ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT Prof. Minna Gräns
|
|
- Viktoria Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2016 Prof. Minna Gräns
2 VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätt, rättsvetenskap, rättsliga begrepp, rättens metoder i teori och i praxis, rättens relation till moral, politik, religion etc.
3 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära: systematisk kunskap om rätt, rättsvetenskap, generella rättsliga fenomen och begrepp etc. RÄTTSDOGMATIK Systematisk kunskap om gällande rätt RÄTTSHISTORIA Systematisk kunskap om rättens historia RÄTTSSOCIOLOGI Systematisk kunskap om relationen mellan rätt och beteende JÄMFÖRANDE RÄTT Systematisk kunskap om rätten i andra länder
4 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTENS ONTOLOGI VAD ÄR RÄTT? EPISTEMOLOGI VAD ÄR KUNSKAP OM RÄTTEN? METODOLOGI HUR UPPNÅS KUNSKAP OM RÄTTEN?
5 RÄTTSTEORI TEORI OM RÄTTSPRAXIS domstolar och myndigheter beslutsforskning RÄTTSVETENSKAP teorier om rättvetenskapens underdiscipliner
6 RÄTTENS ONTOLOGI, EPISTEMOLOGI OCH METODOLOGI VAD ÄR 1. RÄTT? 2.KUNSKAP OM RÄTT? 3.JURIDISK METOD? NATURRÄTT RÄTTSPOSITIVISM RÄTTSREALISM
7 NATURRÄTTSLIGA TEORIER ANTIKENS GREKLAND SKOLASTISK RATIONALISTISK MODERN
8 DEN ANTIKA NATURRÄTTEN 1. Grekland f.kr. Aristoteles: den naturliga rätten är människans ändamål (telos) Stoikerna: Det goda innebor i naturen; människans plikt är att sträva efter det goda = dygd Människan kan inte påverka rätten, som är oföränderlig och nödvändig, sann och god samt objektivt existerande Människor är av naturen lika inför den naturliga rätten
9 DEN SKOLASTISKA NATURRÄTTEN Thomas av Aqvino ( ) Den eviga rätten Den naturliga lagen Den av Gud förmedlade rätten Den av människan skapade positiva rätten
10 DEN RATIONALISTISKA NATURRÄTTEN Hugo Grotius ( ) De jure belli et pacis Den naturliga rätten skulle existera även om inte Gud existerade Naturrätten följer från förnuftet Logik och erfarenhet
11 DEN MODERNA NATURRÄTTEN En pluralistisk mängd av läror Finns det överpositivistiska principer? Om ja, vad är deras innehåll? Är de oföränderliga? Förhållandet mellan den positiva och den överpositiva rätten?
12 RÄTTSPOSITIVISM Tyskland Savigny ( ), historiska skolan, rätten grundas på Volksgeist och det är juristens uppgift att både finna den och tolka den Puchta ( ), rättspositivismens far : rätt uppstår genom människans vilja och är föränderlig, inte historiskt betingad Jhering ( ), rätt som en social ingenjörskonst Rätten är ett instrument för att lösa konflikter mellan människor och grupper av människor Rättens ändamål är att skydda vissa intressen mot andra intressen (Der Zweck ist der Schöpfer des ganzen Rechts)
13 RÄTTSPOSITIVISM Anglo-Amerikansk rätt Jeremy Bentham ( ) och John Austin ( ): Rättsregler är suveränens befallningar Rätt och moral är två olika saker Lagarna vinner respekt på grund av sanktionshotet
14 Rättspositivism enligt Hans Kelsen ( ) Den Rena Rättsläran (1934) Rätten är ett eget självständigt och autonomt system, fri från alla politiska och etiska inslag, en tvångsordning Begreppet rätt innebär i sig att den är bindande
15 Kelsen, Den rena rättsläran Rätten får sin giltighet genom den s.k. Grundnormen Alla jurister förutsätter att det finns en Grundnorm, enligt vilken rätten är bindande Alla andra rättsreglers giltighet kan härledas från Grundnormen Begreppet gällande rätt är systembetingat
16 Kelsen, Den rena rättsläran Rättens giltighet är inte beroende av huruvida vi accepterar dess innehåll eller inte Detta gör det möjligt för oss att kritisera rätten utifrån En domares uppgift är att hitta den i varje enskilt fall gällande rättsregeln innanför systemet Rätten har en egen inneboende logik (liknande matematikens) Rättsvetenskapliga utsagor om rättssatser kan vara sanna eller osanna
