TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

Transkript

1 TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

2 Agenda Vad är och gör en jurist? Rättsordningen Rättskällorna Rättsväsendet Rättstillämpning Lagtolkning etc.

3 Termen juridik Studiet av och arbete med rätten Rätten ett uttryck för totaliteten av rättsliga regler och principer

4 Vad är en jurist? En person som arbetar med juridik Jurist är inte en skyddad titel (jmf. advokater) Typiska juristyrken: Domare, åklagare, advokater, bolagsjurister, rättsvetenskapsmän, försäkringsjurister,

5 Vad gör en jurist? Vad jobbar man som? Vilka typer av problem löser man som jurist? Vad kan man som jurist? - Rättstillämpning - Tolka, utvärdera samt analysera rättskällematerial - Argumentera för och emot samt skapa juridiska lösningar på problem

6 Några termer Fysiska resp. juridiska personer Det allmänna : Stat, kommun samt organ underställda stat eller kommun (myndigheter etc.) Dispositiv och indispositiv rätt

7 Rättsordningen I Regelsystem Systemet av rättsregler Nationell begränsning Ständigt föränderligt (lagar stiftas, ändras och upphävs och ny praxis tillkommer)

8 Rättsordningen I - Rättsregler Rättsregler Författningar, domstolspraxis, handelsbruk, allmänna rättsprinciper - Skilj från moralregler Upprätthålls genom sanktioner (till skillnad från moralregler)

9 Rättsordningen I - Rättsreglernas struktur Rättsfaktum ett faktum som har en rättslig betydelse - Naturtilldragelser, t.ex. någon dör - Handlingar som bryter mot någon rättsregel - Handlingar som medför förändringar i ett konkret rättstillstånd, s.k. rättshandlingar Rättsföljd den rättsliga konsekvensen av ett visst förhållande, t.ex. det straff som följer på ett begånget brott, eller skyldigheten att betala dröjsmålsränta vid sen betalning

10 Rättsordningen II - Indelning Rättsordningen är indelad i två huvudområden: - Offentlig rätt och privaträtt (civilrätt) Offentlig rätt: Regler som reglerar förhållandet mellan privatpersoner (fysiska eller juridiska) och det allmänna, samt förhållanden mellan organ som är underställda det allmänna Privaträtt (civilrätt): Regler som reglerar förhållandet mellan privatpersoner

11 Rättsordningen II Offentlig rätt Det allmänna Medborgare Utgångspunkt: Lagen (tvingande) I vilken utsträckning får staten/det allmänna ingripa i medborgarnas förhållanden? T.ex. straffrätt, processrätt, skatterätt, statsrätt, förvaltningsrätt, marknadsrätt, finansiell reglering

12 Rättsordningen II Civilrätt (privat rätt) Fysisk/juridisk pers. Fysisk/juridisk pers. Utgångspunkt: avtalet och/eller lag Dispositiv (icke tvingande) rätt Indispositiv (tvingande) rätt (t.ex. delar av konsumenträtten, arbetsrätten och hyresrätten)

13 Rättsordningen II Civilrätt (privat rätt) Två huvudområden förmögenhetsrätt och familjerätt Förmögenhetsrätt regler om egendomsförhållanden - Obligationsrätt (regler kring förpliktelser mellan två parter) - Sakrätt (äganderätt, säkerhetsrätt och bruksrätt)

14 Rättskällorna I Författningar Förarbeten Rättspraxis Doktrin den juridiska litteraturen Övrigt (Sedvana)

15 Rättskällorna II EU-rätt och konventioner EU-rätt Fördrag Direktiv Förordningar EU-domstolen Konventioner T.ex. Europakonventinen för mänskliga rättigheter (EKMR)

16 Rättskällorna II EU-rätt och konventioner Primärrätt Fördraget om Europeiska Unionen, Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt (samt vissa ändringsfördrag) Sekundärrätt förordningar, direktiv, beslut, rekommendationer och yttranden kan ha direkt effekt för medborgare Rättspraxis från EU-domstolen EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

17 Rättskällorna III - Författningar Grundlag - Regeringsformen (RF) - Successionsordningen, - Tryckfrihetsförordningen (TF) - Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Lag (riksdagen) Förordningar (regeringen) Föreskrifter (myndigheter)

