Associationsrättslig introduktion

Transkript

1 Associationsrättslig introduktion Professor Daniel Stattin Uppsala universitet Chefsjurist, advokat Jenny Keisu Nordic Capital / Mannheimer Swartling 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha förståelse för aktiebolagets funktion och regleringsmetoder Identifiera tillämpliga rättskällor Tillämpa associationsrättslig, särskilt aktiebolagsrättslig, metod Disposition Utgångspunkter Grundläggande associationsrätt Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod 1

2 När bildas bolag? När samarbetet är så kvalificerat att det är billigare och säkrare än att sluta separata avtal Och mer teoretiskt: När kostnaderna för att förhandla, ingå och övervaka avtal överstiger kostnaderna för övervakning av dem som sköter bolaget (företagsledningen) Effekter av bolagsbildning Lägre transaktionskostnader Högre övervakningskostnader Inlåsningseffekter Övervakningsproblematik (principal- och agentteori) Ägare Styrelse Företagsledning 6 2

3 Ägarna är residualintressenter Om syftet med att tillåta aktiebolag är att den ekonomiska utvecklingen skall bli bättre, så bör den som har det största intresset av att ett aktiebolag går med vinst ha det avgörande inflytandet Risk Risktagande är nödvändigt för att skapa avkastning En aktieägare har satsat en liten del av sin förmögenhet i ett aktiebolag är riskbenägen Företagsledaren satsar hela sin karriär på att företaget utvecklas och inte misslyckas är riskaversiv Intressen i företaget Intressenter Anspråk Intresse i företagets utveckling Aktieägare Avkastning på satsat kapital, värdeökning Företaget måste ge vinst för att avkastning skall uppkomma Kreditgivare Avkastning på krediter, återbatalning Företaget får inte bli av med kapital som behövs för att täcka fordringarna Borgenärer Betalning för fordringar Företaget får inte bli av med kapital som behövs för att täcka fordringarna Anställda Lönebetalningar, anständig arbetsmiljö och karriärmöjligheter Företaget måste gå jämt upp (i vissa fall, främst beträffande företagsledare, kanske också gå med vinst och/eller utvecklas) Samhället Skatt, samhällelig utveckling 1. Kunna betala skatt 2. Utvecklas 3

4 Skyddsbehov Intressenter Rättslig ställning Reglering Aktieägare Kreditgivare Borgenärer Anställda Samhället Rösträtt, informationsrättigheter, klandermöjlighet, skadestånd direkt eller indirekt Vissa skadeståndsmöjligheter, kapitalskyddsregler ingen beslutsrätt Vissa skadeståndsmöjligheter, kapitalskyddsregler ingen beslutsrätt Vissa skadeståndsmöjligheter, kapitalskyddsregler, lönegaranti Vissa skadeståndsmöjligheter, kapitalskyddsregler, andra ansvarsregler ingen beslutsrätt Icke tvingande (opt out, opt in, SAS-principen) Tvingande också avtal Tvingande också avtal Tvingande men i Sverige tillgodoses behovet även utanför bolagsrätten Tvingande men tillgodoser också sina egna intressen SAS-principen Aktieägarskyddsregler kan överträdas, för visst fall och visst tillfälle, med samtliga, eller i vart fall alla berörda, aktieägares samtycke, överträdelserna får dock inte vara perdurerande. Disposition Utgångspunkter Grundläggande associationsrätt Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod 4

5 Bolag och föreningar Bolag AB HB / KB EB Ek.för. Föreningar Id.för. Juridiska personer Begränsat ansvar 13 Juridisk person En rättslig fiktion = finns inte i verkligheten utan har skapats av rättsordningen Obs! Inte en jurist! Kan rättshandla genom ställföreträdare Kan ha rättigheter och förpliktelser Begränsat ansvar för delägarna (utom i HB och KB) 14 Idén med juridiska personer I princip längre livslängd än delägarna Riskbegränsning delägarna svarar bara med insatt kapital Delägarrätterna kan skifta utan stora behov av att kontrollera delägarkretsen 15 5

6 Associationsbegreppet Avtalskonstruktion Medlemmar Undantag enpersonaktiebolag enligt EGdirektiv Samverkan för ett gemensamt ändamål Varaktighet Förpliktelse 16 Sluten och öppen association Med sluten association avses att konstitutionen (t.ex. bolagsavtalet eller stadgarna) måste ändras för att antalet bolagsmän eller medlemmar ska kunna skifta. Med öppen association menas, tvärtom, att konstitutionen inte behöver ändras. 17 Associationsbegreppet, ex. 1 Aktiebolag Upprättas genom avtal (stiftelseurkunden) enligt ABL Aktieägare Skall ha ett syfte (se 3 kap. 3 ABL) och ett verksamhetsföremål Förpliktelse att tillskjuta aktiekapital 18 6

7 Associationsbegreppet, ex. 2 Aktieägaravtal Är i sig upprättat som ett avtal Har upprättats mellan, typiskt sett, olika aktieägare Har oftast ett kvalificerat ändamål, till exempel att fastställa hur aktieägarna (parterna i avtalet) skall styra bolaget Gemensamt ändamål 19 Aktiebolag Juridisk person vid registrering Frihet från personligt ansvar för aktieägare Kapitalbildnings- och kapitalskyddsregler Hierarkisk organisationsstruktur Rättshandlingsregler 20 Handelsbolag (& KB) Juridisk person vid registrering Solidariskt ansvar för bolagets förpliktelser (gäller ej kommanditdelägaren) Kapitalregler Flexibel organisation Rättshandlingsregler finns men är i stor utsträckning dispositiva 21 7

8 Enkelt bolag Inget krav på registrering Ingen juridisk person Lagregler om bl.a. upplösning och ansvar finns i BL 22 Ekonomisk förening Juridisk person vid registrering Frihet från personligt ansvar för medlemmarna Ska ha ett ekonomiskt syfte och bedriva ekonomisk verksamhet Kooperativitetsrekvisit Kapitalbildnings- och kapitalskyddsregler Hierarkisk organisationsstruktur Rättshandlingsregler 23 Ideell förening Ingen lagstiftning (men god föreningssed) Juridisk person vid bildandet Frihet från personligt ansvar för medlemmarna Får inte ha ett ekonomiskt syfte och samtidigt bedriva ekonomisk verksamhet 24 8

9 Ideell förening Inget kooperativitetsrekvisit Inga regler om kapitalbildning eller kapitalskydd Organisation ska ha ett organ som fattar beslut i föreningens angelägenheter Grundläggande rättshandlingsregler enligt praxis och doktrin 25 Disposition Utgångspunkter Grundläggande associationsrätt Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod Översikt Associationsform Primär lagstiftning Andra rättskällor Aktiebolag (Ytterligare regler tillkommer för aktiemarknadsbolag) Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolagslagen Bolagslagen Förarbeten, praxis, doktrin, bolagsordning, självreglering Förarbeten, praxis, doktrin, bolagsavtal Enkla bolag Bolagslagen Förarbeten, viss praxis, doktrin, bolagsavtal Ekonomiska föreningar Föreningslagen Förarbeten, viss praxis, doktrin, stadgar Ideella föreningar God föreningssed, viss praxis, viss doktrin, stadgar 9

10 Aktiebolagsrättens rättskällor I Aktiebolagslag Förarbeten SOU 1941:9 SOU 1971:15, prop. 1975:103 Aktiebolagskommittén Prejudikat Doktrin Svensk kod för bolagsstyrning Aktiebolagsrättens rättskällor II Bolagsordningen Anvisningar från högre organ, typiskt sett stämman Arbetsordning för styrelsen Instruktion för VD Aktieägaravtal? Bolagsordningen Bolagets livsnorm tillsammans med lagreglerna bolagets författning Bindande regler i vart fall i princip Minimumnivå ges i gällande rätt Opt-in-reglering Kan ändras genom majoritetsbeslut 10

11 Aktieägaravtal Aktieägare Aktieägare Aktieägare Aktiebolaget Några problem Innehåller oftast (sic!) regler som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen Associationsrättslig och obligationsrättslig verkan Följsamhet och sanktioner: Obligationsrättslig sanktion Organledamots fria skön? Associationen som part: Associationens rättskapacitet gräns för vad som kan avtalas med associationsrättsligt bindande verkan Enkelt-bolag-problematiken Disposition Utgångspunkter Grundläggande associationsrätt Rättskällor Associationsrätten i allmänhet Aktiebolagsrättslig fördjupning Aktiebolagsrättslig metod 11

12 Aktiebolagsrättslig metod Teleologisk och intressebaserad Komparativ och europeisk Ekonomisk Historiserande 34 Ändamålsargumentation I Övergripande ändamål Möjliggöra kapitalbildning Möjliggöra riskfylld verksamhet Främja omsättningen Underliggande ändamål Aktieägar- och minoritetsintresse Borgenärsintresse Omsättnings- (och samhälls-) intresse 35 Ändamålsargumentation II Omfattas koncernchef av aktiebolagslagens skadeståndsregler? Reglerna är primärt uppsatta i aktieägarnas intresse Aktieägarnas intresse gynnas av en analogi En analogi strider inte mot övergripande ändamål 36 12

13 Intresseargumentation I Vinstutdelning? Utdelning av för mycket pengar Beslut har fattats på fel sätt i bolaget Borgenärsskydd Aktieägarskydd Tvingande Överträdelse enligt SAS-principen möjlig 37 Intresseargumentation II De riskbenägna aktieägarna vill öka avkastningen den riskaversive VD:n vill bygga ett imperium Hur skall aktieägarnas och VD:s incitament likställas? Övervakning Hot om straff eller skadestånd Incitementsprogram Varför skiljer sig situationen åt i vanliga företag och banker? 38 Komparativa eller europeiska argument 8 kap st. 2 men. ABL är en implementering av EG:s 1 dir., art. 9 Art. 9 har tillkommit mot bakgrund av tysk rätt Tysk rätt kan användas som argument för att bestämma räckvidden av den svenska regeln 39 13

14 Ekonomiska argument 8 kap st. ABL innehåller anvisningsrätt för högre organ. Hur vid är anvisningsrätten? Det är ekonomiskt effektivt om den som har mest att vinna på att bolaget går bra får bestämma. Alltså bör stämmans anvisningsrätt vara omfattande. 40 Historiserande argument Innefattas bolagets intresse i 8 kap st. ABL trots att begreppet togs bort i ABL 1975? ABL 1975 är en samnordisk lagstiftning. Norge och Danmark ville inte ha med begreppet. Depch. avsåg ingen ändring i sak. Bolagets intresse följer av 92 ABL 1944 som anses ge uttryck för en allmän princip. 41 Argumentation de lege ferenda Övergripande ändamåls ställning? Argumentation i sakfrågan hur bör det aktuella problemet lösas? Blir resultatet ändamålsenligt? Blir lösningen ekonomiskt och/eller handlingsdirigerande effektiv? Överväg att argumentera rättsekonomiskt exempelvis jämföra kostnaderna för reglering med de vinster den ger upphov till för att avgöra om den blir samhällsekonomiskt effektiv 42 14

15 En metodologisk hjälpregel Ändamålstolkning: Kan övergripande ändamål avgöra tolkningsfrågan direkt? Kan tolkningsfrågan avgöras med hjälp av underliggande ändamål? Argumentativa hjälpregler: Vilken styrka har följande argument för att avgöra tolkningsfrågan? Systematiska argument. Komparativa argument, särskilt argument som bygger på EG-rättsliga direktiv eller rättsakter. Lagstiftningshistoriska argument. Rättsekonomiska argument. Med vilka argument uppnås en övertygande tolkning? Hur förhåller sig det uppnådda tolkningsresultatet gentemot övergripande ändamål? Är resultatet ändamålsenligt eller inte? 43 15