ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns"

Transkript

1 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns

2 VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion etc.

3 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära: systematisk kunskap om rätt, rättsvetenskap, generella rättsliga fenomen och begrepp etc. RÄTTSDOGMATIK Systematisk kunskap om gällande rätt RÄTTSHISTORIA Systematisk kunskap om rättens historia RÄTTSSOCIOLOGI Systematisk kunskap om relationen mellan rätt och beteende JÄMFÖRANDE RÄTT Systematisk kunskap om rätten i andra länder

4 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTENS ONTOLOGI VAD ÄR RÄTT? EPISTEMOLOGI VAD ÄR KUNSKAP OM RÄTTEN? METODOLOGI HUR UPPNÅS KUNSKAP OM RÄTTEN?

5 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTSPRAXIS domstolar och myndigheter beslutsforskning RÄTTSVETENSKAP teorier om rättvetenskapens underdiscipliner

6 RÄTTENS ONTOLOGI, EPISTEMOLOGI OCH METODOLOGI VAD ÄR 1. RÄTT? 2.KUNSKAP OM RÄTT? 3.JURIDISK METOD? NATURRÄTT RÄTTSPOSITIVISM RÄTTSREALISM

7 NATURRÄTTSLIGA TEORIER ANTIKENS GREKLAND SKOLASTISK RATIONALISTISK MODERN

8 DEN ANTIKA NATURRÄTTEN 1. Grekland f.kr. Aristoteles: den naturliga rätten är människans ändamål (telos) Stoikerna: Det goda innebor i naturen; människans plikt är att sträva efter det goda = dygd Människan kan inte påverka rätten, som är oföränderlig och nödvändig, sann och god samt objektivt existerande Människor är av naturen lika inför den naturliga rätten

9 DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN Thomas av Aqvino ( ) Den eviga rätten Den naturliga lagen Den av Gud förmedlade rätten Den av människan skapade positiva rätten

10 DEN RATIONALISTISKA NATURRÄTTEN Hugo Grotius ( ) De jure belli et pacis Den naturliga rätten skulle existera även om inte Gud existerade Naturrätten följer från förnuftet Logik och erfarenhet

11 DEN MODERNA NATURRÄTTEN En pluralistisk mängd av läror Finns det överpositivistiska principer? Om ja, vad är deras innehåll? Är de oföränderliga? Förhållandet mellan den positiva och den överpositiva rätten?

12 RÄTTSPOSITIVISM Tyskland Savigny ( ), historiska skolan, rätten grundas på Volksgeist och det är juristens uppgift att både finna den och tolka den Puchta ( ), rättspositivismens far : rätt uppstår genom människans vilja och är föränderlig, inte historiskt betingad Jhering ( ), rätt som en social ingenjörskonst Rätten är ett instrument för att lösa konflikter mellan människor och grupper av människor Rättens ändamål är att skydda vissa intressen mot andra intressen (Der Zweck ist der Schöpfer des ganzen Rechts)

13 RÄTTSPOSITIVISM Anglo-Amerikansk rätt Jeremy Bentham ( ) och John Austin ( ): Rättsregler är suveränens befallningar Rätt och moral är två olika saker Lagarna vinner respekt på grund av sanktionshotet

14 Rättspositivism enligt Hans Kelsen ( ) Den Rena Rättsläran (1934) Rätten är ett eget självständigt och autonomt system, fri från alla politiska och etiska inslag, en tvångsordning Begreppet rätt innebär i sig att den är bindande

15 Kelsen, Den rena rättsläran Rätten får sin giltighet genom den s.k. Grundnormen Alla jurister förutsätter att det finns en Grundnorm, enligt vilken rätten är bindande Alla andra rättsreglers giltighet kan härledas från Grundnormen Begreppet gällande rätt är systembetingat

16 Kelsen, Den rena rättsläran Rättens giltighet är inte beroende av huruvida vi accepterar dess innehåll eller inte Detta gör det möjligt för oss att kritisera rätten utifrån En domares uppgift är att hitta den i varje enskilt fall gällande rättsregeln innanför systemet Rätten har en egen inneboende logik (liknande matematikens) Rättsvetenskapliga utsagor om rättssatser kan vara sanna eller osanna

17 Kelsen, Den rena rättsläran Rättsfrågor och sakfrågor bör behandlas separat från varandra (sein und sollen) Ibland måste domaren använda sitt eget fria skön, särskilt då olika intressen strider mot varandra Kelsen hade ingen egen teori om rättstillämpningen i praxis

18 Normernas hierarki, Stufenbau (Kelsen) GRUND- NORM KONSTITUTION LAGAR FÖRORDNINGAR DOMSTOLSBESLUT

19 Kelsens inflytande Kelsen har haft stort inflytande för bl.a. H L A Hart ( ) Joseph Raz (f. 1939) Neil MacCormick ( ) Alf Ross ( ) var Kelsens doktorand

