Optimized law of discrimination? Mathilda Lindblad. Rättsvetenskap C-uppsats

Transkript

1 Mathilda Lindblad Optimerad diskrimineringslagstiftning? En komparativ metoddiskussion mellan rättsdogmatisk metod och genusrättsvetenskaplig metod ur ett könsdiskrimineringsperspektiv. Optimized law of discrimination? A comparative methodological discussion between legal scholarship and gender legal scholarship from a gender discrimination perspective. Rättsvetenskap C-uppsats Termin: VT 2015 Handledare: Håkan Gustafsson 1

2 Förord Jag vill rikta ett tack till min handledare Håkan Gustafsson som har bistått med god handledning och åsikter vilka har varit mig behjälpliga under arbetets gång. Tack också till vänner och familj för stödet. Karlstad den 25 maj 2015 Mathilda Lindblad

3 Sammanfattning Svensk lagstiftning har utsatts för en omfattande förändring på diskrimineringsområdet. Den enhetliga diskrimineringslagstiftningen trädde i kraft år 2009 och sen dess har fortsatta utredningar gjorts för att ytterligare förbättra och främja skyddet mot diskriminering. Inom ramen för rättsvetenskapen och juridiken tillhandahålls analyser och utredningar av förevarande slag genom problemlösning med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden är traditionellt sett den mest tillämpade metoden för att lösa juridiska spörsmål. Det föreligger emellertid andra tillvägagångsätt och perspektiv för juridisk problemlösning varvid genusrättsvetenskapen är ett exempel. Förespråkarna för den genusrättsvetenskapliga metoden har ambitionen att åstadkomma ett nytt synsätt på området för könsdiskriminering och har frångått den traditionella rättsdogmatiska metoden för att istället söka utröna hur rättstillämpningen och lagstiftningen på området påverkar samhället. Det finns idag inget aktuellt avgörande från arbetsdomstolen där det konstaterats att det föreligger lönediskriminering på grund av kön. Emellertid har frågan varit uppe för prövning och domstolen har i sin bedömning avgjort frågan med bakgrund i presumtionsreglerna som återfinns i diskrimineringslagen. En rättsvetenskaplig forskare kan med hjälp av den rättsdogmatiska metoden påvisa eventuella brister med lagstiftningen och rättstillämpningen under förutsättning att förevarande person iakttar ett objektivt förhållningssätt och väger de föranledda argumenten för och emot varandra för att finna den lösning som förefaller bäst lämpad och mest rättvis. Den forskare som inom ramen för genusrättsvetenskapen iakttar ett subjektivt förhållningssätt och granskar rättstillämpningen och lagstiftningen utifrån ett kritiskt perspektiv kan bistå med att synliggöra värderingar som ligger till grund för bedömningen och utformningen av lagstiftningen. En komparation mellan de två metoderna påvisar en del brister men också att könsdiskrimineringsrätt kan analyseras och förbättras med nya synsätt. Huruvida den ena metoden är bättre än den andra är emellertid svårt att säga. För att optimera lagstiftningen på området är det dags för ett nytänkande. Samtidigt som vi öppnar upp för möjligheten att söka lösa juridiska spörsmål utifrån flera perspektiv.

4 Förkortningsregister AD Arbetsdomstolen DiskL Diskrimineringslag (2008:567) D.v.s. Det vill säga JA-delegationen Delegationen om jämställdhet i arbetslivet JP Juridisk publikation JämstL Jämställdhetslagen Kap. Kapitel m.a.o. Med andra ord Prop. Proposition RF Regeringsform (1974:152) SCB Statistiska Centralbyrån S.k. Så kallat SvTj Svensk juristtidning

5 Innehållsförteckning Förord... Sammanfattning... Förkortningsregister... Innehållsförteckning Inledning Ingress Problembakgrund Problemformulering Syfte Frågeställningar Metod Komparativ metod Komparativ metoddiskussion Gällande rätt Material Avgränsning Disposition Rättsdogmatik Inledning Bakgrund Gällande rätt Rättskälleläran Argumentation Tolkning Förhållandet till värden, neutralitet och objektivitet Neutralitet och objektivitet Värden Genusrättsvetenskap Inledning Historik Begreppet genus Genusrättsvetenskaplig metod

6 3.3.1 Teori och metod Rättskällor Rättsdogmatisk metod inom genusrättsvetenskapen Rättstolkning Förhållandet till värden, neutralitet och objektivitet Diskriminering Inledning Bakgrund Kön Diskriminering två typer Direkt diskriminering Missgynna Jämförbar situation Orsakssamband Indirekt diskriminering Missgynnande Jämförelse Intresseavvägning Lönediskriminering Lönediskriminering på grund av kön Praxis lönediskriminering på grund av kön AD 2013 nr AD 2001 nr AD 2001 nr AD 1997 nr AD 1996 nr Analys Inledning Skiljaktigheter och likheter Hur förhåller sig metoderna till tolkning, värden, neutralitet och objektivitet? Tolkning Neutralitet och objektivitet Värden Metoderna ur ett könsdiskrimineringsperspektiv två avhandlingar Inledning... 27

7 5.2.2 Den rättsdogmatiska metoden ur ett könsdiskrimineringsperspektiv Genusrättsvetenskaplig metod ur ett könsdiskrimineringsperspektiv Metodernas förhållningssätt med bakgrund av AD 2013 nr Inledning Det rättsliga problemet Utfallet Den rättsdogmatiska metoden Genusrättsvetenskaplig metod Slutsats Inledning Synen på rätten Två avhandlingar Ett rättsfall Resultat Egna reflektioner Källförteckning... 38

