Makten över landskapet experter eller politiker?

Transkript

1 Makten över landskapet experter eller politiker? Inlägg på KSLA Nya strömningar med ny syn på äganderätten Lars Emmelin Blekinge Tekniska Högskola & SLU Unesco Chair in Education for Sustainability Forskningsprogrammet Miljöstrategiska verktyg

2 Utgångspunkter Kampen om makten över landskapet inom planering och miljöförvaltning avvägningen mellan allmänna & enskilda intressen hur & av vem? något om vad som innefattas i allmänna intressen Tar inte upp: den filosofiska frågan vad bör utgöra ett allmänt intresse äganderättens karaktär noterar dock att ägande är inte enkelt, odelbart eller historiskt konstant Implikationerna för ägande av en pågående maktkamp & en förskjutning av makt över landskapet

3 Ägande nyttjande i skogen Äldre skogsutnyttjande oreglerat bete skottskogsbruk död ved timmer eken kronans egendom rätt till uppodling Utveckling av högskogsbruk & livsmedelsproduktion förändrar rättigheterna Styrning genom regleringar svedjeförbud skogsåverkan = stöld krav på återbeskogning förbud mot blädning reglering av trädslag naturvårdshänsyn & tillgänglighet Kampen mellan enskilt & allmänt avgörs i hög grad av experternas tolkning av samband i naturen

4 Två paradigm i styrningen av landskapet miljöparadigmet central expertkultur legitimitet baseras på vetenskap kalkylerande legitimitet baseras på konsensus deliberativ deliberativ planeringsideologi planparadigmet lokal

5 Paradigmen en sammanfattning Miljö goda beslut bygger på vetenskaplig kunskap expertkunskap & central överblick rationalistisk planeringssyn bevarande: naturligt, rent, opåverkat, vad naturen tål dominerande tankefigurer Plan goda beslut bygger på deliberation & konsensus närhet & situationsanpassning politiskt beslutsfattande intresseavvägning förändring & tillväxt dominerande tankefigurer

6 Två modeller av hållbar utveckling ekologisk vad naturen tål social ekol soc ekonomisk ekon Naturen definierar utrymmet för utveckling Vetenskaplighet legitimerar överordningen - men kunskapen är osäker & omstridd Hållbar utveckling avvägs & förhandlas mellan intressen

7 Exempel på paradigmkampen Exempel: Strandskydd Miljömålen de utopiska landskapsmålen Kvantifiering av biologisk mångfald EU-regler Implikationen för ägande: synen på vad som utgör ett allmänintresse & vem/hur avgörandet sker skiljer fundamentalt

8 Strandskyddet som exempel introduceras för att skydda allemansrätten betoningen av skydd av flora & fauna tillkommer 1994 Miljöbalken:... trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. (MB 7:13) strandområdets framtida potential skall vägas in för en mera rättvisande bedömning (Ds 2008:21) => renodlat rekreationspolitisk fråga blir naturskydd & tillgänglighetsfråga för expertbedömning sällsynta arter & biologisk mångfald som argument ovanligt med systematisk kunskap om faktisk rekreation liten förståelse för legitima motstående allmänna & enskilda intressen godtyckliga expertbedömningar vs demokratiskt fattade beslut baserade på lokal kunskap Revision: Landsbygdsutveckling som bedömningsgrund KSLA Akademisammankomst Regionalisering av äganderätten?

9 Miljömålen: skall medverka till att vi håller oss inom Naturens gränser Två typer av miljömål: Vetenskapliga mål : inverterade problem operationaliseras i normer & gränsvärden samspel vetenskap, ekonomi & politik? Landskapsmål utopiska mål tex Hav i balans, Storslagna fjäll Poetiska mål som definieras av mycket partiella delmål Stor mängd indikatorer: precision & relevans? i princip politiskt beslutade i praktiken satta av tjänstemän KSLA Akademisammankomst Målen skall vara överordnade & styra samhällsutvecklingen!

10 Exempel från EU:s regelverk: Vattendirektivet Natura 2000 Karaktäriseras av: naturvetenskap levererar normer normer av målsättningskaraktär tankefigurerna bevarande & naturliga tillstånd ger ökad makt över landskapet åt naturvårdsprofessionen bindande åtgärdsprogram Reser frågor om underlagets vetenskaplighet & om förutsägbarhet för andra aktörer I landskapet

11 Kvantifiering av biologisk mångfald & ekosystemtjänster i oljeskydd i USA - exempel på förvetenskapligande Omfattande uppsättning kriterier för värdesättning av olika arter & miljöer: sällsynthet ekologisk funktion estetiskt värde etc.. Värdena bestämmer storlek av skadestånd offentliga insatser för oljeskydd Betraktas av parterna som vetenskap & beprövad erfarenhet : Principiellt godtyckligt men ger en konsistent & förutsägbar ram för att reglera konflikter

12 Avslutande reflexioner om paradigmkampen & ägande Förvetenskapligande när kunskapen är osäker myter & dogmer avlagda teorier miljödiskursens moraliserande förstärker frågor om rättsäkerhet & förutsägbarhet Miljöparadigmet passar EU:s styrningsmodeller central överblick centraliserat beslutsfattande normstyrning judikalisering EU:s regelverk förstärker expertmakten i landskapet Avslutningsvis: kritisk granskning av miljöparadigmet innebär inte att planparadigmet är problemfritt! Tack för uppmärksamheten! KSLA Akademisammankomst