20 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av talet integrerad med den s.k sociologiska rättsvetenskapliga inriktningen Oliver Wendell Holmes Jr., John Chipman Gray, Roscoe Pound,

21 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Kritiserade den formell-analytiska synen på rätten teorin om rätten som ett slutet och autonomt system Hävdade att rätten är en organisk del av det samhälle som den avser att tjäna rättens objektivitet och förutsebarhet är en illusion Illusionen grundas på tron att rätten är ett slutet och autonomt system och att den deduktiva syllogismen är dess metod

22 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten är ett samhälleligt faktum, lagstiftarens viljeakt Rätten är inget andeväsen, som svävar i himmelen (Holmes) Law in action, not law inte the books (Pound) Domare har en skyldighet att vid rättstillämpningen beakta rättens samhälleliga ändamål Att vara okunnig om rättens effekt är att vara okunnig om dess betydelse (Llewellyn) Den sociala rättvisan står inte i strid med den rättsliga rättvisan

23 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten består av rättspraxis Kritik: Det måste finnas minst en regel som legitimerar domarrätten Leder till regelskepticism

24 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank ( ) Accepterade inte den ontologiska teorin utan utgick ifrån att rätten består av både regler och rättspraxis Kritiserade den deduktivanalytiska teorin om rättsligt beslutsfattande både som en normativ och som en deskriptiv teori

25 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank, Law and the Modern Mind, 1930 Den offentliggjorda domsmotiveringen avspeglar the result of thinking, inte the operation of thinking Förutom rättsregler och principer har även domares personliga kunskaper, erfarenheter, känslor etc. betydelse för hur enskilda juridiska problem löses Dessa element samlas i en hunch, en intuitiv helhetsuppfattning om hur ett fall bör lösas

26 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Hunch följs av en särskild rationaliseringsprocess, som även utgör grunden för hur domskäl skrivs Rättsfrågor och bevisfrågor är integrerade med varandra (jmf. Kelsen)

27 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Axel Hägerström ( ) All kunskap är kunskap om verkligheten Värdesatser saknar sanningsvärde

28 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Satser om gällande rätt, rättigheter beskriver ingenting sant Kritiserade uppfattningen att gällande rätt är ett uttryck för statens vilja Staten är en metafysisk fantasiskapelse

29 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Rättsordningen är en samhällelig maskin Dess kuggar är människor Träder i kraft och upphävs genom allmänna val Dess innehåll behöver inte överensstämma med de röstandes vilja Rätten uttrycker olika intressen, inte någon enhetlig vilja Rättens befallningsform har en psykologisk effekt: reglerna brukar följas

30 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Alf Ross ( ) Rätt består av rättspraxis (am. rättsrealism) Kelsens lärjunge Juridisk metod beskrivs av rättskälleläran, som utgör en domarideologi

31 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Rättsvetenskapens uppgift är att med hjälp av rättskälleläran förutsäga hur domare kommer att döma, den utgör ett tydningsschema Andra företr: Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona, Per- Olof Ekelöf

32 JURIDISK METOD IDAG Rättskälleläran används som tydnings-schema (Ross) Bunden tolkning, bestämda källor och metoder Rättskällor: lagar, förarbeten, prejudikat, doktrin, sedvanerätten, avtal En särskild juridisk metod (eg. flera olika metoder), som alla jurister känner till och kan använda Rättskälleläran används för att föreskriva, beskriva och kritisera rätt, rättslig argumentation och rättsliga tolkningar i både rättsvetenskap och rättspraxis

33 JURIDISK METOD IDAG BUNDEN TOLKNING SUBJEKTIV OBJEKTIV

34 JURIDISK METOD SUBJEKTIV TELEOLOGISK FORMELL

35 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL TELEOLOGISK

36 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL SYSTEMATISK LOGISK- GRAMMATISK

37 TOLKNINGSRESULTAT DÅ EN RÄTTSNORM TILLÄMPAS KLART FALL, tolkning enligt ordalydelsen EXTENSIV TOLKNING, oklart fall, men innanför betydelsen ANALOGI utanför betydelseområdet starka skäl för att tillämpa

38 TOLKNINGSRESULTAT NÄR EN NORM INTE TILLÄMPAS REDUKTION, undantag från ett klart fall starka skäl för att inte tillämpa RESTRIKTIV TOLKNING, innanför den spr. betydelsen E CONTRARIO, utanför den spr. betydelsen

39 Känns det för abstrakt? Använd dina kunskaper om rätten för att konkretisera! Och kom ihåg att det inte finns något som är absolut rätt eller fel resp. sant eller osant inom rättsfilosofins område. Syftet är att förstå och bilda en egen uppfattning!