8 1. Inledning 1.1 Ingress Såväl juridiken som rättsvetenskapen har under lång tid utgått från samma två övergripande föreställningar; för det första att det finns en metod som är självklar, och för det andra att metod framförallt handlar om vilket material som används Problembakgrund Vad är metod? I en artikel från 2014 framförs det en diskussion om juridisk metod och rättsliga perspektiv där författaren (Svensson) ger mig som läsare uppfattningen att den rättsdogmatiska metoden inte bör betraktas som någon självklarhet vid juridisk problemlösning men att det är den metoden som oftast används inom juridiken/rättsvetenskapen. 2 Det finns således olika metoder att använda för att lösa juridiska problem samt för att se rätten utifrån flera perspektiv. 3 Svensson belyser vikten av att undersöka rätten ur olika perspektiv och att användning av skilda metoder är av grundläggande betydelse då det kan ge upphov till olika resultat vilka i sin tur kan utgöra alternativ till varandra. 4 Kortfattat innebär juridisk metod en process där rättsligt material tolkas för att söka lösa de juridiska problemen som uppkommer. 5 För att exemplifiera metoddiskussionen utifrån ett svenskt rättsområde ska en artikel i SvTj nämnas, vari författaren åskådliggör betydelsen av att se till rättens rikt nyanserade diskussion. Diskussionen tar sin utgångspunkt i diskrimineringsrätten. Andersson som är upphovsman till artikeln åsyftar att det är viktigt att juridiken öppnar upp för att alla argument vägs mot varandra för att kunna motivera rättsliga lösningar inom ramen för diskrimineringsrätten. 6 Angående diskrimineringsrätten som rättsområde skall nämnas att den varit föremål för ett omfattande arbete sedan den första jämställdhetslagen trädde i kraft år År 2009 trädde den nuvarande och enhetliga DiskL i kraft med bakgrund av samhällets oförmåga att beakta alla människors lika värde och möjligheter. Följaktligen har arbetet med DiskL motiverats av att erinra samhället på att lagstiftningen utgör ett incitament för att motverka diskriminering. Det är således förbjudet enligt lag att särbehandla vissa grupper av människor. 7 Arbetet med den svenska diskrimineringslagstiftningen har varit under inflytande av FNs konventioner om mänskliga rättigheter, sålunda har konventionerna använts som grund för förbättrandet och utformandet av lagstiftningen. 8 Diskriminering, särskilt avseende män och kvinnor i arbetslivet är ett tämligen omdiskuterat område. Det kan påvisas med hjälp av statliga utredningar från b.la. Utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. 9 1 Svensson, JP 2014 s Svensson, De lege interpretata, JP 2014, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Svensson, JP 2014 s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Andersson, SvJT 2013 s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s. 52, Se SOU 2014:41 samt SOU 2015:50. 1

9 I ett slutbetänkande från JA-delegationen förekommer en betydande frågeställning angående lönegapet mellan män och kvinnor i arbetslivet. Lönegapet orsakas av flera faktorer varav en av orsakerna är förekomsten av subjektiva löneskillnader. Enligt JA-delegationen torde subjektiva löneskillnader ha ett samband med någon form av lönediskriminering på vissa arbetsplatser. 10 Löneskillnaderna har också påvisats statistiskt av SCB vars undersökning visar nutidens gap, där kvinnors lön utgör 86 % av männens lön sett utifrån hela arbetsmarknaden. Därmed har löneskillnaderna minskat med 3 % sedan mitten av 1990-talet Problemformulering Syftet med DiskL framgår distinkt av propositionen. Det som däremot föranleder frågeställningar är tolkningen och tillämpningen av lagstiftningen i domstolen. Vad gäller rättstillämpningen i mål om könsdiskriminering i arbetslivet har AD avgjort frågan i nio mål sedan början av 1990-talet. Av avgöranden att döma har domstolen i två fall konstaterat att käranden blivit utsatt för lönediskriminering på grund av kön. I resterande mål har domstolen avslagit kärandens talan. Enligt min mening ter det sig tämligen motsägelsefullt att tillämpningen av DiskL i AD indikerar på att lönediskriminering är sällsynt. Samtidigt frambringar de statliga utredningarna som förekommer (om förbättring i arbetslivet), de ständiga politiska debatterna om jämställdhet 12 och statistiken från SCB indikationer om motsatsen. Problematiken ligger således enligt min uppfattning i DiskL tolkning/tillämpning och parallellt föreligger det även viss problematik med att avgöra vilken juridisk metod som ska användas och i vilken utsträckning den kan användas. Detta mot bakgrund av det som både Svensson och Andersson anför beträffande olika argument, perspektiv och metod och där sistnämnda författare diskuterat det inom ramen för diskrimineringsrätten. 1.3 Syfte Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån problemformuleringen söka svara på om det ur ett metodologiskt perspektiv föreligger problematik med tolkningen och tillämpningen av DiskL. Genom att illustrera en komparation mellan den rättsdogmatiska metoden och den genusrättsvetenskapliga metoden utifrån ett könsdiskrimineringsperspektiv är intentionen med arbetet att utreda om det finns fördelar och/eller nackdelar med respektive metod. Ändamålet är således att söka utröna om begagnandet av olika juridiska metoder kan ge upphov till en bredare syn på diskrimineringsrätten. 1.4 Frågeställningar Problemformuleringen ger upphov till vissa frågeställningar som ska användas som vägledning i uppsatsen, de kommer därmed inte besvaras uttömmande i analys/slutsats. - Varför finns det så få rättsfall från AD där kärandens talan om lönediskriminering på grund av kön som faktiskt har bifallits samtidigt som statliga utredningar visar att det 10 SOU 2015:50 s s

