Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet"

Transkript

1 R 3791/ Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 december 1997 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Räkna med mångfald! Förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet m m, SOU 1997:174. Med anledning härav anför advokatsamfundet följande. Det skall inledningsvis noteras att samfundet samtidigt till statsrådet och chefen i Arbetsmarknadsdepartementet avger yttranden över betänkandena Förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, SOU 1997:175 och Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, SOU 1997:176. Sammanfattning Samfundet tillstyrker lagförslaget i väsentliga delar och då framförallt det utökade skyddet mot direkt och indirekt diskriminering. I vissa avseenden ifrågasätter samfundet förslaget. Det gäller bl.a. den omfattande, och som motiven får uppfattas, skadeståndssanktionerade utredningsskyldighet som åläggs arbetsgivare vid misstanke om trakasserier från arbetskamraters sida. Flertalet arbetsgivare torde sakna förutsättningar att göra en sådan utredning. Vidare innebär förslaget i praktiken att arbetsgivare, under vitessanktion, skall annonsera all nyrekrytering externt. Detta är ett alltför långtgående krav. Yttrandet berör vissa lagtekniska aspekter och ett önskemål om tydligt formulerade preskriptionsbestämmelser.

2 2 Behovet av ny lagstiftning Det har anförts mot den nu gällande lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet att den är ineffektiv och svår att tillämpa. Kritiken grundas bl.a. på att den bara träffar direkt diskriminering i samband med att någon anställs. Bara ett mål har prövats i arbetsdomstolen sedan lagen trädde i kraft. I det målet ansågs inte det vara styrkt att en arbetssökande diskriminerats. Samtidigt är det sannolikt - för att inte säga uppenbart - att det förekommer etnisk diskriminering inom arbetslivet. Denna drabbar troligen främst de arbetssökande. Etnisk diskriminering i arbetslivet är oacceptabel. Advokatsamfundet anser också att en etnisk mångfald är gynnsam båda för arbetslivet och samhällslivet i stort. Sverige är därtill folkrättsligt förpliktat att på ett effektivt sätt motarbeta etnisk diskriminering i alla dess former i det svenska samhället. Detta följer både av FNs konventioner om rasdiskriminering, om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och om medborgerliga och politiska rättigheter, ILOs konvention nr 11 om diskriminering (anställning och yrkesutövning) - jfr också ILOs konvention nr 143 -, Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och den europeiska sociala stadgan, samt slutligen av Sveriges medlemskap i EU (EGs rättsakter förutsätter bl.a. bundenhet av t.ex. Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna; Amsterdamfördraget förtydligar också EG-rätten på den punkten). Flertalet länder med rättssystem liknande vårt har lagstiftning mot etnisk diskriminering som träffar både direkt och indirekt diskriminering. Det skall tilläggas att man inte bör göra åtskillnad mellan diskriminering på grund av kön, nationalitet inom EU eller beroende på etniskt ursprung i allmänhet. Detta innebär att skyddet mot etnisk diskriminering inte bör vara svagare än jämställdhetslagens eller Romföredragets motsvarande regler. Enligt advokatsamfundets uppfattning finns det alltså starka skäl att förorda en mer effektiv lagstiftning mot etnisk diskriminering. 1-3 i förslaget Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslaget som följer systematiken i jämställdhetslagen. Beträffande legaldefinitionen i 3 bör påpekas att utredningen, som ett exempel på diskriminering, nämner det hypotetiska fallet att en arbetsgivare, på felaktiga grunder, tror sig särbehandla personen av etniska skäl. Det kan till exempel vara fråga om en etniskt svensk kvinna som på grund av giftermål har ett afrikanskt namn. Enligt samfundets mening är definitionen i 3 adekvat ( etnisk tillhörighet ). Det nämnda exemplet skulle därigenom inte vara ett exempel på etnisk diskriminering.

