2013 års utvärdering av fördjupningskursen Democracy and Human Rights in European Context

Transkript

1 Del B, Bilaga års utvärdering av fördjupningskursen Democracy and Human Rights in European Context (15 hp) 1. Kursens innehåll I kursen Democracy and Human Rights in European Context behandlas mänskliga rättigheter i de europeiska regionala organisationerna, Europarådet (CoE), EU samt OSCE. MR-rättigheterna behandlas både systematiskt och enskilt. Utvecklingen och kritiken mot fri- och rättigheterna berörs också. Flera moment under kursen berör minoriteters, ursprungsfolks och kvinnors rättigheter. Kursen är unik i så motto att den är interdisciplinär/tvärvetenskaplig dvs. jurister, statsvetare samt öststatsforskare samarbetar och deltar i en gemensam specialiserad fördjupningskurs. Ett antal praktiker deltar också som lärare vilket är uppskattat av studenterna (jfr. 5, Course Evaluation). Det framkom under slutseminarierna att en majoritet av deltagarna är nöjda med kursens innehåll och kursen i sin helhet (jfr. 9 i Course Evaluation). Kursens innehåll och mål beskrivs närmare i kursplanen, vilken bifogas (bilaga 2) jämte schema och litteraturlista (bilaga 3). En förändring inför nästa kurstillfälle är att se till att kursens röda tråd blir tydligare för studenterna på så sätt att seminarier och föreläsningar tydligare länkas samman (jfr 5 och 23 i Course Evaluation). 2. Kursens uppbyggnad Under VT 2013 gavs under kursen 10 interaktiva lektioner/föreläsningar och 10 seminarier. Examinationsseminarier tillkommer till detta. Kursen inleds, efter introduktionen, av en föreläsning där det ges en bakgrund till de mänskliga rättigheterna i folkrätten med fokus på regionala, europeiska standarder. Därefter följer ytterligare föreläsningar som bland

2 annat knyter an rättigheterna till demokratibegreppet och behandlar enskilda fri- och rättigheter samt kritiken mot dem. Seminarierna har olika innehåll och varierande syften. I huvudsak syftar dessa till att ge studenterna en överblick över de garanterade fri- och rättigheterna i det europeiska sammanhanget samt att ge fördjupad kunskap om enskilda rättigheter som har särskild betydelse inom de regionala organisationerna just nu samt i utvecklingen i allmänhet av de mänskliga rättigheterna i synnerhet. Seminarierna har av majoriteten upplevts som bra eller mycket bra och lärorika ( 5, Course Evaluation), särskilt de som bestod till hälften av en föreläsning, till hälften av diskussion. Seminarierna följer en viss ordning och är uppdelade i några huvudteman. Det första temat är relevanta begrepp (e.g. the rule of law) och det normativa/strukturella systemet för skydd av mänskliga rättigheter i folkrätt/europeisk rätt (Part I- Concepts). Det andra temat är demokrati och konstitutionalism i folkrättslig och även konstitutionell kontext (Part II- Democracy and Human Rights). Det tredje temat knyter an till specifika rättigheter (till viss del sker detta även i Part II) och kritiken mot dem. I detta tema inkluderas även de folkrättsliga aktörernas roll vid rättigheternas förverkligande samt vissa typer av kränkningar av fundamentala rättigheter (terrorism, folkmord, trafficking) (Part III- Actors on the Democratic Arena). De tre huvudlinjerna integreras även under kursens gång. I slutfasen förväntas studenterna kunna knyta samman rättigheternas betydelse för den demokratiska utvecklingen i de europeiska, eller, för den delen, de flesta länderna i världen (Part IV- Selected Topics). Det finns både för- och nackdelar med detta upplägg. Fördelarna med att ha fyra huvudblock som knyts samman under kursens gång är att studenterna får kunskaper inom flera ämnen som sedan kan analyseras utifrån andra utgångspunkter än de som finns inom det enskilda temat. Det är möjligt, exempelvis, att granska demokratins processer ur ett s.k. MR-perspektiv, eller motsatt, så är det möjligt att granska de mänskliga rättigheterna ur ett demokratiperspektiv. En nackdel kan vara att det ställer stora krav på studenternas förmåga att se sammanhang mellan olika ämnen och rättsområden (något som i och för sig är av godo) samt att fördjupningen kan bli lidande till förmån för överblicken över rättskällorna och deras innehåll. Upplägget ställer också krav på undervisande lärare så att ämnena knyter an till varandra, vilket genomförs i större eller mindre grad beroende på undervisande lärare.

