Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Transkript

1 FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 4 april HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor torsten.lofvenholm@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor Per Hemrin FARSTA Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Post- och telestyrelsens föreläggande Post- och telestyrelsen (PTS) förelägger TeliaSonera AB (TeliaSonera) att tillse att bolagets priser för hel och delad ledning uppgår till högst nedanstående genomsnittliga kostnadsnivåer. LLUB Tjänst, SEK Installationsavgift per access Kvartalsavgift per access Hel ledning Delad ledning Föreläggandet gäller omedelbart. Saken Kostnadsorienterad prissättning av LLUB. Bakgrund TeliaSonera är enligt beslut meddelat av PTS den 24 november 2004 i ärende nr skyldigt att tillämpa kostnadsorienterad prissättning på LLUB, inklusive samlokaliseringsprodukter. PTS har den 19 december 2003 fastställt en hybridmodell för beräkning av kostnader för TeliaSoneras fasta nät. PTS har därefter årligen uppdaterat hybridmodellen. Hybridmodellen, som utgör en s.k. LRIC-modell 1, ska tillsammans med en av myndigheten fastställd prismetod 1 Long Run Incremental Cost POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 (12) användas när myndigheten bedömer om de priser TeliaSonera tillämpar för samtrafik och LLUB, inklusive samlokaliseringsprodukter, möter kravet på kostnadsorientering. PTS samråd Under hösten 2006 har PTS tillsammans med operatörer som önskat delta i detta arbete uppdaterat hybridmodellen. PTS publicerade den 21 september 2006 ett utkast till hybridmodell som operatörerna därefter beretts möjlighet att lämna synpunkter på. PTS har därefter den 30 november 2006 fastställt en uppdaterad hybridmodell (version 4.1). Denna version utgör underlag för bedömning av kostnadsorienterade priser för LLUB, inklusive samlokaliseringsprodukter, för I den uppdaterade hybridmodellen (version 4.1) är beräkningen av abonnemangskostnad för kopparaccess (hel ledning) ändrad jämfört tidigare versioner av hybridmodellen. I version 4.1 är kostnader för den sista delsträckan av accessnätet (från väg till huset) exkluderade från abonnemangskostnaden för LLUB eftersom slutkunden själv får bekosta den biten av accessnätet, vilket är i överensstämmelse med de principer som numera tillämpas av TeliaSonera. Denna förändring av hybridmodellen har tillkommit som ett resultat av samrådet, varför PTS har berett TeliaSonera möjlighet att inkomma med synpunkter. TeliaSonera har i yttrande den 21 december 2006 framfört följande. TeliaSoneras yttrande på samrådet Tydliga och förutsägbara spelregler är en förutsättning för en fungerande marknad. PTS hybridmodell ska syfta till att ge korrekta investeringssignaler till marknadens aktörer. Genom de nya antagandena i hybridmodellen har PTS i ett slag radikalt ändrat förutsättningarna på marknaden, vilket lett till att en betydande osäkerhet uppstått om villkoren för investeringar på den svenska telemarknaden. Det kan av bl.a. PTS marknadsstatistik noteras att, under de senare åren, den totala andelen bredbandstjänster via annan infrastruktur (än DSL) har minskat till förmån för DSL-tjänster. Det är uppenbart att en sådan ändring som PTS gjort i hybridmodellen kommer att ytterligare underblåsa denna utveckling. Detta kommer att motverka det grundläggande syftet med regleringen, att öka förutsättningarna för alternativ infrastruktur. I detta sammanhang kan man också ställa sig frågan hur PTS menar med att det av PTS angivna antagande och dess effekter skulle vara förenligt med den av PTS i andra sammanhang framhärdade teorin om en investeringsstege. Såvitt TeliaSonera kan bedöma innebär det nya antagandet också en helt ny syn på hur kostnader förutsätts bli ersatta (jfr Model Reference Paper, MRP s. 7 not 5) trots att liknande affärsprinciper som de PTS hänvisat till tillämpades av TeliaSonera redan när nu gällande MRP togs fram, i synnerhet avseende nätanslutningar till fritidshus. Antagandet kan i sig också ifrågasättas, bl.a. då

