Medling i vårdnadstvister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medling i vårdnadstvister"

Transkript

1 Karin Nordenmalm Tove Phalm Medling i vårdnadstvister Med fokus på Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet Mediation in custody disputes With a focus on how Värmlands district court works with the mediation institute Rättsvetenskap C-uppsats Termin: VT 2014 Handledare: Nick Dimitrievski

2 Sammanfattning År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet. Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol. Om samarbetssamtalen inte leder till en överenskommelse mellan föräldrarna kan frågan om medling väckas av domstolen. Medling förordnas i de fall där domstolen anser att en samförståndslösning mellan föräldrarna kan nås. En medlare utses då som ska verka för att föräldrarna når en överenskommelse som är förenlig med barnets bästa. Denna framställning har två syften. Det första är att beskriva medlingsinstitutet 1 utifrån gällande rätt. En beskrivning ges av vad medling är, hur det går till och när det används. Vidare belyses skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att undersöka hur medlingsinstitutet används av Värmlands tingsrätt. En jämförelse görs då mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet. Därmed undersöks i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt. Användandet av medlingsinstitutet har visats minska i Värmlands tingsrätt och därmed undersöks det vilka faktorer som kan ligga bakom detta. Användandet av medlingsinstitutet vid Värmlands tingsrätt undersöks med hjälp av intervjuer med en rådman och två medlare. Det diskuteras då vilka positiva effekter medlingsinstitutet har och hur domarnas arbete påverkar användandet av medlingsinstitutet. Det har då visats att domarnas inställning spelar en viktig roll för antalet förordnanden av medling. En undersökning av vårdnadsmål där medling förordnats vid Värmlands tingsrätt görs och därefter diskuteras vilka faktorer som kan ligga bakom ett lyckat eller misslyckat medlingsförfarande. Det har visats att medling har positiva effekter även vid de mål där föräldrar inte kommit överens under medling, då föräldrarna ofta kommer överens i ett senare skede i tvisten. 1 Medlingsinstitutet är ett begrepp som används inom det familjerättsliga området. Detta begrepp betyder samma sak som medling och innebär att en medlare utses för att försöka få parter att enas. 1

3 Förord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Nick Dimitrievski för hans hjälp att hitta ett intressant och lärorikt ämne för uppsatsen. Han ska även tackas för all hjälp och goda råd vid utförandet av denna uppsats. Vi vill även tacka rådmannen Jan Lindblad, verksam vid Värmlands tingsrätt, för intervjun och den tid han lagt ner på att besvara våra frågor. All övrig personal vid Värmlands tingsrätt och särskilt arkivarien ska tackas för all hjälp. Vi vill vidare tacka medlaren Micaela Hoppe för den givande intervjun och den tid hon lagt ner på att ge oss information om medlingsinstitutet. Även medlaren Eva Cederström ska tackas för den tid hon lagt ner på att besvara våra frågor. Karlstad den 24 maj 2014 Tove Phalm och Karin Nordenmalm 2

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning till uppsatsens metodologi Något om rättsdogmatisk metod Något om rättsociologisk metod Något om kvalitativ intervjumetod Avgränsningar Disposition Barnets bästa Inledning FN:s barnkonvention med utgångspunkt i principen om barnets bästa Den svenska regleringen av principen om barnets bästa Bedömning av barnets bästa Allmänt om bedömningen av barnets bästa utifrån gällande rätt Allmänt om bedömningen av barnets bästa med utgångspunkt i rättsfall och Ryrstedts åsikter Singers åsikter om barnets bästa Sammanfattning av principen om barnets bästa Tillvägagångssätt i vårdnadstvister Inledning Domstolsprocessen i vårdnadstvister En överblick av domstolsprocessen i vårdnadstvister En fördjupning av förberedelsen till huvudförhandling En fördjupning av huvudförhandlingen Sammanfattning av tillvägagångssättet i vårdnadstvister Samarbetssamtal och medling ett jämförande perspektiv Inledning Historik Samarbetssamtal Hur fungerar samarbetssamtal Samtalens karaktär Avtal mellan föräldrar Sammanfattning av samarbetssamtal med utgångspunkt i gällande rätt

5 4.4 Medling Hur fungerar medling? Sammanfattning av medling med utgångspunkt i gällande rätt Sammanfattande kommentarer i ett jämförande perspektiv av samarbetssamtal och medling Medlingens praktiska metodik Inledning Domarens perspektiv Medlarens perspektiv Micaela Hoppe Eva Cederström Värmlands tingsrätts hantering av medlingsinstitutet Inledning Undersökningens upplägg Resultat av undersökningen Undersökning av rättsfall Genomgång av de mål där medling lyckats Genomgång av de mål där medling misslyckats Egen utvärdering av undersökta tingsrättsmål Ett praktiskt helhetsperspektiv utvärdering av Värmlands tingsrätts användning av medlingsinstitutet Inledning Slutsatser av Värmlands tingsrätts användning av medlingsinstitutet Värmlands tingsrätts praktiska användning av medlingsinstitutet Hur kan domarnas inställning påverka antalet förordnanden av medling? Vilka positiva effekter kan ett misslyckat medlingsförsök ha? Generella slutsatser om medlingsinstitutet Egna åsikter och de-lege-ferenda-resonemang Slutord Källförteckning

6 Förkortningslista Barnkonventionen Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter FB Föräldrabalken (SFS 1949:381) EU Europeiska unionen FT Förvaltningsrättslig tidskrift HD Högsta domstolen HovR:n Hovrätten NJA Nytt juridiskt arkiv NWT Nya wermlands tidning Prop. Proposition RB Rättegångsbalk (SFS 1942:740) RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SoL Socialtjänstlag (SFS 2001:453) SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk juridisk tidskrift 5

