ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns"

Transkript

1 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns

2 VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion etc.

3 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära: systematisk kunskap om rätt, rättsvetenskap, generella rättsliga fenomen och begrepp etc. RÄTTSDOGMATIK Systematisk kunskap om gällande rätt RÄTTSHISTORIA Systematisk kunskap om rättens historia RÄTTSSOCIOLOGI Systematisk kunskap om relationen mellan rätt och beteende JÄMFÖRANDE RÄTT Systematisk kunskap om rätten i andra länder

4 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTENS ONTOLOGI VAD ÄR RÄTT? EPISTEMOLOGI VAD ÄR KUNSKAP OM RÄTTEN? METODOLOGI HUR UPPNÅS KUNSKAP OM RÄTTEN?

5 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTSPRAXIS domstolar och myndigheter beslutsforskning RÄTTSVETENSKAP teorier om rättvetenskapens underdiscipliner

6 RÄTTENS ONTOLOGI, EPISTEMOLOGI OCH METODOLOGI VAD ÄR 1. RÄTT? 2.KUNSKAP OM RÄTT? 3.JURIDISK METOD? NATURRÄTT RÄTTSPOSITIVISM RÄTTSREALISM

7 NATURRÄTTSLIGA TEORIER ANTIKENS GREKLAND SKOLASTISK RATIONALISTISK MODERN

8 DEN ANTIKA NATURRÄTTEN 1. Grekland f.kr. Aristoteles: den naturliga rätten är människans ändamål (telos) Stoikerna: Det goda innebor i naturen; människans plikt är att sträva efter det goda = dygd Människan kan inte påverka rätten, som är oföränderlig och nödvändig, sann och god samt objektivt existerande Människor är av naturen lika inför den naturliga rätten

9 DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN Thomas av Aqvino ( ) Den eviga rätten Den naturliga lagen Den av Gud förmedlade rätten Den av människan skapade positiva rätten

10 DEN RATIONALISTISKA NATURRÄTTEN Hugo Grotius ( ) De jure belli et pacis Den naturliga rätten skulle existera även om inte Gud existerade Naturrätten följer från förnuftet Logik och erfarenhet

11 DEN MODERNA NATURRÄTTEN En pluralistisk mängd av läror Finns det överpositivistiska principer? Om ja, vad är deras innehåll? Är de oföränderliga? Förhållandet mellan den positiva och den överpositiva rätten?

12 RÄTTSPOSITIVISM Tyskland Savigny ( ), historiska skolan, rätten grundas på Volksgeist och det är juristens uppgift att både finna den och tolka den Puchta ( ), rättspositivismens far : rätt uppstår genom människans vilja och är föränderlig, inte historiskt betingad Jhering ( ), rätt som en social ingenjörskonst Rätten är ett instrument för att lösa konflikter mellan människor och grupper av människor Rättens ändamål är att skydda vissa intressen mot andra intressen (Der Zweck ist der Schöpfer des ganzen Rechts)

13 RÄTTSPOSITIVISM Anglo-Amerikansk rätt Jeremy Bentham ( ) och John Austin ( ): Rättsregler är suveränens befallningar Rätt och moral är två olika saker Lagarna vinner respekt på grund av sanktionshotet

14 Rättspositivism enligt Hans Kelsen ( ) Den Rena Rättsläran (1934) Rätten är ett eget självständigt och autonomt system, fri från alla politiska och etiska inslag, en tvångsordning Begreppet rätt innebär i sig att den är bindande

15 Kelsen, Den rena rättsläran Rätten får sin giltighet genom den s.k. Grundnormen Alla jurister förutsätter att det finns en Grundnorm, enligt vilken rätten är bindande Alla andra rättsreglers giltighet kan härledas från Grundnormen Begreppet gällande rätt är systembetingat

16 Kelsen, Den rena rättsläran Rättens giltighet är inte beroende av huruvida vi accepterar dess innehåll eller inte Detta gör det möjligt för oss att kritisera rätten utifrån En domares uppgift är att hitta den i varje enskilt fall gällande rättsregeln innanför systemet Rätten har en egen inneboende logik (liknande matematikens) Rättsvetenskapliga utsagor om rättssatser kan vara sanna eller osanna

17 Kelsen, Den rena rättsläran Rättsfrågor och sakfrågor bör behandlas separat från varandra (sein und sollen) Ibland måste domaren använda sitt eget fria skön, särskilt då olika intressen strider mot varandra Kelsen hade ingen egen teori om rättstillämpningen i praxis

