Kursrapport Del B. Utbildningsutskottet, Juridiska fakulteten. Till: Lotta Lerwall. Från: Datum: Socialrätt individ och system

Transkript

1 Kursrapport Del B Till: Utbildningsutskottet, Juridiska fakulteten Från: Lotta Lerwall Datum: Ang: Socialrätt individ och system 1. Kursens innehåll 1.1 Beskrivning Kursen behandlar olika aspekter inom det socialrättsliga området. Således studeras frågor som rör såväl internationell som nationell rätt. Frågor om sociala rättigheter inom folkrätten på både FN-nivå, regional nivå och nationell nivå studeras. Fokus ligger på svensk nationell rätt, men även bakomliggande EU-reglering analyseras. Beträffande den nationella regleringen behandlas ämnet utifrån både offentligrättsliga och civilrättsliga perspektiv. Huvudfokus ligger på områdena för socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård. 1.2 Värdering och åtgärder När det gäller kursens innehåll är det svårt att dra några slutsatser utifrån kursvärderingen då studenter har olika och ibland motsatta intressen. Jag kan konstatera att studenterna överlag är nöjda med kursen. En mer tydligt sammanhållen röd tråd är eftersträvansvärd och ambitionen är att det framgår tydligt för studenten hur kursens olika delar hör ihop. Samtidigt är det en extra stor utmaning när många lärare med olika bakgrund är involverade i undervisningen. Grundinnehållet kommer fortsättningsvis att vara intakt, men med fler komparativa inslag. Kursen är dock förstås beroende av vilka lärare som finns att tillgå. 2. Kursens uppbyggnad 2.1 Beskrivning Kursen är uppdelad i en allmän del och en tematisk del. Under den allmänna delen studeras socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvårdsområdena var för sig. Kursen inleds också med en övergripande internationell del rörande sociala rättigheter globalt och i Europa. Således inleds kursen med frågor som rör sociala rättigheter, var dessa hamnar i konstitutionen med komparativa inslag samt en fördjupning i EU- 1

2 rätten. Därefter följer de tre socialrättsliga områdena var för sig; socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård. I den allmänna delen ingår också ett särskilt seminarium rörande offentlighet och sekretess. Den tematiska delen är indelad i tre teman: hälsa, barn och äldre. I denna del behandlas de olika rättsområdena integrerat rörande frågor som passar under de olika temana såsom pensioner eller samhällets och föräldrars ansvar för barn Den tematiska delen avslutas med ett studiebesök. Undervisningsmässigt äger den största delen av undervisningspassen rum under den första halvan av kursen, men tanken är inte att kursen ska vara uppdelad i två separata halvor där den första består av undervisning och den andra av pm-skrivande. Tvärtom är tanken att studenterna så tidigt som möjligt ska komma igång med PM-arbetet. Tyngdpunkten på undervisningen har legat under inledningen av kursen för att sedan gradvis avta. 2.2 Värdering och åtgärder Den övergripande indelningen i en allmän del och en tematisk del planeras kvarstå. De tre temana kan komma att ändras till sitt innehåll. Antalet undervisningspass har minskat i jämförelse med förra gången kursen gavs. Önskemål om fler schemalagda undervisningstillfällen har förts fram, liksom önskemål att de ska spridas mer jämnt över terminen. En tanke inför nästa kurs är dels att öka antalet undervisningspass något, dels att lägga undervisningstillfällena under en längre period och därigenom dra ner på den rena PM-skrivningsdelen. Tanken är dock att PMskrivandet ska ske under hela terminen. Enligt min mening är det viktigt att PM -skrivandet startar så tidigt som möjligt och att det i undervisningen läggs in PM -pass. Således inleddes kursen med en PM-lektion som följdes efter några veckor av ett seminarium om PM-skrivande. Vid detta fick studenterna lägga fram sina tentativa idéer för diskussioner i basgrupp och med läraren. I april ägde sedan ytterligare ett sådant seminarium rum och oppositionsseminariet hölls i början av maj. Vid detta tillfälle fick studenterna opponera på varandras utkast till PM. Syftet med detta upplägg är förstås att de ska få tillfälle att reflektera över PM-skrivandet över tid. PM-oppositionen har det konkreta syftet att PM-studenten ska få återkoppling på sin text både av andra studenter och av läraren innan den slutliga inlämningen. Detta upplägg skulle inte vara möjligt att genomföra om PM-skrivandet enbart skulle genomföras under den sista delen av kursen. PM-seminarierna syftar till att studenterna reflekterar över både juridiskt skrivande i allmänhet och sitt eget skrivande. Förutom själva uppgifterna till seminariet blir diskussionen beroende av vilka funderingar studenterna själva har om skrivandet, vilket kan leda till en tyngdpunkt på exempelvis formella och språkliga frågor. 2

