INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE Den juridiska arbetsmetoden Färdighetsträning Kunskapsinhämtning Bokens syfte och dess användning 27 2 EN ARBETSMETOD I SEX STEG Juridikens centrala yrkesroller domare, advokat och lagstiftare Advokatens arbetsmetoder i sex steg Mötet med klienten ett fall kommer upp Identifiera det juridiska problemet Hitta rätt rättsregel Att fastställa innehållet i en rättsregel Presentera din lösning på problemet Den juridiska arbetsmetodens särart Sammanfattning metodfärdigheter 51 3 KONSTEN ATT IDENTIFIERA JURIDISKA PROBLEM Allmänt Juridikens obesvarade frågor Om betydelsen av att identifiera problemet Några praktiska svårigheter Rättssystemet och rättsreglerna Allmänt Personerna Vad är en rättsregel? Rekvisit, rättsfakta och rättsföljder Fragmentariska rättsregler bildar tillsammans fullständiga rättsnormer Sanktionerna Det juridiska tvistelösningssystemet Allmänt Allmänt om tvistelösning i civilmål Domstolsprocessen i civilmål Parallelliteten mellan regelsystemets och tvistelösningssystemets strukturer Något om förvaltningsprocessen Något om processen i brottmål Slutsatser Identifiera och strukturera juridiska problem utifrån yrkanden och grunder Strukturera problemlösningen genom att hålla frågorna isär Strukturera analysen av svårbedömda delfrågor i fyra element 79

2 3.10 Argumentationens grundförutsättningar trappa eller våg? Sammanfattning av metoden för att identifiera och strukturera problem 83 4 KONSTEN ATT FINNA RÄTT RÄTTSREGEL Om behovet av en ämnesindelning Den akademiska ämnesindelningen Allmänt Den offentliga rätten Civilrätten Lagböckernas systematik Rättsreglernas frågeställningar Allmänt Obligationsrätten Avtalsrätten Kontraktsrätten Sakrätten Internationell privaträtt Juridikens frågeställningar som alternativ grund för systematiken KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSKÄLLOR ALLMÄNT Allmänt Konstruktion av rättsregler snarare än tolkning Juridikens tredimensionella struktur Auktoritativa rättskällor Supplerande rättskällor och rättstillämpningsfakta Ett helhetsperspektiv på den juridiska tvistelösningssituationen EU-rättens rättskällor Allmänt om rättskällorna EU:s lagstiftning och prejudikatbildning Allmänt Kommissionen Rådet Europaparlamentet EU-domstolen EU:s lagstiftning som en del av svensk rätt Unionsrättens grundläggande rättsprinciper KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA LAG Lagen den grundläggande rättskällan Att finna lagar och andra föreskrifter Allmänt om juridikens begrepp Något om språkets betydelse för juridiken Juridikens grundläggande generaliseringstendens Gapet mellan generella lagregler och konkreta fall Juridikens definitioner 131

3 6.3.5 Kopplingsbegrepp Begreppsbestämning efter lämplighetsbedömning Juridikens egna begrepp Juridikens fiktioner Rättsordningens grundläggande begreppsstruktur Allmänna utgångspunkter vid tolkning av lagtext Konsten att identifiera rekvisit och rättsföljder Språklig tolkning Elementär logik Systematisk tolkning Några tekniska grepp vid lagtolkningen Allmänt Extensiv och restriktiv tillämpning i det osäkra betydelseområdet Analogier och motsatsslut utanför betydelseområdet Reduktionsslut inom det säkra betydelseområdet Särskilt om tolkningen av EU:s rättsakter KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA FÖRARBETEN Allmänt Förfarandet vid lagstiftning Mer om innehållet i en proposition Att finna förarbeten Domstolarna och förarbetena Allmänt Bör förarbeten följas? Värdet av olika delar i förarbetena Tolkning av förarbeten KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSPRAXIS Allmänt Att finna prejudikat De allmänna domstolarna De allmänna förvaltningsdomstolarna Specialdomstolar Offentlig förvaltning Ytterligare källor Domstolarna och prejudikaten Rättsfallstolkning allmänt Lagstiftningens formella prejudikatsystem Rättsfallstolkningens tre steg Steg 1. Fastställelsen av det individuella avgörandets innehåll Processuella ramar Objektiv och subjektiv rättsfallstolkning Rättsfallsreferatets disposition Allmänt 184

