Associationsrättslig introduktion

Transkript

1 Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha förståelse för aktiebolagets funktion och regleringsmetoder Identifiera tillämpliga rättskällor Tillämpa associationsrättslig, särskilt aktiebolagsrättslig, metod Disposition Grundläggande associationsrätt Bakgrund Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod 1

2 Bolag och föreningar Bolag AB HB / KB EB Ek.för. Föreningar Id.för. Juridiska personer Begränsat ansvar 4 Juridisk person En rättslig fiktion = finns inte i verkligheten utan har skapats av rättsordningen Obs! Inte en jurist! Kan rättshandla genom ställföreträdare Kan ha rättigheter och förpliktelser Begränsat ansvar för delägarna (utom i HB och KB) 5 Idén med juridiska personer I princip längre livslängd än delägarna Riskbegränsning delägarna svarar bara med insatt kapital Delägarrätterna kan skifta utan stora behov av att kontrollera delägarkretsen 6 2

3 Associationsbegreppet Avtalskonstruktion Medlemmar Undantag enpersonaktiebolag enligt EGdirektiv Samverkan för ett gemensamt ändamål Varaktighet Förpliktelse 7 Sluten och öppen association Med sluten association avses att konstitutionen (t.ex. bolagsavtalet eller stadgarna) måste ändras för att antalet bolagsmän eller medlemmar ska kunna skifta. Med öppen association menas, tvärtom, att konstitutionen inte behöver ändras. 8 Associationsbegreppet, ex. 1 Aktiebolag Upprättas genom avtal (stiftelseurkunden) enligt ABL Aktieägare Skall ha ett syfte (se 3 kap. 3 ABL) och ett verksamhetsföremål Förpliktelse att tillskjuta aktiekapital 9 3

4 Associationsbegreppet, ex. 2 Aktieägaravtal Är i sig upprättat som ett avtal Har upprättats mellan, typiskt sett, olika aktieägare Har oftast ett kvalificerat ändamål, till exempel att fastställa hur aktieägarna (parterna i avtalet) skall styra bolaget Gemensamt ändamål 10 Aktiebolag Juridisk person vid registrering Frihet från personligt ansvar för aktieägare Kapitalbildnings- och kapitalskyddsregler Hierarkisk organisationsstruktur Rättshandlingsregler 11 Handelsbolag (& KB) Juridisk person vid registrering Solidariskt ansvar för bolagets förpliktelser (gäller ej kommanditdelägaren) Kapitalregler Flexibel organisation Rättshandlingsregler finns men är i stor utsträckning dispositiva 12 4

5 Enkelt bolag Inget krav på registrering Ingen juridisk person Lagregler om bl.a. upplösning och ansvar finns i BL 13 Ekonomisk förening Juridisk person vid registrering Frihet från personligt ansvar för medlemmarna Ska ha ett ekonomiskt syfte och bedriva ekonomisk verksamhet Kooperativitetsrekvisit Kapitalbildnings- och kapitalskyddsregler Hierarkisk organisationsstruktur Rättshandlingsregler 14 Ideell förening Ingen lagstiftning (men god föreningssed) Juridisk person vid bildandet Frihet från personligt ansvar för medlemmarna Får inte ha ett ekonomiskt syfte och samtidigt bedriva ekonomisk verksamhet 15 5

6 Ideell förening Inget kooperativitetsrekvisit Inga regler om kapitalbildning eller kapitalskydd Organisation ska ha ett organ som fattar beslut i föreningens angelägenheter Grundläggande rättshandlingsregler enligt praxis och doktrin 16 Disposition Grundläggande associationsrätt Bakgrund Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod När bildas bolag? När samarbetet är så kvalificerat att det är billigare och säkrare än att sluta separata avtal Och mer teoretiskt: När kostnaderna för att förhandla, ingå och övervaka avtal överstiger kostnaderna för övervakning av dem som sköter bolaget (företagsledningen) 6

