Straff och andra sanktioner med anledning av brott (30 ECTS)

Transkript

1 Kursrapport 1 (5) Till utbildningsutskottet Magnus Ulväng Professor i straffrätt Juridiska fakulteten Box 512 SE Uppsala Besöksadress/Visiting address: Juridicum Riddartorget Kursrapport avseende fördjupningskursen Straff och andra sanktioner med anledning av brott (30 ECTS) Telefon/Phone: Telefax/Fax: magnus.ulvang@jur.uu.se 1. Kursens innehåll och mål Kursen som är en fördjupningskurs i straffrätt är uppdelad på två huvudsakliga block. Under A-perioden behandlas principer och teorier rörande påföljdsbestämning, påföljdsbestämning enligt svensk rätt samt vissa andra frågor rörande straff och straffets funktioner. 1 Kursen syftar dels till att ge en djupare förståelse för det straffrättsliga systemets uppbyggnad och till att påvisa vilken betydelse bakomliggande teorier har för reglernas utformning, dels till att kursdeltagarna skall erhålla färdigheter vad gäller straffrättslig problemlösning och argumentation. Inriktningen är delvis utpräglat teoretisk, delvis av mer praktisk problemlösande karaktär. En tanke med kursen är att dessa båda perspektiv skall integreras. B-perioden består av en komparativ del där fokus ligger på att studera olika alternativ till den straffrättsliga sanktionsregleringen och användning av straff och påföljder. Härigenom utmanas straffrättens särart av andra perspektiv, teorier, funktioner, principer och ändamålshänsyn. Sanktioner analyseras i ett vidare perspektiv med utblickar mot civilrättsliga sanktioner (skadestånd m.m.), administrativa sanktioner (sanktionsavgifter, viten), internationella sanktioner (svartlistning, frysning etc.) men också rent processuella konsekvenser av hur sanktioner integrerats i rätten. På ett mer övergripande plan syftar kursen även till att ge de studerande övning i rättslig och rättspolitisk argumentation och analys, muntlig och skriftlig framställning, självständigt arbete och arbete i grupp samt träning i att tillgodogöra sig undervisning och juridiska texter på engelska. 1 Denna del av kursen har tidigare givits inom ramen för fördjupningskursen Straffrättsliga strukturer, men också som en självständig kurs.) Organisations/VATnr:

2 2 (5) Min uppfattning är att innehållet på kursen är välavvägt och att de mål som satts upp nåtts i stor omfattning. Förutom sedvanlig uppdatering och översyn av kursmaterialet saknas skäl till förändringar. 2. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursens bärande pedagogiska idé är att, i problemorienterade undervisningsformer, integrera bakomliggande straffrättslig teoribildning med såväl konkret problemlösning som komparativa analyser av näraliggande alternativa sanktioner i ett nationellt och internationellt perspektiv. Vi hoppas därigenom kunna skapa dels ökad förståelse för hur teorin påverkar praktiken, dels skapa insikter i hur straffrättsliga system är konstruerade samt vad som skiljer sådana från andra civilrättsliga, administrativa eller internationella sanktionssystem. Såvitt kan bedömas har kursen, sedd i detta perspektiv, fungerat väl. Skäl saknas att göra annat än marginella förändringar. 3. Inslag av muntliga och skriftliga redovisningar Under kursens gång författar varje student en större uppsats på ett förelagt tema. Den skriftliga uppgiften delades ut i början av december och skrivandet pågick därefter under resterande del av terminen. Muntlig träning har övats regelbundet genom den fria diskussion och argumentation för olika synsätt som präglar seminarierna och därutöver ingick som ett särskilt betygsatt examinationsmoment att studenterna höll muntliga föredrag på maximalt 20 minuter under vilka de hade i uppgift att presentera, sammanfatta och utvärdera någon aktuella fråga på sanktionsrättens område (angående ämnena för föredragen, se bilaga 7). Till ett flertal seminarier har enskilda basgrupper också förelagts att inleda seminariet med en separat redovisning inför hela gruppen; uppgiften har bestått i att t.ex. sammanfatta eller redogöra för grunddragen i gällande rätt, praxis på ett visst område (som senare blivit föremål för fördjupad analys under resterande del av seminariet). 4. Undervisningsformer Undervisningen ges närmast uteslutande i seminarieform (ca 30 tillfällen) ett inledande seminarium på temat om straffrättens uppgifter och funktioner. Härutöver ges fyra seminarier/föreläsningar på engelska av professor Andrew von Hirsch. Vi har dessutom haft föreläsningar rörande särskilda frågor som det inte lämpat sig att ha seminarier om. Bl.a. redogjorde professor Josef Zila vid ett tillfälle för bakgrunden till