10 fortfarande finns behov av aktiva åtgärder i arbetslivet för att främja jämställdhet, detta trots enhetlig diskrimineringslagstiftning? - Kan diskrimineringsrätten tolkas och tillämpas på annat sätt och kan detta göras genom användandet av olika juridiska metoder? o Vilken metod främjar DiskL syfte och i vilken utsträckning kan den användas? o Kan en jämförelse av två juridiska metoder bistå med en förändrad syn på diskrimineringsrätten? o Och hur förhåller sig de båda metoderna till tolkning, värdeneutralitet, objektivitet? o Finns det några begränsningar med respektive metod? 1.5 Metod För att uppnå syftet med uppsatsen och söka svar på problemställningen behövs det sålunda göras en jämförelse av metoderna samt ett deskriptiv fastställande av den diskrimineringsrättsliga regleringen. En övergripande jämförelse skall först göras utifrån metodernas olika förhållningssätt till tolkningar, neutralitet, objektivitet och värden. Den senare jämförelsen sker utifrån två avhandlingar inom ramen för respektive metod som behandlar könsdiskriminering. Sedan sker därefter en jämförelse med utgångspunkt i ett rättsfall Komparativ metod Den traditionella komparativa metoden eller den komparativa rätten fyller en jämförande funktion, det sker en studie av två rättssystem i syfte att jämföra dess skillnader och likheter. Utifrån jämförelsen fastställs sedan skillnaderna och likheterna. 13 Användning av komparativ metod ger exempelvis upphov till ökad förståelse för ett annat lands rättssystem tillika det egna rättssystemet. Att studera olika rättssystem utifrån en komparativ metod spelar en viktig roll i harmoniseringsprocesser. Då länderna innehar olika juridiska tankesätt och arbetssätt samt att det föreligger begreppsskillnader kan den komparativa metoden bistå med att förbättra den juridiska kommunikationen länderna emellan. Syftet med metoden är att utifrån en humanistisk- och samhällsvetenskaplig synvinkel studera juridiken Komparativ metoddiskussion Uppsatsens analys kommer att avspeglas av den komparativa metodens funktion, nämligen den jämförande karaktären för att utröna likheter och skillnader. Utifrån arbetets inriktning sker således en komparativ metoddiskussion och inte en komparation mellan två skilda rättssystem. Centralt för jämförelsen är några i förväg utvalda kriterier vilka enligt min mening är att betrakta som väsentliga i en metoddiskussion av detta slag. Begagnandet av komparativa inslag syftar i arbetet till att studera diskrimineringsrätten utifrån ett metodologiskt perspektiv. Det skall göras en kartläggning av metodernas syn på det rättsliga som rör könsdiskriminering. 13 Bogdan, Komparativ rättskunskap, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 141 ff. 3

11 Diskrimineringsrätten omfattas inte av den komparativa metoddiskussionen såtillvida att uppsatsen inte ämnar jämföra två diskrimineringsrättsliga regleringar Gällande rätt För att få kännedom om den rättsliga regleringen avseende könsdiskriminering skall det göras en beskrivning av gällande rätt. Det syftar till att uppmärksamma den svenska regleringen på området, dess lagstiftning och rättstillämpningen i domstolen. Gällande rätt är de aktuella rättsregler som ryms inom ramen för det svenska rättssystemet Material Det material som har använts i uppsatsen utgörs främst av doktrin, annan litteratur, lagstiftning, förarbeten, praxis samt artiklar. Två avhandlingar har valts ut som utgångspunkt i en del av analysen trots att de karaktäriseras av äldre lagstiftning. Det är dock inte den rättsliga regleringen som avhandlingarna behandlar som är av intresse utan centralt är snarare avhandlingarnas angreppssätt och metodologiska utgångspunkter ur ett könsdiskrimineringsperspektiv. Den rättsliga regleringen utgörs i uppsatsen av nuvarande DiskL, dess förarbeten samt avgöranden från AD. 1.7 Avgränsning Uppsatsen behandlar den rättsdogmatiska metoden och den genusrättsvetenskapliga metoden ur ett könsdiskrimineringsperspektiv. Det betyder att andra juridiska metoder inte tas i beaktning. Valet av metod motiveras av att den rättsdogmatiska metoden betraktas som den sedvanliga metoden inom juridiken och att den genusrättsvetenskapliga metodens centrala utgångspunkt är kön/genus. Båda metoderna innehåller omfattande inslag och därför skall endast vissa delar tas i beaktande b.la. tolkning, rättskällor, neutralitet, objektivitet och värderingar. Den rättsliga regleringen som ligger till grund för uppsatsen omfattas av DiskL och diskrimineringsgrunden kön vilket innebär att resterande diskrimineringsgrunder förbises. 1.8 Disposition I kapitel två redogörs för rättsdogmatisk metod, rättsdogmatiskt synsätt och vad den omfattar. I kapitel tre redogörs för genusrättsvetenskaplig metod och dess omfång. I fjärde kapitlet beskrivs den diskrimineringsrättsliga regleringen utifrån nuvarande lagstiftning, förarbeten etc. och sedan refereras rättsfall från AD. Kapitel fem utgör en analys i tre delar. Den första delen utgörs av en övergripande jämförelse mellan rättsdogmatisk och genusrättsvetenskaplig metod för att söka fastställa skillnader och likheter. Jämförelsen görs med beaktande av tolkning, neutralitet, objektivitet och värderingar. Den andra delen av analysen omfattas av en jämförelse mellan två könsdiskrimineringsrättsliga avhandlingar som karaktäriseras av respektive metod. Den tredje och sista delen av analysen behandlar en jämförelse av metoderna utifrån ett aktuellt rättsfall 15 Peczenik, Juridikens metodproblem, s

12 från AD. 16 I det sjätte kapitlet skall det presenteras resultat och slutsats utifrån uppsatsens analys. Kapitel sju utgör uppsatsens sista del och är föremål för egna reflektioner. 16 AD 2013 nr 64 5