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013

ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,

Läs mer

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan

Läs mer

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.

Johan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof. Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig

Läs mer

Juridisk argumentation

Juridisk argumentation Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet

Läs mer

HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012

HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 UPPSALA UNIVERSITET Kodnummer: 1 Juridiska institutionen Rättshistoria och allmän rättslära Höstterminen 2012, A-perioden HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 1 1.1 Inledning Inom rättsfilosofin

Läs mer

Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar

Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009 Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.

1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier

Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att

Läs mer

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden

Seminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Av Richard Nordquist 1 Förarbetenas rättskällestatus är en omdiskuterad fråga i den juridiska metodläran. I själva verket är förarbetena den enda

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 7: Normativ analys, med exempel från demokratiteori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Den politiska teorins främsta uppgift är att undersöka normativa omdömens natur, och

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

En formel för frihet

En formel för frihet En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson

Komparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.

Juridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå. Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så

Läs mer

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law

TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Vad är och gör en jurist? Rättsordningen Rättskällorna Rättsväsendet Rättstillämpning Lagtolkning etc.

Läs mer

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!

BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation

Läs mer

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar

Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Introduktion. Internt. Externt. Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström

Introduktion. Internt. Externt. Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström Introduktion Vad är allmän rättslära? Allmän rättslära och juridik Interna och externa perspektiv Allmän rättsläras olika delar Idéhistoria

Läs mer

Moralfilosofins historia

Moralfilosofins historia Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Allemansrätten och marknyttjande

Allemansrätten och marknyttjande Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

Associationsrättslig introduktion

Associationsrättslig introduktion Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

Europadomstolens makt - en kritisk granskning

Europadomstolens makt - en kritisk granskning Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i folkrätt, särskilt mänskliga rättigheter 30 högskolepoäng Europadomstolens makt - en kritisk granskning av beslutandeprocessen i Europadomstolen

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)

Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 1 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger

Läs mer

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma) Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

TIDSKRIFT FOR RATTS SOCIOLOGI VOL /84 NR 4

TIDSKRIFT FOR RATTS SOCIOLOGI VOL /84 NR 4 TIDSKRIFT FOR RATTS SOCIOLOGI VOL 1 1983/84 NR 4 Forskning på gång Några huvudlinjer i rättsfilosofisk forskning och teoribildning Från en rättssociologisk utgångspunkt kan utvecklingen inom rättsfilosofin

Läs mer

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se

Skattelagstiftningsprojektet www.skattelagstiftningsprojektet.se Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1 Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson

Juridisk metod. Socionomer, VT Per-Ola Ohlsson Juridisk metod Socionomer, VT 2011 Per-Ola Ohlsson Delar för att förstå socialt arbete Psykologi Sociologi Rättsvetenskap Socialpolitik Juridiken styr inte bara det socialrättsliga beslutsfattandet utan

Läs mer

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel.

Quine. Det förekommer två versioner av kritiken mot analyticitet i Quines artikel. Quine Den intuitiva betydelsen av analytiskt sann sats är sats som är sann enbart i kraft av sin mening. Dessa brukar ställas mot syntetiskt sanna satser som är sanna inte enbart som ett resultat av vad

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Det rena rättslärandet:

Det rena rättslärandet: Det rena rättslärandet: kognitiva funktioner i ett normativt system AV JAN TORPMAN Den dominerande rättssociologiska uppfattningen är att rättsordningen är ett system av normer. En uppfattning som ligger

Läs mer

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen

2/14/2014. PM-skrivande på terminskurs 5. Upplägg. Skrivprocessen PM-skrivande på terminskurs 5 Rebecca Söderström Rebecca.soderstrom@jur.uu.se Upplägg Skrivprocessen Tre allmänna basics för skrivandet Rättspolitiskt skrivande Checklista Kort om peer review Skrivprocessen

Läs mer

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar

Komparativrätt. Varför komparativ rätt? Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Komparativrätt Laura Carlson 2016 Varför komparativ rätt? 1. Den gör studenter bekanta med utländska regler, begrepp och ansatsar och möjliggör därmed kommunikation

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Tolkning och utfyllning

Tolkning och utfyllning Tolkning och utfyllning Undersökningar kring ett förmögenhetsrattsteoretiskt tema Joel Samuelsson IUSTUS FÖRLAG Innehallsförteckning Förord 5 Förkortningar 13 1 Upptakt 19 1.1 Fragestallningen 19 FÖRSTA

Läs mer

JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV

JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV JURA NOVIT CURIA-PRINCIPEN OCH SÖKANDET EFTER EN RÄTTSSÄKER RÄTTSTILLÄMPNING ETT RÄTTSHISTORISKT PERSPEKTIV Av Adam Croon 1 Jura novit curia-principen är en vedertagen princip i svensk processrätt och

Läs mer