BIOGASUTBILDNING, , UFH

Transkript

1 BIOGASUTBILDNING, , UFH

2 AGENDA 10:00 10:15 Introduktion 10:15 11:15 Grundläggande bolagsrätt 11:15 12:15 Allmän avtalsrätt 12:15 13:15 LUNCH 13:15 14:30 Entreprenadrätt 14:30 15:00 Bolaget och familjen 15:15 15:45 Bolaget och familjen (forts.)

3 VÄLKOMMEN TILL LRF KONSULT Vi är fler än 1500 medarbetare och vi finns på 135 orter över hela landet Vi är 100 jurister med inriktning familjerätt, fastighetsrätt och affärsjuridik Vi ägs av LRF som är Sveriges största företagarorganisation med småföretagare Vi är unika, eftersom vi har auktoriserade specialister inom ett flertal områden, bland annat ägarskiften. Dessa arbetar med ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. 27 februari 2015 LRF KONSULT

4 VÄLKOMMEN TILL OSS I UMEÅ Vi har funnits här i Umeå i 50 år och vi firade 25-års jubileum i våra lokaler på Västra Esplanaden 19 förra året. På kontoret är vi 27 st. medarbetare allt som allt som jobbar inom LRF Konsult. Vi är tre jurister och jobbar med fastighetsrätt, familjerätt, tvister samt affärsjuridik. Som företagare eller privatperson kan du känna dig trygg eftersom vi är utbildade jurister och är inriktade på att hjälpa hela familjen med avtalsfrågor såsom fastighetsrättsliga frågor, arrenden, samboavtal, äktenskapsförord och testamenten mm. 27 februari 2015 LRF KONSULT

5 BOLAGSRÄTT OCH UPPHANDLING Aktiebolagslag, 2005:551, ABL Lagen fördelad på 32 kapitel Lätt att följa lagen via sina kapitel Syftet med ABL: Aktiebolagsrätten ska framförallt bidra till att tre övergripande ändamål kan uppfyllas. Lagstiftaren har skapat aktiebolagsformen som ett användbart och funktionellt hjälpmedel till det ekonomiska näringslivet. De tre ändamålen är: 1. Erbjuda en organisationsform för ekonomisk verksamhet vars omfång är så stor att den lämpligen inte kan bedrivas av enskilda näringsidkare eller i handelsbolagsform. 2. Tillåta att riskvilligt kapital lagras och brukas på ett verkningsfullt sätt så att punkt 1 kan uppfyllas. 3. Slutligen att genom punkterna 1 och 2 medverka till finansiell tillväxt i form av högre omsättning av varor och tjänster.

6 AKTIEBOLAGSRÄTT Andra argument man brukar använda sig av när man talar om fördelarna med aktiebolagsformen är bland annat tredjemansskyddet. Tredjemansskyddet kan med fördel delas upp i omsättningsskydd, borgenärsskydd och aktieägarskydd, som i sin tur kan delas upp i vanligt aktieägarskydd och minoritetsskydd. SyftetmedABL,detvillsäga,deintressensombestämmelsenvillgeskydd,har stort värde för tillämpningen av den specifika lagregeln. Detta beror på att ABL:s främsta syfte inte är att ge formellt skydd eller likabehandling, utan ABL syftar till att ta vara på aktieägarnas ekonomiska intressen. Dock kan de bestämmelser som är till för att skydda aktieägarna i vissa fall överskridas om det finns ett ömsesidigt medgivande av de berörda delägarna. Emellertid kan man aldrig överträda de bestämmelser som finns uppställda till skydd för borgenärerna eller eventuella framtida investerare, av den enkla orsaken att dessa grupper inte är bestämbara vid en enskild tidpunkt

7 AKTIEBOLAGSRÄTT Ett aktiebolag är en juridisk person, 2 kap. 25 ABL, vilket innebär att bolaget kan förvärva rättigheter och förpliktelser, medan aktieägarna i bolaget inte har något ansvar för bolagets förpliktelser, 1 kap. 3 ABL. Bolagsformen karaktäriseras av att aktieägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet, medan bolagets verkställande direktör och styrelseledamöter har ett vidgående ansvar för bolagets affärer och dess verksamhet. Aktiebolaget representeras av sin styrelse eller sin firmatecknare och/eller sin VD beroende på vilken fråga som uppkommer. I ett aktiebolag finns det olika organ för bolagets styrning. Bolagsstämman är bolagets högst beslutande organ och stämman består av bolagets aktieägare, 7 kap. 1 ABL. Bolagsstämman är även ett forum i vilket aktiebolagets aktieägare kan bedriva formell ägarstyrning.