13 2. Rättsdogmatik 2.1 Inledning I det här kapitlet skall redogöras för den rättsdogmatiska metoden. Redogörelsen är emellertid inte uttömmande då förespråkarna för metoden tillhandahåller olika perspektiv Bakgrund Begreppet rättsdogmatism bör inte förknippas med begreppet dogmatism varav defintionen lyder envist fasthållande vid en gång fastslagna lärosatser utan förmåga till anpassning till 18 nya omständigheter. Sandgren förespråkar begreppet rättsanalytisk forskning då rättsdogmatiken snarare är en analytisk metod än dogmatisk metod. 19 Rättsdogmatiken karaktäriseras av b.la. sin metod, material, syfte, funktion, rättsreglernas auktoritet. Sedermera utgörs den rättsdogmatiska metodens syfte av fastställandet av gällande rätt utifrån de rättskällor som inom ramen för rättskälleläran är att betrakta som auktoritära. Centralt för den rättsdogmatiska metoden är att tolka och systematisera gällande rätt. 20 Utifrån det juridiska problemet appliceras rättsregler genom en beskrivning och tolkning av dessa för att söka svar på den rättsliga problemställningen. 21 Enligt Lehrberg så är den rättsdogmatiska metoden av stor betydelse för den praktiska juristen. Juristens arbetssätt sker i grundval av rättskällorna och juristen söker således fastställa vilka rättsliga regler som är relevanta eller vilka regler som bör stadgas av lagstiftaren, varpå reglernas innebörd framhålls Gällande rätt Lehrberg beskriver gällande rätt utifrån lagstiftaren, domstolens och advokatens verksamheter. Det framgår att lagstiftarens uppgift är att fastställa vad som är gällande rätt, domstolen ska uttolka gällande rätt i enskilda fall och advokaten ska uttolka gällande rätt för att hypotetiskt analysera en eventuell bedömning av domstolen. 22 De i samhället existerande rättsreglerna kan klassificeras som gällande rätt men däremot är de regler som inbegriper moral och språk inte att anse som gällande i juridisk mening. 23 Enligt Peczenik karaktäriseras gällande rätt av dess giltighet där menat att gällande rätt avser rätten som den gäller nu. En lagregel som upphävts omfattas inte av begreppet gällande rätt av den orsaken att den var gällande då Se exempelvis Peczenik, Strömholm och Lehrberg Sandgren, Vad är rättsvetenskap? s Sandgren, Vad är rättsvetenskap? s Peczenik, Rätten och förnuftet, s. 31, Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Peczenik, Juridikens metodproblem, s Peczenik, Juridikens metodproblem, s

14 2.1.3 Rättskälleläran Rättskälleläran används för att beskriva vilka regler som omsluts av begreppet gällande rätt. Den omfattar de rättskällor som skall, bör och får beaktas vid juridisk problemlösning såväl som principer om källornas tolkning exempelvis lagtolkning och tolkning av rättsfall. 25 Rättskälleläran omsluter de accepterade rättskällorna och deras prioritetsordning i juridisk argumentation. Prioritetsordningen påvisar rättskällornas betydelse och hur de ska begagnas vid en kollision sinsemellan. 26 Rättskällornas rangordning omsluts i sin tur av rättskälleprinciper vilka angiver rättskällornas tillämpningsordning samt deras auktoritära betydelse. Peczenik är upphovsman till den s.k. tredelningen 27 av rättskällor som anger vilka rättskällor som skall, bör och får beaktas. 28 De som skall beaktas är lagar, andra föreskrifter och fast sedvana, rättskällor som bör beaktas utgörs av prejudikat och lagförarbeten, svenska myndigheters rekommendationer, domar och domstolsbeslut, rättsvetenskaplig litteratur samt utländsk rätt är rättskällor som får beaktas. 29 Att rättskällorna skall, bör och får beaktas som auktoritetsskäl upplyser om rättskällornas bundenhet vid juridisk argumentation samt hur juristen ska förhålla sig till rättskällorna vid juridisk problemlösning. Rättskällorna som enligt rättskälleläran skall beaktas omfattas av den bindande karaktären såtillvida att de utgör en nödvändighet för den juridiska argumentationen. Underlåtelse av bindande rättskällor i juridisk argumentation är inte att anse som juridisk, en juridisk argumentation förutsätter åberopande av bindande rättskällor. 30 Auktoritära rättskällor är därmed en förutsättning för att den juridiska argumentationen/problemlösningen skall vara fullständig Argumentation Rättsdogmatiken omfattar såväl fastställandet av gällande rätt i beaktande av de accepterade rättskällorna som den juridiska argumentationen. Vilka rättsregler kan vägas in i argumentationen? Och vilken typ av argumentation är tillåten? Argumentationen delas in i två typer, bunden respektive fri argumentation. Bunden argumentation innebär ett strikt förhållningssätt till rättskälleläran och dess förutsättningar medan det vid fri argumentation sker ett sökande efter skäliga rättviseargument. 32 Att föra juridisk argumentation innebär vidare, avhängigt att det finns flera lösningar på spörsmålet, att väga argumenten för och emot varandra för att sedan avgöra vilket av argumenten som är mest skälig samt varför argumentet är att anse som mest skäligt. 33 Sammantaget handlar det om att utifrån den generella rättsregeln förklara regelns innebörd, dess 25 Peczenik, Rätten och förnuftet, s. 200 ff.. 26 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, s Peczenik, Vad är rätt? s Peczenik, Rätten och förnuftet, s. 200 ff. 29 Peczenik, Juridikens teori och metod, s Peczenik, Juridikens teori och metod, s Peczenik mfl., Juridisk argumentation, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s