3 3 (12) LRIC-modellen ska utgå från en effektiv operatörs kostnader, inte hur TeliaSonera från tid till annan väljer att utforma sina prislistor gentemot sina slutkunder. Den aktuella ändringen är vidare inte av sådan enklare karaktär som kan genomföras vid en uppdatering av modellen enligt 10 i PTS föreskrift om LRIC (PTSFS 2004:05), dvs. uppdatering av priser, kostnader och utfall eller liknande. Den nu aktuella förändringen är av sådan karaktär som anges i 11 i PTS LRICföreskrift, dvs. revidering av modellen, vilket ska övervägas vart tredje år. PTS har naturligtvis att följa de föreskrifter som myndigheten utfärdar. PTS underrättelse PTS har därefter den 19 januari 2007 underrättat TeliaSonera om att bolagets priser för LLUB och samlokalisering inte är kostnadsorienterade enligt skyldighetsbeslutet. Av underrättelsen framgår följande beträffande TeliaSoneras invändningar mot PTS ändring av hybridmodellens beräkningar för abonnemangskostnad för hel ledning. PTS nya beräkning av kostnader för hel ledning har initierats som en följd av att TeliaSonera tillämpar nya villkor för nätanslutning. Det är TeliaSonera som ändrat principer. PTS har således ändrat motsvarande beräkningar i hybridmodellen så att beräkningarna överensstämmer med TeliaSoneras principer. PTS ser i förevarande fall ingen motsättning mellan hur en effektiv operatör väljer att ta betalt och TeliaSoneras erbjudande till slutkunder och operatörskunder. En av grunderna i PTS regleringspolicy är att infrastrukturkonkurrens bör främjas när en parallelletablering är genomförbar. 2 Hybridmodellens tillämpning av denna policy är att skapa en neutralitet i valet mellan att bygga en egen infrastruktur och hyra in sig i TeliaSoneras accessnät. Förutsättningar för neutrala investeringsincitament skapas genom att hybridmodellens beräkningar baseras på vad det idag skulle kosta för en effektiv SMP-operatör av TeliaSoneras storlek att bygga och driva ett nytt nät. En sådan beräkning behöver naturligtvis baseras på en objektiv kostnadskalkyl som står i överensstämmande med verklighetens förutsättningar. TeliaSonera har meddelat att bolagets erbjudande om nätanslutning till slutkunder ändrats på grund av marknadssituationen. 3 PTS uppfattar det som att erbjudandet ändrats på grund av den rådande konkurrenssituationen och att TeliaSonera har gjort förändringen för att vara en effektiv operatör. PTS anser således att det är ett 2 Policy för tillträdesreglering i accessnätet, , sidan Av Skanova nyhetsbrev om telefoni från den 3 maj 2006 framgår: För att anpassa oss till en ny marknad och de spelregler som gäller i full konkurrens ser vi över och effektiviserar nätet, inklusive kostnaderna för accessnätet. Som en följd av detta tillhandahåller TeliaSonera inte längre kanalisation på tomtmark vid nybyggnation. Det innebär att från och med nu är fastighetsägaren själv som ansvarar för detta och kontaktar lokal leverantör av kanalisation. Fastighetsägaren ansvarar sedan för kostnader för schaktning och förläggning av kanalisation samt underhåll och reparation av anslutningen från tomtgräns till fastigheten och nätet inom fastigheten/området. Kanalisationen ska vid förläggning förses med dragtråd.