8 AKTIEBOLAGSRÄTT Som grundregel är organisationen för ett aktiebolag strikt hierarkisk, förutom i situationer där bolagsstämman måste fatta beslut har bolagsstämman i princip även rätten att i alla andra fall fatta beslut som rör bolagets angelägenheter. Bolagets styrelse, som utses av bolagsstämman, 8 kap. 8 ABL, är ansvariga för organisationen och förvaltningen av aktiebolagets intressen i enlighet med rådande lagar och andra bestämmelser som finns uppställda för bolaget, 8 kap. 4 ABL. Dethöräventillstyrelsensuppgiftattkallatillbolagsstämmaenligt7kap.17 ABL. I ABL:s 8 kap. 14 finns regler som kan fungera som ett skydd för aktieägarna. Regeln kan exempelvis användas då styrelseledamöter inte skött sina uppdrag korrekt. Skyddet som sådant innebär att regeln möjliggör för bolagsstämman att nästan utan dröjsmål avsätta styrelseledamöter.

9 AKTIEBOLAGSRÄTT Ägarstyrningen av ett aktiebolag sker genom bolagsordningen, samt genom olika bolagsstämmobeslut. Ett exempel på bolagsstämmobeslut som kan styra ett aktiebolag är ägardirektiv. En annan variant på ägarstyrning är att det är möjligt att styra en röstning vid bolagsstämman via olika aktieägaravtal. Aktieägaravtal/kompanjonavtal innebär att de olika aktieägarna kan genom avtal komma överens om att rösta på ett visst sätt vid exempelvis en bolagsstämma. Bolagsordningen i ett aktiebolag måste innehålla fundamentala regler om det enskilda bolaget, till exempel måste bolagets firma, verksamhetsföremål, ändamål, uppgifter om aktiekapitalets omfattning och hur styrelsen ska väljas om den ska väljas av någon annan än bolagsstämman. Bolagsordningen i ett aktiebolag är förhållandevis strikt, vilket innebär att bolaget inte får frångå den uppsatta bolagsordningen. En annan mycket viktig teknikalitet angående bolagsordningen är att om bolaget ska ha ett annat ändamål än att generera avkastning till aktieägarna, så måste detta ändamål klart framgå av bolagsordningen, 3 kap. 3 ABL. Samtliga aktiebolag skall även ha ett klart och tydligt verksamhetsmål, 3 kap. 1 3 st. ABL. Med verksamhetsmål menas att aktiebolaget klart, tydligt och tämligen preciserat måste angiva det aktuella bolagets verksamhet till sin art.

10 AKTIEBOLAGSRÄTT Även de så kallade aktieägardirektiven är reglerade i ABL. De uppställda aktieägaredirektiven innebär att bolagsstyrelsen och den verkställande direktören/styrelseordföranden för bolaget måste följa de uppsatta direktiven som bolagsstämman har röstat igenom, såvida dessa direktiv inte strider mot ABL eller bolagsordningen, 8 kap. 41 ABL. Denna företeelse kallas lydnadsplikt och är förenad med ett skadeståndsansvar, 29 kap. 1 ABL. Aktieägardirektiv kan omfatta både bolagets ekonomiska mål och bolagets verksamhetsmål, samt att dessa direktiv måste vara bestämda på bolagsstämman för att överhuvudtaget kunna juridiskt binda bolaget.

11 ANSVAR I AKTIEBOLAG Styrelsen utses i stiftelseurkunden. Ett aktiebolag skall ha en styrelse med en eller flera styrelseledamöter. Angående styrelseordförande så måste det registreras en sådan om finns två eller fler styrelseledamöter. Styrelseordföranden väljs vanligtvis av bolagets styrelse. Styrelsen skall: 1. Leda företagets verksamhet 2. Kalla aktieägare tillbolagsstämma 3.Ansvararförattskatterbetalasin 4. Se till att upprätta årsredovisningar och, när det krävs, revisionsberättelse och att skicka in handlingarna till Bolagsverket. Styrelseordföranden skall: 1. Leda styrelsens arbete. 2. Bevaka att styrelsen sköter sina arbetsuppgifter.

12 ANSVAR I AKTIEBOLAGET Skadestånd Med ett styrelseuppdrag följer en skyldighet att ordentligt och hederligt uppfylla sina åttaganden. Ansvaret grundar sig i det uppdragsavtal som en styrelseledamot eller verkställande direktören ingår med aktiebolaget när han eller hon utses. En styrelseledamot och en verkställande direktör kan under vissa förhållanden bli skadeståndsskyldiga gentemot aktiebolaget, aktieägare eller andra som berörs av verksamheten i aktiebolaget. Styrelseledamoten och den verkställande direktören ansvarar för skador som har förorsakats av oaktsamhet. Dock kan aktieägare och andra bara erhålla skadestånd om styrelseledamoten eller den verkställande direktören har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. På årsstämman ska aktieägarna fatta beslut om styrelseledamöterna och den verkställande direktören ska beviljas ansvarsfrihet för det år som har passerat. Om ansvarsfrihet beviljas kan aktiebolaget som huvudregel inte väcka skadeståndstalan för det år som beslutet gäller. Personligt betalningsansvar Att inte skicka in årsredovisningen till Bolagsverket inom femton månader från räkenskapsårets utgång och att inte upprätta kontrollbalansräkning, är två av flera situationer som medför ett personligt betalningsansvar för styrelsen. Om en styrelseledamot, verkställande direktör eller en suppleant begår ett brott vid utövandet av uppdraget kan han eller hon dömas till ett personligt betalningsansvar.