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund I dagens samhälle är det vanligt med separationer och skilsmässor och sedan år 1976 har antalet skilsmässor legat runt per år. 2 Mellan och barn per år har föräldrar som separerar. 3 Separationer kan leda till att smärtsamma konflikter uppstår mellan föräldrarna där både känslor och praktisk planering av vardagen kan komma att bli jobbiga faktorer och det är oftast barnen som drabbas värst. För att vardagen ska kunna fungera och vara hållbar i längden krävs det att föräldrarna kan samtala och komma överens gällande vardagens alla måsten och problem. Hos de föräldrar som inte kan komma överens kommer oftast barnen i kläm då de exempelvis får rollen att vara medlare åt föräldrarna. Barnen kan riskera att få en försämrad kontakt med båda föräldrarna och barnens tillvaro kan även försämras med avsaknad av lugn och ro. Vid separationer kan föräldrarna hamna i konflikt gällande vårdnad, boende och umgänge av barnen och föräldrarna kan då väcka talan i domstol för att lösa vårdnadstvisten. Statistik visar att i Sverige har sedan år 2009 till år 2013 ca mål om vårdnad, boende och umgänge väckts i domstol varav ca avgjordes. År 2013 väcktes ca mål om vårdnad, boende och umgänge i domstol varav avgjordes. 4 Sedan år 2006 kan domstolen förordna om medling i mål rörande vårdnad, boende och umgänge. Detta regleras i 6 kap. 18 a FB och bestämmelsen infördes för att lagstiftaren ville betona vikten av samförståndslösningar mellan föräldrar då det anses vara det bästa för barnet. 5 Medlingsinstitutet 6 i vårdnadstvister är ett relativt outforskat område och det finns därmed inte mycket information, undersökningar och statistik om medling. Förarbetena ger inte någon vägledning i de relevanta frågor som berör medling då det inte beskrivs hur medlingen ska gå till, vem som ska utses till medlare och vilken metod medlaren ska använda sig av. Därmed görs nu en närmare undersökning av detta. 1.2 Syfte och frågeställningar Med hänsyn till att medling är ett relativt outforskat område utan tydliga riktlinjer är medling i vårdnadstvister ett intressant område att utforska. Området berör såväl myndigheter som privatpersoner vilket gör att det är meningsfullt att undersöka medlingsinstitutet. Syftet med denna uppsats kan delas upp i två delar där det första är att fastställa gällande rätt avseende medling i vårdnadstvister. Vi kommer beskriva vad medling är, hur det går till och när det används. Vidare belyser vi skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att behandla gällande rätt i ett jämförelseperspektiv med hur Värmlands tingsrätt arbetar rent 2 SCB Rapport, Giftermål och skilsmässor, 2010, s SCB Rapport, Barn, föräldrar och separationer, s Domstolsverket, Domstolsstatistik 2013, s Prop. 2005/06:99, s Medlingsinstitutet är ett begrepp som används inom det familjerättsliga området. Detta begrepp betyder samma sak som medling och innebär att en medlare utses för att försöka få parter att enas i en tvist. 6

8 praktiskt med medling i vårdnadstvister. Syftet innefattar då att se vilka orsakerna till att medling misslyckas eller lyckas är, hur många fall medling förordnas i och vilka faktorer som kan påverka detta förordnande samt hur medling kan påverka en tvist. Detta ska då jämföras med det som framgår av lag och förarbeten. Detta görs då det finns ett regionalt intresse av medlingsinstitutet för att se i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt. De frågeställningar som ligger till grund för denna uppsats är: - Hur ska medling tillämpas enligt gällande rätt? - Hur går medlingsförfarandet till i praktiken? - Hur arbetar Värmlands tingsrätt rent praktiskt med medling i vårdnadstvister och vilka faktorer kan påverka användandet av medlingsinstitutet? 1.3 Metod och material Inledning till uppsatsens metodologi I detta avsnitt redogörs för de tre metoder som används i uppsatsen. I avsnitt redogörs för första metoden som är den rättsdogmatiska metoden. Denna metod används för att tolka, beskriva och systematisera gällande rätt. Det praktiska användandet av medlingsinstitutet undersöks med hjälp av den rättssociologiska metoden och den kvalitativa intervjumetoden. I avsnitt redogörs för den rättssociologiska metoden. Med hjälp av denna metod undersöks hur Värmlands tingsrätt arbetar praktiskt med medlingsinstitutet och hur medling går till rent praktiskt. Detta undersöks bland annat genom intervjuer av en rådman och medlare. För att kunna genomföra intervjuerna används den kvalitativa intervjumetoden, som presenteras i avsnitt Denna metod används för att kunna arbeta fram relevanta frågor som ska ställas på rätt sätt Något om rättsdogmatisk metod I denna uppsats används den rättsdogmatiska metoden i kapitlena 2, 3, 4 och 7. Metoden används även i avsnitt 6.4 där en undersökning av mål där medling förordnats görs. Vid användandet av den rättsdogmatiska metoden har vi använt oss av de allmänt accepterade rättskällorna, dvs. lagstiftning, rättspraxis, lagförarbeten och rättsvetenskaplig doktrin. 7 Detta system benämns som rättskälleläran. 8 Rättsdogmatikens uppgift är att skapa ett rättssystem och därmed systematisera gällande rätt. Rättsdogmatiken är bunden till ett system av rättskällor som skapar en viss maktutövning. Den som utför en rättsdogmatisk argumentation hindras dock inte från att gå utanför vad som är gällande rätt och därmed skapa ett bredare perspektiv för att finna ideala lösningar. I ett rättssystem är det lagstiftaren som stiftar lagar, domaren som dömer och rättsdogmatikern som skapar ett normativt system där lagarna och domarna ges en mening. 9 Rättsdogmatikerns uppgift är dock kanske inte lika viktig som 7 Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Jareborg, SvJT 2004, s. 4. 7

9 domarens och lagstiftarens, men rättsordningen skulle inte vara densamma och betydligt sämre om rättsdogmatikern inte fanns. Att rättsdogmatiken skapar rättsordningen är nödvändigt då detta skapar förutsebarhet. Detta medför att enskilda får en bättre rättssäkerhet och att myndigheter enklare kan kontrolleras vilket skapar rättstrygghet. 10 Rättskälleläran fastställer vilka rättskällor som ska, bör och får beaktas. Dessa rättskällor följer en auktoritär ordning där rättskällor som ska följas behandlas först. De rättskällor som ska följas är lagar och föreskrifter. 11 I uppsatsen används lagar i första hand för att fastställa hur de primära källorna reglerar medlingsinstitutet. Därefter ska de rättskällor som bör beaktas behandlas. Dessa är prejudikat, lagars förarbeten, vissa sedvänjor, vissa rättsgrundsatser så som pacta sunt servanda och internationella konventioner. I uppsatsen behandlas förarbeten och internationella konventioner för att ge en fördjupad förklaring till regleringen avseende medlingsinstitutet. Efter detta behandlas de rättskällor som får beaktas. Exempel på rättskällor som får beaktas i den juridiska argumentationen är institutionella rekommendationer så som socialstyrelsens allmänna råd, litteratur, utländsk rätt och olika slags informellt material. 12 De rättskällor som används i uppsatsen är allmänna råd från socialstyrelsen, rapporter och juridisk doktrin. Detta för att ge en än mer fördjupad bild avseende medlingsinstitutet och för att få stöd i den juridiska argumentationen. Vid tolkning av en rättsregel finns det minst två olika tolkningsuppgifter som ska genomföras. Den första är en abstrakt uppgift där den generella regeln som är tillämplig i en rättstvist ska fastställas. Därmed ska regeln beskrivas och dess relevans i tvisten förklaras. Den andra delen är en mer konkret uppgift där uppgiften är att förklara hur rättsregeln ska användas i den aktuella tvisten. 13 Den viktigaste frågan inom den rättsdogmatiska metoden är dock att fastställa vad det rättsliga problemet egentligen är i en viss tvistesituation. 14 I denna uppsats har vi fört ett de-lege-ferenda-resonemang vilket innebär att vi har framfört lösningar på de problem som vi anser är olösta. Inom den rättsdogmatiska metoden är det viktigt att skilja på de-lege-ferenda och de-lege-lata. De-lege-lata-resonemangen innebär att en beskrivning av rättsläget görs. Det är därmed viktigt att göra klart för läsaren när vilket av dessa slags resonemang förs i texten. 15 I den rättsdogmatiska metoden är kravet på vetenskaplig akribi ett viktigt moment. Akribi innebär noggrannhet där författaren ska redovisa underlaget på ett noggrant och exakt sätt. En rättsdogmatisk analys kännetecknas av att hänvisningar till litteratur och praxis görs, vilket ger en ökad kontrollbarhet. För att läsaren ska få bättre insikt i den juridiska argumentationen är det viktigt att de argument som har stöd i rättskällorna separeras från argument som baseras på personliga värderingar Jareborg, SvJT 2004, s Peczenik, FT 1990, s Peczenik, FT 1990, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s

10 1.3.3 Något om rättsociologisk metod Den rättssociologiska metoden används i kapitel 5, 6 och 7. I kapitel 6 och 7 kompletteras den rättsdogmatiska metoden med den rättssociologiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i kapitel 6 då rättsfall undersöks. Den rättssociologiska metoden används även i detta kapitel då en undersökning görs av hur Värmlands tingsrätt arbetar praktiskt med medlingsinstitutet. Metoden används i kapitel 7 för att dra slutsatser utifrån de intervjuer som görs. Detta för att undersöka hur den gällande rätten faktiskt tillämpas av Värmlands tingsrätt och av medlarna. Den rättssociologiska metoden används även i kapitel 5 då intervjuer är en del av den rättssociologiska metoden. 17 För att analyser av rättsregler ska bli meningsfulla i ett samhällsvetenskapligt perspektiv krävs det mer än att enbart utgå från det rättsliga systemet. Därmed krävs det en undersökning som går utanför rätten för att fastställa vilken funktion de i allmänhet har. 18 Den rättssociologiska metoden är då tillämpbar och den används för att undersöka hur gällande rätt avseende medlingsinstitutet används rent praktiskt av Värmlands tingsrätt. På detta sätt kompletteras den rättsdogmatiska metoden med den rättssociologiska metoden. Rättssociologi behandlar relationen mellan rätt och samhälle. Rättssociologi blir rättsvetenskap när samhällsvetenskapliga metoder används för att undersöka ett rättsligt fenomen. På detta sätt blir rättssociologi en empirisk vetenskap medan rättsdogmatiken är en normativ vetenskap. 19 Gemensamt för rättssociologins och rättsvetenskapens arbetssätt är att de utgår från etablerade källor. Inom rättsvetenskapen finns det, som ovan nämnts, etablerade rättskällor som tillkommit i politisk ordning. Inom rättssociologin finns det kunskap och teorier som har sin grund i studier som undersöker olika samhällsområden. Detta görs genom att se hur dess verklighet ser ut och fungerar. Rättssociologins uppgift är att undersöka den gällande rätt som faktiskt tillämpas oberoende av vad rättskällorna, lagen inkluderad, föreskriver. Detta på grund av att rätten på papper är en sak och rätten i verkligheten är något annat. Därmed behövs inte bara kunskap om lagtexten i sig utan även kunskap kring området där rätten ska appliceras. 20 För att få denna kunskap tillämpas samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, exempelvis intervjuer Något om kvalitativ intervjumetod I förarbetena finns det inga tydliga riktlinjer för hur medling ska genomföras. 22 För att få svar på hur medling går till i praktiken krävdes intervjuer för att skapa en fördjupad bild av medling som instrument till att få föräldrar att enas. Intervjuer används inom den rättssociologiska metoden för att undersöka hur gällande rätt används praktiskt. För att arbeta fram frågor till intervjuerna krävs det ytterligare en metod; den kvalitativa intervjumetoden. På detta sätt kompletteras den rättssociologiska metoden. Den kvalitativa intervjumetoden 17 Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Korling och Zamboni, Juridisk metodlära, s Se avsnitt

11 används i kapitel 5 där svaren på frågorna som ställdes vid intervjuerna framgår. Frågorna som ställdes framgår i bilaga 1 och 2. För att undersöka hur den gällande rätten faktiskt tillämpas av Värmlands tingsrätt och av medlare intervjuas två medlare och en rådman som är verksam vid Värmlands tingsrätt. Den kvalitativa intervjumetoden ger kunskap om informantens, det vill säga medlarens och rådmannens, egna erfarenheter och tankar. 23 Målet med denna metod är att få nyanserade beskrivningar av olika aspekter av intervjupersonens livsvärld. 24 Den kvalitativa metoden handlar om informantens berättelser och egna ord och inte om att finna svar genom siffror. 25 Under intervjuerna fick informanterna en fråga som de sedan fick besvara utan begränsningar och informanterna gavs då möjlighet att beskriva sina egna tankar kring ämnet. Detta gjorde att informanterna ibland besvarade andra frågor som inte hunnit ställas i en annan fråga. Inför intervjun utarbetades en intervjuguide där en rad frågor ställdes upp som skulle täcka de områden som skulle undersökas. 26 Intervjuguiden handlar om att bryta ner problemområdet till konkreta teman och därefter utarbeta frågor. Frågorna ska ha sin utgångspunkt i uppsatsens syftesbeskrivning och de ska vara relevanta i förhållande till dessa. 27 De första frågorna som ställs ska inte vara känsloladdade utan de ska vara sakliga. Detta för att skapa förtroende hos informanten. De mer centrala frågorna bör ställas efter de sakliga och de frågor som handlar om informantens egna åsikter och tankar bör ställas i slutet. Detta upplägg av frågor kallas för områdesprincipen. 28 Vi började därmed med att ställa konkreta frågor om hur medlaren arbetar med medling. Därefter ställdes frågor om medlarens egna tankar och funderingar kring medling. Dessa frågor hade sin utgångspunkt i uppsatsens syftesbeskrivning och var relevanta i förhållande till syftet. Det finns olika typer av intervjumetoder inom den kvalitativa metoden och den som använts i denna uppsats är den ostrukturerade metoden. I den ostrukturerade metoden ska intervjuaren föra ett samtal med informanten där studiens frågor ska bli belysta. Informanten ska därmed besvara en frågeställning som handlar om en större sammanhängande företeelse. 29 Som exempel har vi ställt denna fråga till medlarna: Hur går medling till enligt ditt tillvägagångssätt?. 30 Intervjuaren kan även ha följdfrågor för att ge samtalet ytterligare stöd och dessa frågor kan informanten ibland svara på genom att svara på den i en annan fråga. 31 Intervjuarna har oftast uppställt ett schema för intervjun, men detta är oftast väldigt flexibelt. Även om det finns en lista på huvudfrågor som ska tas upp kan intervjun besvara ytterligare frågor på området. 32 I bilaga 1 och 2 finns ett antal huvudfrågor som ställts till de intervjuade personerna. Dessa frågor har besvarats ytterligare genom att de intervjuade personerna har berättat utförligt om medling utöver de frågor som ställdes. Intervjuerna i denna uppsats kan beskrivas som ett samtal där de intervjuade personerna fick berätta fritt kring ett antal frågor 23 Dalen, Intervju som metod, s Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa foskningsintervjun, s Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa foskningsintervjun, s Se bilaga 1 och Se avsnitt Dalen, Intervju som metod, s Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, s Se bilaga Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, s Hayes, Doing psychological research, s

12 där vissa av dem varit planerade i förväg och där vissa uppkom under samtalets gång. De intervjuade personerna har känt till syftet med intervjuerna. Inom den kvalitativa intervjumetoden krävs det att intervjuer görs med så många personer som behövs för att få svar på det som ska undersökas. Det finns inget bestämt antal men oftast är antalet lite för stort eller lite för litet i en sådan studie. Om antalet är för litet är problemet att det blir svårt att dra generaliserande slutsatser och att pröva hypoteser. Om antalet är för stort blir problemet däremot att inga ingående tolkningar går att göra. Det är undersökningens syfte som avgör hur många intervjupersoner som anses nödvändigt. 33 Hur stort antal personer som intervjuas kan variera beroende på den tid och de resurser som finns tillgängliga för undersökningen. 34 Som ovan nämnts har intervjuer genomförts med två medlare och en rådman. Detta antal bestämdes på grund av att undersökningens syfte besvarades genom dessa intervjuer. Dock hade fler personer kunnat intervjuas för att få en större insyn i det praktiska arbetet med medling. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att intervjua fler personer. Anledningen till att dessa medlare valdes var att de var verksamma vid Värmlands tingsrätt och har förordnats i flest antal mål. Dessa medlare fick olika antal frågor då vi ville ha en utförligare intervju med Micaela Hoppe då hon förordnats i flest antal fall vid Värmlands tingsrätt. Tidsbristen spelade in vid valet av vilka frågor som skulle ställas till Eva. På grund av detta ställdes mer generella huvudfrågor till Eva. Anledningen till att just Jan Lindblad valdes till att intervjuas var att han är rådman i mål om vårdnadstvister och är verksam vid Värmlands tingsrätt, vilket var den tingsrätt som denna uppsats skulle undersöka Tidigare användning av intervju som metod inom rättsvetenskapen Det är inte helt främmande att använda sig av intervjuer som kunskapskälla inom rättsvetenskapen. Gunnarsson och Svensson anger att vissa auktoritativa kunskapskällor är anpassade till ett samhälle där rätten och lagstiftningsmakten var avgränsad till den moderna nationalstaten. 35 Förr utgjorde nationen en avgränsning för lagstiftningsmakten, men så ser inte situationen ut idag. Rättsbildning som gäller för den svenska nationen sker inte bara i Sverige utan även inom EU och FN. Därmed går det inte att tala om en rätt utan numera finns det många rättssystem. Detta påverkar synen på rättskällorna och rättskälleläran vilket medför att den traditionella rättskällan inte längre fungerar utan det finns många rättskällor och rättskälleläror. Detta har påverkan på och ställer krav på forskaren och juristens metod- och materialval. 36 Syftet med denna uppsats är både att fastställa gällande rätt och att analysera rätten. Därmed används de nationella rättskällorna på ett friare sätt då olika källor kan ge olika typer av kunskap. Det handlar då inte endast om att använda ett normativt rättskällematerial utan även ett emperiskt material. 37 Intervjuer har tidigare använts inom rättsvetenskapen. Ett exempel på detta är vid en undersökning av bakgrunden till FN:s integrationsprocesser av 33 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, s Gunnarsson och Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson och Svensson, Genusrättsvetenskap, s Gunnarsson och Svensson, Genusrättsvetenskap, s

13 kvinnors mänskliga rättigheter. Därmed intervjuades personer som arbetade med frågor som var relevanta för integrationsprocesserna. 38 Med detta som bakgrund är den kvalitativa intervjumetoden en nödvändig metod för denna uppsats då användandet av gällande rätt ska analyseras. Intervjuer har även använts som metod vid en annan rättvetenskaplig undersökning. Robert Påhlsson använde sig av metoden vid en kartläggning av utländsk rätt samt av handläggningsrutinerna vid Riksskatteverket. Därmed intervjuades personer inom de nordiska skatteförvaltningarna och vetenskapsmän vid universitet i norden. Påhlsson anger att intervjuerna varit mycket informella som bäst kan beskrivas som samtal där jag ibland ställt frågor, av vilka endast en del varit planerade i förväg och ibland låtit dem jag talat med berätta fritt kring de frågor jag förklarat mig vara intresserad av. 39 Påhlssons beskrivning av tillvägagångssättet av intervjuer som metod, låter identsikt med det tilllvägagångssätt som används i denna uppsats. 1.4 Avgränsningar En avgränsning har gjorts gällande begreppen vårdnad, boende och umgänge där ingen utförlig beskrivning av dessa områden har framställts. Detta på grund av att uppsatsen skulle bli alltför djupgående då detta är områden som berör medling, men som inte behöver förklaras för att ge en sammanhängande bild av medling. 1.5 Disposition Efter det inledande kapitlet redogörs det i kapitel två för principen om barnets bästa. Det redogörs då för hur denna princip behandlas utifrån barnkonventionens tredje artikel där barnets bästa ska komma i främsta rummet. Därefter behandlas barnets bästa enligt svensk rätt. Avsnittet behandlar hur barnkonventionen har påverkat den svenska regleringen gällande denna princip och hur svensk lagstiftning därmed har utvecklats gällande barnets bästa. Sedan redogörs det allmänt för hur bedömningen av barnets bästa går till utifrån lagstiftning och rättsfall. Barnets bästa är en princip som ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Därmed är detta kapitel väsentligt för kommande kapitel då dessa berör beslut och samförståndslösningar som ska vara förenat med barnets bästa. Innan en redogörelse för medling och samarbetssamtal görs är det viktigt att redogöra för hur handläggningen av vårdnadstvister går till. Dessa båda samförståndsinstitut är en del av en vårdnadsprocess och därmed är det viktigt att förstå hela processens gång, dvs i vilket skede alla olika beslut tas. I det tredje kapitlet behandlas domstolens tillvägagångssätt vid handläggningen av vårdnadstvister. Därmed redogörs det för förberedelsen till huvudförhandling, beslut gällande vårdnads-, boende- och umgängesutredning (vårdnadsutredning) och dess genomförande samt huvudförhandlingens tillvägagångsätt. Redogörelsen för hur handläggningen av vårdnadstvister ska gå till berör medling och samarbetssamtal kortfattat. Därmed behandlar kapitel fyra dessa samförståndsinstitut och hur de används i förhållande till gällande rätt. Kapitlet behandlar historik, samförståndsinstitutens 38 Gunnarsson och Svensson, Genusrättsvetenskap, s Påhlsson, Rikskatteverkets rekommendationer, s

14 tillvägagångssätt och det avtal som föräldrarna kan sluta mellan varandra vid en överenskommelse. Slutligen görs en jämförelse mellan medling och samarbetssamtal. I kapitel fyra framkommer det att förarbetena inte ger några riktlinjer för hur medlingen ska genomföras rent praktiskt. Därmed behandlar det femte kapitlet hur medling fungerar utifrån ett praktiskt perspektiv. Detta för att undersöka medlingsinstitutet och hur det praktiskt används samt hur Värmlands tingsrätt arbetar med detta. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med en rådman och två medlare, vilka redovisas i detta kapitel. Efter att en genomgång har gjorts av hur beslutsprocessen i vårdnadsmål och hur medlingsförfarandet går till redogör det sjätte kapitlet för hur Värmlands tingsrätt arbetar med medling i vårdnadstvister. Därmed genomförs en undersökning av hur många vårdnadsmål som förordnas medling. Resultatet av undersökningen redovisas sedan och en utvärdering av de undersökta målen görs av författarna. I det avslutande kapitlet analyseras resultatet av undersökningen där en koppling mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medling görs. Här knyts alla kapitel samman genom att medlingsförfarandet analyseras utifrån flera olika aspekter. I kapitlet redogörs även för egna åsikter och ett de-lege-ferenda-resonemang förs. Slutligen knyts uppsatsen samman genom några avslutande ord om medlingsinstitutet. 2 Barnets bästa 2.1 Inledning Barnets bästa är en princip som från början tillkom genom barnkonventionen och som idag även har en viktig roll i svensk lagstiftning. I detta kapitel kommer vi behandla principen barnets bästa då den ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. 40 I avsnitt 2.2 behandlas barnkonventionen och dess reglering av barnets bästa. Därefter behandlar avsnitt 2.3 hur barnkonventionen har påverkat och utvecklat svensk lagstiftning. Vi har fokuserat på hur principen om barnets bästa har kommit till uttryck i 6 kap. FB och på vilket sätt principen ska ligga till grund för alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. I avsnitt 2.4 redogörs för hur bedömningen av barnets bästa går till utifrån gällande rätt och praxis. I kapitel 4 kommer vi att beröra medling i vårdnadstvister och där spelar barnets bästa en stor roll vid alla beslut. 2.2 FN:s barnkonvention med utgångspunkt i principen om barnets bästa Barnets bästa är en central princip i svensk lagstiftning och har sitt ursprung från barnkonventionen som antogs år Denna konvention erkänner barn som individer med egna rättigheter där utgångspunkten är barns speciella livssituation, behov och intressen. Bestämmelserna i konventionen är skapade utifrån barns sårbarhet och är ägnade att tydligt skydda barnet. Det finns flera artiklar som tar sikte på att skydda barns specifika behov i form av kontakt med föräldrarna, lek och omvårdnad. Barnets behov av att utvecklas lyfts fram i 40 Se avsnitt 2.3 med hänvisningar. 41 Prop. 1997/98:7, s

15 artiklarna som rör utbildning, vård och tillgång till information. 42 I konventionen har fyra grundläggande principer slagits fast. Dessa är förbud mot diskriminering av barn (art. 2), barnets bästa i främsta rummet (art. 3), rätten till liv (art. 6) och rätten att uttrycka sina åsikter (art. 12). Principen om barnets bästa kommer till uttryck i flera lagar i svensk lagstiftning och det är artikel 3 i barnkonventionen som ligger till grund för detta. 43 I artikel 3 framgår det att: 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. 3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. Denna artikel slår fast att barnet har grundläggande rättigheter. Att barnet har rättigheter innebär att någon annan har skyldigheter som medför plikter och ansvar som ska motsvara dessa rättigheter. 44 Skyldigheterna ska fullgöras av offentliga organ och privata sociala välfärdsinstitutioner där principen om barnets bästa ska gälla vid alla åtgärder som vidtas Den svenska regleringen av principen om barnets bästa År 1990 godkände Sverige barnkonventionen och blev därmed förpliktade att följa den. 46 Konventionen utgör dock inte svensk lag och svenska domstolar och myndigheter är därmed inte formellt bundna till den. Däremot måste domstolar och myndigheter tolka svensk lag mot bakgrund av konventionens bestämmelser och syfte. Lagstiftaren har även skyldighet att se till att svensk lag och konventionens artiklar överensstämmer med varandra. En genomgång av svensk lag gjordes i samband med godkännandet av konventionen och riksdagen kom då fram till att svensk lag till stor del överensstämde med konventionen. En parlamentarisk kommitté tillsattes för att genomföra en ny översyn av svensk lag i förhållande till konventionen och de hade även till uppgift att bringa klarhet i vad begreppet barnets bästa betyder. 47 För att barnkonventionen ska följas finns det en Barnombudsman som har till uppgift att kontrollera 42 Singer, Barnets bästa om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s Ewerlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar, s Singer, Barnets bästa om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, s Ewerlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar, s Ewerlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar, s Ewerlöf, Sverne, Singer, Barnets bästa om föräldrars och samhällets ansvar, s