15 relevans i den aktuella situationen, varför och på vilket sätt rättsregeln skall tillämpas d.v.s. rättsregelns konkreta tillämpning i föreliggande situation. 34 Argumentationen inom rättsdogmatiken är föremål för antingen de lege lata rätten som den är eller för de lege ferenda rätten som den bör vara. Sistnämnda uttryck används då det förekommer problem som saknar lösningar och innefattar förslag på hur problemen kan lösas i framtiden Tolkning Inom ramen för juridisk argumentation är tolkning av rättskällorna av betydelse. Enligt Peczenik finns det ingen specifik rangordning av de olika tolkningsmetoderna utan av betydelse är snarare en sammanvägning av olika tolkningars resultat för att lagtolkningen ska bli rättvis. Rättvis lagtolkning sker således när alla rättskällor och sakliga skäl vägs mot varandra. 36 Lagtolkning kan ske utifrån såväl tolkningsargument som tolkningsmetoder vilka karaktäriseras av flera olika tolkningar i språkliga sammanhang. 37 De olika tolkningsmetoderna utgörs av b.la. logisk tolkning där man undersöker huruvida lagen är motsägelsefull eller inte genom logiska slutsatser av lagtexten. 38 Bokstavstolkning utgör en annan tolkningsmetod vilken innebär att lagtexten tolkas utifrån dess ordalydelse, nämligen utifrån den aktuella lagtextens ord och uttryck. Lagtexten beskrivs och man beaktar förklaringar som ges i själva lagen och dess språk med hjälp av ordböcker, ordalydelsen i andra rättskällor samt det vardagliga språket. 39 Då tolkningen sker utifrån lagtextens systematik, utifrån en annan begreppsbildning och andra teorier inom rättsdogmatiken är tolkningen en systematisk tolkning. 40 Peczenik beskriver den systematiska tolkningen som en spiral som innebär att synliggörandet av lagtextens helhet kräver att alla delar av den förstås. Det innebär m.a.o. att tolkningen utifrån olika delar ger ett sammanhang en helhet. 41 Då lagtexten inte är uttömmande kan en subjektiv lagtolkningsmetod användas. Den innebär att undersöka lagstiftarens intentioner med skapandet av lagen, vad ville lagstiftaren uppnå med lagens tillkomst? För att besvara frågeställningen söks ledning i doktrin, förarbeten, lagkommentarer etc. Den subjektiva lagtolkningsmetoden kallas likaledes för ändamålstolkning. 42 Det förekommer fall då domstolen har att pröva frågor av säregen art och det föreligger svårigheter att söka ledning i lagtexten. Teleologisk lagtolkning kan då aktualiseras och då beaktas lagens ändamål, rättsordningens värderingar och vilka resultat som önskas av lagtextens tillämpning Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Peczenik, Juridikens teori och metod, s Peczenik, Rätten och förnuftet, s Peczenik, Rätten och förnuftet, s Peczenik, Rätten och förnuftet, s Peczenik, Rätten och förnuftet, s Peczenik, Rätten och förnuftet, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s

16 Slutligen återstår eklektisk tolkning som grundar sig på en sammanvägande metod där olika argument begagnas och vägs mot varandra. I varje enskilt fall används det argumentet som lämpar sig bäst i föreliggande situation Förhållandet till värden, neutralitet och objektivitet Neutralitet och objektivitet Kleineman skriver att det är en pågående debatt om huruvida rättsdogmatisk metod är objektiv och att debatten troligen utgör en förutsättning för metodens fortsatta aktualitet. Metoden karaktäriseras av öppenhet och transparens. 45 Rättsdogmatikern skall förhålla sig neutral till rekonstruktionen av en rättsregel eftersom denne innehar ett samhällsansvar och där neutraliteten motiveras av att endast transparens i en rättsdogmatisk analys möjliggör påvisandet av brister i det aktuella rättsläget. 46 Inom rättsvetenskapen förespråkas ett s.k. neutralitetsideal som avskiljs från påverkan av moraliska och politiska åsikter 47 Rättsvetaren och den praktiserande juristens arbete skall kännetecknas av objektivitet samt begränsningen av subjektiva åsikter. 48 Det framhålls att frågeställningen i rättsliga analyser inte är föremål för neutralitet utan av betydelse är huruvida svaret på frågeställningen är neutral eller inte. 50 Då det kan förekomma både de lege lata och de lege ferenda 51 argumentation är det viktigt att tydligt skilja på hur rätten bör vara och hur rätten är, enligt neutralitetsidealet får dessa två inte sammanblandas med varandra således ska de lege lata skiljas från de lege ferenda. 49 Lagstiftningens tillkomst torde kunna sägas vara föremål för etik och moral nämligen vad som sedvanligt är att anse som rätt respektive fel i ett samhälle. 50 Tillkomsten av etisk lagstiftning resulterar i rättssäkerhet vilket innebär att lagstiftningen ska vara förutsebar, att lika fall skall behandlas lika och förbud mot retroaktiv lagstiftning. 51 Vad gäller rättstillämpningen och den rättsdogmatiska metoden så skriver Leijonhufvud att metoden säkrar en etiskt tillfredsställande rättstillämpning varpå det åsyftas att ett tänjande av den juridiska metodens gränser tenderar till att kraven som finns gällande objektivitet, förutsebarhet och allas likhet inför lagen inte kommer att upprätthållas. Med beaktande av detta blir rättstillämpningen föremål för subjektivitet och att människor behandlas olika. 52 Enligt Peczenik och Schött förekommer det inga uttryckliga regler om objektivitetskrav för den rättsdogmatiska metoden (argumentationen) 53 däremot blir den rättsdogmatiska argumentationen föremål för objektivitet då det ställs höga rationalitetskrav på 44 Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s Lehrberg, Praktiskt juridisk metod, s Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s Se avsnittet om argumentation. 49 Dahlman, Neutralitet i juridisk forskning, s Leijonhufvud, Etiken i juridiken, s Leijonhufvud, Etiken i juridiken, s Leijonhufvud, Etiken i juridiken, s Peczenik, Schött, SvJT 1993 s

