omfattas även kopplingar mellan redovisningsrätten och andra juridiska discipliner, t.ex. skatterätt, aktiebolagsrätt, straffrätt och ekonomisk förvaltningsrätt. Bokföring/redovisning omfattas av den juridiska disciplinen redovisningsrätt. Kursmomentet bokföring/redovisning avser att förse kursdeltagarna med grundläggande kunskaper om det löpande arbetet med ett företags bokföring samt upprättande av bokslut. Momentet studeras i samband med delmomentet redovisningsrätt. Avsikten är att de två momenten bokföring/redovisning och redovisningsrätt ska ge en fördjupad förståelse för situationen när ett företags redovisning påverkar eller påverkas av andra juridiska discipliner. Räkenskapsanalys är inte på samma sätt som bokföring/redovisning en juridisk disciplin. Många jurister kommer emellertid i kontakt med räkenskapsanalys, t.ex. i samband med företagsöverlåtelser, tillståndsärenden och processer. För jurister som är involverade dessa situationer är det naturligtvis av stor betydelse att ha kunskap om innebörd och beräkning av dessa nyckeltal. Avsikten är att momentet ska ge en fördjupad kunskap om hur nyckeltal används och vilken information de ger. Att behärska grundläggande kalkylering är av betydelse i samband med t.ex. investeringar och inkomstberäkning. Behovet av detta aktualiseras i t.ex. skadeståndsrätten och skatterätten. Avsikten med momentet är att studenterna ska introduceras till ekonomisk kalkylering, som nuvärdering och ränteberäkningar. Organisationslära kan i många fall vara av stor betydelse för en jurist som ska ta ställning till t.ex. organisationen av en legal struktur. Det kan t.ex. vara fråga om anpassningar av den inför en avyttring eller ett förvärv. Detta är av stor relevans för jurister inom många ämnesområden. Avsikten med momentet är framförallt att ge en grundläggande introduktion till ämnet, men också att klargöra skillnaderna mellan en matrisorganisation och en företagsgrupps legala strukturen. På grund av ett amanuensbyte föll kursvärderingen för kursen mellan stolarna och någon skriftlig kurvärdering ägde aldrig rum. Av det skälet har jag valt att muntligt utvärdera kursen tillsammans med två studenter. Det är inte en optimal lösning, men utsikten att så här sent in på nästföljande termin få in ett tillräckligt underlag av skriftliga kursvärderingar har jag bedömt vara svårt. De två studenterna jag talade med uttryckte att kursen till övervägande del var väl genomförd och till nytta för deras framtida arbetsliv. Det framfördes dock att det grundläggande bokförings- och redovisningsmomentet var för omfattande på bekostnad av andra delar av kursen som ansågs mer relevanta. Jag har själv gjort i princip samma iakttagelse och har för avsikt att korta ner det introducerande avsnittet. Det viktigaste skälet till det är att den omläggning av redovisningsrättsmomentet på Terminskurs 5 som gjordes för något eller några år sedan nu har fått genomslag på fördjupningskursnivån. Detta leder till att kunskapsnivån bland studenterna genomgående är högre.

3 Kursmomentet organisationslära ställdes in. Skälet är att jag inte lyckades få tag på kompetent lärare. Detsamma gäller avsnittet med koppling till processrätt, inte heller där lyckades jag få tag på en kompetent lärare. Från nästa kurstillfälle kommer dock en mycket erfaren processrättsadvokat att hålla i det momentet, som är mycket praktiskt orienterat, tillsammans med mig. 2. Kursens uppbyggnad Kursens huvudsakliga uppbyggnad framgår av bilaga 1, 2 och 4 till denna kursrapport. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Av den muntliga utvärderingen framgick endast att det skulle tydliggöras vad som skulle förberedas till respektive seminarium. Detta kommer att åtgärdas genom att det från nästa termin kommer att finnas ett sammanhållet seminariematerial till merparten av semiarierna. Från det undantas seminarier som hålls av externa lärare. 3. Kursens mål Kursens mål som förväntade studieresultat framgår av bilaga 2 till denna kursrapport. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Av den muntliga värderingen framgick att måluppfyllelsen i princip är bra, men att den kan förbättras genom att mer tid allokeras från det inledande bokföringsmomentet till övriga moment, se ovan under rubrik Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen är uppdelad i olika ämnesområden, se ovan under 1. Den övergripande indelningen är i två delämnen, redovisningsrätt och företagsekonomi. Det förstnämnda ger den juridiska ramen för väsentliga delar av det sistnämnda. Inom ramen för varje delämne finns ett antal underämnen som läses i den ordning som framgår av bilaga 4 till denna kursplan. Varje delämne inleds med en föreläsning. I merparten av fallen återföljs denna av ett eller flera seminarium. I något fall omfattar ett delämne endast ett seminarium. Grunden för dessa är problemorienterad inlärning. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Av den muntliga värderingen framkom att kursen i detta hänseende var väl fungerande, men att en förbättring skulle kunna vara att utveckla konceptet och låta samtliga föreläsningar vara kopplade till ett seminarium och tvärt om. Jag kommer att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt inom ramen för antalet timmar på kursen. 5. Examination och betygspåverkande faktorer Examinationsformer och betygspåverkande faktorer framgår av bilaga 2 till denna kursplan.

