Allemansrätten och marknyttjande

Transkript

1 Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Linköping 2008

2 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 8 1 INLEDNING DET RÄTTSLIGA PROBLEM SOM ÄR FÖREMÅL FÖR AVHANDLINGEN ALLEMANSRÄTTEN I DEN RÄTTSVETENSKAPLIGA DISKUSSIONEN BILDEN AV ALLEMANSRÄTTEN ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK AVHANDLINGENS SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET VID ARBETET MED AVHANDLINGEN Om juridisk metod Om kunskap och förståelse Om arbetet med denna avhandling Allemansrätten - ett rättsinstitut Disposition ALLEMANSRÄTTEN i DOMSTOLARNAS PRAXIS Inledning Tre rättsfall RÅ 2000 not RH 1989: MÖD2005: AVGRÄNSNINGAR 39 2 ALLEMANSRÄTTEN - SEDVANERÄTT? INLEDNING SEDVANERÄTT OCH EMPIRISKA INSLAG I RÄTTSVETENSKAPEN SEDVANAN OCH SEDVANERÄTT Vad är sedvanerätt? Sedvanerätt som tolkningsunderlag Sedvanerätt som rättsregel Domstolarnas argumentation kring den sociala normen att i viss utsträckning nyttja annans mark Sedvanerätt - en del av rätten i ett föränderligt samhälle Sedvanerätt och rättspraxis Inledning Allemansrättens historiska ursprung Rättspraxis roll i "skapandet" av sedvanerätt ALLEMANSRÄTTEN - SEDVANERÄTT 67 3 ALLEMANSRÄTTEN - EN DEL AV EN REGLERING SYFTANDE TILL LÄMPLIGT MARKNYTTJANDE (FÖR ÄNDAMÅLSENLIG MARKANVÄNDNING) INLEDNING ALLEMANSRÄTTEN OCH ÖVERVÄGANDEN SOM GÖRS I DOMSTOLEN Syfte och intresseavvägningar i ärenden rörande marknyttjande Intresseavvägningen i domstolen 71

3 3.3 ÄGANDERÄTT TILL MARK Inledning Den moderna äganderättens födelse Äganderättsbegreppet i rättsvetenskaplig litteratur Introduktion Diskussionen i svensk rättsvetenskaplig litteratur om äganderätten Markägarens befogenheter REGLERING AV MARKANVÄNDNING - EN DEL AV ÄGANDERÄTTENS SOCIALA DIMENSION Konflikt markäganderätt - reglering av marknyttjande? Markanvändningsregleringens syften Inledning Markanvändningsreglernas många intressen och syften - en kort översikt Från syfte till ändamål Inledning Plan- och bygglagen i förhållande till annan lagstiftning Miljöbalken i förhållande till annan lagstiftning Avslutande kommentarer om plan- och bygglagens och miljöbalkens förhållande till annan markanvändningslagstiftning Lämplig användning av mark ALLEMANSRÄTTEN - SOM DEL AV REGLERINGEN AV MARKANVÄNDNINGEN 105 TOLKNING OCH ARGUMENTATION - UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN TOPISK METOD INLEDNING ALLMÄNT OM TOPIK SAMHÄLLET SOM ETT GEMENSAMT PROJEKT... I' Allmänt En uppfattning om rätten i ett gemenskapsprojekt HERMENEUTIK OCH JURIDIK SUBJEKTIVITET OCH TOLKNING ZS.'.'...'.'.'.'.'...Z. I EN TOPISK METOD FÖR UPPSTÄLLANDE AV EN SYSTEMATIK FÖR DISKUSSION OM ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK Introduktion Juridisk argumentationsteori Topik "'"" _"""' /j/ 4.7 SÖKANDE EFTER OMSTÄNDIGHETER AV BETYDELSE FÖR AVGÖRANDE AV ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK, I RÄTTSFALL Inledning Åskådliggörande av tillvägagångssättet genom applicerande även topisk metod på rättsfallet RH2001: Diskussion om vad som framkommer vid en sådan analys som företas i denna avhandling Avslutande diskussion ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT INLEDNING 145

4 5.2 VEM ÄR ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT? Utövaren Kanalisatören Utövaren i kollektivet UTÖVARENS NYTTJANDE Den enskilde individen som utövare Nyttjandet som en konkret fysisk verksamhet Den juridiska personen som utövare? Det rättsliga problemet Den juridiska personens möjlighet att rättshandla Den juridiska personen som utövare av allemansrätten? Den juridiska personen som nyttjar mark under åberopande av allemansrätten i rättspraxis Annan näringsidkare som nyttjar mark under åberopande av allemansrätten Utövaren och utövningen av allemansrätten KANALISATÖRENS NYTTJANDE Kanalisatören i doktrinen Diskussion om kanalisatören i rättspraxis Kanalisatörens sedvanerättsliga ställning Kanalisatören i Forsränningsfallet Kanalisatören i Vitlavsplockarfallet Kanalisation i rättspraxis rörande konflikt involverande grannelagsrättsliga regler Kanalisatören och kanaliseringen av allemansrätten UTÖVARENS i KOLLEKTIVET NYTTJANDE BETYDELSEN AV ATT BEAKTA ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT I DISKUSSIONEN OM ALLEMANSRÄTTENS INNEHÅLL 165 ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT OCH DE TRADITIONELLA GRÄNSERNA FÖR ALLEMANSRÄTTSLIGT NYTTJANDE INLEDNING STRAFFRÄTTSLIGA REGLER OCH ALLEMANSRÄTTSLIGT NYTTJANDE Inledning Kort brottsbeskrivning Tagande av olovlig väg Besittningsrubbning enligt 8 kap. 11 brottsbalken Skadegörelse Åverkan DE STRAFFRÄTTSLIGA REGLERNA OCH ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT Inledning De straffrättsliga reglerna och utövaren De straffrättsliga reglerna och utövaren i kollektivet De straffrättsliga reglerna och kanalisatören De straffrättsliga reglerna som en "yttersta gräns "för allemansrätten SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA REGLER OCH ALLEMANSRÄTTSLIGT NYTTJANDE Inledning Allmänt om skadestånd Skadebegreppets systematisering 183