18 Rättskällorna III Författningar, lagstiftningsprocessen 1. Initiativ till lagstiftning tas (ofta från regeringen) 2. Frågan utreds (antingen internt, inom regeringen eller externt, en utredning tillsätts) 3. Utredningen utmynnar i ett motiverat förslag, betänkande (publiceras i Ds eller SOU) 4. Remissyttranden inhämtas 5. Lagrådet yttrar sig (ibland) 6. Regeringen upprättar en proposition med förslag till riksdagen 7. Riksdagen bereder ärenden i utskott 8. Riksdagen fattar beslut 9. Regeringen utfärdar (promulgerar) lagen, kungörs i SFS

19 Rättskällorna III - Författningar Hur får jag kunskap om författningar? - Svensk författningssamling (SFS). I praktiken använder många de olika lagböckerna Lagrummet.se

20 Rättskällorna III - Grundlag Ändras genom två beslut av riksdagen med ett mellanliggande val Regeringsformen Den viktigaste grundlagen Innehåller regler för Sveriges uppbyggnad och hur landet ska styras. Sveriges konstitution Regler om maktfördelning, riksdagens arbete, regeringens, domstolarnas etc. 2 kap. innehåller regler om medborgares rättigheter

21 Rättskällorna IV - Förarbeten SOU (Statens offentliga utredningar) - Kommittéer eller ensamutredare, T.ex. SOU 2000:47 Ds (Departementspromemoria, publiceras i Departementsserien) - Interna utredare på departementen, T.ex. Ds 2000:47 Prop. (Proposition) - Regeringens förslag till riksdagen, t.ex. Prop. 2000/01:47

22 Rättskällorna V - Rättspraxis Högsta domstolens prejudikat Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat Specialdomstolar (Marknadsdomstolen mm.) Underrättspraxis?

23 Rättskällorna V - Rättspraxis Högsta domstolens prejudikat NJA, t.ex. NJA 2000 s. 47. Rättsfall från Hovrätterna RH, t.ex. RH 2000:47 Högsta förvaltningsdomstolens prejudikat - fram tom 2010 RÅ (regeringsrättens årsbok) t. ex. RÅ 2000:47 - from 2011 HFD (högsta förv. rättens årsbok) t.ex. HFD 2000 ref. 47 Specialdomstolar (Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen mm.)

24 Rättskällorna VI - Doktrinen Forskning monografier Antologier Läroböcker/handböcker Lagkommentarer Artiklar i tidskrifter/festskrifter Värdet som rättskälla bedöms utefter tyngden i argumentationen

25 Rättskällorna VII Övrigt (sedvana) Icke lagfäst rätt, t.ex. allemansrätten Handelsbruk, partsbruk God sed

26 Rättsväsendet De myndigheter som ansvarar fo r ra ttssa kerhet och ra ttstrygghet, såsom t.ex.: - Domstolarna, - Polismyndigheten, - Sa kerhetspolisen, - Brottsoffermyndigheten, - A klagarmyndigheten, - Ekobrottsmyndigheten, - Kronofogdemyndigheten och - Kriminalva rden.

27 Domstolarna Allmän domstol Högsta domstolen Hovrätten 6 st Tingsrätten 48 st Allmän förvaltningsdomstol Högsta förvaltningsdomstolen (före 2010 Regeringsrätten ) Kammarrätten 4 st Förvaltningsdomstolen (före 2010 länsrätten ) 12 st Specialdomstolar Arbetsdomstolen (AD) Försvarsunderrättelsedomstolen

28 Domstolarna Domstolarna utgo r stommen i det svenska ra ttsva sendet. De är oberoende och självständiga i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter. Med respekt för varje individ och genom ett objektivt och opartiskt synsätt strävar domstolarna efter att uppnå målet för det svenska rättsväsendet - den enskildes rättstrygghet och ra ttssa kerhet.

29 Domstolarna Ra ttssa kerhet Inneba r att ra ttskipning och annan myndighetsuto vning ska vara fo rutsebar och enhetlig samt bedrivas med ho g kvalitet. Ra ttstrygghet Innebär att enskilda personer och andra ra ttssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, ha lsa, frihet, integritet och egendom.