16 Sveriges efterlevnad av barnkonventionen och även att driva på i genomförandet av konventionen. 48 År 2010 godkändes en ny strategi som hade syftet att stärka barnets rättigheter inom alla berörda områden och verksamheter på statlig och kommunal nivå. 49 Strategins utgångspunkt är de internationella överenskommelser som reglerar barns mänskliga rättigheter och störst fokus låg då på barnkonventionen. 50 Denna strategi innebär ingen omedelbar förändring utan strategins åtgärder förändras i takt med samhällsutvecklingen, omvärldsförändringen och kunskapen om barns levnadsvillkor. Strategin tillämpas på olika sätt beroende på vilken aktör som tillämpar den. 51 Någon övergripande regel gällande principen om barnets bästa fanns inte i föräldrabalken innan 1998 års vårdnadsreform. En ny paragraf, 6 kap. 2 a FB, skapades då för att barnets bästa skulle betonas ytterligare. 52 Barnkonventionen knöts därmed ihop med regleringen av vårdnad, boende och umgänge genom denna nya bestämmelse. 53 Bestämmelsen gavs en mer generell utformning som avsåg alla beslut enligt 6 kap. FB om vårdnad, boende och umgänge, dvs. domar, beslut av domstol och beslut av socialnämnden att godkänna eller inte godkänna avtal som föräldrarna har träffat. 54 Denna paragraf blev en portalparagraf om barnets bästa och utgör basen till de mer preciserade bestämmelserna i lagen. Barnets bästa ska alltid ligga till grund för alla bedömningar. 55 År 2006 ändrades paragrafen och har idag lydelsen: Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid - risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och - barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Innan ändringen hade paragrafen lydelsen att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid beslut. 56 Paragrafen fick sedan den nuvarande lydelsen att barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut. 57 Denna ändring gjordes då regeringen ansåg att innebörden av barnets bästa behövde uttryckas klarare i lagtexten (Hämtad ). 49 Prop. 2009/10:232, s Prop. 2009/10:232, s Prop. 2009/10:232, s Prop. 1997/98:7, s SOU 2005:43, s SOU 2005:43, s Prop. 1997/98:7, s Prop. 2005/06:99, s Prop. 2005/06:99, s Prop. 2005/06:99, s

17 2.4 Bedömning av barnets bästa Allmänt om bedömningen av barnets bästa utifrån gällande rätt När frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs ska barnets bästa komma i första hand, enligt 6 kap. 2 a FB. Denna bestämmelse markerar att barnets bästa ska finnas med som utgångspunkt vid bedömningen då det är barnets tillvaro och framtid som regleras. Oftast är det som är bra för föräldrarna också bra för barnet. Tillvaron bör fungera någorlunda för föräldrarna för att tillvaron ska fungera på bästa sätt för barnet. Slitningar kan annars uppstå och detta riskerar att gå ut över barnet på ett negativt sätt. Dock har inte frågor om vårdnad, boende och umgänge med rättvisa mellan föräldrarna att göra utan det är barnets intresse som står i fokus. 59 Enligt 6 kap. 2 a FB ska, vid bedömningen av vad som är barnets bästa, särskild hänsyn tas till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och hänsyn ska även tas till barnets vilja. Domstolen bör följa barnets önskemål om barnet har en bestämd uppfattning i frågan. Hänsyn ska även tas till om barnet har nått en sådan mognad att dess önskemål bör respekteras. I förarbetena framgår det att det inte går att ge ett generellt svar på när barnet nått en sådan mognad och det kan även vara svårt att avgöra barnets innersta önskan. 60 Domstolen ska ta hänsyn till barnets allmänna synpunkter, men detta ska vägas in i en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i målet. 61 Även risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller på annat sätt far illa ska beaktas. Syftet med denna reglering är att markera att barnet kan fara illa även vid övergrepp mot övriga familjemedlemmar. 62 Vid denna bedömning kan barnets grundläggande rättigheter som behandlas i 6 kap. 1 FB användas som hjälp. I denna paragraf framgår det att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Vad som anses vara barnets bästa finns inte preciserat i lagen. 63 Barnets bästa bedöms utifrån de individuella förhållandena och avgörs i varje enskilt fall. Denna bedömning ska bygga på en kombination av kunskap, erfarenhet som är beprövad och att barnet själv får ge sin åsikt. Barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling samt långsiktiga och kortsiktiga effekter för barnet ska så långt det är möjligt beaktas. 64 Dock är det i de flesta fall omöjligt att objektivt bestämma vad som är bäst för barnet och det är därmed domstolen och socialnämndens uppfattning, antaganden och bedömningar som är avgörande för fallet. Lagen reglerar vissa omständigheter som ska beaktas vid bedömningen, vilket är ett uttryck för att dessa omständigheter alltid måste beaktas. Det är även ett uttryck för det som lagstiftaren vill 59 Prop. 2005/06:99, s Prop 1994/95:224, s Prop 1994/95:224, s Prop. 2005/06:99, s SOU 2005:43, s Prop. 2005/06:99, s

18 uppmärksamma. Detta behöver däremot inte betyda att dessa omständigheter är viktigare än andra som inte är reglerade. 65 Att domstolar och socialnämnder tydligt redovisar hur de har resonerat i det enskilda fallet är viktigt och begreppet barnets bästa får inte användas slentrianmässigt. Därmed är det lämpligt att ett tydligt resonemang förs om barnets relation till de båda föräldrarna, barnets egen inställning, föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare, boföräldrar och umgängesföräldrar i domar om vårdnad, boende och umgänge. Domstolen bör även redovisa hur de uppfattar risken för att barnet far illa, hur barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna bäst tillgodoses, föräldrarnas vilja och förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet och övriga individuella förhållanden om barnet exempelvis är i behov av särskilt stöd Allmänt om bedömningen av barnets bästa med utgångspunkt i rättsfall och Ryrstedts åsikter Föräldrabalken utgår från att barnet alltid mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar där föräldrarna tar ett gemensamt ansvar för barnet. 67 Ryrstedt anser dock att det inte är någon garanti att föräldrarna tar ansvar för barnet trots att de båda har vårdnad om barnet. De flesta föräldrar som inte bor ihop har gemensam vårdnad, men trots detta är det många barn som sällan eller aldrig träffar den förälder som de inte bor med. 68 Ryrstedt anser därmed att gemensam vårdnad endast ger föräldrarna rättigheten att vara delaktig i beslut rörande barnet. Den gemensamma vårdnaden handlar egentligen om den legala bestämmanderätten över barnet, men Ryrstedt anser att det istället borde handla om den faktiska relationen med barnet. Hon anser vidare att de faktorer som ligger utanför den legala ramen bör styra den känslomässiga relationen med barnet. Dock är det praktiska möjligheter som påverkar relationen med barnet då detta påverkar hur mycket tid föräldern kan tillbringa med barnet. Därmed bör boende och umgänge vara det viktigaste för en god relation. 69 Ryrstedt diskuterar vidare vad som kan anses vara god kontakt. Är det omfattningen eller kvalitén på kontakten som avgör? Tidigare lades mer vikt vid den tidsmässiga aspekten än vid kvalitén på umgänget och ännu mindre vikt lades vid kvalitén på det föräldrarna tillförde. 70 Detta framkommer av praxis där det visade sig att det fanns en vilja att ge beslut om gemensam vårdnad eller umgänge trots att ena föräldern gjort sig skyldig till våld i familjen. 71 Det är idag lättare än förr att diskutera om en viss förälder kan anses som direkt olämplig för att ha umgänge med sitt barn. En avgörande betydelse för detta är att barnets vilja för om denne vill träffa sin förälder eller inte spelar stor roll. 72 Detta visade sig i RÅ 2005 ref. 66 där domstolen lyssnade och dömde enligt ett 12-årigt barns vilja gällande umgänge med sin mamma. 65 SOU 2005:43, s Prop. 2005/06:99, s Prop 1997/98:7, s Ryrstedt, SvJT 2009, s Ryrstedt, SvJT 2009, s Ryrstedt, SvJT 2009, s BR 2005:02, När tryggheten står på spel, s Ryrstedt, SvJT 2009, s

19 Enligt Ryrstedt är barnets bästa ett begrepp som är svårbestämt och särskilt då barnets bästa och barnets vilja ska samspela. 73 Hon har gått igenom ett antal domar där intresset riktades mot frågan gällande barnets bästa och vilja. Ryrstedt fann då att en diskussion om barnets bästa fördes i studiens samtliga domar. Dock skiljer sig dessa diskussioner från varandra. Vissa domstolar baserar sitt domslut på endast det som lag och förarbeten anser vara barnets bästa medan det i andra fall görs en mer individualiserad bedömning. I vissa domar finns det ett ännu starkare barnperspektiv. 74 I ett av fallen där Ryrstedt anser att domen präglas av brister i den individuella bedömningen av barnets bästa är NJA 2003 s Enligt Ryrstedt framgår det att HD byggt sitt resonemang på de generella utgångspunkterna i FB och förarbetena. 75 I målet hade pappan koncentrationssvårigheter och svängningar i humöret. Därmed konstaterade HD att det fanns en risk för barnet skulle kunna fara psykiskt illa vid umgänget. Pappan fick dock umgänge med sitt barn i närvaro av kontaktperson. HD ansåg att umgänget var en rätt för barnet där barnets intresse och behov skulle vara avgörande. En avvägning gjordes därmed mellan barnets behov av umgänge och riskerna som kunde uppstå i samband med umgänget. Dock ansåg domstolen att denna risk kunde förminskas om umgänget skedde i närvaro av en kontaktperson och i begränsad omfattning. Ryrstedt anser att domstolen inte har gjort en djupgående bedömning då domen baseras på den generella ståndpunkten att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt till sina föräldrar. Då barnet endast var två år anser Ryrstedt att större vikt borde ha lagts vid att iaktta hur barnet interagerar med varje förälder. Detta då barnet inte kan ge uttryck för sin egen vilja. 76 Ett fall där domstolen har brustit i barnperspektivet, men där det skedde en mer individuell bedömning än ovanstående fall, är NJA 2000 s Föräldrarna var oeniga om vårdnaden av barnen och pappan hade vid ett tillfälle misshandlat mamman. HD ansåg att misshandeln inte medförde att pappan var olämplig som vårdnadshavare, men att det förelåg en djup konflikt mellan föräldrarna. Denna konflikt gjorde det omöjligt för föräldrarna att samarbeta och därmed fick mamman vårdnaden om barnen. En utredare samtalade med barnen, som var sju och nio år gamla, vid två tillfällen. Barnen hade bestämda uppfattningar i vissa frågor och hade även vissa önskemål. Ryrstedt framför att det finns en möjlighet att domstolen har tagit hänsyn till barnens uppfattningar och åsikter, men att HD inte har framfört detta i domen, vilket hon anser bör ifrågasättas. 77 I vissa fall har domen genomsyrats av barnperspektivet och ett av dessa fall är RH 2005:38. Tvisten gällde vårdnad och umgänge där mamman medgav pappans yrkande av umgänge. HovR:n gick dock utöver yrkanden och medgivanden och inskränkte därmed mammans medgivande till pappans umgänge. Detta gjordes efter en riskbedömning där HovR:n bedömde att barnen skulle fara illa av att träffa sin pappa under långa perioder då de tidigare blivit slagna av pappan. Därmed var gemensam vårdnad och växelvis boende direkt olämpligt och umgänget begränsades. HovR:n hade ett tydligt barnperspektiv och gjorde en bedömning av barnets bästa i det enskilda fallet. Ryrstedt anser att det finns en möjlighet att 73 Ryrstedt, SvJT 2009, s Ryrstedt, SvJT 2009, s Ryrstedt, SvJT 2009, s Ryrstedt, SvJT 2009, s Ryrstedt, SvJT 2009, s

20 domstolen vägt in barnens vilja i bedömningen, men hon anser att det är förvånande att detta inte framgår tydligt i domen Singers åsikter om barnets bästa Målsättningen med regleringen rörande vårdnad om barn har varit att stärka barnets rättsliga ställning och att markera att barnet bästa ska sättas främst vid beslutsfattande som rör barnet. 79 Dock har det visat sig att detta inte alltid går att uppnå och att både föräldrar och barn far illa av vårdnadstvister. Nyckelorden i vårdnadstvister är ett jämställt föräldraskap och gemensam vårdnad för barnets bästa, men enligt Singer går det att ifrågasätta vad detta innebär. Hon anser att uttrycket kan vara ett fint nyckelord som inte efterlevs. 80 Singer anser att det går att ifrågasätta handläggningen av vårdnadstvister om dess syfte är att tillgodose barnets bästa. På grund av att det finns en strävan att uppnå ett gemensamt och jämnställt föräldraskap skapas en risk för att föräldrar med problem tvingas in i ett system. 81 I detta system antas det att föräldrarna är jämnstarka och två fullt fungerande personer som ska få hjälp att nå en samföståndslösning som strävar efter ett gemensamt vårdnadsansvar. En samförståndslösning mellan föräldrarna är inte alltid möjlig att uppnå och grundorsakerna till tvisten går inte alltid att förhandla bort. Den stora eftersträvan att föräldrar ska enas kring ett gemensamt ansvar för barnet kan medför att konflikten förvärras. Föräldrarnas önskan kan vara att få ett slut på samarbetet och konflikten och inte att förhandla och medla ytterligare. Singer anser att utgångspunkten att föräldrarna ska enas kring ett gemensamt ansvar har blivit alltför stor och har barnets bästa som täckmantel. 82 Om föräldrarna är överens och kan samarbeta är ett gemensamt föräldraansvar oftast det bästa för barnet. Om en samförståndslösning inte kan uppnås anser Singer att det bästa för barnet kan vara att avsluta förhandlingen. Barnets bästa kommer i skymundan då Singer anser att regleringen inriktar sig på att uppfostra föräldrar och eftersträva en idealbild av en samlevande kärnfamilj. 83 Singer anser att vårdnadstvisterna skulle hanteras bättre om möjligheterna till att identifiera föräldrarnas problematik förbättrades. Hon anser att om det finns en möjlighet att föräldrarna kan samarbeta ska detta uppmuntras. Vidare anser hon att handläggningsordningen måste förbättras så att konflikterna hanteras på ett bättre sätt än nuvarnade ordning. Hon ifrågasätter därmed om domstolen ska handlägga alla vårdnadstvister då andra instanser troligtvis är bättre på att ge föräldrarna stöd i de fall där det finns en möjlighet för att föräldrarna ska komma överens. I vissa fall är det bättre för barnet om en förälder ges ensam vårdnad direkt istället för att eftersträva samförstånd. Detta kan innebära att konflikten kvarstår mellan föräldrarna, men att samhället inte bidrar med en arena för tvistens fortsatta bedrivande Ryrstedt, SvJT 2009, s Singer, SvJT 2014, s Singer, SvJT 2014, s Singer, SvJT 2014, s Singer, SvJT 2014, s Singer, SvJT 2014, s Singer, SvJT 2014, s