17 Kelsen, Den rena rättsläran Rättsfrågor och sakfrågor bör behandlas separat från varandra (sein und sollen) Ibland måste domaren använda sitt eget fria skön, särskilt då olika intressen strider mot varandra Kelsen hade ingen egen teori om rättstillämpningen i praxis
18 Normernas hierarki, Stufenbau (Kelsen) GRUND- NORM KONSTITUTION LAGAR FÖRORDNINGAR DOMSTOLSBESLUT
19 Kelsens inflytande Kelsen har haft stort inflytande för bl.a. H L A Hart ( ) Joseph Raz (f. 1939) Neil MacCormick ( ) Alf Ross ( ) var Kelsens doktorand
20 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av talet integrerad med den s.k sociologiska rättsvetenskapliga inriktningen Oliver Wendell Holmes Jr., John Chipman Gray, Roscoe Pound,
21 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Kritiserade den formell-analytiska synen på rätten teorin om rätten som ett slutet och autonomt system Hävdade att rätten är en organisk del av det samhälle som den avser att tjäna rättens objektivitet och förutsebarhet är en illusion Illusionen grundas på tron att rätten är ett slutet och autonomt system och att den deduktiva syllogismen är dess metod
22 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten är ett samhälleligt faktum, lagstiftarens viljeakt Rätten är inget andeväsen, som svävar i himmelen (Holmes) Law in action, not law inte the books (Pound) Domare har en skyldighet att vid rättstillämpningen beakta rättens samhälleliga ändamål Att vara okunnig om rättens effekt är att vara okunnig om dess betydelse (Llewellyn) Den sociala rättvisan står inte i strid med den rättsliga rättvisan
23 DEN AMERIKANSKA RÄTTSREALISMEN Rätten består av rättspraxis Kritik: Det måste finnas minst en regel som legitimerar domarrätten Leder till regelskepticism
24 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank ( ) Accepterade inte den ontologiska teorin utan utgick ifrån att rätten består av både regler och rättspraxis Kritiserade den deduktivanalytiska teorin om rättsligt beslutsfattande både som en normativ och som en deskriptiv teori
25 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Jerome Frank, Law and the Modern Mind, 1930 Den offentliggjorda domsmotiveringen avspeglar the result of thinking, inte the operation of thinking Förutom rättsregler och principer har även domares personliga kunskaper, erfarenheter, känslor etc. betydelse för hur enskilda juridiska problem löses Dessa element samlas i en hunch, en intuitiv helhetsuppfattning om hur ett fall bör lösas
26 Rättsligt beslutsfattande enligt amerikansk rättsrealism Hunch följs av en särskild rationaliseringsprocess, som även utgör grunden för hur domskäl skrivs Rättsfrågor och bevisfrågor är integrerade med varandra (jmf. Kelsen)
27 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Axel Hägerström ( ) All kunskap är kunskap om verkligheten Värdesatser saknar sanningsvärde
28 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Satser om gällande rätt, rättigheter beskriver ingenting sant Kritiserade uppfattningen att gällande rätt är ett uttryck för statens vilja Staten är en metafysisk fantasiskapelse
29 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN, Hägerström Rättsordningen är en samhällelig maskin Dess kuggar är människor Träder i kraft och upphävs genom allmänna val Dess innehåll behöver inte överensstämma med de röstandes vilja Rätten uttrycker olika intressen, inte någon enhetlig vilja Rättens befallningsform har en psykologisk effekt: reglerna brukar följas
