Kursrapport för fördjupningskursen

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursrapport för fördjupningskursen European Labour Law, 15 högskolepoäng Vårterminen 2014 Petra Herzfeld Olsson/Caroline Johansson

2 1. Kursens innehåll Kursen ges på engelska och vänder sig främst till utländska studenter. I kursen studeras främst EU:s arbetsrätt och dess samverkan med annan EU-rätt på nationell arbetsrätt. Under kursen uppmärksammas följande områden: - EU-arbetsrättens utveckling - Det EU-rättsliga skyddet för grundläggande rättigheter i arbetslivet - Diskriminering pga etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning och ålder - Förhandlad lagstiftning, (den sociala dialogen) - Individuell arbetsrätt (tidsbegränsade anställningar, deltid, arbetstid m.m.) - Omstrukturering av företag - Arbetstagarinflytande - Arbetsmiljörätt - Anställning i bemanningsföretag - Tvistelösning (lagvals- och domsrättsregler) - Relationen nationell arbetsrätt och fri rörlighet för varor tjänster och arbetstagare - - Socialförsäkringsrätt ur ett EU-perspektiv och åtgärder De ämnen som tas upp under kursen speglar EU-arbetsrättens innehåll och utveckling väl. Vi behöll strukturen från HT-2013 med kursen uppdelad i tre block. Den första delen omfattade grundläggande frågor som likabehandling och andra grundläggande rättigheter i arbetslivet. Den andra delen omfattade den materiella EU-arbetsrätt som utvecklats genom antagande av minimidirektiv på arbetsrättens område. Den tredje delen behandlade samspelet mellan EU:s regler om fri rörlighet och den nationella arbetsrätten. Genom denna struktur fångar vi tydligare in hur EU på olika sätt påverkar nationell arbetsrätt. 2. Kursens uppbyggnad Kursen inleddes med två orienterande föreläsningar den ena var en introduktion till EUrätten och den andra behandlade EU-arbetsrättens utveckling och innehåll. Den riktade sig framförallt till de studenter som kommer från länder utanför EU och som därför tidigare inte läst någon EU-rätt alls. Syftet med den andra förläsningen var att ge en översikt över de frågor som behandlas senare i kursen och deras inbördes förhållanden.

3 Tyngdpunkten i kursen utgjordes av en serie med 13 seminarier. Seminarierna fördelades i syfte att täcka in alla centrala delar av EU-arbetsrätten. Seminarierna bygger på studenternas egen aktivitet. Varje seminarieblock inleddes med en introducerande föreläsning. Föreläsningarna har införts efter önskemål framförda i tidigare kursvärderingar för att underlätta studenternas orientering i ämnet. En ny föreläsning om socialförsäkringens rörlighet inom EU infördes denna termin för att underlätta studenternas förståelse av detta komplicerade ämne. Seminarierna var obligatoriska (utom ett för studenten valfritt tillfälle) och föreläsningarna frivilliga. och åtgärder Kursens nya upplägg fungerade väl och bibehålls. De introducerande föreläsningarna har tagts upp i kursutvärderingen som ett bra komplement till seminarierna. 3. Kursens mål Kursen syftar dels till att ge en god överblick över EU:s arbetsrättsliga reglering, dels till att skapa förståelse för EU-arbetsrättens dynamiska karaktär och dess växelverkan med nationell arbetsrättslig reglering och annan EU-rätt. I detta ligger för det första att studenterna ska tillägna sig ett fågelperspektiv på EU-rättens utveckling, innehåll, syften m.m. Därutöver ska studenterna tränas i att lösa konkreta frågeställningar om tolkningen av EU-rätt genom att studera fördragen, direktiv, rättsfall från EU-domstolen m.m. I denna del är det viktigt att så långt som möjligt integrera den nationella nivån. och åtgärder Tentasvaren och de skriftliga uppgifterna visar att studenterna väsentligen uppnådde målen att få en överblick över regleringen, att förstå samspelet med nationell rätt samt att lära sig hantera EG-rättsligt material. Studenterna våren 2014 visade en mycket större förståelse för EU-rätten än höstens studenter. Eftersom lärare och upplägg i princip var desamma som tidigare år är det svårt att sätta fingret på orsaken. Det stämmer dock överens med några skillnader som vi påpekade i höstens kursutvärdering. En skillnad mellan våren och hösten var att det på höstens kurs inte fanns några svenska studenter, medan det våren 2014 var minst en svensk student i varje basgrupp. Kursen låg dessutom på A-perioden på vårterminen vilket innebar att några utländska studenter redan läst en termin i Uppsala och några av de svenska studenterna läst fördjupningskursen i arbetsrätt (30 hp) som går under hösten. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Som redan nämnts är det främsta syftet med kursen att ge överblick över EU:s arbetsrättsliga reglering och illustrera dess växelverkan med nationell arbetsrättslig reglering och annan EU-rätt. Valet av ämnen för seminarierna ska spegla EU-rättens huvudsakliga innehåll. Frågeställningar på seminarierna är genomgående sådana att de ska illustrera och problematisera hur EU-arbetsrätten påverkar och samspelar med nationell arbetsrätt.

4 Tyngdpunkten i kursen ligger i studenternas förberedelser inför seminarierna, som ska ske i grupp. Tanken är vidare att seminarierna i hög grad ska vara studentledda. ar och åtgärder De utländska studenterna är ovana vid undervisningsformen seminarier. Vid introduktionen betonas vikten av att studenterna förbereder sig väl individuellt och i grupp med syftet att muntligt presentera och diskutera sina analyser vid seminarierna. Trots ovana fungerade vårens omgång av kursen väl. Det gick bra att få spridning av diskussionerna i och inom basgrupperna. Även här kan de svenska studenterna ha haft en inverkan. 5. Betygspåverkande faktorer Kursen examinerades dels genom en salstentamen i datasal, dels genom en individuellt författad promemoria. Tentamen omfattade tre frågor och gav maximalt 30 poäng. Den PM som varje student ska skriva betygsätts (Max 10 p). och åtgärder Det var första gången kursen hade salstentamen istället för hemtentamen. Vi fick även möjlighet att genomföra den i en datasal, vilket var nytt för juridiska institutionen. Vårt intryck är att det fungerade mycket väl och att vi vill fortsätta med den typen av tentamen på kursen. Inför kommande omgång är det dock viktigt att det finns tydliga instruktioner för hur studenterna går tillväga i datasalen vad gäller sparande och inlämning av dokument. Denna bör inkluderas i undervisningsplanen. Vi blev också uppmärksammade på att det bör vara kurser på samma språk som skriver samtidigt. ELL skrev denna gång tillsammans med kursen Civilprocessföring och det påverkar vilken språkinställning det är på datorerna. Strukturen för pm-skrivning behölls från hösten och har fungerat bra. Studenterna skriver fortfarande i olika ämnen och en del tycker att deras ämnen är svåra att hitta material på men de höll en god nivå. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Seminarieuppgifterna skulle förberedas och redovisas i basgrupper. Basgrupperna indelades av amanuensen. Indelning skedde i syfte att få en internationell sammansättning i basgrupperna. Arbetet i basgrupperna verkar i huvudsak fungerat bra. Trots att undervisningsformen är ovan för studenterna tar de mer eller mindre till sig tekniken.

5 7. Inslag av skrivträning Varje student skrev en PM inför ett av seminarierna. PM:n höll en bra kvalitet i vårens omgång av kursen. 8. Inslag av muntligt anförande I seminarierna ingick regelmässigt muntliga redovisningar av seminarieuppgifterna. Basgruppsarbetet har fungerat bra och många studenter har varit aktiva på seminarierna. En bidragande faktor kan ha varit att det överlag var en hög nivå på engelskakunskaperna och en god stämning i gruppen så många vågade prata. 9. Inslag av rättsteknikträning Studenterna uppmanades vid introduktionen att självständigt söka material främst till PM-uppgifterna, men även inför seminarierna. Vissa studenter hade svårt att hitta relevant material till PM-skrivningen. Till nästa kurs kan man överväga att schemalägga en biblioteksintroduktion. 10. av de olika undervisningsformerna A. Föreläsningar Föreläsningarna fungerade bra. Till skillnad från HT-2013 var istället de introducerande föreläsningarna lätta för en del studenter. Andra fann dem värdefulla. Syftet med dessa föreläsningar är att ge en introduktion till de som inte har så mycket förkunskaper. De blockintroducerande föreläsningarna fick bra feedback i kursutvärderingen. B. Seminarierna Förberedelserna för och genomförandet av seminarierna var den centrala delen av kursen. Seminarierna fungerade bra. 11. Kurslitteratur Som kurslitteratur användes C Barnard, EU Employment Law, Oxford European Union Law Library (2012) och som frivillig resurs förmedlades även Brian Bercusson & Niklas Bruun, European industrial relations dictionary (2005) Till varje seminarium hänvisades

6 till ytterligare material (Primär- och sekundärrätt, kompletterande artiklar och rättsfall), vilket trycktes upp och såldes av studerandeexpeditionen. och åtgärder Studenterna var nöjda med kurslitteraturen, men någon student tyckte att det var för mycket att läsa. 12. Internationalisering Kursen är helt internationell i sin inriktning. 13. Miljörättsintegration Något miljörättsligt inslag finns inte. 14. Genusperspektiv Flera av seminarierna innehåller ett genusperspektiv. Kursen behandlar diskrimineringsfrågor men genusperspektivet kommer också upp i behandlingen av atypiska anställningar, grundläggande rättigheter och arbetstagarorganisationers representativitet. 15. Former för kursutvärdering Kursen utvärderas genom en enkät. 16. Lärargruppens sammansättning Under kursen medverkade 6 lärare (4 kvinnor och 1 man). Av dessa var tre disputerade. 1. Kerstin Ahlberg, jur. dr h c 2. Petra Herzfeld Olsson, docent 3. Vicki Paskalia, jur dr 4. Erik Sinander, doktorand 5. Caroline Johansson, doktorand 17. Timramen Kursen håller sig inom timramen. Uppsala 18 september 2014 Petra Herzfeld Olsson och Caroline Johansson