HRX100, Introduktionskurs för jurister med utländsk examen, 30 högskolepoäng

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Handelshögskolans fakultetsnämnd Juridiska institutionen KURSPLAN HRX100 HRX100, Introduktionskurs för jurister med utländsk examen, 30 högskolepoäng Introduction course for lawyers with a foreign exam Grundnivå 1. Beslut om inrättande av kursen samt fastställande av kursplan. Kursplanen har godkänts av utbildningsnämnden vid Juridiska institutionen Beslut om att inrätta kursen och fastställa kursplanen har fattats av Handelshögskolans fakultetsnämnd Utbildningsområde: Juridik Amsvarig institution: Juridiska institutionen 2. Inplacering i utbildningsprogram Kursen utgör första terminen på Juristprogrammet för utländska jurister (270 högskolepoäng varav 120 högskolepoäng läses vid Handelshögskolan). Kursen kan inte läsas som fristående kurs. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs att den studerande antagits till Juristprogrammet för utländska jurister etc. 4. Kursens lärandemål Efter kursen skall studenten ha förståelse för det svenska rättssystemets uppbyggnad och de värden och principer det vilar på. Detta examineras inom respektive delmoment. Inom respektive delmoment skall studenten: Offentlig rätt; konstitutionell rätt:

2 - förstå den svenska författningens (grundlagarnas) uppbyggnad inbegripet förhållandet till den Europeiska Unionen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna - kunna identifiera grundproblem inom den konstitutionella rätten och tillämpa författningsrätten på grundläggande frågor av konstitutionell betydelse Examineras genom skriftlig tentamen Civilrätt: - ha översiktlig kunskap om kontrakts- och krediträtt. Examineras genom skriftlig tentamen. Offentlig rätt; förvaltningsrätt: - ha tillägnat sig en grundläggande kunskap om den offentliga förvaltningens organisation och uppbyggnad - kunna identifiera, definiera och analysera förvaltningsrättsliga problem på en grundläggande nivå Examination sker genom skriftlig tentamen. Diskrimineringsrätt: - visa grundläggande kännedom om svensk diskrimineringsrätt, - kunna identifiera, definiera och analysera rättsliga problem på en grundläggande nivå, liksom föra en grundläggande rättslig argumentation i skrift - kunna angripa och hantera juridiska problemställningar på en grundläggande nivå och visa förståelse för problemställningarna i sitt praktiska sammanhang Examineras genom skriftlig inlämningsuppgift och muntlig redovisning. Social familjerätt: - visa grundläggande kännedom om svensk barn, föräldra- och förmynderskapsrätt samt personrätt ur rättsligt, socialt och historiskt perspektiv - kunna identifiera, definiera och analysera rättsliga problem på en grundläggande nivå, liksom föra en grundläggande rättslig argumentation i skrift - kunna angripa och hantera juridiska problemställningar på en grundläggande nivå och visa förståelse för problemställningarna i sitt praktiska sammanhang. Examineras genom skriftlig tentamen. Socialrätt: - definiera och behärska grundläggande materiell rätt inom socialrätten samt identifiera bakgrunden till dagens reglering och beskriva rättsområdets struktur,

3 - utveckla och förklara vilka värden och principer som är grundläggande inom socialrätten Examineras genom skriftlig tentamen Miljörätt: - ha en övergripande förståelse för miljörättsliga problemställningar, - ha övergripande kunskap om den miljörättsliga regleringen, - ha grundläggande kunskap om miljöbalkens uppbyggnad och dess generella regler om hänsyn och försiktighetsmått, tillstånd, tillsyn och sanktioner. Examineras genom deltagande på seminarium och skriftlig tentamen. Ekonomisk familjerätt: - förstå hur förhållandena mellan makar, registrerade partners och sambor regleras, såväl under förhållandet som vid en efterföljande bodelningen. - förstå hur en boutredning går till samt hur egendomen fördelas genom arvsreglerna och hur dessa kan förändras genom ett testamente. Examineras genom skriftlig tentamen. - kunna upprätta familjerättsliga handlingar såsom äktenskapsförord, gåvohandling, bodelning, bouppteckning samt arvsskifte. Examineras genom skriftlig inlämningsuppgift. Skadeståndsrätt: - förstå det svenska ersättningssystemets uppbyggnad. - kunna tillämpa svensk skadeståndsrätt i praktiska skadeståndsärenden. - ha särskild kunskap rörande rättsreglerna avseende skadetyperna trafikskador, miljöskador, arbetsskador, patientskador och brottsskador. Examineras genom aktivt deltagande på undervisningen. 5. Innehåll Kursen ges som en kompletteringsutbildning för studenter med utländsk juristexamen. Tanken är att studenten med denna kurs, ytterligare ett och ett halvt års studier på juristprogrammet samt tillgodoräknande från den utländska examen skall kunna få en svensk juristexamen. Denna kurs tar därför sikte på att ge studenterna en bild av det svenska rättssystemet med särskild inriktning på det som vi tror är de viktiga skillnaderna. Tyngdpunkten i kursen ligger på ämnen av offentligrättslig karaktär, såsom offentlig rätt med konstitutionell rätt och förvaltningsrätt, socialrätt, miljörätt och diskrimineringslagstiftningen.

