/23 Kommentarer på Draft MRP för reviderad LRIC-modell i fasta nätet

Transkript

1 Post- och telestyrelsen Torsten Löfvenholm Box Stockholm Kista /23 Kommentarer på Draft MRP för reviderad LRIC-modell i fasta nätet Tele2 som erbjudits möjligheten att kommentera det förslag till nytt Model reference Paper för reviderad LRIC-modell i fasta nätet har följande att anföra. Common Guidelines CG 2 Tele2 menar att PTS angreppssätt att i modellen endast beräkna produktspecifika kostnader för de produkter (tjänster) som reglerats enligt LRIC-modellen innebär en onödig begränsning för möjligheten till framtida ändrade skyldighetsbeslut. Det skulle ge PTS en mycket större frihet att i framtida skyldigheter besluta om hur ett visst pris skall beräknas om åtminstone grunden för ett beslut om LRIC-prissättning redan fanns i form av en beräknad kostnad. Som Tele2 vid ett stort antal tillfällen påpekat leder dagens prissättning av LLUB, GTA, Bitströmsaccess och minimiutbudet av hyrda förbindelser till felaktiga relativa priser för produkter som utnyttjar samma insatsvara (kopparnätet). Detta ökar varken investeringsviljan (ger med andra ord felaktiga investeringssignaler) eller förutsägbarheten på marknaden. Då PTS också anser att produkten Accesskapacitet och/eller svart fiber eller motsvarande tillhörande eller relevanta installationer ingår i LLUB-skyldigheten i vilken priset skall baseras på LRIC, bör även dessa kostnadsberäknas i den reviderade LRIC-modellen. Att inte nu när modellen ändå revideras ta tillfället i akt och inkludera kostnadsberäkningar också för GTA och hyrda förbindelser i accessnätet (minimiutbudet, men också terminerande avsnitt av hyrda förbindelser till den del de utgör kundaccess) vore enligt Tele2s förmenande synnerligen olyckligt.

2 2 (5) CG3 Kostnaden för linjekortet bör inte heller inkluderas i kostnaden för Bitströmsaccess, eftersom linjekortet är en PSTN-komponent. Kostnaden för linjekortet skall i själva verket enbart inkluderas i kostnadsberäkning av GTA (wholesale) eller PSTN (retail). CG9 Tele2 anser att Leased Lines bör kostnadsberäknas i den reviderade modellen, eftersom många av de hyrda förbindelser Telia erbjuder realiseras över kopparnätet, som ju som bekant skall prissättas baserat på LRIC-beräkning. CG 15 Det bör uttryckligen poängteras att de kostnader som beräknas i modellen är snittkostnad för en samlokalisering, och att det därför varken är nödvändigt eller ens acceptabelt att Telia utöver de beräknade kostnaderna tar ut en extra avgift för att i skrift berätta vad en kommande beställning kommer att kosta (= offert). Kostnaderna framgår direkt av modellen. CG GTA är lika naturligt sammankopplat med övriga tjänster, som de redan uppräknade. Det är i själva verket en än starkare koppling, eftersom grundscenariot är enbart PSTN (eller GTA) medan shared access är ett tillkommande steg 2, som tillsammans med GTA inte heller skall ge en överkompensation (eller för den delen underkompensation) till nätägaren. CG 17 och 21 Vid beräkning av kostnaden för kopparnätet måste hänsyn tas till Telias på eget bevåg införda nya affärsregler vilka innebär att accessnätet finansieras fullt ut av slutkund. Dessutom måste hänsyn tas till att den beräknade kostnaden är ett genomsnittligt värde sett över hela landet. Fram till sommaren 2006 beräknades detta värde på samtliga accesser i efterfrågemodellen. I den reviderade modellen skall kostnaden beräknas utifrån det faktum att Telia själva begränsat den maximala längden på den kopparaccess som erbjuds. Det är alltså så att om en access idag går sönder och det enligt Telia inte är lönsamt att underhålla den, så ersätts den inte. Denna begränsning måste beaktas i modellen på så sätt att alla accesser längre än en viss maximal sträcka helt enkelt tas bort från efterfrågan. Telia bör avkrävas information om dels vilken gräns operatören numera sätter för när en accessledning inte längre underhålls och dels för upp till vilken punkt i nätet Telia kräver ersättning för nyanslutning till det fasta nätet. I själva verket skall enbart kabel fram till SDP inkluderas i modellen, medan all kopparkabel från SDP till NTP skall exkluderas från modellen. Se vidare kommentar under BU 17. CG 20 Tele2 anser att modellen skall modifieras så att den tillåter olika kalkylränta (WACC) i core- respektive accessnätet, och att detta skall återspeglas i MRP.