13 AKTIEÄGARAVTAL Aktieägaravtal reglerar vanligtvis: Ägandet Insyn i bolaget Klausul angående samråd inför beslut av viktigare karaktär Anställning ( Hur och vilka som skall arbeta i AB:et) Sjukdom (vad händer om någon blir sjuk) Vinstdelning Hembud och förköpsrätt Försäkringar (exempelvis livförsäkring) Aktievärdering Konkurrens och tystnadspliktsklausul Avtalsbott (uteslutning eller vite är de vanligaste) Firmatecknare Tvisteklausul Avtalstid

14 BOLAGSORDNINGARNA Har gått igenom bolagsordningarna för Piteå biogas AB och Vännäs Bondegas AB. I princip ingen större skillnad. Skillnaderna är: Styrelsens sammansättning Kallelsen till bolagsstämma Räkenskapsår Den största skillnaden är att det ena bolaget har inte intagit någon tvisteklausul. Det andra bolaget har intagit en tvisteklausul. Dock står där att eventuell tvist skall lösas vi skiljemän i enlighet med lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Denna process är väldigt kostsam och det går ej att få rättskydd vid dessa tvister. Tipset är att ändra bolagsordningarna genom bolagsstämma till att eventuell tvist skall lösas i allmän domstol och genom svensk lag.

15 OFFENTLIG UPPHANDLING Ramen: Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) (LOU) Nytt direktiv är på väg att tas fram. Är ute hos medlemsländerna på remiss Förmodligen kommer inte så stora förändringar att ske. Andemeningen är att förenkla och effektivisera upphandlingsreglerna. Grunden I LOU stadgas under vilka förutsättningar upphandlande myndigheter, det vill säga kommuner, landsting och statliga myndigheter, är skyldiga att göra offentliga uppköp enligt lagens bestämmelser, 2 kap. 19 LOU.

16 SYFTET MED LOU Främja konkurrens mellan olika anbudsgivare och att därigenom åstadkomma en ekonomisk uppgörelse som är lönande för anbudsinfordraren, det vill säga för den upphandlande myndigheten. Syftet är även att säkerställa lika förutsättningar för alla leverantörerna att lämna anbud, samt en objektiv behandling av leverantörer som lämnat anbud, vare sig det rör sig om svenska eller andra europeiska anbudsgivare. Affärsmässighet

17 DE EU-RÄTTSLIGA PRINCIPERNA I 1 kap. 9 LOU kan man också tydligt se att den svenska lagstiftaren tagit hänsyn till de EUrättsliga principerna. Här stadgas att upphandlande myndigheter eller enheter ska behandla leverantörerna på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt, men även skall upphandlingen göras på ett öppet sätt. Förutom dessa principer så ska principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet beaktas vid all upphandling. Principerna Icke-diskrimineringsprincipen Likabehandlingsprincipen Transparensprincipen Proportionalitetsprincipen Principen om ömsesidigt erkännande

18 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGET Ett förfrågningsunderlag (FFU) bör minst innehålla: 1. Krav på leverantören: exempelvis leverantörens ekonomiska ställning samt tekniska och yrkesmässig kapacitet. Detta framförallt vid öppet och förenklat förfarande. 2. Kravspecifikation eller uppdragsbeskrivning: t.ex. tekniska specifikationer 3. Utvärderingsgrund: lägst pris eller det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet (inklusive utvärderingskriterier, det vill säga de omständigheter som används för att utskilja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet). 4. Kommersiella villkor: som skall gälla under avtalsperioden, t.ex. betalningsoch leveransvillkor 5. Administrativa bestämmelser: för upphandlingen exempelvis upphandlingsförfarande, sista anbudsdag och anbudens giltighetstid mm. En upphandlande myndighet får även ställa särskilda krav på hur kontrakt skall fullgöras, sådana krav kan avse t.ex. social hänsyn och miljöhänsyn.

19 ATT TÄNKA PÅ SOM ANBUDSGIVARE Läs igenom förfrågningsunderlaget noga. Alla frågor som ställs i förfrågningsunderlaget måste besvaras. Enligt LOU går det inte att komplettera anbudet i efterhand. Bifoga alla handlingar och intyg som begärs. Se till att uppfylla alla ska-krav. Anbud som inte uppfyller alla ska-krav går inte vidare i bedömningen. Använd svarsblanketten om den finns med i förfrågningsunderlaget. Se till att lämna in anbud i tid. Anbud som kommer in för sent kommer inte att prövas. Du bör inte lämna in ditt anbudinnan sista dag för att besvarafrågor har passerat. Det kan kommain en fråga somgör att vi måsteändra våra ska-krav och då måste duändradittanbud.sistadagförfrågorstårangivetiannonsen.