3 3. Kursens mål Kursen har enligt studenterna i stort uppfyllt målen (jfr Course Evaluation 9) och ingen omfattande förändring av dessa planeras. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursens bärande pedagogiska idéer knyter an till den metod som i övrigt präglar den juridiska utbildningen i Uppsala dvs. problembaserat lärande. Eftersom ett flertal lärare deltar i kursen så är det varje lärares egen erfarenhet av den pedagogiken som ytterst kommer till uttryck i det enskilda undervisningsmomentet. I studenternas utvärderingar lyftes fram att möjligheten till diskussion under seminarier och i basgrupper är mycket uppskattad. De olika lärarnas kompetens och erfarenhet uppskattas också även om det påpekats att skillnader förekommer ( 5 och 10, Course Evaluation). 5. Examination och betygspåverkande faktorer Om detta finns information i den bilagda kursplanen (bilaga 2). Examination sker genom presentation och försvar av en längre uppsats. Studenterna har med andra ord skrivit en promemoria i ett specifikt, på förhand givet, ämne som ligger utanför, men anknyter till, de ämnen som behandlas på seminarierna. Uppsatsskrivandet och det muntliga försvaret uppskattas generellt av studenterna även om det också uttrycks att ämnena kunde kopplas tydligare till seminarierna. Förutom uppsatsen vägs prestationen vid oppositionen och presentationen av uppsatsen i betyget. Fördelarna, som talar för att behålla denna form av examination, är att studenterna tvingas tränga djupt in i ett eller ibland flera relevanta ämnesområden samt att muntligt kunna redogöra för och fördjupa sina argument. En klar majoritet av studenterna är mycket positiva till examinationsformen som sådan. Detta framkom tydligt under PM seminarierna avseende selected topics i slutet av kursen. Ingen förändring planeras på denna punkt; möjligtvis kan informationen om vad som förväntas av studenterna förtydligas ännu mer än vad som redan görs då många av studenterna är ovana vid att skriva längre texter (jfr. 13).

4 6. Basgruppsverksamhet i undervisningen Under varje enskilt seminarium är det upp till den enskilda läraren att aktivera studenterna antingen i basgrupperna, i nya basgrupper eller individuellt. Enligt en klar majoritet av studenterna har basgruppsarbetet under våren 2013 fungerat mycket bra och varit uppskattat med kommentarer som Great groups. I liked that we all were from different countries. Very tolerant. 7. Inslag av skrivträning Examinationen i form av uppsats och opposition samt presentation innebär ett omfattande inslag av skrivträning och muntlig träning för studenterna. Inga ändringar är planerade. 8. Inslag av muntligt framförande Vid seminarierna finns tillfälle för muntliga prestationer, främst analys av rättsfall. Studenterna ger överlag uttryck för uppfattningen att seminarieundervisningen är ett mycket bra sätt att träna på att prata inför andra likväl som ett sätt att utveckla sin argumentationsförmåga. Vid uppsatsoppositionen är det muntliga framförandet av stor betydelse och något som studenterna förväntas lägga stor vikt vid. 9. Inslag av rättsteknikträning Uppsatsförfattandet inbegriper självständigt sökande och insamling av juridiskt källmaterial vid sidan av kurslitteraturen. Det kan nämnas i detta sammanhang att den introducerande lektionen innefattade också information kring tillgång till biblioteket ( access to library ) samt biblioteksbesök efteråt. Inga ändringar är planerade. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Det finns inte någon anledning till att ändra avsevärt på antalet seminarier och föreläsningar inför vårens kurs (VT 2014). Av kursutvärderingen framgår att övervägande delen är nöjda med föreläsningarna och seminarierna. Övervägande majoriteten uttrycker att antalet undervisningstillfällen är tillfredsställande ( 5 och 10, Course Evaluation).