4 4 (12) rimligt antagande att en effektiv operatör idag skulle tillämpa en prismodell där den kundunika anslutningen betalas via engångsavgift och det gemensamma accessnätet betalas via abonnemangsavgift. Påståendet att PTS nya beräkningar innebär en helt ny syn på hur kostnader blir ersatta (jmf Model Reference Paper, MRP s. 7 not 5) är grundlöst. Synen på kostnadsorientering är att kostnader ersätts en (1) gång, men att det finns valfrihet i hur operatören väljer att få dessa kostnader ersatta. Av fotnoten framgår att kostnader för abonnentförbindelsen ersätts genom installations- eller abonnemangsavgift. Det väsentliga är dock att kostnader för den sista delsträckan i accessnätet (den kundunika anslutningen från gatan till huset) inte betalas av TeliaSonera utan denna investering får slutkunden själv ombesörja och bekosta. Dessa kostnader kan således inte utgöra grund för ersättning till Teliasonera av det enkla skälet att det inte är kostnader för TeliaSonera. Om inte motsvarande ändring görs i modellen skulle det innebära en felaktig kostnadsallokering mellan installation och abonnemang. TeliaSonera skulle på så sätt bli överkompenserat genom att andra operatörer får betala abonnemangsavgift för kostnader som slutkunder betalat via engångsavgift. Detta strider mot kostnadsorientering. PTS uppfattning är att kravet på kostnadsorientering i enlighet med en framåtsyftande kalkylmodell (LRIC-modell) innebär denna logiska konsekvens för beräkningen av kostnaden för hel ledning. Förändringen av kostnadsberäkningen för hel ledning har skett i samband med den årliga uppdateringen av hybridmodellen. Utifrån synpunkter från operatörer som framkom i samrådet har beräkningarna i modellen förändrats för att spegla den aktuella situationen på marknaden. TeliaSonera har därefter getts möjligheten att inkomma med synpunkter. PTS anser inte det är lämpligt att vänta med denna fråga. Hybridmodellen utgör underlag för PTS tillsyn under 2007 av de priser som ska vara kostnadsorienterade enligt LRIC-metoden. Därmed måste beräkningar i modellen vara uppdaterade med så aktuell information som möjligt. PTS anser sålunda att denna förändring inte kan skjutas fram till översynen. TeliaSoneras yttrande på PTS underrättelse TeliaSonera har den 13 februari 2007 inkommit med ett yttrande över PTS underrättelse. Beträffande kvartalsavgift för hel och delad ledning framför TeliaSonera följande. PTS har i sin föreskrift om LRIC (PTSFS 2004:5) infört vissa regler om hur en hybridmodell kan ändras. Reglerna i föreskriften är givetvis bindande för PTS, till dess de ändrats. Den aktuella ändringen av antagandet är inte av sådan enklare karaktär som kan genomföras vid en uppdatering av modellen enligt 10 i PTS författning, dvs. uppdatering av priser, kostnader och utfall eller liknande. Ändringen är däremot av sådan karaktär som anges i 11 i PTS författning, dvs. en revidering av modellen vilken skall övervägas vart tredje år. Det är noterbart att PTS själv i sin

5 5 (12) pressinformation vid publiceringen av hybridmodellen den 30 november 2006 talade om att en revidering gjorts. Den revidering som det nya antagandet innebär har gjorts utan föregående konsultation som förutsätts i föreskriftens 11 och 2-5. PTS har därvid brutit mot sin egen föreskrift. Att PTS, efter att PTS infört antagandet, berett TeliaSonera tillfälle att lämna sina synpunkter gör inte att PTS läkt denna brist. TeliaSonera begär att PTS skall hänskjuta den aktuella frågan till den revidering av hybridmodellen som PTS redan initierat. TeliaSonera bestrider vidare införandet av antagandet som sådant i en LRICmodell. Ett sådant antagande, även om det modifieras så att det överensstämmer med hur TeliaSonera tillämpar den aktuella affärsregeln, kan dessutom inte införas i hybridmodellen utan att det först genomförs konsekvensändringar