3 3 Aktiva åtgärder, 4-8 i förslaget Bestämmelserna motsvarar 3-4, 6, 8 och 12 i jämställdhetslagen. Samfundet har i och för sig inga erinringar mot förslagen. Det bör dock påpekas att det är svårare att utforma skyldigheter för en arbetsgivare vad gäller etniska förhållanden på arbetsplatsen än vad som gäller jämställdhet. Det beror inte minst på att det är betydligt lättare att se och konkretisera problemen när det är fråga om jämställdhet mellan män och kvinnor än när det gäller etniska faktorer som kan vara svåra att definiera och som på många arbetsplatser är ovanliga. Det är därför viktigt, inte minst med tanke på sanktionsregeln i 29, att en arbetsgivares skyldighet beskrivs konkret och att arbetsgivaren får klart för sig vilka skyldigheter som åvilar honom. I fråga om 5 måste man dra slutsatsen av den allmänna motiveringen att det som avses är särskild hänsyn och särskilda arrangemang för arbetstagaren med t ex religiöst motiverade krav eller vanor. Ett uppmärksammat exempel var den sikhiske spårvagnsföraren i Göteborg som förbjöds att köra spårvagn iförd turban. Om man kommer åt en sådan rigid och omotiverad inställning hos en arbetsgivare med den föreslagna regeln är det välkommet. I 6 sägs att en arbetsgivare skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra trakasserier. Motsvarande regel i jämställdhetslagen är formulerad så att arbetsgivaren skall verka för att inte arbetstagare utsätts för sexuella trakasserier. Det är lämpligt att samma formulering används och samfundet förordar den som finns i jämställdhetslagen. Enligt 7 skall arbetsgivare verka för att anställningar söks av personer med olika etnisk tillhörighet. Eftersom det är en vitessanktionerad regel är det viktigt att det är tydligt vilka arbetsgivarens skyldigheter är. Enligt den allmänna motiveringen kan denna skyldighet framförallt uppfyllas genom formalisering av rekryteringsförfarande. Samfundet är tveksamt mot en sådan ordning som i praktiken kan uppfattas som en vitessanktionerad skyldighet att externannonsera alla nyanställningar. Visserligen skulle en omfattande externrekrytering kunna minska risken för etnisk diskriminering. Men å andra sidan skulle annonser för alla nyanställningar i många fall medföra att hundratals sökande anmälde sig. Detta skulle vara ett alltför betungande åliggande. Den föreslagna paragrafen kan accepteras som en normskapande bestämmelse, men det är tveksamt om den bör vara vitessanktionerad. DO kan exempelvis begära överläggningar med arbetsgivare som konsekvent och medvetet underlåter att anställa personer som tillhör etniska minoritetsgrupper.

4 4 Skyddet mot direkt eller indirekt diskriminering, 9-11 i förslaget Förslaget är betydligt mer långtgående än gällande rätt på så sätt att det dels inte förutsätts något syfte hos arbetsgivaren att diskriminera för att förfarandet skall vara diskriminerande i lagens mening ock dels att också indirekt diskriminering omfattas. Härigenom blir skyddet effektivare. Det är viktigt att diskriminering blir rättsstridig även om ett anställningsbeslut inte fattas och att även indirekt diskriminering omfattas av skyddet. Frågan är dock om diskrimineringsförbudet skall vara strikt. I betänkandet nämns den situationen att en utländsk person med svenskt namn söker en anställning utan att kallas till intervju och något telefonsamtal eller annan direkt kontakt förekommer inte heller mellan arbetsgivaren och den arbetssökande. Om denne är mer kvalificerad än en annan arbetssökande, som får anställningen, föreligger otvivelaktigt diskriminering så som förslaget är utformat. Detta är inte rimligt. Lagen måste vara utformad så att det krävs någon brist i arbetsgivarens anställningsförfarande för att etnisk diskriminering skall anses ha förelegat. Förslaget innehåller vissa objektiva rekvisit, som skall vara uppfyllda. Frågan är då hur motfakta skall hanteras. Utredningen skiljer å ena sidan mellan etniskt förknippade omständigheter som t ex att en församling inte vill anställa en person av en annan trosuppfattning eller att en person av religiösa skäl inte vill utföra vissa vanligt förekommande arbetsuppgifter och å andra sidan de fall som är upptagna i de undantagsregler som är formulerade i 9 andra stycket. Enligt förslaget skall den första typen av omständigheter vägas in i bedömningen av om en arbetstagare eller arbetssökande har behandlats mindre förmånligt än andra arbetstagare av annan etnisk bakgrund. Denna metod är godtagbar. Den föreslagna bevisregeln är godtagbar. Det skall påpekas att även den föreslagna regeln kan vara svår att klara av för en arbetssökande om arbetsgivarens utredning brister i transparens, jämför domarna i EG-domstolen i fallen Enderby och Danfoss. Skyddet mot indirekt diskriminering är välmotiverat. Det är ofta genom att ställa upp förment neutrala, men icke relevanta, krav för en anställning som en arbetsgivare kan styra rekryteringen på ett diskriminerande sätt. Skydd mot etniska trakasserier, Lagtekniskt borde 12 föras över till trakasseriavsnittet. Det är inte helt klart hur etniska trakasserier yttrar sig i bestående anställningsförhållanden och hur vanliga de är. Sådana trakasserier som yttrar sig i oförmånlig arbetsledning omfattas delvis av diskrimineringsreglerna. Utredningen nämner framförallt ovilja från arbetsgivarens sida att förstå etniska och religiösa särdrag. Det är möjligt