3 3 (5) En av många parametrar som påverkar WACC:en är det s.k. beta-värdet, som återspeglar den affärsrisk som en viss affär innebär. Som Telia mycket riktigt påpekar i sin nya affärsstrategi (se nedan) kommer någon storskalig replikering av accessnätet aldrig att ske, därom är de flesta numera överens. Dock kommer efterfrågan på tjänster i det fasta accessnätet, var sig det handlar om kopparaccess, fiberaccess eller radioaccess inte att ändras signifikant under överskådlig framtid. Telia kommer att fortsätta ha en dominerande närmast monopolställning å accesnätsmarknaden, varför den affär det innebär att sälja tjänster i accessnätet måste betecknas som utomordentligt säker med en mycket låg risk, kanske till och med lägre än risken i core-affären. Detta gäller alldeles särskilt som investeringen i accessnätet inte belastar Telias böcker, utan betalas direkt som en kostnad av slutanvändaren. Man kan med visst fog hävda att Telia inte tar någon som helst risk i accessnätet, vilket återspeglas i bolagets egen motivering till sin nya affärsstrategi. Det skall också återspeglas i den WACC som skall belasta accessnätet. Top Down Guidelines TD 1 Tele2 utgår från att MEA för en tillgång kan vara olika i olika delar av nätet. Så t.ex. kan radio vara den mest effektiva tillgången i en del av accessnätet medan kopparnät kan vara det i en annan och fiber återigen i ytterligare en del av nätet. Tele2 utgår vidare från att vilken MEA som skall användas i vilken del av nätet fastlås efter diskussion med operatörerna. Tele2 vill dessutom fästa PTS uppmärksamhet på att vilken MEA som än används i accessnätet torde resultatet leda till oönskade effekter i form av missvisande investeringssignaler. Orsaken är att ett nyanlagt accessnät oavsett teknikval (MEA) torde bli avsevärt dyrare än det redan existerande, bl.a. beroende på att arbetskraftskostnaderna blivit mycket högre. Nuvarande accessnät är fortfarande i drift och lär så förbli under överskådlig framtid (i vart fall under den 5-års planeringshorisont som modellen föreskriver). Telia kan erbjuda tjänster över detta accessnät till priser som ger full kostnadstäckning för Telia, men som på intet sätt räcker till för att ge motsvarande kostnadstäckning för en operatör som nyinvesterar i accessnätet. Alla parter, inklusive Telia 1, torde numera vara överens om att replikering av accessnätet inte är vare sig företagsekonomiskt försvarbart eller nationalekonomiskt önskvärt. Telia motiverar sin nya affärsstrategi, vilken bl.a. innebär att slutkunden själv får finansiera anslutning till Telias fasta telenät så: 1 Se Nya affärsregler för nätanslutning till Telias telenät, 18 april 2006 signerad Ove Wik

4 4 (5) Tele2 utgår från att PTS i sin handläggning av modellrevisionen tar vederbörlig hänsyn till ovanstående på så sätt att accessnätet inte ges ett högre värde (och därmed högre kostnad) än vad som utifrån ovanstående kan anses befogat. Se också kommentarer rörande kapitalkostnad ovan (CG 20). TD 4 och TD 10 PTS uppmärksammas på att Telia sedan något år lagt ner delar av sitt accessnät (ser kommentarer ovan under CG 17 och 21). Tele2 förutsätter att PTS kräver att dessa delar av kopparnätet inte tillåts ges något positivt tillgångsvärde. På samma sätt förutsätter Tele2 att Telia inte tillåts ta upp tillgångar som finansierats av slutkund till ett bokfört värde större än noll. För att kunna motivera att dessa investeringar skall slutkundfinansieras måste rimligen investeringen kostnadsföras och inte kapitaliseras. TD 14 Paketförmedlad transmissionsteknik bör övervägas som MEA för core-nätet (IPbackbone). TD 21 Om annat än bokförda livslängder används måste modellen kompensera för de eventuella vinster (förluster) [windfall gains/losses] detta medför. TD Tele2 hänvisar till sina tidigare remissvar angående direkta driftkostnader och indirekta nätkostnader och overheads. Bottom Up Guidelines BU 1 Tele2 anser att den snabba teknikutveckling som nu sker leder till att nätet byggs om i snabb takt. Tele2 menar därför att det vore felaktigt att inte bygga en modell som tillåter att antalet noder och deras lägen ändras vid årliga översyner. Att nätet om 3 eller 5 år kommer att se ut exakt som idag är uteslutet. BU 17 Modellen måste hantera det faktum att Telia nu har satt en gräns, oklart vilken, för när en access inte längre kommer att upprätthållas. BU-modellen måste anpassas efter dessa nya regler på så sätt att överallt där kopparnätet från sista distributionspunkten till aktuell slutanvändare blir för långt skall det ersättas med radio eller helt tas bort. Vidare skall modellen modifieras så att för enfamiljshus gäller att husägaren får stå hela kostnaden för anslutning till närmaste kopplingsskåp, och dessutom ansvara för kanalisation på egen tomt och nedgrävning av denna. 2 2 Se och

5 5 (5) Exempel på vad husägaren får betala för anslutning till fasta nätet är 3 : Vad ingår i nätanslutningsavgiften? Nätanslutningsavgiften täcker Telias kostnader för dragning av telekabel till din fastighet samt allt luft- och markarbete utanför fastigheten. Exempel på sådana kostnader är: projektering avtal med markägare för tillträde grävning stolpsättning kabeldragning skarvning montage och koppling i kopplingspunkter dokumentation i form av ritningar och kopplingslistor. Avgiften är också beroende på avståndet mellan fastigheten och närmaste kopplingspunkt i telenätet där det finns ledig nätkapacitet. För flerfamiljshus gäller att fastighetsägaren gemensam överlämningspunkt i fastigheten. Från denna är det fastighetsägarens ansvar att ansluta respektive lägenhet. 4 Inga kabellängder från tomtgräns till byggnad skall få finnas med i modellen. All anslutning till det fasta nätet är dessutom slutkundfinansierat och skall således kostnadsföras och inte aktiveras (periodiseras). Avskrivningar av kopparnätet från sista kopplingsskåp till slutanvändare skall inte belasta kostnader för accessnätstjänster, eftersom några avskrivningar inte längre finns. Kostnader som kan accepteras är avskrivningar av accessnätet fram till respektive kopplingsskåp (vanligen SDP, i några fall möjligen PDP), samt underhåll av hela accessnätet fram till överlämningspunkt i respektive fastighet. Dag som ovan Tele2 Sverige AB Regulatory Affairs Gustaf Ehrner 3 Se mation 4 All information om vad som gäller finns på information