DEL B, Bilaga års utvärdering av fördjupningskursen Mänskliga rättigheter, humanitär rätt och asylrätt (15 högskolepoäng)

Transkript

1 DEL B, Bilaga års utvärdering av fördjupningskursen Mänskliga rättigheter, humanitär rätt och asylrätt (15 högskolepoäng) 1. Kursens innehåll Kursavsnitt (1) Kursavsnitt (2) behandlar valda ämnen vad avser gällande folkrättsliga normer (universella och regionala sådana) beträffande skyddet av mänskliga rättigheter. Rättigheterna behandlas både systematiskt och enskilt. Utvecklingen och kritiken mot rättigheterna berörs också. Flera moment under kursens gång berör minoriteters, ursprungsfolks/inklusive samernas, flyktingars, kvinnors och barns rättigheter. avhandlar asylrätten/utlänningsrätten i ett internationellt perspektiv (globalt (FN) och regionalt (EU) och (CoE)) samt i ett svenskt perspektiv. Kursavsnitt (3) behandlar den internationella humanitära rätten Kursavsnitt (4) behandlar vissa aspekter av internationell straffrätt. Integrationen av de fyra rättskomplexen återspeglar det moderna holistiska synsättet på folkrätten. Studenterna har under de senaste åren lyft fram att det är bra att se hur fri- och rättigheter samverkar och påverkar varandra. De olika rättsordningarnas samverkan kommer att betonas ytterligare under de kommande terminerna. I samband med detta har även kursens benämning ändrats till Folkrättens humanitära dimension mänskliga rättigheter, humanitär rätt och internationell straffrätt (HT 2015). Åtgärder: Kursen har omarbetas inför kommande kursomgångar. Kursplanen är omskriven, kursen har fått nytt namn och delvis ny inriktning under en mer uttalad tematisk benämning. Kursplanen poängterar numera tydligare det holistiska perspektivet. Större fokus läggs på området internationell straffrätt. Kursen har fr.o.m. HT2015 även Mark Klamberg som kursföreståndare. Således representeras flera olika inriktningar av folkrätten av kursföreståndarna vilket vi hoppas kunna medföra att kursens mål uppnås på pedagogiskt och bra sätt. 2. Kursens uppbyggnad Kursen är uppbyggd kring följande fem block: 1) FN:s skydd av mänskliga rättigheter;

2 2) Regionala MR-system (det europeiska, afrikanska och interamerikanska systemet); 3) Asylrätt; 4) Humanitär rätt samt 5) Internationell straffrätt (Se också ovan punkten 1) Majoriteten av studenterna är klart positiva till kursens disposition. (sid. 2 i kursutvärderingen) Några få studenter har påpekat att det varit ojämn fördelning av seminarier och föreläsningar under kursens gång och att det ibland varit alldeles för mycket att läsa inför ett seminarium. Åtgärder: Självfallet kommer hänsyn till kommentarerna från studenternas sida att tas fortsättningsvis, dvs. inför planeringen för HT HT2015 kommer antalet seminarier och föreläsningar tydligare återspegla timramen och tidsfördelningen under kursens gång. Under flera år har det förekommit önskemål om att utvidga kursen till att omfatta 30 HP. (se sid. 3, p. 3 samt sid. 6, p. 8) Detta borde diskutteras inom ramarna för poolmötena. 3. Kursens mål Kursutvärderingarna visar att kursens mål har uppfyllts väl. (sid. 2, p. 3.1) Av studenternas utvärderingar samt muntliga kommentarer framgår, att kursen uppfattas som lärorik, intressant och inspirerande. Man tyckte om nivån på undervisningen som anses hålla väldigt bra kvalitet (sid. 3, p. 5.2 i sammanställningen av kursutvärderingen). 4. Kursens bärande pedagogiska idéer De bärande pedagogiska idéerna knyter an till den metod som i övrigt präglar den juridiska utbildningen i Uppsala dvs. problembaserat lärande. Eftersom många lärare deltar i kursen är det dock varje lärares egen erfarenhet av den pedagogiken som ytterst kommer till uttryck i det enskilda undervisningsmomentet. Främsta skälet till att det är så många lärare som undervisar i kursen är att kursen spänner över ett stort antal ämnesområden men också att de många externa lärarnas insatser har alltid varit mycket uppskattade, då de ger en bra och bred bild av hur praktiserande jurister, diplomater, domare, tjänstemän och akademiker, tolkar och tillämpar det relevanta lärostoffet. Det har dock påpekats att skillnader förekommer mellan lärarna (sid. 4, p. 5.3 och sid. 6, p. 8). Vår ambition som kursföreståndare har varit att vid sidan om stimulerandet av en effektiv inlärning av lärostoffet aktivera studenterna på olika sätt, exempelvis till självständig formulering av juridiska problem och därefter presentation av alternativa lösningar till dessa.

3 En klar majoritet av studenterna uttryckte meningen i kursutvärderingen att det var bra med olika perspektiv och många bra och kompetenta lärare, väl insatta i ämnet. (sid. 3, p. 5.2 samt sid. 4) 5. Värdering av de olika undervisningsformerna Undervisningsformerna kan för det mesta sägas höra till de traditionella, dvs. föreläsningar och seminarier, med tonvikt på de senare. Under VT 2015 gavs under kursens gång 13 interaktiva lektioner/föreläsningar samt 14 seminarier. Föreläsningarna ger dels introduktion till och fördjupning i kursens ämnen. Kursutvärderingen ger vid handen att studenterna i överlag är nöjda med föreläsningarna Nästan alla har tyckt att föreläsningarna har varit intressanta och givande. (sid. 3, p. 5; sid. 6, p. 8.) Detta gäller även seminarierna. Seminarierna (inklusive processpel) är ägnade åt fördjupning i vissa ämnen samt i särskilda frågor. Särskilda uppgifter tilldelas basgrupperna inför seminarierna. Inga ändringar är planerade. 6. Inslag av skrivträning Kursen inrymmer inte sådana inslag i formell bemärkelse (möjligen inför processpelet). 7. Inslag av muntligt framförande Vid seminarierna finns flera tillfällen till muntliga prestationer, främst redogörelse av och analys av ett mycket stort antal rättsfall (bl.a. från ED, IACtHR, CAT, HRC, CEDAW samt ad hoc tribunalerna). 8. Progression och färdighetsträning Generellt kan sägas att kursen bygger på T1 och T6. Den utgör även grund till fördjupningskursen i migrationsrätt. 9. Inslag av rättsteknikträning Flera av seminarierna, exempelvis seminariet angående förbudet mot tortyr, inrymmer moment då studenterna förväntas att självständigt söka juridiskt källmaterial vid sidan av det som finns i den för alla gemensamma kurslitteraturen. Juridisk argumentationsteknik och muntlig framställning skall alltså läras och övas under detta kursmoment.

4 10. Kurslitteraturen När det gäller kompendierna/materialsamlingen, som sammanställts speciellt för denna kurs och vilka uppdateras varje år, har de flesta tyckt att de var bra sammansatta. VT 2015 omfattade kompendierna cirka 900 sidor material. Ändringar: Uppdatering av kursmaterialet (inklusive seminarieuppgifter) är inplanerad inför HT Internationalisering Kursen handlar ju om internationell rätt. Komparativa inslag förekommer på olika nivåer, exempelvis universella kontra regionala system för skydd av mänskliga fri- och rättigheter, regionala system kontra nationell lagstiftning (utlänningslagen m.m.). Större delen av kurslitteraturen, inklusive kompendierna är på det engelska språket. 12. Hållbar utveckling Kursen integrerar inte i sin helhet ett specifikt miljörättsperspektiv även om ämnet förekommer i vissa sammanhang (exempelvis seminariet om rätten till hälsa och lektionen angående ursprungsfolks/samernas rättigheter). Ett särskilt seminarium om MR och miljörätt har tillkommit sedan VT Genus och andra kritiska perspektiv Det finns ett genusperspektiv på flera inslag i kursen (bl.a. flyktingrätten) samt ett specifikt seminarium om icke diskrimineringsprincipen pga. kön. 14. Former för kursvärdering Kursutvärdering genomförs vid kursens slut. Kursutvärderingen sker skriftligt samt genom informella samtal med studenterna under kursens gång. 15. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärarna är kompetenta och är experter inom de områden de har ansvar för inom kursen. Detta framgår även av undervisningsschemat (bil. 3) och sammanställningen av kursutvärderingarna (bil. 4). Lärarsituationen ändrar sig dock från år till år (pga. mammaledighet, sjukdomar etc.). Elva av de fjorton lärarna VT 2015 var kvinnor. Bland dessa är att finna två professorer, en docent, sex disputerade och två doktorander. De

5 kvinnliga lärarnas undervisning är mer omfattande än de manliga kollegernas. 16. Kursens timtilldelning Detta framgår av schemat. Den största delen av undervisningen fullgörs av disputerade (fast anställda) lärare, därefter kommer doktoranderna och sist de yrkeserfarna timlärarna. Det finns inte någon anledning till att ändra nämnvärt på lärargruppens sammansättning då kursen tangerar ett stort antal olika rättsområden. 17. Examination och betygspåverkande faktorer Skriftlig examination genomförs vid slutet av den allmänna delen av kursen. Tentamina är anonyma. Studenterna har förberett sig i basgrupper inför seminarier och redovisat svaren under seminarietillfällena (ingår inte i betygsättningen). Inga ändringar är planerade. 18. Reflektion över betygsättningen Betygspridningen VT 2015 motsvarar genomsnittsstatistiken. Betygen återspeglar de förväntade resultat. Kursföreståndarna prof. Maja K. Eriksson och Olle Mårsäter