5 Kausalitetsbegreppet Samverkande skador I Skadeståndsrättsliga överväganden avseende allemansrättsligt nyttjande ^7 6.5 DE SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA REGLERNA OCH ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT Diskussion om betydelsen av en utpekbar skadevållare De skadeståndsrättsliga reglerna som en ' 'yttersta gräns' 'för allemansrätten EN FRAMÅTBLICKANDE SUMMERING l^2 7 ALLEMANSRÄTTENS GRÄNSER I EN SEDVANERÄTTSLIG KONTEXT I' INLEDNING ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETER I RÄTTSPRAXIS Inledning RH 2001: Ab-323/ RÅ 1994 not RÅ 1991 not RÅ 2000 not MÖD 2005: RÅ 1995 not NJA 1979 s Ab- 432/ RÅ 1999 not De allemansrättsliga aktiviteterna DISKUSSION OM DE ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETERNA Aktiviteter i naturen - aktiviteter i naturen i rekreationssyfte Inledning ' Utövning av friluftsliv Allemansrättsliga aktiviteter som inte avser utövning av friluftsliv? Rätt att ta väg Rätt att uppehålla sig på annans mark Göra upp eld, laga mat, hämta vatten för kaffekokning Rätt att röra sig på annans vatten Rått att tillgodogöra sig naturprodukter EN FÖRSKJUTNING AV ALLEMANSRÄTTENS INNEHÅLL - VAD AVSER AKTIVITETERNA? DE ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETERNA OCH DE ALLEMANSRÄTTSLIGA SUBJEKTEN EFTER VILKA LINJER LÖSES KONFLIKTER MELLAN ALLEMANSRÄTTSLIG ANVÄNDNING AV MARK OCH ANNAN MARKANVÄNDNING? INLEDNING EN PR ESUMTION - ALL MARK ÄR ALLEMANSRATTSLIGTTILLGÄNGLIG'--!---^3» «. 2.1 Markens allemansrättsliga tillgänglighet, som den framträder i rättspraxis Strändernas tillgänglighet

6 8.2.3 Annan marks tillgänglighet Fortsatt diskussion om markens allemansrättsliga tillgänglighet VAD BRYTER PRESUMTIONEN? 250 SJ. 1 Hemfridszonen Jordbruk, skogsbruk, fiske och rennäring Andra näringar "Biologiska" hänsyn LINJER, SOM KONFLIKTLÖSNINGEN STYRS UTEFTER Tillgodoseende av intresset/ värdet av att mark ska användas lämpligt Inledning Grundpresumtionen Samexistens Tillgodoseende av andra intressen/ värden Inledning "Rättvisa" Värdet av att upprätthålla förtroendet för av myndighet given dispens Värdet av att upprätthålla det allmännas beslutanderätt över marken Värdet av att upprätthålla rättssäkerheten ALLEMANSRÄTTEN - EN DEL AV EN RÄTTSLIG REGLERING SYFTANDE TILL LÄMPLIG MARJCANVÄNDNING FÖR HUSHÅLLNING MED RESURSER? SÄRSKILT OM TALERÄTT I MÅL RÖRANDE ALLEMANSRÄTTSLIG PROBLEMATIK TALERÄTTEN - SOM DEL I SKYDDET FÖR ALLEMANSRÄTTEN DET ALLEMANSRÄTTSLIGA SUBJEKTETS STÄLLNING SOM SVARANDEPART DET ALLEMANSRÄTTSLIGA SUBJEKTETS TALERÄTT DE PROCESSUELLA TALEREGLERNA SOM SKYDD FÖR ALLEMANSRÄTTEN? SAMMANFATTNING OCH RESULTAT INLEDNING ALLEMANSRÄTTENS SEDVANERÄTTSLIGA NATUR ALLEMANSRÄTTENS SUBJEKT DE ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETERNA EN GRUNDPRESUMTION - ALL MARK ÄR ALLEMANSRÄTTSLIGT TILLGÄNGLIG ALLEMANSRÄTTEN - SOM EN DEL AV ÄGANDERÄTTENS SOCIALA DIMENSION? ALLEMANSRÄTTEN i FÖRÄNDRING? 288 SUMMARY 292 KÄLLFÖRTECKNING 300