30 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Alf Ross ( ) Rätt består av rättspraxis (am. rättsrealism) Kelsens lärjunge Juridisk metod beskrivs av rättskälleläran, som utgör en domarideologi
31 DEN SKANDINAVISKA RÄTTSREALISMEN Rättsvetenskapens uppgift är att med hjälp av rättskälleläran förutsäga hur domare kommer att döma, den utgör ett tydningsschema Andra företr: Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona, Per- Olof Ekelöf
32 JURIDISK METOD IDAG Rättskälleläran används som tydnings-schema (Ross) Bunden tolkning, bestämda källor och metoder Rättskällor: lagar, förarbeten, prejudikat, doktrin, sedvanerätten, avtal En särskild juridisk metod (eg. flera olika metoder), som alla jurister känner till och kan använda Rättskälleläran används för att föreskriva, beskriva och kritisera rätt, rättslig argumentation och rättsliga tolkningar i både rättsvetenskap och rättspraxis
33 JURIDISK METOD IDAG BUNDEN TOLKNING SUBJEKTIV OBJEKTIV
34 JURIDISK METOD SUBJEKTIV TELEOLOGISK FORMELL
35 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL TELEOLOGISK
36 JURIDISK METOD OBJEKTIV FORMELL SYSTEMATISK LOGISK- GRAMMATISK
37 TOLKNINGSRESULTAT DÅ EN RÄTTSNORM TILLÄMPAS KLART FALL, tolkning enligt ordalydelsen EXTENSIV TOLKNING, oklart fall, men innanför betydelsen ANALOGI utanför betydelseområdet starka skäl för att tillämpa
38 TOLKNINGSRESULTAT NÄR EN NORM INTE TILLÄMPAS REDUKTION, undantag från ett klart fall starka skäl för att inte tillämpa RESTRIKTIV TOLKNING, innanför den spr. betydelsen E CONTRARIO, utanför den spr. betydelsen
39 Känns det för abstrakt? Använd dina kunskaper om rätten för att konkretisera! Och kom ihåg att det inte finns något som är absolut rätt eller fel resp. sant eller osant inom rättsfilosofins område. Syftet är att förstå och bilda en egen uppfattning!
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013
ALLMÄN RÄTTSLÄRA HT 2013 Doc Minna Gräns VAD ÄR ALLMÄN RÄTTSLÄRA? Vetenskap om rätten vad är rätt? vad är rättsvetenskap? 1 RÄTTSVETENSKAPENS DISCIPLINER Allmän rättslära Systematisk kunskap om rättsvetenskap,
Läs merVad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Läs merJohan Bärlund Professor (pro tem.) i nordisk rätt. Symposium om författningsöversättning / Prof.
Nationella och EUrelaterade normhierarkier Professor (pro tem.) i nordisk rätt 14-15.11.2013 1 Syftet med avsnittet Deltagaren får en inblick i hur en jurist strukturerar rättssystemet och använder sig
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Förkortningar 13 Förord 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2
Läs merSeminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen VT 2013, B-perioden Seminarium 1: Rätt och moral Läs Hart (1958), Fuller (1958) och Radbruch (2006 [1946]). Försök sedan besvara
Läs merJuridisk argumentation
Juridisk argumentation Översikt 1. Vissa fundamentala antaganden 2. Lagtolkning 3. Rättsfallsanalys 4. Rättsstaten och maktdelningsläran Domarperspektivet Domarens uppgift är att avgöra fallet i enlighet
Läs merHEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012
UPPSALA UNIVERSITET Kodnummer: 1 Juridiska institutionen Rättshistoria och allmän rättslära Höstterminen 2012, A-perioden HEMTENTAMEN Allmän rättslära 8 november 9 november, 2012 1 1.1 Inledning Inom rättsfilosofin
Läs merTypsvar Ord. tentamen Allmän rättslära
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör
Läs merKodnr: 26. Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden
Hemtentamen Allmän rättslära HT -12 A-perioden 1. Moralen och lagen TR har dömt den åtalade i Mål nr B 12174-12 för grov stöld. Det har i media diskuterats om gärningsmannen även borde ha dömts för att
Läs mer1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning.