4 Varje moment (uppsats samt tentamen) motsvarade 50 % av examinationen och betyget. Detta skapade vissa problem avseende betygsättning, eftersom ett AB på ena delen och ett Ba på andra delen ledde till betyget AB. Höstterminens kursomgång examinerades genom en skriftlig promemoria och en salstentamen. I föregående kursrapport aviserades ytterligare ett examinerande moment, en muntlig redovisning. Av framförallt resursbrist genomfördes aldrig detta moment. I stället differentierades betygen på varje examinerande moment. Detta eliminerade de tidigare svårigheterna med betygsättningen. Några ytterligare förändringar är inte avsedda att genomföras. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Seminariegruppen var indelad i basgrupper om 3-5 studenter i varje. Undervisningen baserades på problemorienterad inlärning, se ovan under rubrik 4. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenternas uppfattning var att basgruppsarbetet hade fungerat väl,. Mot den bakgrunden finner jag inte någon anledning att genomföra några förändringar till kommande läsår på denna punkt. Det ska framhållas att detta år var samtliga studenter vana vid basgruppsarbete från vår egen utbildning. Föregående år var det ett flertal studenter från andra utbildningar, vilket medförde en större utmaning i detta hänseende, både för lärare och studenter. 7. Inslag av skrivträning Se ovan under rubrik 5. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1.Varje kursdeltagare hade under kursen till uppgift att skriva en tiosidig promemoria. De intervjuade studenternas uppfattning var att detta var ett lagom inslag av skrivträning. Det uppfattades också som positivt att få möjlighet att i samrådan med kursledningen välja ämne för promemorian själv. Några åtgärder annat än de som framgår av den utvärderande analysen under rubrik 5 ovan kommer inte att göras. 8. Inslag av muntligt framförande Den enda muntliga färdighetsträning som förekom på kursen var basgruppernas presentation av lösningar på seminarieuppgifter. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1.Den muntliga redovisningen ansåg att kursen innehöll för lite muntlig färdighetsträning. Kursledningen överväger att införa en kortare muntlig presentation av ovan nämnd uppsats som, om det införs, inte kommer att examineras i traditionell betydelse, utan endast rendera godkänt eller underkänt och vara en del av kursens obligatorium.