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor

Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Barnets rättsliga ställning - särskilt vid vårdnadsfrågor Filosofie magisteruppsats inom familjerätt Författare: Andreas Paulie Handledare: Lars-Göran Sund Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping December

Läs mer

Barnets bästa i vårdnadstvister

Barnets bästa i vårdnadstvister Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt barnrätt 30 högskolepoäng Barnets bästa i vårdnadstvister - är vetenskap och beprövad erfarenhet lämpliga kriterier för bedömningen?

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 1998:319 Utkom från trycket den 12 juni 1998 utfärdad den 28 maj 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barnets bästa i vårdnadstvister. - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Evelina Hansson

EXAMENSARBETE. Barnets bästa i vårdnadstvister. - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Evelina Hansson EXAMENSARBETE Barnets bästa i vårdnadstvister - och vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Evelina Hansson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen Barnets rätt och LVU Om barnet i rättsprocessen Artikelnr 2009-126-182 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord År 1995 granskade Socialstyrelsen 1993 års domar i fyra länsrätter och i samtliga

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Olämplig vårdnadshavare?

Olämplig vårdnadshavare? 2002-06-24 En studie av Anna Karin Boqvist i samarbete med Barnombudsmannen (BO) Olämplig vårdnadshavare? en studie av överrättsdomar angående våld och vårdnad Innehållsförteckning Förkortningar...4 1

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.

Tjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633

Läs mer

Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol

Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol Särskild medling Ett enklare sätt att lösa tvister i domstol Särskild medling många fördelar som alla kan vinna på Har du eller din klient tid och råd att fastna i en utdragen process i domstol? Domstolen

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Samarbetssamtal. Kartläggning av föräldrars och samtalsledares erfarenheter

Samarbetssamtal. Kartläggning av föräldrars och samtalsledares erfarenheter Samarbetssamtal Kartläggning av föräldrars och samtalsledares erfarenheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Barnkonventionens roll i delar av den svenska skyddslagstiftningen avseende barn som far illa i hemmet

Barnkonventionens roll i delar av den svenska skyddslagstiftningen avseende barn som far illa i hemmet Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Juridiska Institutionen Barnkonventionens roll i delar av den svenska skyddslagstiftningen avseende barn som far illa i hemmet Examensarbete, 30 hp, höstterminen

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 21 december 2015 KLAGANDE Granskningsnämnden för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm-Globen MOTPART Sändarföreningen Enter Box 57 232

Läs mer

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12

Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Fax 08-693 03 89 Stockholm den 4 december 2012 Svea hovrätt Box 2290 103 17 Stockholm Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Överklagat avgörande: Stockholms tingsrätts dom (mellandom) den 30

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:192

Regeringens proposition 2009/10:192 Regeringens proposition 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:192 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 2010

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Konsekvenser av ett felaktigt fastställt faderskap

Konsekvenser av ett felaktigt fastställt faderskap JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Niklas Rollgard Konsekvenser av ett felaktigt fastställt faderskap Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Familjerätt Termin 9 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 (7) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 Sammanfattning I korthet kan man säga att praxis för närvarande innebär att kommunerna när

Läs mer

Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.

Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november

Läs mer

Frågor och svar om barns försörjning

Frågor och svar om barns försörjning Dokumentbeteckning 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(12) Namn på avdelning Namn på avsändare Avsändarens e-postadress Frågor och svar om barns försörjning Familjeekonomiska stöd Vilka regler gäller

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 15 mars 2011 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Elisabeth Nygren Malmströms Advokatbyrå Box 175 551 13 Jönköping

Läs mer

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 13-062 2013-11-22 Till regeringen Justitiedepartementet SOU 2013:35 En ny lag om personnamn (Ju2013/4023/L2) Patentbesvärsrätten (PBR), som har anmodats att yttra sig

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Kommittédirektiv. Färre i häkte och minskad isolering. Dir. 2015:80. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015

Kommittédirektiv. Färre i häkte och minskad isolering. Dir. 2015:80. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015 Kommittédirektiv Färre i häkte och minskad isolering Dir. 2015:80 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att minska användningen

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

En ny lag om personnamn SOU 2013:35

En ny lag om personnamn SOU 2013:35 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Innehåll. Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5. Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson

Innehåll. Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5. Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson Innehåll Bilaga 1: Begreppen utbildning och undervisning... 5 Bilaga 2: Fristående skolor... 17 Anneli Eriksson Bilaga 3: Rektor i enskilda skolor... 113 Curt Riberdahl och Lars Meyer Bilaga 4: Överklagande

Läs mer

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Snabbguide till Karnov & Lexino

Snabbguide till Karnov & Lexino Snabbguide till Karnov & Lexino 1. Logga in / 2. Gå till INNEHÅLLSSFÖRTECKNING 1. Logga in 5. Min sida 2. Gå till 6. Innehåll 4. Dokumenten 7. Lagförkortningar 3. Sökning 8. Support och hjälp SNABBGUIDE

Läs mer

Samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge

Samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Carl Kraft Samarbetssamtal och inomrättslig medling i mål om vårdnad, boende och umgänge JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)

Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning

Läs mer

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) 1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan för Kullens Skola Likabehandlingsplan för Kullens Skola Innehållsförteckning Inledning 3 Skolans målsättning 3 Lagstiftning och styrdokument 3 Kullens skolas värdegrund 5 Främjande och förebyggande insatser 6 Kartläggning

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2002-01-29 Dnr Adm 06449/2001 Remissvar AB 4 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM SOU 2001:72 Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande

Läs mer