17 rättsvetenskapen. Rättsdogmatisk metod är således nyttobetonad för att kunna bistå domstolarnas beslutsfattande, särskilt med beaktande av det objektivitetskrav som domstolen är underkastad i rättstillämpningen. Rättsvetenskapen skall tillika domstolen iaktta kravet på objektivitet då åsidosättande av objektivitetskravet föranleder att rättsdogmatikerns/rättsvetarens arbete inte omfattas av det rättsvetenskapliga synsättet Värden Etik och moral utgör en del av rättssystemets grundvalar. Etik är nödvändig i juridisk verksamhet för att denna skall kunna uppfylla de krav som ställs på ett rättssamhälle. Om etik och moral avlägsnas från rättssystemet och dess regler ter det sig inte rättmätigt att samhället betecknas som ett rättssamhälle. 55 De värden som finns är av etisk, juridisk och politisk karaktär och bestäms av samhällets kultur. Kulturen i samhället ändras och följaktligen ändras även värdena i form av människors beteende därmed nödsakas kulturen att beakta dessa värden. 56 Detta kallas för äkta värdeändring. En oäkta värdeändring innebär att en iakttagare upptäcker nya sätt att tolka värden vilket möjliggör förändringar sam tillkomsten av nya värden. Dock förutsätter det att förevarande person stödjer sina omdömen på samhällets system och kultur. 57 Ett värdeomdöme kan vara juridiskt relevant om det med beaktande av den rättsliga kulturen kräver det. Etisk argumentation kan således falla inom ramen för juridisk argumentation såtillvida att den inom ramen för gällande rätt kan anses vara förnuftig Peczenik, Schött, SvJT 1993 s 730 ff. 55 Leijonhufvud, Etiken i juridiken, s. 11, Peczenik, Schött, SvJT 1993 s Pezcenik, Schött, SvJT 1993 s Pezcenik, Schött, SvJT, 1993 s

18 3. Genusrättsvetenskap 3.1 Inledning Här skall redogöras för vad genusrättsvetenskap och dess synsätt innebär. Genusrättsvetenskapen är ett omfattande kunskapsfält 59 och därmed kommer inte redogörelsen vara uttömmande utan således baseras redogörelsen utifrån begreppet genus, synen på rätten, förhållandet till tolkning, neutralitet, objektivitet och värden samt övergripande om metodologiska och teoretiska utgångspunkter Historik Genusrättsvetenskap är ett kunskapsfält som utvecklades under 1970-talet i samband med kvinnoforskningen. Kvinnoforskningens grundvalar baserades på analyser av 60 problemställningar kring kvinnoförtryck och diskriminering av kvinnor. Dåtidens kvinnoforskning innebar en komplettering av den befintliga kunskapen om kvinnor i relation till rättsreglernas omfattning samt dess betydelse för kvinnor. 61 Sedermera har forskningsfältet utvidgas och nutida genusforskning innefattar ett kritiskt ifrågasättande av den befintliga kunskapen. I samverkan med det kritiska ifrågasättandet uppkommer frågeställningar om varför samhället idag ser ut som det gör. 62 Syftet med den nutida genusrättsforskningen karaktäriseras av att omvärdera och förändra den kunskap som finns varvid den centrala referenspunkten konkretiseras av konstruktioner av kön. All forskning som rör problemställningar kring kön bringas samman till ett kunskapsfält. 63 Genusrättsvetenskapen utgör genom sina egenskaper en del av ett kritiskt rättsvetenskapligt perspektiv där rätten problematiseras i åsyftande att ge ny kunskap och där den nya kunskapen möjliggör en förändring. 64 Utgångspunkten för ett kritiskt rättsvetenskapligt perspektiv är att med beaktande av olika perspektiv studera rätten för att åskådliggöra rätten och rättstillämpningens påverkan på samhället. Vidare inbegriper det rättens utgångspunkter, dess gränser men även de metodologiska och teoretiska utgångspunkter som finns inom rättsvetenskapen. 65 Det genusrättsliga perspektivet urskiljer sig ifrån de övriga kritiska perspektiven såtillvida att synen på människan grundar sig i dess kön och att könet har betydelse för förståelsen samhället, rättens funktion, hur rätten tillämpas och hur rätten utvecklas. Perspektivet omfattas av ett teoretiskt tillika ett praktiskt synsätt som åsyftar att uppmärksamma sambandet mellan rätten och samhället. 66 Således utgörs genusrättsvetenskapens grundvalar av rättssystemets funktion och dess påverkan i samhället Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Svensson, Genus och rätt, s. 12 ff. 63 Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s

19 Den kunskapsteoretiska utgångspunkten utgörs av att kunskap är formad av människan och att rätten mot bakgrund i detta skall ses som en social konstruktion. 68 Att studera rätten utifrån ett genusperspektiv kan enligt Svensson ge mer tydlighet och utöka kunskapen om rätten samt att det exponerar och ger kännedom om de könsmässiga makthierarkierna. 69 Genusperspektivet ger då upphov till att påvisa identiteten för det som hindrar jämställdheten mellan könen Begreppet genus Genus kommer från det engelska ordet gender som fick genomslag i USA under 1960-talet. I Sverige användes begreppet könsroll i samma motsvarighet som gender. Utvecklingen av forskningen har föranlett att genus fått en annan betydelse (än gender kön) och inbegriper numer biologiska och sociala perspektiv samtidigt som det utgör en samlad begreppsbildning för det som involverar kön är konstruerat. 71 Genus som begrepp möjliggör en problematisering av kön ur ett rättsligt perspektiv såtillvida att kön har betydelse för rätten eftersom den är skapad av människor och således påverkar. 72 Själva begreppet genus är däremot inte uttryckt i lagstadgade normer utan den i lagtext förekommande termen är kön. 73 Kön omfattar både manligt och kvinnligt varvid relationen däremellan tydliggörs genom att rätten analyseras utifrån begreppet genus. Genus blir sålunda ett redskap för den analys som sker av rätten d.v.s. hur lagen språkligt uttrycker relationen mellan de båda könen samt hur lagen återger den relationen. 74 Enligt genusforskare ligger inte betydelsen i vilken term som uttrycks (kön eller genus) vid en genusrättslig analys utan av betydelse är termens innehåll. Vid genusrättsliga analyser och/eller forskning förutsätts att kön/genus utgör en beståndsdel för att kunna besvara de centrala frågeställningar som föreligger. 75 Användning av begreppet genus är fruktbart i rättsvetenskapliga analyser och forskningssammanhang som omfattar rättens konstruktioner av kön och begreppet kön är mer användbart vid frågor gällande rättstillämpning och människor i verkligheten. Ett definitivt förhållningssätt till vilken begreppsbildning som ska användas föreligger dock inte. Av betydelse är att det klargörs vilket av de två förevarande begreppen som utgör analytiskt redskap och som ligger till grund för beskrivning av faktiska förhållanden Genusrättsvetenskaplig metod En sedvanlig genusrättsvetenskaplig metod förekommer inte utan valet av metod baseras på uppkomna frågeställningar inom ramen för genusrättsvetenskapen. Utgångspunkten är sålunda att valet av metod anpassas efter forskningens syfte Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s. 274 ff. 69 Svensson, Genus och rätt, s Svensson, Genus och rätt, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s. 136, Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Svensson, Genusforskning i juridiken, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s

