ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

Transkript

1 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1

2 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap, generella rättsliga fenomen och begrepp RÄTTSDOGMATIK Systematisk kunskap om gällande rätt RÄTTSHISTORIA Systematisk kunskap om Rättens historia RÄTTSSOCIOLOGI Systematisk kunskap om relationen mellan rätt och beteende JÄMFÖRANDE RÄTT Systematisk kunskap om rätten i andra länder RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTENS ONTOLOGI VAD ÄR RÄTT? EPISTEMO- LOGI VAD ÄR KUNS- KAP OM RÄTTEN? METODOLOGI HUR UPPNÅS KUNSKAP OM RÄTTEN? 2

3 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTSPRAXIS domstolar och myndigheter beslutsforskning RÄTTSFORSKNING teorier om rättvetenskapens underdiscipliner RÄTTENS ONTOLOGI, EPISTEMOLOGI OCH METODOLOGI VAD ÄR 1. RÄTT? 2.KUNSKAP OM RÄTT? 3.JURIDISK METOD? NATURRÄTT RÄTTSPOSITIVISM RÄTTSREALISM 3

4 NATURRÄTTSLIGA TEORIER DEN ANTIKA NATURRÄTTEN DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN DEN RATIONA- LISTISKA NATURRÄTTEN DEN MODERNA NATURRÄTTEN DEN ANTIKA NATURRÄTTEN 1. Grekland f.kr. Aristoteles: den naturliga rätten är människans ändamål (telos) Stoikerna: Det goda innebor i naturen; människans plikt är att sträva efter det goda = dygd Människan kan inte påverka rätten, som är oföränderlig och nödvändig, sann och god samt objektivt existerande Människor är av naturen lika inför den naturliga rätten 4

5 DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN Thomas av Aqvino ( ) Den eviga rätten Den naturliga lagen Den av Gud förmedlade rätten Den av människan skapade positiva rätten DEN RATIONALISTISKA NATURRÄTTEN Hugo Grotius ( ) De jure belli et pacis Den naturliga rätten skulle existera även om inte Gud existerar Naturrätten följer från förnuftet Logik och erfarenhet 5

6 DEN MODERNA NATURRÄTTEN En pluralistisk mängd av läror Finns det överpositivistiska principer? Om ja, vad är deras innehåll? Är de oföränderliga? Förhållandet mellan den positiva och den överpositiva rätten? DEN MODERNA RÄTTSPOSITIVISMEN Rättsreglernas giltighet och bindande verkan är oberoende av deras samband med några etiska eller andra utomrättsliga normer och principer Savigny, historiska skolan Puchta, begreppesjurisprudensen Ihering, rätt som en social ingenjörskonst Rättens bindande kraft härleds ur statsviljan Jeremy Bentham och John Austin: Rättsregler är suveränens befallningar Lagarna vinner respekt på grund av sanktionshotet 6

7 Hans Kelsen ( ) Den Rena Rättsläran (1934) Rätten är ett eget självständigt och autonomt system, fri från alla politiska och etiska inslag, en tvångsordning Begreppet rätt innebär i sig att den är bindande Kelsen, Den rena rättsläran Rätten får sin giltighet genom den s.k. Grundnormen Alla jurister förutsätter att det finns en Grundnorm, enligt vilken rätten är bindande Alla andra rättsreglers giltighet kan härledas från Grundnormen Begreppet gällande rätt är systembetingat 7

8 Normernas hierarki, Stufenbau (Kelsen) GRUND- NORM KONSTITUTION LAGAR FÖRORDNINGAR DOMSTOLSBESLUT Kelsen, Den rena rättsläran Rättens giltighet är inte beroende av huruvida vi accepterar dess innehåll eller inte Detta gör det möjligt för oss att kritisera rätten utifrån En domares uppgift är att hitta den i varje enskilt fall gällande rättsregeln innanför systemet Rätten har en egen inneboende logik (liknande matematikens) Rättsvetenskapliga utsagor om rättssatser kan vara sanna eller osanna 8

9 Kelsen, Den rena rättsläran Rättsfrågor och sakfrågor bör behandlas separat från varandra (sein und sollen) Ibland måste domaren använda sitt eget fria skön, särskilt då olika intressen strider mot varandra Kelsen hade ingen egen teori om metoden i dessa fall Kelsens inflytande Kelsen har haft stort inflytande för bl.a. H L A Hart ( ) Joseph Raz (f. 1939) Neil MacCormick ( ) Alf Ross ( ) var Kelsens doktorand 9