3 3. Kursens mål 3.1 Beskrivning Se kursplanen. 3.2 Värdering och åtgärder Kursvärderingen visar att studenterna i hög grad ansåg att kursmålen uppnåtts. Jag delar synpunkten att de muntliga inslagen bör förstärkas. Nu framgår av instruktionerna till varje seminarium att presentationer ska ges framme vid tavlan och att studenterna ska använda de tekniska hjälpmedel som står till buds. Här bör alla lärare instrueras att i högre grad avkräva studenterna detta. Jag överväger att införa någon form av presentationsuppgift på kursen. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer 4.1 Beskrivning Kursen bygger på idén att studenterna lär sig bäst genom att göra själva istället för att passivt lyssna på någon annan. Antalet föreläsningar beror på (som nämns ovan) att dessa inte kräver någon förberedelsetid och följaktligen möjliggör att frågor/ämnen som annars inte skulle få plats på kursen kommer med. Genom den bristande tillgången till relevant grundläggande kurslitteratur på rätt nivå finns även introducerande föreläsningar som syftar till förberedelse inför seminarierna. Annars är grundtanken att förberedelser och genomförande av seminarier är den mest givande undervisningsformen. Kursen bygger på idén att studenterna förbereder sig i basgrupp inför undervisningen Under seminarierna har studenterna i uppgift att redogöra för sina diskussioner och lösningar och sinsemellan diskutera de problem som seminarieuppgifterna aktualiserar. Lärarens roll är tänkt att vara en diskussionspartner samtidigt som det naturligtvis inte går att helt undvika en föreläsande roll i vissa lägen. Seminarierna är huvudsakligen utformade som case eller scenarier som ska diskuteras även om andra former också finns såsom rättsfallsseminarier där frågor kopplade till ett antal rättsfall diskuteras. I idén att studenterna lär sig bäst genom att göra själva ligger att de inte bör skedmatas med läsanvisningar och dylikt. Ibland är materialet så omfattande att viss ledning måste ges. I övrigt är tanken att de ska använda (och förbättra) sin förmåga att själva söka material, men framförallt att söka relevant information i det material som anges. 4.2 Värdering och åtgärder Tanken är att behålla det grundläggande upplägget. Fördelningen mellan föreläsningar och seminarier behålls. Huvudfokus ligger kvar på seminarier. Kursinnehållet ses över 3