20 En förutsättning för forskning inom genusrätt är att ifrågasätta rätten, det som är taget för givet, det som är uttryckt i lagtext etc. och vad detta har för påverkan på kön Teori och metod Genusrättsvetenskaplig forskning omfattar flera olika teorier och metoder och därmed anses det nödvändigt att förklara och beskriva dessa grundligt. Det föranleder att teori och metodavsnitten i genusrättsvetenskapliga analyser blir omfattande. 79 Genusrättsvetenskapen karaktäriseras av nyttjandet av flera teorier och metoder, förflyttningen mellan olika ämnesområden och dess teoretiska samt praktiska inslag. De praktiska inslagen utgörs dels av fastställande av gällande rätt och dels empiriska inslag. 80 Med empiri avses iakttagelser av verkligheten 81 och brukas i genusrättsvetenskapen såtillvida utifrån en studie av rättens funktion, exempelvis hur lagstiftningen efterlevs, dess tillämpning eller hur den verkställs. 82 Ytterligare exempel på empiriska inslag i genusrättsvetenskapen följer av studien av lagstiftningens effektivitet och efterlevandet av dess syfte. De teoretiska inslagen består av flera olika teorier och förklaringsmodeller vilka är distinkt preciserade. 83 Sammantaget kan således säga att genusrättsvetenskapens grundval bygger på att kunskapen är konstruerad och kontextuell 84 vilket innebär att kunskapen som finns är konstruerad av människan det är människan som har format rätten Rättskällor Genusrättsvetenskapen förmedlar ett öppet förhållningssätt till det material som skall ligga till grund för forskning/analys av rätten. 86 Det motiveras utifrån synen på åtskilliga rättskällor och rättskälleläror brukas. Man förkastar det strikta förhållningssättet till rättskällor och rättskälleläror som finns inom rättsvetenskapen. 87 Sålunda föranleder ett öppet förhållningssätt till rättskällorna en variation av kunskap under förutsättning att analysens syfte är att studera rätten och dess konsekvenser. 88 Rättskällorna i genusrättsvetenskaplig forskning utgörs av b.la. FN:s konventioner (särskilt konventionerna om barn och kvinnors rättigheter), empiriskt material i form av enkätundersökningar, underrättspraxis för att påvisa och problematisera handlandet i rättstillämpningen samt de traditionella rättskällorna Gunnarsson, Svensson. Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s. 156 ff. 88 Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s

21 3.3.3 Rättsdogmatisk metod inom genusrättsvetenskapen Det nämndes tidigare att genusrättsvetenskapen inte har någon förutbestämd metod utan att det tillämpas flera olika metoder. Rättsdogmatisk metod kan också förekomma vid genusrättslig forskning i den mån det handlar om att tolka och analysera de rättskällor som finns Rättstolkning Rättstolkning används vid identifierandet av det juridiska spörsmålet. Centralt för genusrättsvetenskapen är att förståelsen för världen och för rätten grundar sig i den språkliga betydelsen vilket innebär att förståelsen för världen sker genom språket. 91 Förekomsten av empiriskt material inom genusrättsvetenskapen resulterar i att förevarande material också blir föremål för tolkning. Det används flera metoder för att tolka det empiriska material som används. Som empiriskt material i detta avseende kan rättsfallsmaterial tas som exempel varvid tolkning sker av mönstena i rättstillämpningen. 92 Rättstolkning ur ett genusrättsligt perspektiv innebär således att vissa värden blir betydelsefulla vid tolkningen av rätten. Genusrättsvetenskapen har ambitionen att synliggöra hur tolkningen sker i rättstillämpningen och inbegriper att vetenskapen åsyftar att ge upphov till att fler tolkningsmetoder bör vägas emot varandra och att användningen av en viss tolkningsmetod bör motiveras. 93 Inom genusrättsvetenskapen finns konventions eller fördragskonform tolkningsmetod vilket innebär att tolkning av en nationell regel argumenteras utifrån en internationell konvention med bakgrund i att den nationella regeln blir föremål för en mer omfattande tolkning. 94 Genusrättsvetenskapen använder sig också av de tolkningsmetoder som används inom rättsvetenskapen för att tolka rättsliga texter. Därefter analyseras resultaten av det tolkade materialet vilket innebär att genusrättsvetenskapen åsyftar att tolkningen inte ska tas för givet och därför krävs det att resultaten blir föremål för ytterligare tolkning som går utöver den tolkning som rättstillämparen gjort Förhållandet till värden, neutralitet och objektivitet Synsättet att rätten är formad utav människor möjliggör för genusrättsvetenskapen att se rätten som ett normkomplex präglat av föreställningar, ställningstaganden och värderingar omvandlade till begrepp, principer och regler. 96 Rättens objektivitet ifrågasätts och det blir istället av betydelse att påvisa rättens subjektivitet och ensidighet, detta mot bakgrund av att rätten ska ses som en social konstruktion för att kunna uppnå syftet att tillgodose olika intressen och behov inom ramen för kunskapsfältet Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s