5 5 att det är ett större problem med trakasserier från arbetskamraterna, men samtidigt svårare att komma åt. I fråga om bestämmelse enligt 13 har sig samfundet inte bekant hur motsvarande regel i jämställdhetslagen utfallit. Samfundet befarar emellertid att bestämmelsen inom förevarande område skulle kunna verka anställningshämmande särskilt i små och medelstora företag och ifrågasätter därtill om arbetsgivaren utan vidare har rätt att tillhandahålla uppgifter såsom föreskrivs. Samfundet är tveksamt till utredningens ganska långtgående krav på arbetsgivaren, särskilt i 15, att bedöma och utreda trakasserier från arbetskamraternas sida. Självfallet skall det ställas stora krav på arbetsgivaren att ingripa om han får kännedom om trakasserier; det är t ex självklart att en arbetsgivare som inte reagerar mot tydliga tecken på t ex rasistiska tendenser på arbetsplatsen skall kunna bli skadeståndsskyldig som om han själv hade trakasserat arbetstagaren. Men förslaget, som det är formulerat, måste närmast tolkas som att arbetsgivaren får rätt kvalificerade polisiära och juridiska utredningsuppgifter, något som flertalet arbetsgivare inte är kvalificerade för. Men det är motiveringarna och inte lagtexten som är otydliga på denna punkt. Påföljder, Förslagen motsvarar liknande regler i gällande lag och i jämställdhetslagen med föranledda modifieringar. Att regeln om delat skadestånd slopas förefaller välmotiverat. Tillsyn av lagens efterlevnad, Samfundet hänvisar till vad som anförts i remissyttrandet om sanktioner mot att en arbetsgivare inte följt föreskrifterna i 5-7 i förslaget. Rättegången i diskrimineringstvister I sak har samfundet inga invändningar mot förslaget som i princip motsvarar vad som gällt tidigare med föranledda modifieringar. Vad gäller preskriptionsreglerna vill samfundet av principiella skäl framhålla följande. Preskriptionsreglerna är mycket komplicerade och skiljer sig i olika typer av tvister och också mellan olika berörda parter. Tekniken att generellt hänvisa till preskriptionsregler i olika paragrafer i såväl anställningsskyddslagen som medbestämmandelagen är svår att hantera för andra än inom området erfarna jurister. Detta lagförslag är ju dessutom framlagt i framförallt invandrares, som ofta kan ha begränsade svenska

6 6 språkkunskaper, intresse. Man borde därför överväga att överge tekniken med hänvisningar och i stället i varje lagtext ange vilka preskriptionsfrister som är aktuella. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Elisabet Fura-Sandström Lars Bentelius

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.

Advokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund. R-2006/0420 Stockholm den 26 september 2006 Till Justitiedepartementet Ju 2006/1926/IM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 24 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En

Läs mer

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget

Läs mer

11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:65

Regeringens proposition 2002/03:65 Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308). Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:477 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att i fråga om

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.

Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4. R-2010/1354 Stockholm den 15 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/7476/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 oktober 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet EU:s

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2013-01-15 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UPPSÄGNINGSTVISTER

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder. Förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering

Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

Ny diskrimineringslag 2009

Ny diskrimineringslag 2009 Ny diskrimineringslag 2009 Arbetslivet i vid bemärkelse Utbildning i vid bemärkelse Samhällsområdet i övrigt Offentliganställda Arbetslivet vem omfattas? Arbetstagare Arbetssökande Förfrågare Praktikanter

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01

Reviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01 Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -

Läs mer

Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier

Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier 2011 2013 Vindelns kommun Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier Övergripande mål Det övergripande målet för arbetet med

Läs mer

REMISSVAR Rnr 34.06. Till Justitiedepartementet. En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) Ju2006/1926/IM

REMISSVAR Rnr 34.06. Till Justitiedepartementet. En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) Ju2006/1926/IM Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-09-21 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 34.06 Till Justitiedepartementet En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Läs mer

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet; SFS 1999:130 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra

Läs mer

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling 1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn

Läs mer

Jonas Malmberg. Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten

Jonas Malmberg. Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten Jonas Malmberg Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten Av professor Jonas Malmberg, Sverige Arbetslivsinstitutet, Stockholm Sammanfattning Bevisfrågor i