i modellen. TeliaSonera finner skäl att återge några delar ur MRP (svensk version). Under rubriken 1.3 anges bl.a. att För att ge rättvisande investeringssignaler och främja effektiv konkurrens, bör priser spegla LRIC för en effektiv operatör som står inför den befintliga SMP-operatörens efterfrågan. Den effektiva operatören definieras som den teoretiska operatör som om det vore fallet skulle finnas på en fullt konkurrenspräglad marknad i Sverige, men med samma omfattning och efterfrågan som den befintliga SMP-operatören. Som PTS anger i underrättelsen måste en sådan beräkning naturligtvis baseras på en objektiv kostnadskalkyl som står i överensstämmelse med verklighetens förutsättningar. Enligt avsnitt i MRP anges, under rubriken Prognos för efterfrågan, att Det modellerade nätet skall möta efterfrågan inte bara under basåret utan också under överskådlig framtid. Det blir därför nödvändigt att utveckla prognoser för efterfrågeutvecklingen. Dimensioneringen av nätet skall motsvara vad en effektiv operatör som står inför dessa prognoser skulle göra. Det infördes också som ett särskiljt kriterium, CG 11. TeliaSonera anser att det är självklart att bedömningar av efterfrågan beror på vilket pris som tillämpas. Det sker enligt verklighetens förutsättningar och skall följaktligen gälla också för den objektiva kostnadskalkyl som PTS har att ta fram. Typiskt sett gäller att ju högre pris en i och för sig efterfrågad produkt eller tjänst har desto lägre är efterfrågan. PTS antagande (om än felaktigt) sägs i PTS konsultationssvar vara att en effektiv operatör väljer att finansiera det gemensamma accessnätet med abonnemangsavgifter och kundunika anslutningar via engångsavgifter. I underrättelsen har PTS angett att eftersom hybridmodellen ska beräkna vad det idag skulle kosta för en effektiv operatör att bygga och driva ett helt nytt nät så innebär det att samtliga anslutningar till accessnätet i modellen ska omfattas av principen att den kundunika anslutningen betalas med en engångsavgift. Det innebär alltså, i förhållande till tidigare antagande, att kunderna får betala ett högre pris för att anslutas till SMP-operatörens, i detta fall TeliaSoneras, nät. Enligt sedvanlig efterfrågeteori sjunker därmed efterfrågan. Detta

6 6 (12) överensstämmer för övrigt med kunders reaktion på de offerter som TeliaSonera utfärdat enligt sin affärsregel. Endast ca hälften av kunderna accepterar dessa offerter. Uppenbarligen väljer kunderna att använda andra lösningar såsom exempelvis mobiltelefoni i över hälften av fallen. Överstiger offerterna 7000 kr minskar acceptansgraden ytterligare. TeliaSoneras erfarenhet hittills är att bara ungefär varannan kund är beredd att betala offererad engångsavgift för anslutning. Ett sådant antagande som PTS nu infört påverkar således efterfrågan, och den efterfrågan som tidigare antagits i hybridmodellen måste följaktligen också modifieras. Det är uteslutet att de accesser som den ursprungliga hybridmodellen (och version 4.1) omfattar skulle ha byggts med PTS nya antagande. Det innebär att kostnaderna för de accesser som kan antas bli byggda med PTS nya antagande blir betydligt högre än den kostnad om 244 kr som PTS räknat fram. Kostnaden för kopparkablar kommer visserligen att sjunka men per access kommer kostnaderna att öka eftersom totalkostnaderna skall fördelas på färre accesser. Således måste hela beräkningen i LRIC förändras om PTS antagande skall återspeglas fullt ut i modellen. Det har PTS underlåtit att göra. Enligt vad PTS anger i underrättelsen är synen på kostnadsorientering att kostnader ersätts en gång. Så är dock inte fallet med PTS antagande. PTS antagande innebär att TeliaSonera i samtliga fall där en anslutning inte redan betalts genom abonnemangsavgifter eller genom engångsavgift, inte får betalt för den del av accessnätet som PTS har lyft