7 Effekter av bolagsbildning Lägre transaktionskostnader Högre övervakningskostnader Inlåsningseffekter Övervakningsproblematik (principal- och agentteori) Ägare Styrelse Företagsledning 20 Disposition Grundläggande associationsrätt Bakgrund Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod 7

8 Översikt Associationsform Primär lagstiftning Andra rättskällor Aktiebolag (Ytterligare regler tillkommer för aktiemarknadsbolag) Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolagslagen Bolagslagen Förarbeten, praxis, doktrin, bolagsordning, självreglering Förarbeten, praxis, doktrin, bolagsavtal Enkla bolag Bolagslagen Förarbeten, viss praxis, doktrin, bolagsavtal Ekonomiska föreningar Föreningslagen Förarbeten, viss praxis, doktrin, stadgar Ideella föreningar God föreningssed, viss praxis, viss doktrin, stadgar Aktiebolagsrättens rättskällor I Aktiebolagslag Förarbeten SOU 1941:9 SOU 1971:15, prop. 1975:103 Aktiebolagskommittén Prejudikat Doktrin Svensk kod för bolagsstyrning Aktiebolagsrättens rättskällor II Bolagsordningen Anvisningar från högre organ, typiskt sett stämman Arbetsordning för styrelsen Instruktion för VD Aktieägaravtal? 8

9 Bolagsordningen Bolagets livsnorm tillsammans med lagreglerna bolagets författning Bindande regler i vart fall i princip Minimumnivå ges i gällande rätt Opt-in-reglering Kan ändras genom majoritetsbeslut SAS-principen Aktieägarskyddsregler kan överträdas, för visst fall och visst tillfälle, med samtliga, eller i vart fall alla berörda, aktieägares samtycke, överträdelserna får dock inte vara perdurerande. Aktieägaravtal Aktieägare Aktieägare Aktieägare Aktiebolaget 9

10 Några problem Innehåller oftast (sic!) regler som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen Associationsrättslig och obligationsrättslig verkan Följsamhet och sanktioner: Obligationsrättslig sanktion Organledamots fria skön? Associationen som part: Associationens rättskapacitet gräns för vad som kan avtalas med associationsrättsligt bindande verkan Enkelt-bolag-problematiken Disposition Utgångspunkter Grundläggande associationsrätt Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod Aktiebolagsrättslig metod Teleologisk och intressebaserad Komparativ och europeisk Ekonomisk Historiserande 30 10

11 Aktiebolagsrättens ändamål Övergripande ändamål Möjliggöra kapitalbildning Möjliggöra riskfylld verksamhet Främja omsättningen Underliggande ändamål Aktieägar- och minoritetsintresse Borgenärsintresse Omsättnings- (och samhälls-) intresse 31 En metodologisk hjälpregel Ändamålstolkning: Kan övergripande ändamål avgöra tolkningsfrågan direkt? Kan tolkningsfrågan avgöras med hjälp av underliggande ändamål? Argumentativa hjälpregler: Vilken styrka har följande argument för att avgöra tolkningsfrågan? Systematiska argument. Komparativa argument, särskilt argument som bygger på EG-rättsliga direktiv eller rättsakter. Lagstiftningshistoriska argument. Rättsekonomiska argument. Med vilka argument uppnås en övertygande tolkning? Hur förhåller sig det uppnådda tolkningsresultatet gentemot övergripande ändamål? Är resultatet ändamålsenligt eller inte? 32 Argumentation de lege ferenda Övergripande ändamåls ställning? Argumentation i sakfrågan hur bör det aktuella problemet lösas? Blir resultatet ändamålsenligt? Blir lösningen ekonomiskt och/eller handlingsdirigerande effektiv? Överväg att argumentera rättsekonomiskt exempelvis jämföra kostnaderna för reglering med de vinster den ger upphov till för att avgöra om den blir samhällsekonomiskt effektiv 33 11