30 Domstolarna Maktdelningsläran den lagstiftande, den exekutiva och den dömande makten Grundtanke domstolarna ska tillämpa existerande rätt, inte skapa ny rätt

31 Vad gör en jurist?

32 Rättstillämpning Tillämpning av rättsregler på fakta Kan kräva att lagen tolkas, t.ex. om lagtexten är oklar, eller om resultatet av en tolkning enligt ordalydelsen blir orimligt/icke-ändamålsenligt

33 Lagtolkning exempel 29:1 st 1 aktiebolagslagen En stiftare, styrelseledamot eller verksta llande direkto r som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersa tta skadan. Scenario: En styrelseledamot i ett bolag avslöjar bolagets affärshemligheter till en person som arbetar för en konkurrent i samband med en semesterresa. Kan skadestånd utgå trots att skadan inte förorsakats inom ramen för utförandet av uppdraget?

34 Lagtolkning - Tolkningsprinciper Lex superior EU-rätt har företräde framför nationell rätt, grundlag har företräde framför vanlig lag och lag framför förordning etc Lex specialis speciallag har företräde Lex posterior senare lag har företräde framför äldre

35 Lagtolkning Bokstavstolkning Systematisk tolkning Teleologisk tolkning (subjektiv, objektiv) Restriktiv och extensiv tolkning Analogi E contrario (motsatsslut) Reduktionsslut

36 Bokstavstolkning Lagen tolkas strikt efter ordalydelsen. Vad betyder orden/texten? Bidrar till förutsebarhet Exemplet ovan tolkas enligt följande: Eftersom informationen inte avslöjades inom ramen för fullgörandet av uppdraget kan skadestånd inte aktualiseras enligt den bestämmelsen. (Restriktiv tolkning)

37 Teleologisk metod Ändamålet med bestämmelsen tillmäts betydelse Skilj mellan subjektiv och objektiv teleologisk metod - Vid subjektiv metod tillmäts uttalanden i förarbeten stor betydelse. Vad avsåg lagstiftaren att bestämmelsen skulle omfatta? Realiserar demokrativärdet. - Vid objektiv teleologisk metod fastställs ändamålet med bestämmelsen mot bakgrund av fria lämplighetsöverväganden och lagens ändamål. Bidrar till rationalitet i rättssystemet.

38 Teleologisk metod Exemplet ovan: Subjektiv teleologisk metod Av fo rarbetena framga r att syftet med uttrycket i uppdraget a r att avska ra de fall da r styrelseledamoten har agerat i egenskap av motpart till bolaget, t.ex. vid ingående av ett avtal med bolaget.

39 Teleologisk metod Exemplet ovan, forts.: Objektiv teleologisk metod Skadeståndsbestämmelsen syftar till att skydda bolaget mot skadegörande handlingar från bl.a. styrelseledamotens sida. Ytterst är syftet att upprätthålla förtroendet för investerare och att främja näringsverksamhet. Bestämmelsen måste därför rimligen tolkas så att även skadegörande handlingar som utförs vid sidan av uppdraget kan omfattas om de innebär att styrelseledamoten har begått ett brott mot en av sina plikter. På så sätt uppfylls ändamålet med lagen. (Extensiv tolkning)

40 Systematisk tolkning Lagtextens systematik tillmäts betydelse. Bidrar till förutsebarhet och begriplighet.

41 Analogi/e contrario Regel: Förbjudet att medföra hundar i denna lokal. Fråga gäller förbudet även katter? Vad är syftet med regeln? Är det att: skydda allergiker? regeln tolkas analogt på katter. Eller att: förhindra spridning av smitta som endast hundar kan ha? regeln tolkas då e contrario (motsatsvis) och gäller inte katter.

42 Reduktionsslut Domstolen avstår från att tillämpa en bestämmelse trots att den enligt ordalydelsen klart gäller den aktuella situationen Skälet kan vara att det strider mot en regels ändamål att tillämpa den i en viss situation, eller att det finns förmildrande omständigheter i fallet

43 Avtalstolkning Villkor, olycksfallsförsäkring: Försäkringen täcker plötslig och oförutsedd skada. Scenario: En kille bygger en altan genom att först gjuta en betongplatta. I arbetet med plattan står han på knäna och arbetar, iförd arbetskläder. På eftermiddagen känner han att de ömmar i knäna och på kvällen upptäcker han frätskador på knäna.

44 Bevisfrågor Bevismedel typen av bevis - vittnesutsaga, - dokument etc. Bevisbörda vem som ska bevisa att något har hänt? - Utgångspunkt den som påstår att t.ex. en skadegörande eller brottslig handling har begåtts. Beviskrav hur stark bevisningen ska vara, t.ex. - Bortom rimligt tvivel? - Styrkt? - Sannolikt, antagligt?