bort från kostnadskalkylen. Ett lika självklart antagande som PTS antyder är följaktligen att kostnadsorientering innebär en rätt att få kostnaderna ersatta en gång. PTS utformning av sitt antagande strider mot en sådan princip. Mot bakgrund härav hade det varit en helt annan och mer naturlig sak om PTS hade beaktat TeliaSoneras affärsregel i en reviderad prismetod och exempelvis föreskrivit att i de fall där affärsregeln tillämpats gällde en viss lägre kostnad eller pris. Det hade inte undandragit TeliaSonera rätten att få betalt för de accesser som inte omfattas av affärsregeln. Då PTS har tillämpat sin hybridmodell och sin föreskrift felaktigt saknar TeliaSonera skäl att tillämpa de kostnadsberäkningar som PTS felaktigt har beräknat i version 4.1 av hybridmodellen. Det är TeliaSoneras uppfattning att en sådan omfattande revidering av modellen som PTS nu gjort endast kan ske i enlighet med 11 LRIC-föreskriften. PTS står inför revideringen 2007 men har ändå valt att i strid med föreskrifterna genomföra förändringen. TeliaSonera skulle ha förstått om PTS i samband med revideringen utrett denna fråga grundligt. Eftersom frågan inte har utretts av PTS och något egentligt utrymme för samråd inte getts har långtgående och felaktiga slutsatser dragits av PTS. Beträffande kostnaderna för installation av hel och delad ledning hänvisas till vad som anförts hos länsrätten i mål nr

7 7 (12) Skäl Tillämpliga bestämmelser Enligt 4 kap. 4 första stycket lagen om elektronisk kommunikation (EkomL) anges att en operatör som enligt 8 kap. 7 har ett betydande inflytande på en viss marknad, skall i enlighet med 8 kap. 6 åläggas en eller flera av de skyldigheter som anges i En sådan förpliktelse skall syfta till att skapa effektiv konkurrens. I 4 kap. 8 EkomL får en operatör som avses i 4 förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och tillhörande installationer i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan enligt punkten 8 samma paragraf avse att operatören skall bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhörande installationer kan förbindas. Enligt 4 kap. 11 första stycket EkomL får en operatör som avses i 4 förpliktas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 8 kap. 5 visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. Av andra stycket framgår att en förpliktelse enligt första stycket även kan avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. Enligt tredje stycket skall den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser. I 7 kap. 4 EkomL anges att om tillsynsmyndigheten finner skäl att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt lagen inte efterlever lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, skall myndigheten underrätta den som bedriver verksamheten om detta förhållande och ge denne möjlighet att yttra sig. I underrättelsen skall myndigheten ange att den kan komma att meddela ett föreläggande eller förbud enligt 5, om inte rättelse sker inom skälig tid. Skälig tid får inte understiga en månad, annat än vid upprepade fall av överträdelse, om inte den som underrättas samtycker till en kortare tidsfrist. I 7 kap. 5 första och fjärde styckena EkomL stadgas att om en underrättelse enligt 4 inte leder till rättelse får tillsynsmyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att rättelse skall ske. Sådana förelägganden och förbud får förenas med vite. Post- och telestyrelsens bedömning PTS anser att det är ett rimligt antagande att en effektiv operatör idag skulle tillämpa en prismodell för access (hel ledning) där den kundunika anslutningen betalas via engångsavgift och det gemensamma accessnätet betalas via