1. Hur förhåller sig den moraliska skyldigheten gentemot det faktum att det saknas motsvarande lagstiftning. 1.1 Rättspositivistiskt perspektiv De tidiga rättspositivisterna Bentham och Austin insisterade
Läs merVad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar
Vad ska vi med filosofi i rättsdogmatiken? - Om användningen av allmän filosofi i rättsvetenskapliga avhandlingar Linda Gröning, Bergen den 26 maj 2009 Vad är rättsvetenskap? En vetenskap som har rätten
Läs merKritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
Läs merPERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN
PERSPEKTIV OCH METOD RÄTTSVETENSKAPLIG UPPSATS (LAGF03) ELSA TROLLE ÖNNERFORS och PER NILSÉN Perspektiv Utdrag ur kursplanen för Rättsvetenskaplig uppsats LAGF03 s. 2 och metod Källa: Nationalencyklopedin
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merEtik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen. Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet
Etik ur juridisk synvinkel och i juristutbildningen Minna Gräns Professor i allmän rättslära Uppsala Universitet Rättspositivistisk utgångspunkt: Moral # Rätt Den svenska rättsordningen är rättspositivistisk
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merNågra få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Några få ord om rättsvetenskap, metod och kritiska rättsteorier Laura Carlson 2016 Grundläggande begrepp Rättskällelära De rättskällor som används för att
Läs merSeminariematerial Allmän Rättslära. Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden
Seminariematerial Allmän Rättslära Uppsala universitet Juridiska institutionen HT 2013, B-perioden Allmän rättslära HT 2013 Föreläsningar (1) Introduktion till den allmänna rättsläran (2) Allmän rättslära
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merSYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.
SYFTE Identifiera spåra upp moralens grundläggande princip genom en analys av givna förnuftsbegrepp om moraliskt värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde. 1 Begreppet om
Läs merStudievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet
Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merGrundformuleringen av det kategoriska imperativet
Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag
Läs merHUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.
HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merJuridiska data. Ett bidrag till rättens ontologi
I TIDSKRIFT FÖR RÄTTSSOCIOLOGI VOL 1 1983/84 NR 4 Juridiska data. Ett bidrag till rättens ontologi Aleksander Peczenik Juridiska institutionen, Lunds universitet 1. Verklighet Frågan om den juridiska argumentationens
Läs merSANNING eller fake 1
SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom
Läs merEn formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merFÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV
FÖRARBETENAS RÄTTSKÄLLESTATUS - ETT HISTORISKT PERSPEKTIV Av Richard Nordquist 1 Förarbetenas rättskällestatus är en omdiskuterad fråga i den juridiska metodläran. I själva verket är förarbetena den enda
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merAllmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merMoraliskt praktiskt förnuft
Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merPrincipen hos en god vilja som handlar av plikt
Jag vill göra H enbart för att det är min plikt Jag vill göra H av aktning för lagen H är vad lagen kräver En lag är en objektiv handlingsprincip som är allmängiltig och nödvändig gäller alla förnuftsvarelser
Läs merEU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Läs merREALISM OCH SKANDINAVISK REALISM
LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition
Läs merJAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens
Läs merRättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden
Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson
Läs merKomparativ rätt r. - en introduktion. Anna Jonsson
Komparativ rätt r - en introduktion Anna Jonsson Anna.jonsson@jur.uu.se Dagens förelf reläsning Vad är r komparativ rätt? r Den komparativa rättens r funktioner Komparativ metod Den komparativa rättens
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merLinköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger
Läs merGrundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merJuridisk metod Vid lagens port. Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän. Det får inte vara så, men det är så ändå.
