Samråd II avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde

Transkript

1 SAMRÅDS- DOKUMENT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Eivor Westerblom Tillsyn konkurrensfrågor DATUM VÅR REFERENS 14 februari /23 Samråd II avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde 1. Inledning Länsrätten har i en dom den 20 april 2006 avslagit TeliaSoneras överklagande av PTS sammanslagna beslut respektive skyldighetsbeslut (dnr /23, a resp b) avseende marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde, varvid beslutet trädde i kraft. TeliaSonera har därefter hos Kammarrätten begärt prövningstillstånd för att överklaga Länsrättens beslut, en begäran som Kammarrätten den 3 juli 2006 avslagit. TeliaSonera har sedan hos Regeringsrätten begärt prövningstillstånd för att överklaga Kammarrättens avslag, vilket Regeringsrätten beviljat den 25 juli Regeringsrätten inhiberade i samma beslut PTS beslut och Länsrättens dom, vilket medförde att TeliaSonera tillsvidare inte hade skyldighet att tillhandahålla bitströmstillträde. Regeringsrättens inhibition innebar också att det inte längre fanns grund för PTS att utöva tillsyn. Regeringsrätten avslog den 31 januari 2007 TeliaSoneras överklagande av Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 juli Genom Regeringsrättens beslut träder skyldighetsbeslutet på nytt i kraft. TeliaSoneras skyldigheter gäller omedelbart och PTS tillsyn kan inledas. 2. Samrådets omfattning och syfte PTS har tillsammans med konsulter tagit fram en beräkningsmodell för bitströmstillträde för tre olika överlämningspunkter i nätet. Syftet med modellen är att utgöra ett hjälpmedel för PTS vid granskning av TeliaSoneras priser för bitströmstillträde. TeliaSonera skall tillämpa marginalbaserad prissättning där marginalen skall utgå från kostnader i detaljistledet hos TeliaSonera. Vidare skall kostnader för nät- och systemkomponenter beräknas i enlighet med principer som så långt som möjligt motsvarar de som tillämpas enligt LRIC-metoden. Modellens utformning ger även möjlighet till att analysera marginalen för en fiktiv operatör vid olika scenarior, tex val av tillträdespunkt i nätet, efterfrågad volym, överföringshastighet och churn. Detta samråd syftar till att ge marknadsaktörerna möjlighet att ge synpunkter på modellens utformning och ingående data såsom retailkostnader, kostnader för nätelement, nätdesign och dimensioneringsnormer. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 Samrådsperioden löper från 14 februari till 14 mars Synpunkter skall inkomma till PTS i skriftlig form via e-post till eivor.westerblom@pts.se. Inkomna svar kommer att diarieföras. Redogör därför för eventuella önskemål om sekretess avseende det inskickade materialet. Konfidentiellt material bör markeras tydligt, och gärna placeras i en separat bilaga till svaren. Sådan information kommer att behandlas i enlighet med bestämmelserna i 8 kap 6 Sekretesslagen. För att främja större öppenhet och transparens avser PTS att, med undantag av konfidentiellt material, publicera alla synpunkter som inkommer i detta samråd 3. Bitströmstillträde Bitströmstillträde innebär fysiskt tillträde till överlämningspunkt, för överlämning av bitströmsaccesser, i anslutning till accessnät och transportnät. Tillträdet omfattar de tillhörande installationer som hänger samman med bitströmstillträde, dvs. samlokalisering och tillträde till övriga relevanta installationer. Bilden nedan är från dokumentet Bitstream Access, ERG 1 Common Position (ERG (03) 33rev2), och visar schematiskt de olika förädlingsstegen i en bredbandstjänst som motsvarar Skanova Bredband. TeliaSoneras slutkundsprodukt inkluderar samtliga dessa steg, samt fakturering, kundtjänst etc. Bitströmstillträde kan bestå av olika förädlingssteg. En variant kan bestå av access DSLAM. En mer förädlad variant inkluderar även olika former av ATMtransport. En marginalbaserad prissättning innebär att grossistpriset motsvarar slutkundspriset minus en fastställd procentuell marginal. Marginalen utgår från 1 European Regulators Group. ERG är en organisation för samarbete mellan europeiska regleringsmyndigheter och kommissionen. ERG samråder med industrin i viktiga frågor.

3 kostnader i detaljistledet som en operatör kan undvika när bolaget erbjuder tjänsten på grossistmarknaden i stället för på slutkundsmarknaden. När marginalen beräknas skall det också beaktas om det finns tillkommande eller avgående kostnader i fall då tjänsten som erbjuds på slutkundsmarknaden innehåller komponenter som inte ingår i tjänsten som erbjuds på grossistmarknaden, eller tvärtom. Priset för bitströmstillträde blir således slutkundspriset reducerat med kostnader för marknadsföring, kundtjänst fakturering etc., samt med produktens andel av kostnaden för Internetanslutning, tjänstepaketering i form av ISP-kostnader och kostnader för IP-nät. Till detta grossistpris för bitströmsprodukten tillkommer eventuella merkostnader för ATM-transport till grossistkundens överlämningspunkt. 4. Modellens utformning Tillträdesalternativ Modellen beräknar grossistpriset för tillträde på nivå 1 och 2a vilket motsvarar tillträdesalternativen i TeliaSoneras referenserbjudande från Modellen beräknar även grossistpriset för ytterligare en tillträdesnivå, nivå 2b. NTP a M A Utrymme där accessnätet (parkabel av metall) till slutkund börjar, samt transportnät till B börjar B Utrymme där transportnät från A slutar, samt transportnät till C börjar C Utrymme där transportnät från B slutar, samt transportnät till vidare förbindelser börjar 1 Överlämningspunkt i direkt anslutning till DSLAM 2a Överlämningspunkt via transportnät (kortare sträcka) 2b Överlämningspunkt via transportnät (längre sträcka) A b KK DSLAM c ODF 1 f Op. B d e g Op. A 2a B a b c h i 2b Op. C C Accessnät mellan slutkund och korskoppling (parkabel av metall) Parkabel (av metall) mellan korskoppling och DSLAM Optisk fiber mellan DSLAM och optisk korskoppling, ODF d, e Transportnät, optisk fiber, mellan utrymmen A och B f Transportnät via alternativoperatör B, radiolänk g, i, k Transportnät via alternativoperatörers optiska fibrer h, j Transportnät mellan B och C samt till vidare förbindelser j k Op. D

