EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

Transkript

1 EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt

2 Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar EU-rätten den nationella förvaltnings- och förvaltningsprocessrätten? Vilka krav ställer EU-rätten på nationella förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar? Hur har svensk lagstiftning påverkats av EU-rätten inom förvaltningsprocessrättens område? Hur har svenska förvaltningsdomstolar (och andra organ) hanterat EU-rättsliga frågor?

3 Inledning - Föreläsningsdisposition 1. EU-rättsliga grunder 2. Processuell autonomi och dess begränsningar 3. Institutet förhandsavgörande från EU-domstolen 4. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna 5. Särskilt om tillgång till rättslig prövning 6. EU-rättens påverkan på svensk förvaltnings(process)rätt 7. Några rättsfall där EU-rätten har haft inverkan på den svenska förvaltnings(process)rätten

4 1. EU-rättsliga grunder Bindande EU-rättskällor: Primärrätt (FEU och FEUF) EU:s stadga om grundläggande rättigheter Allmänna rättsprinciper Internationella avtal Bindande sekundärrätt (förordningar, direktiv) EU-domstolens och tribunalens rättspraxis (i princip bindande)

5 1. EU-rättsliga grunder Art. 5 FEU: Enligt principen om tilldelade befogenheter ska unionen endast handla inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har tilldelat den i fördragen för att nå de mål som fastställs där. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen i fördragen ska tillhöra medlemsstaterna. Art. 197 FEUF om administrativt samarbete Art. 4.3 andra stycket FEU principen om lojalt samarbete Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter.

6 1. EU-rättsliga grunder Art. 6.3 Grundläggande rättigheter och rättsstatsprinciper De grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer. Art. 18 FEUF Principen om ickediskriminering Art andra stycket skyldigheten att tillhandahålla ett effektivt domstolsskydd

7 1. EU-rättsliga grunder Sammanfattning Material vid tillämpning av EU-rätt: Primärrätt (fördrag) allmänna rättsprinciper sekundärrätt internationella avtal rättspraxis C-283/81 CILFIT punkt 19:» Vidare skall det [ ] beaktas att gemenskapsrätten använder en egen, särskilt terminologi. Det ska för övrigt understrykas att de rättsliga begreppen inte nödvändigtvis har samma innehåll i gemenskapsrätten och i de olika nationella rättsordningarna. I praktiken: EU-domstolens praxis central

8 2. Processuell autonomi och dess begränsningar Utgångspunkt: Processuell och autonomi EU saknar tilldelade befogenheter på detta område Jfr art. 5 (2) FEU EU-rättens minimikrav (45/76 Comet och 33/76 Rewe-Zentralfinanz): Rewe punkt 5:» Likvärdighetsprincipen» Effektivitetsprincipen

9 2. Processuell autonomi och dess begränsningar Förutsättningar för att EU-rättens minimikrav ska aktualiseras: Rättighet eller regler med direkt effekt I Comet-domen tullförbudet enligt fördraget Direktivbestämmelse med direkt effekt Även i vissa andra fall C-253/00 Muñoz

10 2. Processuell autonomi och dess begränsningar Effektivitetsprincipen Artikel 19 (1) andra stycket FEU: Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom de områden som omfattas av unionsrätten. Artikel 47 rättighetsstadgan: Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna artikel. Jfr artiklarna 6 och 13 i EKMR

11 3. Förhandsavgöranden från EU-domstolen Artikel 267 FEUF Rättslig dialog utvecklingsmekanism Möjlighet plikt (283/81CILFIT punkt 21) 314/85 Foto-Frost om part i nationell domstol anför att EU-rättsakt är ogiltig:» Plikt att begära förhandsavgörande. Utvidgning i förhållande till art. 267 Lag (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol

12 3. Förhandsavgöranden från EU-domstolen Artikel 267 FEUF Vilka organ kan begära förhandsavgörande? Organet ska vara upprättat enligt lag och vara varaktigt Organets avgöranden ska vara av tvingande karaktär Förfarandet ska vara kontradiktoriskt Organet ska vara oberoende

13 4. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna Framgår av EU-domstolens praxis, utvecklade mot bakgrund av nationella traditioner Se art. 6 FEU EU:s rättighetsstadga (kodifierar principer) När tillämpas allmänna rättsprinciper i medlemsstaterna? Utgångspunkt: När MS tillämpar unionsrätten (jfr art. 51 stadgan) Situationer där det finns unionsrättslig reglering (positiv integration) När MS vidtar åtgärder inom ramen för den fria rörligheten (negativ integration)

14 4. Allmänna rättsprinciper och deras tillämpning i medlemsstaterna Allmänna förvaltningsrättsliga principer bl.a.: Principen om god förvaltning art i stadgan Rätten till försvar art i stadgan Aktinsyn Myndigheternas utredningsskyldighet (omsorgsprincipen) Motiveringsskyldigheten Kravet på skyndsam handläggning Principen om rättssäkerhet Kravet på domstolskontroll

15 5. Särskilt om tillgången till rättslig prövning C-222/84 Johnston Kravet på effektivt domstolskontroll uttryck för en allmän rättsprincip som ligger till grund för de författningstraditioner som är gemensamma för medlemsstaterna. Denna princip har även kommit till uttryck i artiklarna 6 och 13 i EKMR. De principer som ligger till grund för EKMR ska beaktas i unionsrätten Den allmänna principen om domstolskontroll gäller när MS genomför EU-rätten Principen kodifierad i artikel 47 i stadgan. Går längre än artikel 6 i EKMR (C-294/83 Les Verts)

16 5. Särskilt om tillgången till rättslig prövning Artikel 47 i EU:s rättighetsstadga: Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna artikel. Artikel 19.1 andra stycket i Unionsfördraget: Medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd inom unionsrättens område. Artikel 6.3 i Unionsfördraget: De grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.

17 6. EU-rättens påverkan på svensk förvaltnings(process)rätt Lagstiftning till följd av Europarätten: 22 a och 3 andra stycket förvaltningslagen (1986:223) Forumregel Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut Ersatte lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut Lag (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol

18 7. Rättsfall där EU-rätten har aktualiserats Vad utgör en domstol i EU-rättens mening (jfr art. 267 FEUF)? C-134/97 Victoria Film C-407/98 Abrahamsson

19 7. Rättsfall där EU-rätten har aktualiserats Hur långt sträcker sig kravet på effektivt rättsligt skydd? HFD 2012 ref. 28 HFD 2012 ref. 29 HFD 2015 ref. 79

20 Sammanfattning I vilken utsträckning påverkar EU-rätten den nationella förvaltnings- och förvaltningsprocessrätten? Vilka krav ställer EU-rätten på nationella förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar? Hur har svensk lagstiftning påverkats av EU-rätten inom förvaltningsprocessrättens område? Hur har svenska (förvaltnings)domstolar hanterat EU-rättsliga frågor?

21 Litteraturtips Paul Craig, EU Administrative law, Oxford 2012 Jörgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.), EU-rättslig metod, Norstedts juridik 2011 Henrik Matz, Begreppet domstol i EU-rätten Jan Reichel, God förvaltning i EU och i Sverige, Jure 2006 Wiweka Warnling-Nerep, Rätten till domstolsprövning & rättsprövning, 2008 (se även senare titlar)

22