Läs mer

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder HANDIKAPP OMBUDSMANNEN SFS nr: 1999:132 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Utfärdad: 1999-03-11 Ändring införd:

Läs mer

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Eberhard Stüber, Stockholm 24 maj 2012

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Eberhard Stüber, Stockholm 24 maj 2012 Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Eberhard Stüber, Stockholm 24 maj 2012 1. Presentation Rättvisesyn och diskriminering utveckling 2. Direkt och indirekt diskriminering - bevisregler

Läs mer

Stockholm den 11 maj 2012

Stockholm den 11 maj 2012 R-2012/0268 Stockholm den 11 maj 2012 Till Miljödepartementet M2011/3865/R M2012/113/R M2012/1005/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 januari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) REMISSVAR 1(6) Stockholm 9 september 2014 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad remiss. Utredningens

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Lars Lindberg - en introduktion Kort historik Påverkan 3 1992 Handikapp- utredningen 2006 Diskriminerings kommittén 2010 Hans Ytterberg- Bortom fagert

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Diskrimineringslag Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja likabehandling

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

EXAMENSARBETE. Etnisk diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivarens möjlighet att uppställa krav på arbetssökanden. Olga Lindfors 2015

EXAMENSARBETE. Etnisk diskriminering i arbetslivet. Arbetsgivarens möjlighet att uppställa krav på arbetssökanden. Olga Lindfors 2015 EXAMENSARBETE Etnisk diskriminering i arbetslivet Arbetsgivarens möjlighet att uppställa krav på arbetssökanden Olga Lindfors 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Stockholm den 30 november 2015

Stockholm den 30 november 2015 R-2015/1260 Stockholm den 30 november 2015 Till Socialdepartementet S2015/4694/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Barns

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun 2016 2018 Plan för jämställdhet och likabehandling Korsholms kommun 2016 2018 Behandlad i: Arbetarskyddskommissionen 20.10.2015 Samarbetskommittén 16.11.2015 Personalsektionen 24.11.2015 Kommunstyrelsen 19.1.2016

Läs mer

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER Visita arbetar för en besöksnäring fri från diskriminering Svensk besöksnäring ska kunna erbjuda en trygg och trivsam miljö för alla. Diskriminering av gäster på grund

Läs mer

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder 15 augusti 2001 NR. 23/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Det finns alltsedan 1 maj 1999 en lag som förbjuder

Läs mer

Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering

Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering Sidan 1 av 8 Policydokument Energibranschens arbetsplatser ska vara fria från diskriminering December 2006 EFA CF Ledarna SEKO Sif Sidan 2 av 8 Konstruktiv energianvändning Vi eldar inte för kråkorna.

Läs mer

Stockholm den 26 januari 2012

Stockholm den 26 januari 2012 Stockholm den 26 januari 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/8545/DOM Sveriges advokatsamfund har, inom ramen för i Justitiedepartementet pågående kartläggning av behovet att reformera nämndemannasystemet,

Läs mer

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Våra rättigheter diskrimineringslagen 24 Våra rättigheter diskrimineringslagen 4. Träff Mål för den fjärde träffen är att få förståelse för olika sätt att använda begreppet diskriminering få erfarenhet av att säga ifrån? (Plats för eventuellt

Läs mer

SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (A2014-2355-DISK)

SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (A2014-2355-DISK) Sid 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor gällande betänkandet; SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (A2014-2355-DISK) Sammanfattning Umeå universitet

Läs mer

Stockholm den 15 november 2012

Stockholm den 15 november 2012 R-2012/0934 Stockholm den 15 november 2012 Till Socialdepartementet S2012/2766/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 maj 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Psykiatrin

Läs mer

Stockholm den 28 oktober 2015

Stockholm den 28 oktober 2015 R-2015/1368 Stockholm den 28 oktober 2015 Till Socialdepartementet S2015/3232/SF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Skapa tilltro

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN Enligt den reviderade jämställdhetslagen som trädde i kraft 1.6.2005 hör det varje arbetsplats med 30 eller fler anställda till att utarbeta en jämställdhetsplan.