8 8 (12) abonnemangsavgift. TeliaSonera bestrider detta antagande i hybridmodellen trots att TeliaSonera i verkligheten agerar så på slutkundsmarknaden. PTS konstaterar att TeliaSonera förklarar införandet av sina nya villkor för nätanslutning med att Telemarknaden är idag helt fri, Telia är en aktör bland många andra. Det innebär förändringar för dig som bygger nytt hus, jämfört med förr. Villkoren för anslutning till telenätet liknar idag mycket de regler som gäller för anslutning till vatten, avlopp och elektricitet. Om det behöver dras nytt telenät för att koppla in ditt hus måste du betala det själv. 4 PTS uppfattar det som att TeliaSonera bestrider att hybridmodellen, som har som syfte att beräkna kostnader för tjänster som TeliaSonera levererar i verkligheten, inte bör tillämpa verkliga förutsättningar i beräkningar av kostnadsorienterade priser. Kostnaden för hel ledning (förenklat består en hel ledning av ett gemensamt accessnät och en kundunik nätanslutning) består av två delar, dels en engångskostnad, dels abonnemangskostnad. Det nya erbjudande till slutkund innebär en förändring av vilka nätelement och därmed underliggande kostnad som ingår i abonnemangspriset för hel ledning. PTS har inte förändrat den totala kostnaden för hel ledning i modellen utan ändrat beräkningarna så att en lägre andel av den totala kostnaden allokeras till det som ska täckas av abonnemangsavgiften och en högre andel av kostnaden till engångsavgiften. TeliaSonera synes även ifrågasätta att förändringar av vad som ingår i en tjänst får genomslag på kostnadsberäkningarna. PTS anser det är ostridigt att hybridmodellens beräkningar av abonnemangskostnaden för hel ledning utgår från gränser i accessnätet och omfattar nätelement som minst motsvarar hel ledning enligt TeliaSoneras nya villkor för nätanslutning. Vidare menar TeliaSonera att i förhållande till tidigare antaganden i hybridmodellen får kunderna nu betala ett högre pris för att anslutas till SMPoperatörens nät. Det högre priset skulle enligt TeliaSonera bero på att kundernas efterfrågan på anslutning minskar som följd av PTS nya antagande, vilket leder till att färre accesser är med och delar på de fasta kostnaderna, vilket i sin tur för med sig att den genomsnittliga kostnaden per anslutning ökar. PTS invänder inte emot att sedvanlig efterfrågeteori (oftast) innebär att ett högre pris leder till en lägre efterfrågan. PTS menar dock att TeliaSoneras simuleringar av hur många accesser som skulle utgöra underlag för beräkningar i hybridmodellen brister i flera avseenden. PTS menar att samtliga hela ledningar /anslutningar som TeliaSoneras kunder efterfrågar i verkligheten ska utgöra underlaget för beräkning av kostnaderna. Att exkludera delar av denna faktiska efterfrågan, baserat på ett resonemang om att efterfrågan skulle vara lägre när alla kunder skulle vara tvungna att ta ställning till om de är villiga att betala för en ny anslutning, är felaktigt. 4 Anslut ditt hus till Telias fasta telenät t_produkter_tjanster_fasttelefoni_abonnemang_nybyggnation

9 9 (12) Hybridmodellen beräknar den framåtsyftande kostnaden för ett nytt nät. Värderingen av anläggningstillgångar baseras på antagande om vad det kostar att nyanlägga ett nytt nät. Hela nätet antas bli byggt över natten och omfattningen av nätet beräknas av hur många kunder som efterfrågar access och hur mycket dessa kunder nyttjar nätet för olika tjänster, telefoni och bredband. Genom volymuppgifter för bland annat antalet anslutningar i TeliaSoneras nät som PTS inhämtar från TeliaSonera dimensioneras ett teoretiskt nät som ska kunna tillgodose den efterfrågan på anslutning som TeliaSonera har i verkligheten. Det är således TeliaSoneras verkliga efterfrågan på access som är utgångspunkten för beräkningar av hur stort nätet måste vara. Vidare är det TeliaSoneras verkliga nät och anslutna kunder som utgör tillträdesskyldigheten enligt PTS skyldighetsbeslut. En begäran från en operatör att få hyra kopparaccess av TeliaSonera är en begäran om att få hyra en befintlig och