4 8.6.2 Notisavgöranden och opublicerade avgöranden Rubriken Redogörelser för fakta i målet Underinstansernas domar Föredragandens betänkande Prejudikatinstansens domsmotivering Prejudikatinstansens domslut Särskilda yttranden och skiljaktiga meningar Att läsa prejudikat Steg 2. Generaliseringen från konkret rättsfall till generell norm Allmänt Närmare om tillvägagångssättet Domstolens egna generaliseringar Steg 3. Inpassningen av rättssatsen i dess rättsliga kontext Något om EU-domstolen och tolkningen av dess domar KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA DEN JURIDISKA DOKTRINEN Rättsvetenskapens perspektiv Rättsvetenskapen som rättskälla Vad gör vetenskapen till en rättskälla? Något om den EU-rättsliga doktrinen Olika typer av juridiska skrifter Monografier och uppsatser Handböcker och lagkommentarer Läroböcker Övriga fackböcker Att finna juridisk litteratur Att lära juridik från böcker Systematisera ditt ämne! KONSTEN ATT HANTERA ANDRA SUPPLERANDE RÄTTSKÄLLOR Allmänt Sedvanerätt, handelsbruk och annan sedvänja Handlingsnormer och beslut Avtal; särskilt standardavtal Sakens natur och ändamålsöverväganden METODVALET I HISTORISKT PERSPEKTIV Allmänt Naturrätten Det antika ursprunget Den gudomliga rätten Den moderna naturrätten Naturrättsliga inslag i modern svensk juridik Den romerska rätten 237

5 Rom Återuppståndelsen Sverige och romersk rätt Rättspositivismen Begreppsjurisprudensen Uppsalaskolan Teleologiska riktningar: frirättsskolan och intressejurisprudensen Externa perspektiv på juridiken Allmänt Rättssociologi Logik Rättsekonomi Hermeneutiska riktningar De huvudsakliga möjligheterna idag Objektiv och subjektiv lagtolkningsmetod Teleologisk metod Eklektisk metod Slutsatser KONSTEN ATT TA STÄLLNING MED HJÄLP AV ÄNDAMÅL Allmänt Egna värderingar eller andras? En samvetsfråga? Rättsreglernas och rättstillämpningens samhällsfunktion Tvistelösning eller handlingsdirigering? Lagens genomslag i samhällslivet Materiella och formella ändamål Systemkonsistens i rättssystemet Hur fastställs en rättsregels ändamål? Ekelöfs teleologiska metod Metoden med analogier Metoden att inventera och lista ändamål Metoden att påvisa oönskade konsekvenser med praktiska exempel Metoden att påvisa konsekvenser med ytterlighetslösningar Metoden med successivt insnävande frågeställningar Generella normer eller konkret rättvisa? Gammalt och nytt i juridiken en modefråga KONSTEN ATT TA STÄLLNING FÖR FRAMTIDEN (DE LEGE FERENDA) När lagen skall ändras Tillvägagångssättet En idealmodell Utgångspunkter Frågeställningar Lösningsmöjligheter Argument och slutsatser 284

6 13.3 Lagskrivning KONSTEN ATT PRESENTERA JURIDIK Vad utmärker en juridisk presentation? Skriftliga presentationer Ämnesvalet Planeringen av uppsatsen Dispositionen Allmänt Frågeställningen Lösningsalternativen Argumenten Avslutningen slutsatserna Behandlingen av källmaterialet Uppsatsens språkliga utformning Språket juristens främsta arbetsredskap Stava rätt Skriv fullständiga meningar Koppla inte ihop meningar på fel sätt Var noga med ordföljden Var konsekvent i valet av tempus Var konsekvent med antalsangivelser Välj rätt pronomen Var noga med användningen av facktermer Var noga med ordval Överdriv inte Skämta inte med läsaren Var stringent Korrekturläs noga! Referera källor korrekt men med måtta Handledning Muntliga presentationer Juristernas muntliga anföranden Det talade juristspråket Framförandet Innehåll, röst och kroppsspråk Hörbarhet och tydlighet Ord- och ljudval Kroppsspråk Hänvisningar till källmaterial Oppositioner 320 SAKREGISTER 325