4 inför nästa kurs i syfte att förstärka den röda tråden och samtidigt undvika överlappningar. 5. Examination och betygspåverkande faktorer 5.1 Beskrivning Kursen examineras dels genom författandet av en PM, dels av en avslutande skriftlig tentamen (salsskrivning). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullföljs. Dessa är deltagande i den obligatoriska undervisningen (inkl. inlämning av PM-utkast inför PMseminarierna), protokollskrivande, inlämnande av PM inför PM-opposition, genomförande av PM-opposition, författande av en PM samt tentamen. De moment som poängsätts under kursen och vägs samman till det slutliga betyget är den skriftliga tentamen och PM:n. Dessa utgör 50% av betyget vardera. 5.2 Värdering och åtgärder Inga förändringar planeras. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen 6.1 Beskrivning Som angivits ovan bygger hela undervisningen på att studenterna samarbetar i basgrupper. Förutom seminariearbete har de, som nämnts, även i uppgift att skriva seminarieprotokoll. Basgrupperna spelar en viktig roll i PM-arbetet både under PMseminarierna och under oppositionsseminariet. Basgruppssammansättningen utfördes av amanuensen med instruktionen att ha en jämn könsfördelning, vilket är något besvärligt i en grupp om 16 kvinnor och 3 män. 6.2 Värdering och åtgärder Av kursutvärderingen framgår att studenterna är mycket nöjda med basgrupperna. Ingen åtgärd är planerad. 4

5 7. Inslag av skrivträning 7.1 Beskrivning Sedan förra kursen har inslaget med protokollskrivande efter varje seminarium tagits bort. Varje student har haft en individuell uppgift att författa en promemoria om sidor, som en del av examinationen. PM-poängen utgör 50% av betyget. Studenten har i uppgift att själv välja sitt ämne, men inriktningen måste vara inom ramen för kursen. PM-inlämning skedde i två etapper dels genom en -inlämning inför PM-oppositionen, dels den slutliga inlämningen i januari. 7.2 Värdering och åtgärder Inga förändringar planeras. 8. Inslag av muntligt framförande 8.1 Beskrivning Seminarieuppgifterna är utformade som en träning i muntligt framförande. Kursen innehåller även ett processpel. 8.2 Värdering och åtgärder Som nämnts ovan (under rubriken Kursens mål ) övervägs att förstärka de muntliga inslagen, bland annat genom tydligare instruktioner till medverkande lärare om förväntningar på studenternas muntliga presentationer. Vidare övervägs någon form av separat muntlig presentation. 9. Inslag av rättsteknikträning 9.1 Beskrivning Träningen i rättsteknik sker främst genom PM-arbetet. Sedan är även seminarieuppgifterna utformade så att studenterna måste söka material själva. 9.2 Värdering och åtgärder Inga åtgärder utöver vanligt utvärdering kommer att genomföras. 5

6 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Studenterna är i huvudsak nöjda med de olika undervisningsmomenten 11. Kurslitteraturen 11.1 Beskrivning Kurslitteraturen består av följande: Kurslitteraturen består av det material som anges till varje seminarium samt: Bejstam och Rundkvist, Socialförsäkringsbalken, Karnov Clevesköld, Socialtjänstlagen, Karnov Hessmark, Jansson, Jenryd, Lundin Rempler och Tired, Socialförsäkringsbalken en kommentar, Zeteo Lundgren och Thunved, Nya sociallagarna, Zeteo Sahlin, Hälso- och sjukvårdslagen Med kommentarer, Zeteo Vahlne Westerhäll, Hälso- och sjukvårdslagen, Karnov Dessa är tillgängliga som elektroniska resurser Värdering och åtgärder En åtgärd till följd av de synpunkter som fördes fram efter förra gången kursens gavs var att ta bort den litteratur som var generell och inte kopplad till ett visst seminarium samt det tryckta kompendiet. I stället lades fokus på de kommentarer som finns på de olika områdena inom socialrätten och som är tillgängliga både i tryckt och elektronisk form. Liksom tidigare angavs material till respektive seminarium. I kursvärderingen framkom att det funnits brister ifråga om länkar som inte fungerat. Detta måste givetvis åtgärdas i framtiden. Mot bakgrund av svårigheten att hitta kursböcker som täcker innehållet i kursen, behålls sannolikt upplägget med kurslitteratur vid nästa kurstillfälle. 12. Internationalisering 12.1 Beskrivning Som framgår av kursbeskrivningen innehåller kursen internationell rätt, EU-rätt och i viss utsträckning komparativa inslag Värdering och åtgärder Som nämns ovan ska övervägas om de komparativa inslagen ska förstärkas. 6