10 RÄTTSREALISM 1. Amerikansk rättsrealism Utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet integrerad med den s.k sociologiska rättsvetenskapliga inriktningen Oliver Wendell Holmes Jr., John Chipman Gray, Roscoe Pound, DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Kritiserade den formell-analytiska synen på rätten teorin om rätten som ett slutet och autonomt system Hävdade att rätten är en organisk del av det samhälle som den avser att tjäna rättens objektivitet och förutsebarhet är en illusion Illusionen grundas på tron att rätten är ett slutet och autonomt s. och att den deduktiva syllogismen är dess metod 10

11 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten är ett samhälleligt faktum, lagstiftarens viljeakt Rätten är inget andeväsen, som svävar i himmelen (Holmes) Law in action, not law inte the books (Pound) Domare har en skyldighet att vid rättstillämpningen beakta rättens samhälleliga ändamål Att vara okunnig om rättens effekt är att vara okunnig om dess betydelse (Llewellyn) Den sociala rättvisan står inte i strid med den rättsliga rättvisan DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten består av rättspraxis Kritik: Det måste finnas minst en regel som legitimerar domarrätten Leder till regelskepticism 11

12 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Den juridiska metoden Jerome Frank ( ) Accepterade inte den ontologiska teorin utan utgick ifrån att rätten består av både regler och rättspraxis Kritiserade den deduktivanalytiska teorin om rättsligt beslutsfattande både som en normativ och som en deskriptiv teori DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Jerome Frank, Law and the Modern Mind, 1930 Den offentliggjorda domsmotiveringen avspeglar the result of thinking, inte the operation of thinking Förutom rättsregler och principer har även domares personliga kunskaper, erfarenheter, känslor etc. betydelse för hur enskilda juridiska problem löses Dessa element samlas i en hunch, en intuitiv helhetsuppfattning om hur ett fall bör lösas 12

13 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Hunch följs av en särskild rationaliseringsprocess, som även utgör grunden för hur domskäl skrivs Rättsfrågor och bevisfrågor är integrerade med varandra (jmf. Kelsen) DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Axel Hägerström ( ) All kunskap är kunskap om verkligheten Värdesatser saknar sanningsvärde 13

14 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Satser om gällande rätt, rättigheter beskriver ingenting sant Kritiserade uppfattningen att gällande rätt är ett uttryck för statens vilja Staten är en metafysisk fantasiskapelse DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Rättsordningen är en samhällelig maskin Dess kuggar är människor Träder i kraft och upphävs genom allmänna val Dess innehåll behöver inte överensstämma med de röstandes vilja Rätten uttrycker olika intressen, inte någon enhetlig vilja Rättens befallningsform har en psykologisk effekt: reglerna brukar följas 14

15 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Alf Ross ( ) Rätt består av rättspraxis (am. rättsrealism) Kelsens lärjunge Juridisk metod beskrivs av rättskälleläran, som utgör en domarideologi DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Rättsvetenskapens uppgift är att med hjälp av rättskälleläran förutsäga hur domare kommer att döma, den utgör ett tydningsschema Andra företr: Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona, Per-Olof Ekelöf 15

16 JURIDISK METOD IDAG Rättskälleläran används som tydningsschema (Ross) Bunden tolkning, bestämda källor och metoder Rättskällor: lag, förarbeten, prejudikat, doktrin, sedvanerätten, avtal JURIDISK METOD IDAG BUNDEN TOLKNING SUBJEKTIV OBJEKTIV 16

17 JURIDISK METOD SUBJEKTIV TELEOLOGISK FORMELL JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL TELEOLOGISK 17

18 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL SYSTEMATISK LOGISK- GRAMMATISK TOLKNINGSRESULTAT DÅ EN RÄTTSNORM TILLÄMPAS KLART FALL, tolkning enligt ordalydelsen EXTENSIV TOLKNING, oklart fall, men innanför betydelsen ANALOGI utanför betydelseområdet starka skäl för att tillämpa 18

19 TOLKNINGSRESULTAT NÄR EN NORM INTE TILLÄMPAS REDUKTION, klart fall, undantag starka skäl för att inte tillämpa RESTRIKTIV TOLKNING, innanför den språkliga betydelsen E CONTRARIO, utanför den spr. betydelsen 19