4 Modellen är uppbyggd som en nuvärdesberäkning av fem års framtida kassaflöden (discounted cash flow metod, DCF) med hänsyn till restvärden vid beräkningsperiodens slut. Metoden har kritiserats vid det förra samrådet. PTS vill poängtera att PTS ännu inte tagit ställning till om denna metod är den mest lämpliga att använda vid en beräkning av marginalen mellan slutkundspris och grossistpris. Input parameters Modellen är också uppbyggd så att den beräknar behovet av transmissionskapacitet utifrån angivna kapaciteter, dvs. 250 kbit/s respektive 2, 8 och 24 Mbit/s. På den svenska marknaden är det dock regel att den kapacitet som utlovas är "upp till" 8 respektive 24 Mbit/s. Om PTS TP-test görs på en vanlig 8 Mbit/s-anslutning för konsumenter, torde den faktisk erhållna kapaciteten nedströms sällan överstiga 6 Mbit/s, bl.a beroende på kopparaccessens längd. Motsvarande torde gälla för 24 Mbit/s, dvs. faktisk erhållen kapacitet nedströms torde sällan överstiga 18 Mbit/s. Det av denna orsak minskade behovet av total transmissionskapacitet simuleras enklast genom att justera kapaciteten för dessa produkter. Enligt vad som redovisas av flera bredbandsleverantörer i andra länder uppgår överbokningsfaktorn, Contention Ratio, till 50:1 för konsumentprodukter och 20:1 för företagsprodukter. De tillfällen då abonnenter samtidigt behöver tillgång till hela den avtalade kapaciteten torde vara mindre vanligt för 24 Mbit/sabonnenter än för abonnenter med 250 Kbit/s- eller 2 Mbit/s-uppkoppling. Det bör därför vara rimligt att tillämpa en högre överbokningsfaktor för 24 Mbit/sabonnemang. Retail Products Downstream Capacity (Mbps) Upstream Capacity (Mbps) Contention Ratio / overbooking Contention Ratio / overbooking Res ,25 0,13 0,02 50 Res ,00 0,40 0,02 50 Res ,00 0,60 0,02 50 Res ,00 0,75 0, Bus ,50 0,40 0,05 20 Bus ,00 0,80 0,05 20 Bus ,00 0,60 0,05 20 Bus ,00 0,75 0,05 30 Network design Modellen dimensionerar det totala behovet av transmissionskapacitet baserat på summan av behovet hos alla användare, båda privatkunder och företagskunder. Det är rimligt att anta att företagskunder huvudsakligen använder sin bredbandsanslutning under ordinarie arbetstid måndag fredag Privatkunder å andra sidan använder bredband på kvällar och helger. Det totala kapacitetsbehov som modellen beräknar för privatkunder är betydligt större än företagskundernas behov. PTS antar att det totala behovet för överföringskapacitet kan baseras på privatkundernas behov.

5 På rad 134 i beräkningsmodellen framgår privatkundernas andel av det totala kapacitetsbehovet. För att få bästa möjliga underlag önskar PTS få information om hur den totala användningen över dygnet fördelas mellan privat- och företagskunder. Geotype data För att beräkna priset på bitströmstillträde för de olika överlämningspunkterna i nätet (1, 2a och 2b) görs detta i följande tabell under Geotype data. Level 1 Level 2(a) Level 2(b) Dense level 2 and very low line density Dense level 2 and low line density Dense level 2 and medium line density Dense level 2 and high line density Dense level 2 and very high line density Medium level 2 and very low line density Medium level 2 and low line density Medium level 2 and medium line density Medium level 2 and high line density Sparse level 2 nodes Very sparse level 2 nodes spare spare Modellen är inställd så att den beräknar priset för bitströmstillträde enligt alternativ 2b. 5. Dokumentation Modellen har tagits fram av konsultföretagen Netlight (SV) och Analysys (UK), där Netlight svarat för uppgifter och data hänförliga specifikt till den svenska marknaden, och Analysys svarat för utformningen av modellen. Det är viktigt att notera att modelldokumentationen är framtagen utifrån de möjligheter som finns i modellen att beräkna marginaler för en fiktiv operatör som går in på marknaden. Således finns det möjligheter att i modellen simulera olika parametrar såsom etableringsstrategi och marknadsandel. När det gäller PTS tillämpning av modellen i PTS tillsyn är utgångspunkten TeliaSoneras kostnader i detaljistledet. Beträffande kostnader för nät och systemkomponenter utgår beräkningar från ett nät med samma utbredning och efterfrågan som TeliaSoneras befintliga nät (LRIC-metoden). Analysys har levererat modellen i två versioner, en för PTS interna bruk och en publik version, där vissa funktioner och data saknas. Den publika versionen kommer att vara tillgänglig på PTS hemsida under konsultationen.