7 13. Hållbar utveckling 13.1 Beskrivning 13.2 Värdering och åtgärder 14. Genus och andra kritiska perspektiv 14.1 Beskrivning Ett seminarium tar direkt sikte på likabehandlings- och diskrimineringsfrågor. I övrigt kommer kritiska perspektiv in på olika sätt vid flera av seminarierna Värdering och åtgärder Inga specifika förändringar planeras mer än sedvanlig genomarbetning av undervisningsmaterialet. 15. Former för kursvärdering Under kursens gång har en formativ utvärdering gjorts i syfte att stämma av läget. Jag har också pratat med studenter fortlöpande under kursens gång. Efter kursens slut gavs tillfälle att göra en skriftlig kursvärdering via Studentportalen. 16. Lärargruppens sammansättning och kompetens 16.1 Beskrivning Lars Bejstam (docent) Margareta Brattström (prof.) Marianne Dahlén (docent) Thomas Erhag (docent) Göteborgs universitet Therese Fridström Montoya (jur.dr.) Moa Kindström Dahlin (jur.dr.) Lotta Lerwall (docent) Anna Sara Lind (docent) Yana Litinska (doktorand) Ruth Mannelqvist (prof.) Umeå universitet Ulrika Sandén (jur.dr.) Örebro universitet Sverker Scheutz (univ.lektor) Anna Singer (prof.) Santa Slokenberga (doktorand) Kavot Zillén (jur.dr.) timarvode timarvode timarvode 7

8 Lärarbesättningen bygger på de olika lärarnas kompetens på de relevanta ämnesområdena. Som framgår ovan är kompetensen mycket hög hos alla och undervisningen har i vartenda fall koppling till den aktuella lärarens forskning. Alla utom tre är disputerade lärare och av dessa är en befordrad lektor med stor undervisningserfarenhet och som tilldelats universitetets pedagogiska pris. De övriga två är doktorander vilkas avhandlingsprojekt är relevanta för kursens innehåll. Andelen manliga lärare kan tyckas låg (tre av totalt femton lärare). Könsfördelningen är dock en följd av vilka lärare och forskare som ägnar sig åt socialrättsliga frågor. t 16.2 Värdering och åtgärder Kompetensen är genomgående hög hos lärarna på kursen så där planeras inga ändringar. Strävan är att ytterligare jämna ut könsfördelningen bland lärarna. Här skulle det vara roligt att få hit exempelvis norska hälsorättsforskare, där det synes vara en högre manlig representation än i Sverige. På så sätt skulle även de komparativa inslagen kunna förstärkas. 17. Kursens timtilldelning Densamma som för alla 30-hp-kurser. 18. Motivering av betyg Betygssättningen baseras till hälften av studentens PM-prestation och till hälften av tentamensresultatet. Betygsresultaten ger vid handen att fördelningen AB och Ba är i princip lika. En student fick betyget B och en blev underkänd. Att andelen AB-studenter är snäppet högre än andelen Ba-studenter är inte konstigt på en fördjupningskurs som sannolikt väljs av studenter som har ett starkt intresse för ämnet. Dessutom råder ett obligatoriskt närvarokrav på alla undervisningspass, vilket medför att studenterna måste genomgå kursens alla delar. Detta påverkar sannolikt deras prestationer. När det gäller PM-bedömningen kan poängtilldelningen förklaras med den PM-undervisning som sker fortlöpande under kursens gång. Bilagor 1. Kursplan 2. Undervisningsplan med kursinformation och litteraturlista 3. Samtliga tentamensskrivningar och ev. tentamenskommentarer 4. Schema 5. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning (kommentarerna ska vara sammanfattade (max 6 rader) och anonymiserade (med kodnyckel på separat papper). 8