5 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturen utgörs av kompendier (obligatoriskt) samt rekommenderad litteratur för de studenter som behöver komplettera sina kunskaper i grundläggande folkrätt/mänskliga rättigheter respektive EU-rätt. Diskussioner har förts med studenterna under flera år om materialet ska tryckas upp eller om det främst ska göras tillgängligt elektroniskt använde vi oss återigen av tryckta kompendier vilket visserligen gör materialet dyrare för studenterna men å andra sidan mer överskådligt. En utmaning för kursen är att hitta material som passar de stora variationer i kunskapsnivå som finns mellan de studenter som söker kursen. VT 2013 omfattade kurslitteraturen 4 kompendier på 894 sidor. Kurslitteraturen omfattade VT 2012 omfattade kurslitteraturen 2 kompendier på sammanlagt cirka 400 sidor och elektroniskt publicerat material omfattande cirka 300 sidor. VT 2011 omfattade litteraturen 5 kompendier på totalt 443 sidor (VT 2010 var det 4 kompendier på totalt 495 sidor jämfört med 4 kompendier på totalt 792 sidor (VT 2009) och 5 kompendier på totalt 812 sidor VT 2008). Det ska tilläggas att en del av det material som anvisades var tänka att läsas översiktligt av studenterna och i viss mån användas som referens- snarare än studiematerial. Hänvisningar till konventionstext och dylikt på internet har i viss mån minskat antalet sidor kurslitteratur. 12. Internationalisering Kursen integrerar på ett spännande sätt aktuell och relevant folkrättslig, konstitutionellrättslig och statsvetenskaplig forskning. Till stor del förekommer komparativa inslag, exempelvis genom att olika europeiska standarder (Europarådet-EU-OSCE) och konstitutionella lösningar jämförs, särskilt på områden som mänskliga fri- och rättigheter samt minoriteters/ursprungsfolkens rättigheter. Kursen har en genomgående internationell inriktning. 13. Hållbar utveckling Kursen innehöll 2013 ett seminarium om environmental human rights. Ämnet förekommer även i andra sammanhang (t.ex. seminariet om ursprungsfolkens - inklusive samernas - rättigheter). 14. Genus och andra kritiska perspektiv Flera seminarier på kursen behandlar kvinnors rättigheter och genusperspektiv. Intentionen är att dessa perspektiv ska vävas in i undervisningen generellt.

6 15. Former av kursvärdering Kursutvärdering genomförs vid kursens slut (efter sista undervisningstillfället). Kursutvärderingen sker skriftligt samt genom informella samtal mellan kursföreståndarna och studenterna under kursens gång. 18 studenter har under VT 2013 lämnat in sina synpunkter. Studenterna har däremot inte lämnat några synpunkter på utvärderingens form och innehåll. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärarna är kompetenta och är experter inom de områden de har ansvar för inom kursen (detta framgår delvis av undervisningsschemat). 13 av lärarna var kvinnor och 6 var män. 13 av lärarna är disputerade (tre professorer, tre docenter). Tre av lärarna är praktiker. Den förändring som skulle kunna genomföras rörande lärargruppens sammansättning är att öka antalet manliga föreläsare. Kursen har i och med VT 2010 två kursföreståndare. 17. Kursens timtilldelning Timtilldelningen framgår av bifogat schema. Huvuddelen av undervisningen genomförs av vid institutionen anställda lärare. Kursens interdisciplinära karaktär påkallar dock att ett antal externa föreläsare anlitas. Kursföreståndare VT 2013 Professor Maja Kirilova Eriksson och lektor, jur.dr. Rebecca Stern