22 Enligt Svensson bör rätten ses som en föreställning och som grund för mänskliga normer vilka är baserade på värden. Detta synsätt tydliggör att rätten är konstruerad av människan och därmed inte kan anses vara värdeneutral. 98 Rättsvetenskapen ur ett genusperspektiv förhåller sig med andra ord till värden, har ett subjektivt förhållningssätt till rätten och anser att det inte finns kunskap som är fullständigt objektiv. 99 Detta knyter an till den genusrättsvetenskapliga utmaningen nämligen att påvisa att rätten inte är föremål för neutralitet eller objektivitet på det sätt som förespråkas utan att det är av betydelse att synliggöra de dolda värderingar som ligger till grund för den del av rätten som berör begreppet kön. 100 Samhällets värderingar påverkar rätten vilket gör rätten till ett öppet system och om rättsliga texter läses ur flera perspektiv kan det således påvisas att det föreligger känslomässiga uttryck i rättsliga resonemang. Det är därför inte möjligt att avgränsa rätten från mänsklig subjektivitet. 101 Detta kan förstås med att rätten är föremål för tolkning och att tolkningen sker av människor, att rätten tillämpas av människor och rättens effekter påverkar människor samt att rätten styr hur människorna agerar utifrån samhällets ideologi. 102 Sammanfattningsvis föreligger ett samband mellan rätten och moralen samt dess påverkan av sociala, ekonomiska och politiska faktorer. 103 Då rätten utgör en form av maktutövning är det ofrånkomligt att den inbegriper ställningstaganden. Vid rättstolkning är det av betydelse att tydliggöra för utgångspunkter, antaganden och metoder för att möjliggöra transparens i framställningen Svensson, Genus och rätt, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s Gunnarsson, Svensson, Genusrättsvetenskap, s Korling, Zamboni, Juridisk metodlära, s

23 4. Diskriminering 4.1 Inledning Det här kapitlet är föremål redogörelse av DiskL avseende diskriminering på grund av kön. Redogörelsen tar utgångspunkt i de regleringar som rör direkt diskriminering på grund av kön i arbetslivet nämligen lönediskriminering på grund av kön. 4.2 Bakgrund Jämställdhetspolitiska mål och EU-direktiven om könsdiskriminering initierade framställningen av en enhetlig diskrimineringslagstiftning. 105 Arbetet med en sammanhållen DiskL motiverades av en mer effektiviserad och omfångsrik lagstiftning för att motverka brott mot mänskliga rättigheter. 106 I propositionen till DiskL framgår det att syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön { } Lagen ersätter jämställdhetslagen (1991:433) och sex andra civilrättsliga lagar. DiskL trädde i kraft den 1 januari år 2009 och reglerar förbud mot diskriminering. Innan år 2009 fanns det redan lagstadgade regler om diskriminering och den första diskrimineringslagen tillkom år 1979 och benämndes jämställdhetslagen vars syfte var att motverka diskriminering mellan män och kvinnor samt att främja lika rättigheter Under samma tidsepok, bara några år tidigare, infördes ett grundlagsskydd mot könsdiskriminering i RF, nuvarande 2 kap. 13 RF. 4.3 Kön Kön utgör en av de sju diskrimineringsgrunderna i DiskL, vilket framgår av 1 kap. 1 DiskL. Begreppet kön uttrycker att någon är kvinna eller man och även den som har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Innebörden av kön i enlighet med 1 kap. 5 DiskL utgörs sålunda av om personen vid födelsen eller vid ett senare tillfälle tillhör ett manligt respektive kvinnligt kön Diskriminering två typer Det finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering och indirekt diskriminering. Detta stadgas i 1 kap. 4 DiskL Direkt diskriminering Med direkt diskriminering avses att någon missgynnas på grund av sitt kön, att en man eller kvinna behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats sämre än någon av motsatt kön i en situation som är jämförbar. Missgynnas, jämförbar situation och orsakssamband utgör de objektiva rekvisiten i lagtexten SOU 2004:55 s. 15 ff. 106 SOU 2006:22 s Göransson, Flemström, Slorach, Diskrimineringslagen, s SOU 2006:22 s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s

24 4.4.2 Missgynna Att någon missgynnats innebär att det uppstått en faktisk förlust eller att det uppkommit någon form av obehag för en fysisk person. Skadan eller obehaget skall utgöra en negativ effekt för den enskilde Jämförbar situation Bedömningen av om den enskilde missgynnats görs i ytterligare ett steg utifrån en jämförelse mellan den individ som blivit diskriminerad på grund av sitt kön med en annan person av motsatt kön som har gynnats i en liknande situation. 111 I prop. till DiskL framgår det att det här är en grund för att lika fall skall behandlas lika. Jämförelsen kan ske utifrån en förfluten tid och det är även möjligt med en hypotetisk jämförelse. Om det vid jämförelsen uppstår en avvikelse, att behandlingen av individerna är olika är det fråga om diskriminering. 112 I fall av könsdiskriminering är huvudregeln att två individer av motsatt kön skall bli föremål för jämförelsen för att omfattas av den diskrimineringsgrundande karaktären Orsakssamband För att direkt diskriminering skall föreligga krävs det också att det finns ett samband mellan handlingen och grunden för diskriminering. Kravet utgörs av att den som utfört handlingen är medveten om diskrimineringsgrunden för att handlandet skall ge upphov till en diskrimineringsgrund Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering stadgas i 1 kap. 4 2 p. DiskL och innebär ett missgynnande som resulterar i vissa effekter som uppstår när en viss bestämmelse eller ett visst förfaringssätt tillämpas. Bestämmelserna och/eller förfaringssättet framstår som neutralt men kan missgynna personer på grund av exempelvis kön Missgynnande Rekvisitet missgynnande i indirekt diskriminering skiljer sig inte från rekvisitet missgynnande i direkt diskriminering. Det innebär således att någon lider faktisk förlust, att det uppstår ett visst obehag för en person eller annan nackdel. Skillnaden mellan direkt diskriminering och indirekt diskriminering utifrån missgynnanderekvisitet är att den senare tar fasta på att tillämpning av bestämmelser eller att ett visst förfaringssätt gör att den enskilde missgynnas även om det framstår som neutralt Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s Prop. 2007/08:95 s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s Fransson, Stüber, Diskrimineringslagen, s Göransson, Flemström, Slorach, Diskrimineringslagen, s