verklig kopparaccess. Beträffande kriterium CG 11 tar detta sikte på en situation där efterfrågan på anslutningar eller trafik är stigande och att det i modellen finns skäl för att tillåta kostnader för överkapacitet. När det teoretiska nätet dimensioneras i modellen bör det tas höjd för att en effektiv operatör när denne bygger nät idag även bygger för framtida kapacitet. Vad som avses med en effektiv operatör som står inför dessa prognoser är således att denne inte bör bygga mer kapacitet än vad som är nödvändigt med beaktande av vad efterfrågan är inom en viss tidshorisont. Tidshorisonten varierar beroende av vilken utrustning som behövs installeras för att tillgodose framtida efterfrågan. Exempelvis bör en effektiv operatör inte installera linjekort på telestationer med mindre än att det finns kunder som efterfrågar dessa inom ett år. När det gäller accessnät bör planeringshorisonten enligt riktlinjerna inte överstiga 5 år. Det är annars, dvs om efterfrågan på accessnät beräknas inträffa vid en senare tidpunkt, effektivt att vänta med att investera i accessnät. Det omvända förhållandet, det vill säga när efterfrågan på accesser minskar, finns det i modellen inga möjligheter att beakta. Kostnadsberäkningarna utgår från att nätet ska kunna leverera de tjänster som efterfrågas vid ingången av året. Förutsättningar enligt hybridmodellen lämnar således ingen möjlighet att vänta med att investera i access när efterfrågan minskar. Med en minskad efterfrågan kommer det i hybridmodellen vid årets slut att finnas en överkapacitet i nätet. Modellen uppdateras dock årligen och vid ingången av därpå följande år har efterfrågan på bland annat access uppdaterats utifrån så aktuella uppgifter från TeliaSonera som möjligt. PTS invänder även mot att TeliaSonera förutsätter att samtliga idag anslutna kunder ställs inför valet om de är villiga att betala TeliaSoneras pris för anslutningen i det enskilda fallet. TeliaSoneras offererade pris för anslutning omfattar i vissa fall kostnader för nät som rör det gemensamma accessnätet. Det finns heller inga krav på att TeliaSoneras prissättning gentemot slutkund för anslutning behöver vara kostnadsorienterad. Vidare omfattar TeliaSoneras offerter i vissa fall kostnader för delar av accessnätet som enligt hybridmodellen tillhör det gemensamma accessnätet och som finansieras via abonnemangsavgifter. Kunders reaktion på de offerter som TeliaSonera hänvisar till är därmed inte nödvändigtvis kunders reaktion på erbjudanden om nätanslutning om priset varit

10 10 (12) kostnadsorienterat. Enligt PTS beräkningar är kostnaden för nätanslutning, dvs. den del av accessnätet som numera inte ingår i abonnemanget utan ingår i engångsavgiften, betydligt lägre än TeliaSoneras pris om 7000 kr. TeliaSonera hävdar att PTS antagande strider mot principen mot kostnadsorientering eftersom TeliaSonera i samtliga fall där en anslutning inte redan betalts av slutkunden inte får betalt för den delen av accessnätet. TeliaSonera hänvisar till att delar av nätet som tidigare finansierats med en abonnemangsavgift och som nu finansieras via en engångsavgift inte blivit fullt ut betalda av den enskilda kunden. Kunder som inte har hunnit betala kostnaden för sin kundunika anslutning skulle således enligt Teliasonera innebära en underkompensation för TeliaSonera. PTS anser att TeliaSonera påstående om kostnadsorientering är felaktigt. Principer om kostnadsorientering innebär inte nödvändigtvis att enskilda investeringar bär sina kostnader utan att kostnadstäckning beräknas för en helhet. Hur kostnader återfås beror också på prissättningen. Idag tillämpas ett genomsnittligt pris för hel ledning vilket innebär att det finns hela ledningar vilkas kostnad (inklusive kostnad för kapital) är lägre än priset och hela ledningar som har en kostnad som överstiger priset. PTS tillämpning