Juridisk metod Joel Samuelsson Vid lagens port Franz Ka7a (1883-1924) Juridiken är överallt ändå är den obegriplig för lekmän Lagens port är stängd för de oinvigda. Det får inte vara så, men det är så
Läs merFördragskonform tolkning
Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merRELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN
RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merRättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner
Rättsvetenskap för uppsatsförfattare : ämne, material, metod och argumentation PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Claes Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare vänder sig till
Läs merIntroduktion. Internt. Externt. Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström
Föreläsning i allmän rättslära 28 september 2014 Bo Wennström Introduktion Vad är allmän rättslära? Allmän rättslära och juridik Interna och externa perspektiv Allmän rättsläras olika delar Idéhistoria
Läs merFöreläsning 5. Deduktion
Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske
Läs merFINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder
UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merFormell logik Kapitel 9. Robin Stenwall Lunds universitet
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 9: Introduktion till kvantifiering Vi har hittills betraktat logiska resonemang vars giltighet enbart beror på meningen hos konnektiv som
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merFilosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.
Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merDet kategoriska imperativet
Det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativets test under naturlagsformuleringen! Kan jag vilja att maximen blir en allmän naturlag? Logisk möjlighet Är maximen överhuvudtaget möjlig som allmän
Läs merBlandade discipliner
KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK! 14-05-18 RELIGION ANDLIGHET! Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar
Läs mer11. Feminism och omsorgsetik
11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier
Läs merKonstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar
Konstitutionella principer i beskattningen legalitets- och likhetsprincipernas begränsningar Robert Påhlsson 2014 Disposition Begreppsparet rättsprincip rättsregel Principstruktur i skatterätten Reglering
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merTILLFÄLLE 1 INTRODUKTION. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law
TILLFÄLLE 1 INTRODUKTION Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Vad är och gör en jurist? Rättsordningen Rättskällorna Rättsväsendet Rättstillämpning Lagtolkning etc.
Läs merMoralfilosofins historia
Moralfilosofins historia Sokrates och Platon Thomas Hartvigsson Thomas.hartvigsson@gu.se Den grekiska filosofin Försokratikerna Naturfilosofer (Endast fragment bevarade) Poltiker Sofisterna (Runtresande)
Läs merSkatterättslig tolkning och rättskällehierarki
Skatterättslig tolkning och rättskällehierarki Varför behöver vi tolka? för att inte skattelagstiftningen ska bli totalt oöverskådlig måste den göras generaliserbar > skapar tolkningsbehov politiker beslutar
Läs merFORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER
Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella
Läs merFunktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merAllemansrätten och marknyttjande
Allemansrätten och marknyttjande Studier av ett rättsinstitut Åsa Åslund Linköpings universitet FILOSOFISKA FAKULTETEN Linköping Studies in Arts and Science No. 434 Linköpings Universitet, Institutionen
Läs merKopia av Offentlig upphandling - specialkurs VT19
Kopia av Offentlig upphandling - specialkurs VT9 :. Hur mycket av kursen har du deltagit i? Hur mycket av kursen har du deltagit i? 0 % 0 (0,0%) -0 % 0 (0,0%) -0 % 0 (0,0%) -60 % 0 (0,0%) 6-80 % 0 (0,0%)
Läs merFörslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen
J U R I D I C U M Förslaget om avskattning av paketerade fastigheter i förhållande till neutralitets- och skatteförmågeprincipen - en uppsats om ett lagförslag, skatterättsliga principer och lagstiftningens
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merAssociationsrättslig introduktion
Associationsrättslig introduktion Universitetsadjunkt Karin Eklund Uppsala universitet / DLA Nordic Professor Daniel Stattin Uppsala universitet 1 Övergripande syfte Grundkunskaper i associationsrätt Ha
Läs merEuropadomstolens makt - en kritisk granskning
Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i folkrätt, särskilt mänskliga rättigheter 30 högskolepoäng Europadomstolens makt - en kritisk granskning av beslutandeprocessen i Europadomstolen
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merTENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp
TENTAMEN LAGA01, Allmän rättslära, 7,5 hp Tid: torsdagen 7 mars 2013 8.00-12.00 Plats: MA8, MA9 Examinatorer: Christian Dahlman, Uta Bindreiter, Ellika Sevelin Tillåtna hjälpmedel: Inga Anteckna ditt skrivningsnummer
Läs merBASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation
Läs merUtopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!
FOTNOTER TILL PLATON BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Det klassiska
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merForskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska
Läs mer