5 9. Inslag av rättsteknikträning Studenterna behövde löpande under kursens gång söka olika former av redovisningsrättslig normgivning utanför lagområdet för att kunna lösa olika seminarieuppgifter. Därtill krävdes litteratursökning utanför kurslitteraturen i samband med författandet av den obligatoriska promemorian. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenternas uppfattning var att det var nyttigt att tvingas söka information löpande under kursens gång, men att det var svårt, eftersom det var fråga om för dem relativt okända rättsdatabaser m.m. som aktualiserades. En tänkbar åtgärd för att underlätta detta är att införa biblioteksundervisning. Detta aktualiserades även föregående termin, men av tidsbrist lades aldrig någon biblioteksundervisning in som delmoment på kursen. Inför nästa kursomgång kommer detta att övervägas igen. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Undervisningsmomenten på kursen bestod av 1. föreläsningar och 2. seminarier. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Föreläsningar De intervjuade studenternas uppfattning var att föreläsningarna överlag var bra och relevanta samt gav en bra introduktion till eventuellt efterföljande seminarier. Det saknas anledning att göra några förändringar på denna punkt. Ang. förhållandet mellan antalet föreläsningar och antalet seminarium, se ovan under rubrik 2. Seminarium Seminarierna uppfattades som relevanta och bra av de intervjuade studenterna. Det lyftes särskilt fram att det var bra med praktiskt verksamma lärare. Det saknas anledning att göra några förändringar på denna punkt. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen bestod av två böcker, Artsberg och Bjuvberg och en artikel, Asp, samt utdelat material, se bilaga 2 till denna kursrapport. Allt material var författat på svenska språket. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenterna anförde att en av böckerna, Artsberg, uppfattades som svår. Bakgrunden till det är med stor sannolikhet att det är en bok av ett annat snitt än vad studenterna på juristprogrammet är vana vid. Framställningen är nämligen redovisningsteoretisk. För att kunna tillgodogöra sig ämnet redovisningsrätt och företagsekonomi är det emellertid nödvändigt att använda en redovisningsteoretisk framställning. En tänkbar förändring är att ta in ytterligare en sådan av ett mera introducerande snitt. Förekomsten av sådana framställningar är emellertid begränsad. Kursledningen överväger för närvarande några olika alternativ. Några ytterligare synpunkter på litteraturen framfördes inte. När det gäller utdelat material framfördes emellertid att materialet till vissa seminarier var alltför omfattande och därför borde ha delats ut tidigare. Kursledningen tar till sig detta och kommer att

6 tillse att materialet delas ut tidigare. Inom ramen för detta övervägs det dessutom om ytterligare artiklar ska tas in som kursmaterial. 12. Internationalisering Redovisningsrätt är en i allt väsentligt global företeelse som påverkas i stor utsträckning dels av EU och dels av olika internationella organisationer. Av den anledningen diskuteras internationella frågor i princip på varje redovisningsrättsligt seminarium. Även källmaterialet är i vissa delar internationellt eller influerat av internationell normgivning och publikation. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenterna förde inte fram några synpunkter på detta. Kursledningen överväger inte några förändringar i denna del. 13. Hållbar utveckling Kursen innehåller inte några moment som berör frågan om hållbar utveckling. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenterna hade inte några synpunkter avseende hållbar utveckling. Till denna kursomgång var avsikten att lägga till ett avsnitt om s.k. Corporate Social Responsibility. Svårigheter att få tag på lämplig lärare gjorde dock att detta inte uppfylldes. Nytt försök görs till nästa kursomgång. 14. Genus och andra kritiska perspektiv I samband med att den s.k. notapparaten i en årsredovisning diskuteras berörs vissa genusfrågor i anslutning till t.ex. medeltalet anställda och könsfördelning. Även frågor om styrelserepresentation berördes kort. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. De intervjuade studenterna hade inte några synpunkter i denna del. Kursledningen har inte för avsikt att genomföra några förändringar i denna del. 15. Former för kursvärdering Av skäl som redan nämnts delades aldrig någon kursutvärdering ut till studenterna. Muntlig utvärdering har i stället gjorts med två av studenterna på kursen. Kursledningen kommer i framtiden att dela ut kursvärdering vid sista undervisningstillfället och om möjligt komplettera med kursutvärdering i elektronisk form som sänds till studenterna via e- post. Att inte fler än två studenter intervjuades är en konsekvens av tidsbrist hos kursledningen.

7 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Merparten av undervisningen hölls av undertecknad. Därutöver undervisade professor Daniel Stattin, professor Claes Norberg, juris doktor, chefsjurist Adam Diamant, redovisningsexperten tillika kanslichefen på Bokföringsnämnden Gudrun Pausch och skatterättsjuristen Daniel Jilkén på kursen. Av sammanlagt sex lärare var en kvinna (17 %). Kursledningen strävar efter att hitta ytterligare kvinnliga lärare med rätt kompetens för kursen. 17. Kursens timtilldelning Kursen omfattade föreläsningar och seminarier uppgående till totalt 42 timmar mot schemalagda 45 timmar. Bortfallet berodde på lärarbrist. Ang. kursvärdering, se ovan under rubrik 1. Inga synpunkter på detta framkom under den muntliga värderingen. Inför nästa kursomgång är det möjligt att förhållandet mellan föreläsningar och semiarier kommer att förändras något, till förmån för seminarieformen. Uppsala den 23 mars 2012 Jan Bjuvberg Kursföreståndare Bilagor: 1. Kursplan 2. Undervisningsplan 3. Tentamen 4. Schema 5. Betygsstatistik