3 3 (5) användningen av s.k. sanktionsavgifter i ett historiskt perspektiv. Vid ett annat tillfälle föreläste professor Henrik Tham och fil. dr Kristina Jerre om sin undersökning rörande allmänhetens attityder till straffnivåerna i Sverige, vilken jämfördes med de resultat som motsvarande undersökningar givit i övriga nordiska länder. Vidare kan nämnas att två seminarieliknande studiebesök gjorts vid Justitiedepartementet och Högsta domstolen (2 timmar vardera). Undervisningen har enligt både lärarnas och studenternas uppfattning fungerat väl (se bilaga 8 och 9). Skäl för större förändringar saknas. Detta hindrar inte att enskildheter (t.ex. ordningen mellan olika seminarier) kommer att ses över mot bakgrund av studentsynpunkter och att vissa experiment med alternativa undervisningsformer kan komma att omprövas. 5. Examination och betygspåverkande moment Kursen examineras genom de ovan nämnda skriftliga prestationerna samt genom en tentamen på påföljdsdelen av kursen. Aktivt deltagande i seminarierna utgör en del av examinationen. Den relativa vikten hos de olika delmomenten kan beskrivas enligt följande: Uppsats: 18/40 Tentamen: 18/40 Muntligt föredrag: 4/40 Betygsgränserna blev slutligen satta till: B=20 p. (0%), Ba=26 p. (30 procent) samt AB=32 p. (70 procent). Vi har efter den gångna terminen beslutat oss för att ändra examinationsformerna på kursen. Ett genomgående problem de senaste åren har varit att valet av uppsatsämne under B-delen ofrånkomligen präglar studenternas ambitionsnivå under kursens sista del. Alltför stor vikt läggs på författandet av uppsatsen och det förelagda temat på bekostnad av de avslutande seminarierna och det som behandlas där. Likaså har det visat sig att tentamen efter A-delen inte alltid på ett rättvisande sätt återspeglar de insikter som studenterna har vunnit under terminens A-del. I nuläget arbetar vi med en tanke att minska uppsatsens omfång och låta studenterna skriva en kortare uppsats på ett tema som tillkännages först efter att seminarieundervisningen är avslutad. Likaså kommer tentamens omfattning att minskas i syfte att möjliggöra författandet av en ytterligare uppsats under A-delen. Den muntliga redovisningen kommer att behållas oförändrad. Således kommer studenterna att examineras genom fyra olika moment, vilket omfattar såväl skriftlig som muntlig analys och färdighetsträning.

4 4 (5) 6. Kurslitteratur Litteraturen på kursen består av 1. von Hirsch, Andrew, Proportionalitet och straffbestämning, De lege, Uppsala Borgeke, Martin, Att bestämma påföljd. 2:a uppl. Stockholm Asp, Petter & Lernestedt, Claes & Ulväng, Magnus. Katedralen Tre texter om straffrätt. Uppsala Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära. Stockholm 2010 (återanvänd litteratur). 5. Kompendium bestående av en serie artiklar hämtade från två temanummer i SvJT, inriktade på påföljdsbestämning från 1999 och Kompendium med artiklar, utdrag från böcker m.m. Bortsett från en allmän översyn av de kompendier som årligen tillskapas vilket material som tas med beror i viss utsträckning på vilka ämnen som behandlas på seminarierna finns inte skäl till några förändringar. 7. Inslag av komparativ och annan internationell rätt Mot bakgrund av kursens inriktning på teori, och med tanke på att delar av kursen (von Hirschs seminarier) har givits på engelska, har det varit naturligt att anknyta till såväl inhemsk som utländsk teoribildning. Undervisningen kan i huvudsak sägas utgå ifrån svensk rätt, men det förekommer åtskilliga internationella och europarättsliga inslag vilket inte minst återspeglas i såväl materialsamlingarna som att flera av seminarierna var inriktade på internationella sanktioner, Europadomstolens praxis och betydelse samt EU-rätt. Det internationella anslaget har ökat markant efter det att kursen gjordes om till att enbart handla om sanktioner (jfr den tidigare varianten av fördjupningskursen: Straffrättsliga strukturer). Inslaget av komparativ och internationell rätt kommer att bestå. 8. Medverkande lärare Som lärare på kursen medverkar i seminarieform, förutom professorn Magnus Ulväng (25 h), professorn Andrew von Hirsch (8 h), professorn Iain Cameron (4 h), professorn Claes Lernestedt (6 h), professorn Josef Zila (2 h) justitierådet Martin Borgeke (2 h), docenten Sandra Friberg (8 h), docenten Eric Bylander (4 h), universitetslektorn Lena Holmqvist (14 h), doktoranden Magnus Gulliksson (2 h),

5 5 (5) doktoranden Anna Wetter (2 h), jur. kand. Gustaf Almkvist (2 h). Lärarsituationen bedöms vara mycket god och det finns ytterligare goda krafter att använda vid behov. Härtill kommer att vi anordnade 3 studiebesök på Högsta domstolen, Justitiedepartementet samt på en Kriminalvårdsanstalt (Storboda, Rosersberg). Vid de två förstnämnda tillfällena medverkande justitierådet Agneta Bäcklund och kanslirådet Maria Hölcke 9. Kursvärdering Kursvärdering har skett genom utdelande av skriftlig enkät. Vidare har hållits ett avslutande kursråd. Några ändringar i detta avseende är inte planerade. Vi kommer tillsammans i lärarlaget att utvärdera de synpunkter som framkommit i kursvärdering och överväga justeringar. I allt väsentligt förefaller det nya upplägget (och den nya kursen) att ha varit mycket lyckad. 10. Sammanfattning/övrigt Vad gäller innehållet, måste utfallet av kursen betecknas som mycket gott särskilt mot bakgrund av att den andra halvan av kursen är helt ny. Både lärare och studenter förefaller att vara i huvudsak nöjda eller t.o.m. mycket nöjda med undervisningen och kursens innehåll. Magnus Ulväng Professor i straffrätt Kursföreståndare Bilagor: 1. Kursplan 2. Undervisningsplan 3. Kursinformation 4. PM-uppgift 5. Ämnen för muntliga föredrag (muntlig examination) 6. Senaste tentamensskrivning 7. Schema 8. Protokoll från kursråd 9. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning