SVARSMALL TENTAMEN

Transkript

1 SVARSMALL TENTAMEN Fråga 1 (3p) Vasaparty Enkelt bolag Samtliga bolagsmäns samtycke krävs enligt 4 kap. 2 och 2 kap. 2 BL för att nya bolagsmän skall kunna inträda. Handelsbolag Också i fråga om handelsbolag krävs samtliga bolagsmäns samtycke (se 2 kap. 2 BL). Kommanditbolag När det gäller kommanditbolag och nya bolagsmän måste också samtliga bolagsmän samtycka (se 3 kap. 1 och 2 kap. 2 BL). Fråga 2 (7p) Fire & Ice AB Som anges i frågan kommer emissionerna att beslutas på bolagsstämma (se 11 kap. 2 ABL). Observera att uppgiften är att svara på frågan om Kristina har någon rätt till aktier i de olika fallen. Att redogöra för annat såsom definitionen av ett aktiebolag, vad kallelsen skall innehålla och vilka uppgifter som skall tas in i ett eventuellt emissionsbeslut är alltså inget som ger några poäng. 1 Den till Järnholmen AB riktade nyemissionen (3p) Enligt 13 kap. 1 första stycket ABL har aktieägare i normalfall företrädesrätt till nya aktier i förhållande till det antal aktier de äger sedan tidigare. Ett beslut av bolagsstämman i FIAB att genom en bestämmelse i emissionsbeslutet avvika från aktieägarnas företrädesrätt är enligt 13 kap. 2 ABL giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid stämman.

2 Aktiebolagslagens 16 kapitel (LEO-lagen) skall inte tillämpas, eftersom inte Järnholmen AB (eller detta bolags aktieägare) innefattas i den krets som anges i 16 kap. 2 2p ABL. Hade nämnda kapitel varit tillämpligt, skulle ha krävts att bolagsstämmans beslut hade biträtts av aktieägare med minst nio tiondelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman (se 16 kap. 8 ABL). Såsom frågan är ställd bör man även tänka på om affären kommer att innebära en otillbörlig utspädning av tidigare aktieägares kapital, se 7 kap. 47 ABL. Visserligen kan man diskutera om generalklausulen är tillämplig. Man bör dock ha i åtanke att samtliga aktieägare drabbas lika i detta fall. Har beslut tagits i enlighet med 13 kap. 2 ABL kan generalklausulen knappast komma i fråga. Ett omvänt resonemang skulle i praktiken innebära att regeln om beslutsmajoritet skulle förlora sin betydelse och riktade emissioner bli omöjliga. Sammanfattningsvis gäller att om majoritetskravet i 13 kap. 2 ABL är uppfyllt, så torde den riktade emissionen vara korrekt. Kristina får då stå där med sin långa näsa. 2 Fondemissionen (2p) Vid fondemission har aktieägare enligt huvudregeln i 12 kap. 2 ABL ovillkorlig företrädesrätt. Den kan emellertid frångås om stadgande i bolagsordningen finns. I vårt fall finns inget sådant stadgande varför åtgärden inte torde vara förenlig med aktiebolagslagen. Kristina har rätt till aktier. Aktiebolagslagens 16 kapitel (LEO-lagen) gäller ej vid fondemission. 3 Apportemissionen (2p) Som redan påpekats anges i 13 kap. 1 1 st ABL att aktieägare i normalfall har företrädesrätt till nya aktierna i förhållande till det antal aktier de äger sedan tidigare. Av 13 kap. 1 2 st 1 p ABL framgår emellertid att detta inte gäller vid apportemission. Kristina kan således inte få några aktier utan hon får fortsätta att vara missnöjd.

3 Fråga 3 (8p) Stures Sten & Betong AB a Att ingå avtal i strid med styrelsens instruktioner (3p) Att sälja bolagets produkter i synnerhet när det är fråga om en förhållandevis liten affär ingår normalt i den löpande förvaltningen (se 8 kap st ABL). Det betyder att styrelsen lämnat instruktioner inom området för den löpande förvaltningen (det vill säga inom området för Gustav H-Gs behörighet). Av 8 kap st 2 p ABL framgår motsatsvis att sådana instruktioner inskränker verkställande direktörens befogenhet. Om man kan anse att Gustav sålt bolagets tjänster under marknadspris, innebär det att han överskridit sin befogenhet. Vad gäller frågan om bolagets bundenhet vid avtalen gäller att bolaget inte med stöd av ovan nämnda lagrum kan undgå bundenhet. Bolaget torde inte heller ha någon avsikt att försöka undkomma avtalen då dessa medfört vinst. Vad gäller teaterbesöken kan konstateras att representationsåtgärder bör falla inom ramen för den löpande förvaltningen. Kanske kan man se den vidlyftiga representationen som ett brott mot lojalitetsplikten. Jag anser det dock tveksamt då beloppen ändå inte verkar vara alltför uppseendeväckande. Vi talar trots allt inte om dyra jakter, där jägare, hundar och viner flygs in med helikopter. b Verkställande direktörs skadeståndsansvar (3p) Av 29 kap. 1 ABL framgår, att en verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget skall ersätta skadan. I vårt fall har den verkställande direktören, som redan noterats, överskridit sin befogenhet. Att han gjort det flera gånger indikerar att det i vart fall måste anses ha skett av oaktsamhet. Frågan är emellertid om handlandet medfört att bolaget lidit skada. Detta är tveksamt. Visserligen kan man kanske hävda att handlande medfört att tilltron till bolaget skadats, men detta är knappast relevant då detta inte medfört någon påvisbar förlust. Tvärtom visar det sig att Gustav i och för sig otillåtna handlande medfört att bolaget gjort vinst. Om inte annat torde frågan om skadestånd falla på grund av detta faktum. Att vinsten kanske skulle ha kunnat bli högre utan rabatten är en hypotetisk fråga, eftersom det inte går att avgöra om bolaget i så fall skulle ha sålt lika mycket.

4 Han torde knappast bli skadeståndsansvarig för representationen med teaterbesök. Den är visserligen väl lyxig, men det framgår inte att bolaget lidit någon förlust till följd av representationen. Att han fått sparken beror mest på irritation och att styrelsen känner att de inte kan lita på Gustav. c Vem får väcka talan om skadestånd för bolagets räkning? (2p) Styrelsen får inte själv väcka talan om skadestånd. Talan om skadestånd till bolaget får i princip endast väckas, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget, vid bolagsstämma har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan (se 29 kap. 7 ABL). I övrigt kan den som vill googla vilken typ av stenar Salisbury är berömt för. Fråga 4 (10p) Beslutsför styrelse i Lovön AB Den stora frågan är naturligtvis om det skriftliga avtal styrelsen för Lovön AB ingått är bindande för bolaget. För att ta reda på detta måste ett antal mer eller mindre komplicerade frågor utredas. 1 Har beslutet att förvärva konsultbolaget fattats av rätt bolagsorgan? (3p) Aktiebolagslagens funktionsfördelning mellan de olika bolagsorganen bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisorer motiveras bland annat av att det skulle bli en alltför otymplig organisation om exempelvis bolagsstämman skulle besluta i alla frågor. Vidare kan ett motiv vara att funktionsfördelningen i sig innebär en försäkring mot exempelvis maktmissbruk och/eller missbruk av bolagets pengar. Bolagsstämman är bolagets högsta organ och aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Bolagsstämman får i princip besluta i alla frågor som berör bolaget. Beträffande vissa frågor har ABL givit stämman exklusiv beslutanderätt. I andra frågor, till exempel frågor om vinstutdelning eller nedsättning av aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna, är bestämmanderätten delad mellan stämma och styrelse. Anledningen torde vara att man har ansett att styrelsen är mera inriktad än aktieägarna på att

5 tillvarata bolagets och de anställdas långsiktiga intressen. I övrigt svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Finns en oskriven stämmobefogenhet? Inte om man därmed avser en allmänt utformad regel om att "viktigare", "särskilt betydelsefulla" eller "extraordinära åtgärder" skall underställas stämman. Anledning härtill är att en sådan regel skulle vara alltför oprecis. Frågan har emellertid varit föremål för diskussion. Det kan noteras att så länge styrelsen i Lovön AB varit beslutsför i enlighet med 8 kap. 21 och de majoritetskrav som anges i 8 kap. 22 ABL iakttagits har beslutet om förvärvet fattats i laga ordning. 2 Vem tecknar Lovön ABs firma? (2p) Varför behöver man veta vem som har rätt att teckna ett aktiebolags firma? Det enkla svaret på detta är att ett aktiebolag är en juridisk person. Som sådant har det rättskapacitet som en enskild människa. Det kan därmed bland annat ha egna fordringar och skulder samt sluta avtal. Bolaget kan emellertid inte själv sluta avtal utan det krävs att någon företräder bolaget och tecknar dess firma. Lite metaforiskt kanske man kan säga att bolaget är kroppen medan firmatecknarna är dess armar och händer (som kan underteckna saker). Beträffande firmateckning kan följande allmänna anmärkningar framhållas. Styrelsen (8 kap st ABL) och VD (beträffande den löpande förvaltningen enligt 8 kap. 36 och 8 kap. 29 ABL) företräder bolaget och tecknar dess firma. Firmateckningsrätten ger det aktuella bolagsorganet behörighet, men inte befogenhet, att teckna bolagets firma. I detta fall är det styrelsen som skall teckna firman. 3 Vad krävs för att styrelsen skall kunna teckna bolagets firma i detta fall? (3p) Frågan är relevant eftersom bolagets avtalspart måste veta att avtalet undertecknas av en behörig styrelse. Nästa fråga är därför hur många styrelseledamöter som krävs för att ett avtal skall kunna undertecknas med bindande verkan. Av 8 kap st ABL framgår, att handlingar som enligt aktiebolagslagen skall undertecknas av styrelsen måste skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter. I

6 vårt fall rör det sig om ett avtal (inte en handling som skall undertecknas enligt aktiebolagslagen). Bestämmelsen är med andra ord inte är tillämplig. Vad är det då som gäller? I princip skall hela styrelsen underteckna bolagets firma. Enligt den gängse uppfattningen betyder det att en beslutför (se 8 kap. 21 ABL) styrelse skall teckna bolagets firma. I propositionen talas i och för sig om majoriteten. Där anges, att [m]ed styrelsen avses beslutande styrelse, det vill säga om styrelsen fattar ett majoritetsbeslut om ingående av avtal för bolaget, kan majoriteten också representera bolaget när avtalet ingås. (Prop. 1975:103 s 379 f.) Med utgångspunkt från detta uttalande har en uppfattning utvecklats så att en beslutför styrelse anses kunna teckna bolagets firma. I 8 kap st ABL anges att styrelsen är beslutför om mer än hälften av styrelsens ledamöter är närvarande (om inte ett högre antal föreskrivits i bolagsordningen). Enligt 8 kap. 22 ABL har ordföranden utslagsröst vid lika röstetal. 4 Vilken betydelse för firmateckningsrätten har det att den styrelse som undertecknat avtalet inte är densamma som beslutat om detta? (2p) Enligt en tidigare tolkning av nämnda princip och lagrum skulle avtalet i detta fall inte ha blivit behörigen undertecknat av styrelsen. Dessutom skulle ha krävts att samma ledamöter som på styrelsemötet röstat för att avtalet skulle ingås också undertecknat detta. I NJA 2005 s. 729) ges numera uttryck för uppfattningen, att om det bakomliggande styrelsebeslutet tagits av en tillräcklig majoritet av en beslutför styrelse, kan ett efterföljande skriftligt avtal om i allt väsentligt samma sak undertecknas av styrelseledamöter som motsvarar nämnda beslutsmajoritet. Detta anses gälla även om dessa ledamöter inte är identiska med dem som röstat för beslutet vid det tidigare styrelsebeslutet. I här aktuellt fall har ju tre av sex ledamöter undertecknat avtalet. En av de ledamöter som undertecknat avtalet är styrelsens ordförande som i denna egenskap har utslagsröst (8 kap. 22 ABL). Mot denna bakgrund har avtalet undertecknats av en i denna mening behörig styrelse. Det faktum att en av ledamöterna efter styrelsebeslutet ändrat sig eller blivit tveksam påverkar inte styrelsebeslutets giltighet.

7 5 Kan avtalet godkännas i efterhand? Om avtalet i här aktuellt fall inte skulle anses vara bindande för bolaget på grund av att det inte föreligger tillräckligt antal underskrifter av styrelseledamöter (med antagandet att det skulle vara samma ledamöter som röstade för det tidigare styrelsebeslutet som också skrev under avtalet), skulle ett efterföljande godkännande (ratihabition) av rättshandlingen kunna ske genom ett beslut på ett nytt styrelsemöte. Om vi då antar att samtliga ledamöter kommer till detta styrelsemöte och att tre ledamöter där argumenterar och röstar för att avtalet skall ratihaberas i efterhand, medan tre ledamöter argumenterar och röstar emot, kommer ju de tre ledamöter som röstar för (om en av dem är styrelseordföranden och har utslagsröst) att utgöra en erforderlig beslutsmajoritet.