18 Normernas hierarki, Stufenbau (Kelsen) GRUND- NORM KONSTITUTION LAGAR FÖRORDNINGAR DOMSTOLSBESLUT

19 Kelsens inflytande Kelsen har haft stort inflytande för bl.a. H L A Hart ( ) Joseph Raz (f. 1939) Neil MacCormick ( ) Alf Ross ( ) var Kelsens doktorand

20 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av talet integrerad med den s.k sociologiska rättsvetenskapliga inriktningen Oliver Wendell Holmes Jr., John Chipman Gray, Roscoe Pound,

21 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Kritiserade den formell-analytiska synen på rätten teorin om rätten som ett slutet och autonomt system Hävdade att rätten är en organisk del av det samhälle som den avser att tjäna rättens objektivitet och förutsebarhet är en illusion Illusionen grundas på tron att rätten är ett slutet och autonomt system och att den deduktiva syllogismen är dess metod

22 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten är ett samhälleligt faktum, lagstiftarens viljeakt Rätten är inget andeväsen, som svävar i himmelen (Holmes) Law in action, not law inte the books (Pound) Domare har en skyldighet att vid rättstillämpningen beakta rättens samhälleliga ändamål Att vara okunnig om rättens effekt är att vara okunnig om dess betydelse (Llewellyn) Den sociala rättvisan står inte i strid med den rättsliga rättvisan

23 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten består av rättspraxis Kritik: Det måste finnas minst en regel som legitimerar domarrätten Leder till regelskepticism

24 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank ( ) Accepterade inte den ontologiska teorin utan utgick ifrån att rätten består av både regler och rättspraxis Kritiserade den deduktivanalytiska teorin om rättsligt beslutsfattande både som en normativ och som en deskriptiv teori

25 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank, Law and the Modern Mind, 1930 Den offentliggjorda domsmotiveringen avspeglar the result of thinking, inte the operation of thinking Förutom rättsregler och principer har även domares personliga kunskaper, erfarenheter, känslor etc. betydelse för hur enskilda juridiska problem löses Dessa element samlas i en hunch, en intuitiv helhetsuppfattning om hur ett fall bör lösas

26 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Hunch följs av en särskild rationaliseringsprocess, som även utgör grunden för hur domskäl skrivs Rättsfrågor och bevisfrågor är integrerade med varandra (jmf. Kelsen)

27 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Axel Hägerström ( ) All kunskap är kunskap om verkligheten Värdesatser saknar sanningsvärde

28 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Satser om gällande rätt, rättigheter beskriver ingenting sant Kritiserade uppfattningen att gällande rätt är ett uttryck för statens vilja Staten är en metafysisk fantasiskapelse

29 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Rättsordningen är en samhällelig maskin Dess kuggar är människor Träder i kraft och upphävs genom allmänna val Dess innehåll behöver inte överensstämma med de röstandes vilja Rätten uttrycker olika intressen, inte någon enhetlig vilja Rättens befallningsform har en psykologisk effekt: reglerna brukar följas

30 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Alf Ross ( ) Rätt består av rättspraxis (am. rättsrealism) Kelsens lärjunge Juridisk metod beskrivs av rättskälleläran, som utgör en domarideologi

31 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Rättsvetenskapens uppgift är att med hjälp av rättskälleläran förutsäga hur domare kommer att döma, den utgör ett tydningsschema Andra företr: Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona, Per- Olof Ekelöf

32 JURIDISK METOD IDAG Rättskälleläran används som tydnings-schema (Ross) Bunden tolkning, bestämda källor och metoder Rättskällor: lagar, förarbeten, prejudikat, doktrin, sedvanerätten, avtal En särskild juridisk metod (eg. flera olika metoder), som alla jurister känner till och kan använda Rättskälleläran används för att föreskriva, beskriva och kritisera rätt, rättslig argumentation och rättsliga tolkningar i både rättsvetenskap och rättspraxis

33 JURIDISK METOD IDAG BUNDEN TOLKNING SUBJEKTIV OBJEKTIV

34 JURIDISK METOD SUBJEKTIV TELEOLOGISK FORMELL

35 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL TELEOLOGISK

36 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL SYSTEMATISK LOGISK- GRAMMATISK

37 TOLKNINGSRESULTAT DÅ EN RÄTTSNORM TILLÄMPAS KLART FALL, tolkning enligt ordalydelsen EXTENSIV TOLKNING, oklart fall, men innanför betydelsen ANALOGI utanför betydelseområdet starka skäl för att tillämpa

38 TOLKNINGSRESULTAT NÄR EN NORM INTE TILLÄMPAS REDUKTION, undantag från ett klart fall starka skäl för att inte tillämpa RESTRIKTIV TOLKNING, innanför den spr. betydelsen E CONTRARIO, utanför den spr. betydelsen

39 Känns det för abstrakt? Använd dina kunskaper om rätten för att konkretisera! Och kom ihåg att det inte finns något som är absolut rätt eller fel resp. sant eller osant inom rättsfilosofins område. Syftet är att förstå och bilda en egen uppfattning!