av kostnadsorientering innebär att kostnadstäckning ges för samtliga hela ledningar totalt sett. Vidare är TeliaSonera väl medveten om att det i verkligheten finns accesser där situationen är den omvända, dvs. att det finns kunder som redan betalat kostnaderna för sin access men att det för den sakens skull inte medfört en lägre abonnemangsavgift. Med kostnadstäckning enligt LRIC-metoden avses täckning för de kostnader som hybridmodellen beräknar, vilket inte är det samma som TeliaSoneras kostnader. För att upprätthålla kostnadsorientering i enlighet med LRIC-metoden innebär det att modellen inte får dubbelräkna kostnader eller förbise kostnader i beräkningarna. PTS bedömning är dock att kostnadsresultaten enligt hybridmodellen version 4.1 totalt sett för accessnätet ger täckning för TeliaSoneras kostnader. TeliaSonera anser att det vore mer naturligt att hybridmodellen endast skulle justeras för de fall där slutkunden verkligen har betalat för sin anslutning via en engångsavgift. PTS uppfattar detta som att TeliaSonera försöker plocka russin ur kakan från två olika metoder för att beräkna kostnadsorientering. TeliaSonera föreslår att en tillbakablickande metod enligt en historisk kalkylmodell (HCA) tillämpas för installation av kopparaccess medan det för abonnemang och för det gemensamma accessnätet tillämpas en framåtblickande kalkylmodell enligt LRICprinciper. I den förstnämnda modellen beräknas kostnadstäckning utifrån kostnaderna för de investeringar som gjorts medan LRIC-metoden istället beräknar kostnader för vad det idag skulle kosta för en effektiv operatör bygga och driva ett helt nytt nät. Då nätet enligt LRIC-metoden skall byggas utifrån dagens förutsättningar så är det PTS uppfattning att samtliga anslutningar till accessnätet i modellen skall omfattas av principen att den kundunika anslutningen betalas med en engångsavgift. PTS anser inte att TeliaSoneras förslag överensstämmer med LRIC-metoden.

11 11 (12) PTS har rätt, och till och med en skyldighet, att göra ändringar när myndigheten finner felaktigheter i gjorda antaganden. PTS kommer således inte att hänskjuta den aktuella ändringen till en sådan revidering som avses i föreskriftens 11. Beträffande kostnaderna för installation av hel och delad ledning hänvisas till vad som anförts i PTS beslut den 13 juni 2006 i ärende nr samt i mål hos länsrätten i mål nr För att tillse att TeliaSoneras priser i fortsättningen är kostnadsorienterade och att bolaget därmed handlar i överensstämmelse med gällande regelverk skall TeliaSonera därför med stöd av 7 kap. 5 lagen om elektronisk kommunikation föreläggas att sänka priset på hel och delad ledning till högst nedanstående genomsnittliga kostnadsnivåer enligt LRIC (version 4.1). TeliaSoneras priser mars 2007 Kostnadsorienterade priser enligt LRIC (V 4.1) PTS krav på prissänkning LLUB, SEK Installationsavgift Hel ledning Delad ledning Kvartalsavgift Hel ledning Delad ledning Underrättelse om överklagande Föreläggandet kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län, se bilaga 1. Katarina Kämpe Ställföreträdande generaldirektör Beslutet har fattats av stf. generaldirektör Katarina Kämpe. I ärendets slutliga handläggning har även tf. enhetschefen Sofie Berg Cormier, stf. enhetschefen Ola Bergström och handläggaren Torsten Löfvenholm (föredragande) deltagit.

12 12 (12) Bilaga 1 UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsrätten i Stockholms län. Brevet skall dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet Ni vill ha. Brevet skall skrivas under. Post- och telestyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. Post- och telestyrelsen sänder överklagandet vidare till länsrätten för prövning om Post- och telestyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni begärt. Om något är oklart kan Ni vända Er till Post- och telestyrelsen.