4 Dessutom behandlas några civilrättsliga ämnen. Under delmomentet som heter Civilrätt behandlas huvudsakligen kontraktsrätt och krediträtt. Relativt stor del av kursen ägnas åt familjerätt. Det sker i två avsnitt; social familjerätt och ekonomisk familjerätt. Kursen avslutas med ett avsnitt om skadeståndsrätt. Varje moment: Det offentligrättsliga avsnittet inleds med statsrätt (konstitutionell rätt) varvid behandlas de högsta statsorganens verksamhet, de grundläggande fri- och rättigheterna samt den konstitutionella kontrollen. Därefter ges en översikt över tryckfrihetsrätten. Inom momentet som kallas Civilrätt behandlas huvudsakligen kontraktsrätt och krediträtt. Kontraktsrätten är förhållandevis likartad i olika rättssystem och syftet med undervisningen är att översiktligt gå igenom systemet och poängtera skillnaderna. Extra fokus läggs på konsumenträtten och dess förhållande till marknadsrätten. Krediträtten är ett av de civilrättsliga ämnen där det svenska systemet skiljer sig från andra rättssystem. Här ges en kort översikt över det svenska kreditsystemet (sakrätt och exekutionsrätt) i syfte att introducera studenterna till ett komplicerat ämne som de kommer att läsa mer av senare under sin utbildning. Förvaltningsrätten behandlar den statliga och kommunala organisationen samt förvaltningsförfarandet. Under diskrimineringsavsnittet läggs fokus på den civilrättsliga diskrimineringslagstiftningen på det arbetsrättsliga området och inom högskola, liksom på övriga samhällsområden såsom bostadsmarknad, handel, sjukvård mm. Studenterna utbildning har hittills skett i en liten sammanhållen grupp, men de kommer nu att läsa social familjerätt, socialrätt och miljörätt tillsammans med termin tre på juristprogrammet. I den sociala familjerätten behandlas den del av familjerätten som rör förhållandet mellan föräldrar och barn. Tyngdpunkten ligger på de viktiga reglerna om vårdnad, boende, umgänge och underhållsskyldighet. Dessutom behandlas reglerna om förmynderskap och barns rättshandlingsförmåga. Inom socialrätten behandlas frågor som rör förhållandet mellan det offentliga och den enskilde på socialrättens olika områden, såsom socialtjänsten, inklusive tvångsvården, socialförsäkringarna och de sociala bidragsformerna samt hälso- och sjukvården. I miljörätten behandlas ändamålsenligheten i det rättsliga skydd för människors hälsa, miljön och framtida generationer i förhållande till nationellt och internationellt uppställda miljömål samt reglernas betydelse för den som utövar eller avser att utöva sådan verksamhet eller vidta sådana åtgärder som kan komma att påverka den yttre miljön. Efter miljörättstentan går studenterna tillbaka till den lilla studiegrupp de var inledningsvis och läser ekonomisk familjerätt samt skadeståndsrätt. Den ekonomiska familjerätten är den del av familjerätten som regler de ekonomiska förhållandena mellan makar, registrerade partners och sambor samt vad som händer med en människas egendom när denne avlider. Det senare brukar kallas successionsrätt. Inom äktenskaps- och samborätten läggs tyngdpunkten på reglerna

5 om makarnas egendom, ansvaret för skulder, rättshandlingar mellan makarna och reglerna om bodelning samt de särskilda lagreglerna om makarnas gemensamma bostad. Slutligen behandlas motsvarande regler för sambor. Inom successionsrätten behandlas den legala arvsordningen, hur arvslotter beräknas, hur testamente skall upprättas och vilken verkan testamente har i förhållande till den legala arvsrätten. Vidare behandlas reglerna om hur dödsboets tillgångar och skulder utreds, upptecknas och avvecklas samt reglerna om arvsskifte. Skadeståndsrätten inleds med en genomgång av grundläggande skadeståndsrättsliga principer. Därefter behandlas särskilda skadeståndssituationer såsom trafikskador, miljöskador, arbetsskador, patientskador och brottsskador. 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och seminarier. Examination sker av varje delmoment vilka består av Moment 1. Offentlig rätt, konstitutionell rätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 2. Civilrätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 3. Offentlig rätt, förvaltningsrätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 4. Diskriminering, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 5. Social familjerätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 6. Socialrätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 7. Miljörätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 8. Ekonomisk familjerätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Moment 9. Skadeståndsrätt, 0 p, betygsskala U eller B. Provkod Examinationen sker av varje delmoment. Resultatet läggs samman och ligger till grund för betygsättningen. Examinationen i skadeståndsrätt sker genom närvaro och aktivt deltagande i undervisningen. Studerande som underkänts två gånger på viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses som examinator. Sådan begäran skall ställas skriftligen till Juridiska institutionens studierektor. 8. Betyg På kursen ges ett sammanfattande betyg där följande betygsgrader förekommer: Underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba), och med beröm godkänt (AB).

6 9. Kursvärdering Juridiska institutionen är skyldig att utvärdera samtliga kurser som institutionen ger. Kursutvärdering sammanställs i enlighet med den gällande ordningen vid Juridiska institutionen. Samtliga kursutvärderingar behandlas i Utbildningsnämnden. Student som är behjälplig med sammanställandet av kursutvärderingen har rätt till viss ersättning samt intyg. 10. Övrigt Särskilda studieanvisningar erhålles i samband med kursstart. 11. Ikraftträdande och övergångsregler Kursen ges för första gången hösten Kursen motsvarar Introduktion till juristprogrammet för studenter med utländsk juristexamen (HRU007)