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof. Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2

Läs mer

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara

Läs mer

Juridisk argumentation

Juridisk argumentation Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet

Läs mer

HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012

HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 UPPSALA UNIVERSITET Kodnummer: 1 Juridiska institutionen Rättshistoria och allmän rättslära Höstterminen 2012, A-perioden HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 1 1.1 Inledning Inom rättsfilosofin

Läs mer

Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära

Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör

Läs mer

Kodnr: 26. Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden

Kodnr: 26. Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden 1. Moralen och lagen TR har dömt den åtalade i Mål nr B 12174-12 för grov stöld. Det har i media diskuterats om gärningsmannen även borde ha dömts för att

Läs mer

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade

Läs mer

Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar

Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009 Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN

PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen. Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet

Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen. Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet Rättspositivistisk utgångspunkt: Moral # Rätt Den svenska rättsordningen är rättspositivistisk

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att

Läs mer

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Juridiska data. Ett bidrag till rättens ontologi

Juridiska data. Ett bidrag till rättens ontologi I TIDSKRIFT FÖR RÄTTSSOCIOLOGI VOL 1 1983/84 NR 4 Juridiska data. Ett bidrag till rättens ontologi Aleksander Peczenik Juridiska institutionen, Lunds universitet 1. Verklighet Frågan om den juridiska argumentationens

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Av Richard Nordquist 1 Förarbetenas rättskällestatus är en omdiskuterad fråga i den juridiska metodläran. I själva verket är förarbetena den enda

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Moraliskt praktiskt förnuft

Moraliskt praktiskt förnuft Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Principen hos en god vilja som handlar av plikt Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden

Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson

Läs mer

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå. Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så

Läs mer

Fördragskonform tolkning

Fördragskonform tolkning Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN

RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga

Läs mer

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande

Läs mer

Rättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner

Rättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner Rättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Claes Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare vänder sig till

Läs mer

Introduktion. Internt. Externt. Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström

Introduktion. Internt. Externt. Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström Introduktion Vad är allmän rättslära? Allmän rättslära och juridik Interna och externa perspektiv Allmän rättsläras olika delar Idéhistoria

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 9: Introduktion till kvantifiering Vi har hittills betraktat logiska resonemang vars giltighet enbart beror på meningen hos konnektiv som

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Det kategoriska imperativet

Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän

Läs mer

Blandade discipliner

Blandade discipliner KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK! 14-05-18 RELIGION ANDLIGHET! Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Vad är och gör en jurist? Rättsordningen Rättskällorna Rättsväsendet Rättstillämpning Lagtolkning etc.

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki

Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Varför behöver vi tolka? för att inte skattelagstiftningen ska bli totalt oöverskådlig måste den göras generaliserbar > skapar tolkningsbehov politiker beslutar

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

Kopia av Offentlig upphandling - specialkurs VT19

Kopia av Offentlig upphandling - specialkurs VT19 Kopia av Offentlig upphandling - specialkurs VT9 :. Hur mycket av kursen har du deltagit i? Hur mycket av kursen har du deltagit i? 0 % 0 (0,0%) -0 % 0 (0,0%) -0 % 0 (0,0%) -60 % 0 (0,0%) 6-80 % 0 (0,0%)

Läs mer

Förslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen

Förslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen J U R I D I C U M Förslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen - en uppsats om ett lagförslag, skatterättsliga principer och lagstiftningens

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Associationsrättslig introduktion

Associationsrättslig introduktion Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha

Läs mer

Europadomstolens makt - en kritisk granskning

Europadomstolens makt - en kritisk granskning Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i folkrätt, särskilt mänskliga rättigheter 30 högskolepoäng Europadomstolens makt - en kritisk granskning av beslutandeprocessen i Europadomstolen

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp

TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp Tid: torsdagen 7 mars 2013 8.00-12.00 Plats: MA8, MA9 Examinatorer: Christian Dahlman, Uta Bindreiter, Ellika Sevelin Tillåtna hjälpmedel: Inga Anteckna ditt skrivningsnummer

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!

Utopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet! FOTNOTER TILL PLATON BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Det klassiska

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska

Läs mer