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

yid Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) SVENSKT NÄRINGSLIV Vår referens/dnr: Arbetsmarknadsdepartementet Niklas Beckman Dnr 216/2015

yid Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) SVENSKT NÄRINGSLIV Vår referens/dnr: Arbetsmarknadsdepartementet Niklas Beckman Dnr 216/2015 yid SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet 10330 STOCKHOLM Vår referens/dnr: Niklas Beckman Dnr 216/2015 Er referens/dnr: A201 5/02501/ARM 2016-02-01 Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

Läs mer

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Göteborg 22 februari 2012

Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Göteborg 22 februari 2012 Diskriminering Lagstiftning trender och rättsliga dilemman Göteborg 22 februari 2012 - Diskriminering ur ett filosofiskt, historiskt, internationellt och nationellt perspektiv - Diskrimineringsgrunder

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

lönekartläggning Så faller bitarna på plats Handlingsplan Bestämmelser & Praxis Likvärdiga Arbeten Lika Arbete SAMVERKAN

lönekartläggning Så faller bitarna på plats Handlingsplan Bestämmelser & Praxis Likvärdiga Arbeten Lika Arbete SAMVERKAN Lönekartläggning Så faller bitarna på plats Handlingsplan SAMVERKAN Sakliga lönekriterier LÖNESÄTTNING SUMMERING av lönekartläggning Bestämmelser & Praxis Likvärdiga Arbeten Kartläggning & ANALYS ÅTGÄRDA

Läs mer

Advokatsamfundet tillstyrker förslaget i huvudsak, men anser att det måste kompletteras i flera avseenden.

Advokatsamfundet tillstyrker förslaget i huvudsak, men anser att det måste kompletteras i flera avseenden. R-2007/0975 Stockholm den 27 september 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/6426/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 juli 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Civilrättsliga

Läs mer

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige

Läs mer

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

DOM 2010-02-25 Jönköping

DOM 2010-02-25 Jönköping 1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box

Läs mer

Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.

Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotte Lindholm 2014-11-24 Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. Inledning Syftet med en övergripande mångfaldsplan

Läs mer

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson

Kollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra

Läs mer

Lönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark

Lönekartläggning. Lönepåverkande faktorer. Vad säger den officiella lönestatistiken? Malmö Jonas Mörnås Bergmark Lönekartläggning Malmö Jonas Mörnås Bergmark 1 Vad säger den officiella lönestatistiken? Inkomst, lön och skillnad begrep som förvirrar Den viktigaste orsaken till löneskillnaden mellan kvinnor och män

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,

RP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, RP 67/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om likabehandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelsen om förfarande

Läs mer

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80 Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2012:80 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2012 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER. En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO.

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER. En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER En folder utarbetad av Visita i samverkan med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO. Visita arbetar för en besöksnäring fri från diskriminering Restauranger

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

Mångfald och jämställdhet

Mångfald och jämställdhet Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 19 Mångfald och jämställdhet Innehållsförteckning MÅNGFALDSPOLICY...2 Begreppsdefinition...2 Diskrimineringslagstiftningen...3 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY...4 Begreppsdefinition...4

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

en öppen bostadsmarknad

en öppen bostadsmarknad en öppen bostadsmarknad EN ANSVARS- TAGANDE BRANSCH Fastighetsägarna arbetar aktivt för en positiv samhällsutveckling. Genom att förebygga diskriminering vill vi ta samhällsansvar och hjälpa dig som är

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 december 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Redovisning

Läs mer

R 5514/1999 1999-08-19. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5514/1999 1999-08-19. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5514/1999 1999-08-19 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juli 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över promemoria om Finalitydirektivets

Läs mer

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine

Läs mer

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om diskriminering och trakasserier av anställda enligt diskrimineringslagen

Riktlinjer vid misstanke om diskriminering och trakasserier av anställda enligt diskrimineringslagen Sveriges lantbruksuniversitet Dokumentnamn Riktlinjer vid misstanke om diskriminering och trakasserier av anställda enligt diskrimineringslagen Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2011-01-30 Rektor

Läs mer

Olikheter är en styrka

Olikheter är en styrka Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-03 Närvarande: F.d. justitieråden Johan Munck och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Patientlag Enligt en lagrådsremiss den 23 januari

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Läget med planen för jämställdhet och likabehandling i 2010... 4 3. Jämställdhetsplan... 5 4. Plan för likabehandling... 6 5. Jämställdhet

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:111

Regeringens proposition 2006/07:111 Regeringens proposition 2006/07:111 Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. Prop. 2006/07:111 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 april 2007 Fredrik

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt

Läs mer

Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m.

Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. Lagrådsremiss Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 mars 2007. Sven Otto Littorin Karin Renman (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6)

Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6) 1 (6) YTTRANDE 2010-03-02 Dnr SU 302-2951-09 Regeringen (Justitiedepartement) 103 33 STOCKHOLM Remiss: En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87), (Ju2009/9053/L6) Stockholms universitet som har anmodats

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst 15 Motion 1977178:1351 a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst Statens avtalsverk-sav-äger enligt instruktion för ämbetsverket SFS 1965:642

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer