PTS konsultationssvar på samråd av bottom up-modellen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PTS konsultationssvar på samråd av bottom up-modellen"

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER 2 november /2.1.2 PTS konsultationssvar på samråd av bottom up-modellen Post- och telestyrelsen

2

3 Innehåll 1 Inledning PTS Generella kommentarer Uppdaterade indata Nyheter i kostnadsresultatet Accessnätets utformning Driftkostnader Kommentarer från Telenor Fiber som modern teknik i accessnätet Möjligheter till samförläggning Tidsåtgång vid samlokalisering Fördelning av kostnader Installationskostnader FA-kostnader (driftkostnader), icke nätrelaterade kostnader Kommentarer från Tele Om Scorched Node och nyttjande av existerande infrastruktur Förläggningsmetoder Om radio som ersättning för dyra accesser Kommissionens rekommendation avseende termineringspriser Efterfrågan och arbetskraftskostnad Om geotyper och nedläggning av stolplinjer Kostnadsbaserad eller värdebaserad prissättning Specifika kommentarer om modellen Co-Location Access Core Consolidation Kommentarer från Telia Sonera Samråd av bottom up-modellen Förändringar i MRP bör ge ökat genomslag i bottom up modellen Fibernätets utformning Accessnätens utbredning Grävlängder i accessen Geotyper Kostnadsnivåer Functional area staffing Utrymmesbehov Samförläggning Metod för kostnadsfördelning/prissättning Priskomponenter Riskpremie Kostnadsberäkningar för de nya installations- och samlokaliseringstjänsterna Full access medium 2 access to same end user Sub-loop Installation av svart fiber Ytterligare installationsförsök (andra chansen) Kraft och kyla Antaganden om aktiv utrustning PTS 1

4 Innehåll 5.9 Utrustning för att producera en grossistprodukt för multicast Fördelning av kostnader i Core-nätet Corenätets längd Kostnaden för terminering enligt kommissionens rekommendation Kommentarer från Stokab Kostnadsnivåerna i bottom up-modellen är för låga Reglering inte rätt metod att lösa bristen på fiber PTS

5 1 Inledning Detta dokument sammanfattar synpunkter från operatörer från konsultationen avseende LRIC bottom up-modell. PTS kommentarer på operatörernas synpunkter visas inom ram. Den 21 juni 2010 publicerade PTS förslag till reviderad bottom up-modell som ett led i revideringen av kalkylmodellen för det fasta nätet. PTS bjöd in operatörer till att ge synpunkter på detta förslag. Följande operatörer inkom med synpunkter: TeliaSonera AB (TeliaSonera), Telenor Sverige AB, B2 Bredbandsbolaget och Glocalnet Scandinavia AB (Telenor), Stokab AB (Stokab), samt Tele2 Sverige AB (Tele2). 2 PTS Generella kommentarer Utifrån de synpunkter som inkommit gällande förslaget till reviderad LRIC bottom up-modell har PTS identifierat ett antal områden som myndigheten särskilt vill belysa. 2.1 Uppdaterade indata Sedan förslag till bottom up-modell har PTS fått in nya data 1 från TeliaSonera enligt den årliga förfrågning gällande volymer som myndigheten gör. Den slutliga bottom up-modellen har därför basåret 2010 till skillnad från förslaget som baserades på år Detta innebär att kostnadsdata samt volymer för accesser och trafikvolymer, genomsnittlig kapacitetsförbrukning, total kapacitet i nätet och energikostnader är uppdaterade utifrån basår Nyheter i kostnadsresultatet Nya produkter i den slutliga bottom up-modellen är våglängdsprodukten backhaul kanal, bitstream pro samt ny fiber i befintlig kanalisation. Den senare bygger på skyldigheten om nyanläggning av fiber i tillgänglig kanalisation 2 och de fall då TeliaSonera väljer att låta den tillträdande operatören betala anläggningskostnaden initialt via en engångsavgift. Skyldighetsbeslutet punkten 9.6.e: under nyttjandetiden ska TeliaSonera fastställa den periodiska avgiften med utgångspunkt från kostnaden för tillträde till fiber enligt LRIC-metoden, med ett avdrag för de kostnadskomponenter som ingår i kostnaden för nyanläggningen. Nivån på avdraget ska motsvara nyanläggningskostnaden enligt LRIC-metoden för de aktiviteter nyanläggningen omfattat och vilka grossistkunden redan har betalat för via en engångsavgift. 1 Enligt den s.k. data request, dnr , aktbilaga Skyldighetsbeslut på marknaden för nätinfrastrukturtillträde, skyldighet 9.6, dnr PTS 3

6 PTS har också valt att byta namn på den tjänst som i kostnadsresultaten tidigare kallades installation, till leveransavgift för att tydliggöra att kostnaden inte avser nyinstallation/nyanläggning av fiber eller koppar. Kostnaden avser omkoppling (på stationen, i accessnätet, hos slutkund) då grossitskunden beställer en ny fiber-, koppar- eller bitströmsprodukt. Själva kostnaden eller innehållet i tjänsten har inte ändrats. 2.3 Accessnätets utformning Vad som ska utgöra modern teknik i accessnätet styrs av kriterium BU3 i modellreferensdokumentet (MRP) 3 vilket anger att bottom up-modellen ska utgå från ett fibernät vilket kompletteras med radiolösningar där dessa är kostnadseffektiva. PTS har i förslaget till bottom up-modell och även i den slutliga bottom upmodellen bedömt att ett effektivt byggnadssätt är att lägga ner tillräckligt med fiber så att varje bostad kan ges ett fiberpar. Detta ska ses mot bakgrund av att PTS i bottom up-modellen utgår från antagandet att fiber (eller trådlöst) nyanläggs till alla kunder i modellen samt att det i enlighet med modellens metod grävs nya schakt för kanalisation och fiber. Detta utvecklas bl.a. under punkten 5.3. PTS har under samrådet gällande bottom up-modellen och i dialog med operatörerna inte fått underlag som gör gällande att myndigheten skulle behöva inkludera ett byggnadssätt med aktiv utrustning i flerfamiljshus (FTTB 4 ) för att modellen ska möjliggöra de kostnadsresultat som krävs enligt MRP, dvs. kostnader för de produkter som anges i MRP enligt de kriterier som fastslagits i MRP. För att fördela kostnaderna i accessnätet har PTS i förslaget till bottom up-modell, liksom i den slutliga bottom up-modellen en princip som tar hänsyn till hur många hushåll som nås via den passiva infrastrukturen. Detta sker genom att modellen uppskattar hur stor användningen av fibern är, först utifrån storleken på flerfamiljshus i olika områden och i nästa steg andelen hushåll som ansluter sig till en operatör som bygger fiber till ett flerfamiljshus. Marknadsandelen avser en teoretisk marknadsandel för den tillträdande operatören när denne hyr svart fiber till ett flerfamiljshus. PTS anser att det är rimligt att basera kostnaden på en volym kunder för ett realistiskt business case. I den slutliga bottom up-modellen har antagandet för genomsnittliga antalet bostäder i flerfamiljshus uppdaterats, t.ex. 31 bostäder för geotyp 1. Med beläggningsgraden 50 % får således den tillträdande operatören betala för 15,5 hela ledningar till flerfamiljshuset vilket följaktligen motsvarar det antal kunder som ansluts av den tillträdande operatören. 3 Modellreferensdokument (MRP rev c) Riktlinjer för framtagandet av LRIC-bottom-up och topdown modellerna, 7 maj 2010, dnr ring%202011/ slutlig-mrp-maj2010.pdf 4 FTTB- Fiber to the basement 4 PTS

7 2.4 Driftkostnader I den slutliga bottom up-modellen har inte gjorts några väsentliga förändringar av beräkningarna för driftkostnader även om vissa justeringar har gjorts. Exempelvis så innehåller nätet fler enheter för aktiv utrustning, färre accesser mm. Antaganden om driftkostnader kan komma att justeras efter det att PTS tagit del av kostnaderna enligt TeliaSoneras top down-modell. De eventuella justeringarna kommer att synas i förslaget till hybridmodell. Arbetet med att se över personal och driftkostnader för ett fiberbaserat nät återstår ännu och även detta kommer att publiceras i förslaget till hybridmodell. 3 Kommentarer från Telenor 3.1 Fiber som modern teknik i accessnätet Telenor anser att PTS inte anpassat modellen fullt ut till den nätstruktur som används vid fibernät, då modellen fortfarande bygger på ett stort antal noder anpassat för ett gammalt nät baserat på koppar. Fiber har helt andra egenskaper som t ex mindre dämpning som gör att accessnätet kan byggas med betydligt färre stationer och med enklare och billigare byggnation tack vare den lättare fibern. Dessutom ger IP-tekniken till skillnad från PSTN möjlighet att placera tjänsteservrar långt från kunden. En server kan betjäna kunder i hela landet. Med hänsyn till ovanstående förordar Telenor att PTS ser över antalet noder som ska ingå i modellen. För att underlätta modellarbetet har PTS tagit fram riktlinjer för vilka antaganden som gäller för modellerna,(mrp). 5 Av MRP BU1 framgår att utgångspunkten för antalet stationer i modellen är TeliaSoneras faktiska nodplaceringar. Detta är ett centralt kriterium för vilken grad av optimering som tillåts i bottom up-modellen och som PTS har att följa vid framtagandet av bottom up-modellen. PTS kommer således inte att se över antalet noder i modellen i enlighet med Telenors förslag. Om inte denna begränsning funnits hade det sannolikt inneburit färre noder såsom Telenor framför vilket skulle kunna ha medfört lägre kostnader. Frågan är dock hur många noder som skulle vara optimalt? Hur bör i så fall hänsyn tas till att gränsen mellan accessnät och corenät flyttas och därmed kostnadsunderlaget för samtrafik och LLUB etc.? Därmed går det inte att med säkerhet avgöra, om detta t.ex. skulle innebära lägre kostnader för accessnätstjänster. 5 Modellreferensdokument (MRP rev c) Riktlinjer för framtagandet av LRIC-bottom-up och topdown modellerna, 7 maj 2010, dnr ring%202011/ slutlig-mrp-maj2010.pdf PTS 5

8 3.2 Möjligheter till samförläggning Enligt MRP (t.ex. BU13, BU21, BU23), ska de priser och kostnader som används i modellen spegla den förhandlingsstyrka som en svensk SMP-operatör kan utnyttja, inklusive skalfördelar och effektiva kostnader från tidmässig och annan samordning med andra aktörers grävarbeten. Telenor hävdar att det innebär att PTS fullt ut måste beakta de faktiska besparingar som det har inneburit att kunna planera grävarbeten i tiden så att en mycket hög grad av samfinansiering kan uppnås med andra nätägare och aktörer som beställer grävarbeten. En övergång från en modell där gammal kopparteknik har utgjort grunden i accessnätet till en modell där fiber nu utgör modern teknik, medför helt andra möjligheter till samförläggning. En fiberkabel är till skillnad mot en kopparkabel inte känslig för det kraftfält som utstrålas från elledningar och kan därför samförläggas med elnätet. Elnätet har sin spridning i hela landet och det pågår kontinuerligt ett arbete med att bygga bort störningar i elnäten genom att t ex gräva ned elledningar i marken, vilket ytterligare ökar på möjligheten till samförläggning framöver. En fiberkabel är också både lättare och tunnare vilket gör att samförläggning blir möjlig i många fler fall där utrymme och bärighet idag är en begränsande faktor. Telenor förordar att PTS i modellen justerar de väldigt konservativa antaganden som gjorts om möjlighet till samförläggning, utifrån att accessnätet nu baseras på modern teknik med fiber och att möjligheten till samförläggning därför ökat avsevärt. I den nya plan- och bygglagen ska kommuner planera elektronisk kommunikation tillsammans med övrig infrastruktur i både översiktsplanering och detaljplanering. Den nya lagen gäller från den 2 maj Telenor anser att detta ytterligare ökar möjligheterna till samförläggning och att PTS bör ta hänsyn till detta vid antaganden om samförläggning i modellen. En affärsmässig förutsättning för att etablera ett nytt fibernät är oftast att det finns möjlighet till samförläggning eller möjlighet till bidrag. TeliaSonera har mycket kabelrör nedlagda, men en betydande del av dessa har man inte grävt ned själva. Dessa kabelrör har lagts i samband med att andra aktörer som t ex vattenbolag och kommuner grävt i samband med t ex nyanläggning av stadsdelar. Detta görs många år i förväg innan ett faktiskt behov uppstår. Telenor förordar att det i top down-modellen inte ska vara tillåtet att ta med kanalisationskostnader som inte stämmer med TeliaSoneras opportunistiska utbyggnad av sitt accessnät, d v s för de delar av nätet där TeliaSonera har samförlagt kabelrör ska bara kostnader för att lägga kabelrör tas med, utan grävkostnader. Fiberföreningar/byalag finansierar utbyggnad av fibernät med stöd från bl a EU och kommuner. I dessa fall kan bidragsdelen utgöra 60 % av den totala kostnaden. Enligt pressrelease från PTS från kommer 95 miljoner kronor att kunna användas av byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner för användning som offentlig medfinansiering inom ramen för de bredbandsstöd som finns i dag, exempelvis landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstödet. Dessa nät kommer att kunna användas av TeliaSonera som accessnät. 6 PTS

9 PTS ska i bottom up-modellen beräkna kostnader för accessnätet med utgångspunkt i BU13 som anger att entreprenader tidsmässigt och i omfattning ska innebära att skalfördelar och effektiva kostnader uppnås samt att samtliga inputparametrar (samförläggning av schakt, priser på utrustning etc.) bör gå att kontrollera och spegla kostnaderna för faktiska nät som byggts över tid. Vidare anges att samförläggning kan spegla normal planerings- och utförandeaktivitet. PTS genomförde en enkätundersökning bland aktörerna på marknaden under våren 2010 i syfte att fånga upp marknadsaktörers verkliga andel samförläggning med andra infrastrukturer. 6 Svarsfrekvensen i denna undersökning var hög. PTS anser därför att enkätundersökningen utgör ett bra underlag för antaganden om samförläggning. PTS har i detta beaktat möjliga felkällor och hur behovet av samförläggning kan antas ha varierat med olika aktörers (exempelvis inkumbent och alternativ operatör) utbyggnad av nät. PTS finner vidare att de möjligheter till samförläggning som Telenor pekar på är relevanta och bör beaktas i bottom up- modellen. PTS anser dock inte att det går att göra en närmare skattning av vad detta innebär i form av procentandelar samförläggning för de enskilda skälen (ovan) utan har för avsikt att följa utvecklingen av dessa. PTS anser emellertid att de skäl som har angetts sammantaget pekar på att andelen samförläggning bör öka framgent. Detta har PTS tagit hänsyn till i antagandet om samförläggning med andra infrastrukturer (utilities) och denna procentandel har därför justerats uppåt med några procent jämfört med förslaget till bottom up-modell. När det gäller Telenors synpunkt om möjligheter till att förlägga nät till ingen eller låg kostnad i samband med kommuners egna infrastrukturarbeten anser PTS att kommuner bör aktivt verka för att samordning av grävarbeten och samförläggning av ledningar sker. Ett exempel på detta är att kommuner kan förväntas inbjuda intresserade operatörer att förlägga infrastruktur för elektronisk kommunikation samtidigt som annan infrastruktur (vatten) förläggs eller åtgärdas. Att ett sådant förfarande är öppet och transparent dvs. inte gynnar ett enskilt företag torde vara en utgångspunkt. PTS har inte för närvarande tillgång till något underlag som visar på att TeliaSonera i någon större omfattning skulle ha haft möjlighet att som Telenor skriver förlägga kostnadsfritt eller till en låg kostnad. I den mån det rör sig om en ringa omfattning får inte denna parameter något tydligt genomslag i modellen. PTS har därför i bottom up-modellen lämnat denna parameter utan åtgärd. Kostnadsdelningen vid samförläggning är därför oförändrad; 50 %. 3.3 Tidsåtgång vid samlokalisering I bottom up-modellen har antaganden gjorts om tidsåtgång för olika moment vid samlokalisering. Telenor anser generellt att tidsåtgången är alldeles för högt uppskattad och inte baseras på vad som kan beskrivas utgöra en effektiv operatör. Telenor föreslår att PTS rådgör med aktörer inom området för att erhålla rimliga värden på tidsåtgången för olika arbetsmoment. 6 Dnr , aktbilaga 50. PTS 7

10 PTS såg över antaganden för samlokalisering m.m. tillsammans med marknadens aktörer i den särskilda uppdateringen av samlokaliseringsmodellen under Några nya omständigheter verkar inte ha uppkommit sedan dess. PTS har därför inte planerat några särskilda aktiviteter gällande befintliga produkter och tjänster i samlokaliseringsmodellen i denna revidering utan fokus ligger på accessmodellen och därefter coremodellen. Nya produkter och tjänster i samlokaliseringsmodellen hanteras däremot i den pågående revideringen. 3.4 Fördelning av kostnader Telenor förordar att ett pris ska gälla för fiber oavsett användningsområde, på samma sätt som för koppar. Om användningen av en fiber tillåts styra priset, som i PTS förslag till bottom up-modell, skapas behov av övervakning av slutkundernas beteende. PTS har i bottom up-modellen utgått ifrån hur många fastigheter som har fiber/koppar till TeliaSonera. Endast de fastigheter som helt saknar anslutning till TeliaSoneras accessnät med koppar eller fiber undantas från modellen. Telenor förordar att kostnader för en TeliaSonera etablering inte ska tas med i modellen för fastigheter där det redan finns ett fiber LAN (FTTH) indraget av annan aktör, även om TeliaSonera vinner en kund i fastigheten. PTS hänvisar till svar under 4.7 när det gäller Telenors kommentar om effekter av att användningen av fiber tillåts styra priset. Syftet med hybridmodellen är att beräkna kostnader för ett nät som har en utbredning och med volymer som motsvarar TeliaSoneras verkliga nät. För att kunna leverera tjänster till ett flerfamiljshus där det finns kunder så kommer det behövas anslutning till just det huset. Telenors förslag är således inte en korrekt tillämpning enligt MRP (BU7, BU8). 3.5 Installationskostnader Enligt bottom up-modellen är installationskostnaden 17,5 % av utrustningspriset. Detta gäller generellt, d v s oavsett priset på utrustningen. Telenor anser att detta antagande är alldeles för högt. Telenor använder idag en schablon på 10 % av utrustningspriset och förordar därför att PTS ändrar antagandet i modellen till att installationskostnaden beräknas som 10 % av priset på utrustningen. PTS har tillämpat 17,5 % installationskostnad av utrustningspriset sedan modell version 5.1 (2008). PTS känner till att nyckeltalet om 10 % för aktiv utrustning är vanligt förekommande, men uppfattar det som att schablonprocenten har ökat på grund av att priser för aktiv utrustning har blivit lägre medan installationskostnader inte har förändrats i motsvarande mån. Detta talar för att procentsatsen är högre än 10 %. Samtidigt kan det finnas skäl att fundera på hur nyckeltalet 17,5 % förhåller sig till den utrustning som installeras i nuvarande modell, t.ex. när det gäller anslutning av accesser där det skett ett teknikbyte i modellen. PTS har jämfört den genomsnittliga installationskostnaden per station för access enligt hybridmodellen version 7.1 och förslaget till bottom up-modell (7.9). Eftersom det rör sig om grovt sett samma antal kunder (snittstorleken i modellen 8 PTS

11 är cirka 600 kunder) som jämförs är det rimligt att installationskostnaden är relativt lika, vilket inte är fallet i förslaget till bottom up-modell. PTS har därför justerat ned nyckeltalet för installation till 15 % (dessutom har priser för fiberswitch justerats ned, se punkt 5.8). Installationskostnader för accessutrustning på station i respektive modell: Hybridmodell v 7.1 cirka kr bottom up-modell förslag cirka kr bottom up-modell slutlig cirka kr PTS har även granskat påslagen för installation för annan utrustning (Core, Edge, Metro m.m.) och justerat procentsatserna så att de harmonierar med en rimlig resursåtgång för installation. PTS vill här hänvisa till kalkylblad I_Equipment_cost i coremodellen. 3.6 FA-kostnader (driftkostnader), icke nätrelaterade kostnader Denna del har i princip inte uppdaterats sedan modellen togs fram Modellen tar hänsyn till antal resurser i varje kategori. Telenor hävdar att de antaganden som gjordes 2003 rimligtvis inte kan utgöra antaganden för en effektiv operatör år 2011 och framåt. Dessutom måste rimligtvis dessa antaganden påverkas drastiskt av att modellen för accessnätet nu baseras på modern teknik med fiber och inte koppar. Detta faktum i sig förändrar sättet att arbeta i accessnätet och leder till ett minskat behov av arbetskraft. Telenor förordar att PTS ser över och justerar dessa antaganden i modellen. Telenors påstående stämmer inte. PTS vill erinra om att metoden för att beräkna driftkostnader i modellen har förändrats sedan I den förra revideringen (version 5.1) infördes kostnadsantaganden för drift och underhåll som tar utgångspunkt i storleken och sammansättningen för nätet (antal stationer, antal accesser mm). Metoden kan i och för sig förfinas och PTS kommer att arbeta vidare med detta, men behöver då marknadsaktörernas hjälp med att identifiera och kvantifiera relevanta nyckeltal. PTS noterar att Telenor anser att driftkostnaden kommer att påverkas drastiskt, vilket PTS tolkar som drastiskt lägre kostnader, samt noterar att TeliaSonera framhåller att driftkostnader för ett fibernät kan vara högre då fel i ett fibernät tar längre tid att åtgärda. I förslaget och i den slutliga bottom up-modellen har PTS inte gjort några väsentliga förändringar av beräkningarna för driftkostnader. Endast vissa justeringar har gjorts, till exempel innehåller nätet fler enheter för aktiv utrustning och färre accesser. PTS kan dock bekräfta att antaganden om driftkostnader kan komma att justeras i förslaget till hybridmodell efter det att PTS tagit del av kostnaderna enligt TeliaSoneras top down-modell. PTS vill här framhålla att det till hybridmodellen finns möjlighet för Telenor att inkomma med underlag som beskriver kostnaderna (nyckeltal m.m.) för att driva ett accessnät baserat på fiber. PTS 9

12 I top down-modellen är förvisso driftkostnader baserade på kostnaden för att driva ett accessnät huvudsakligen baserat på koppar (till skillnad från bottom upmodellens fiber och trådlöst). PTS ambition är att kunna identifiera så många kostnadsdrivare som möjligt för att ta ställning till vad sannolikheten är för att dessa kostnader skulle kvarstå om nätet i stället anläggs i enlighet med bottom upmodellens nät. 4 Kommentarer från Tele2 4.1 Om Scorched Node och nyttjande av existerande infrastruktur Tele2 förordar att PTS på ett konsekvent sätt hanterar migreringen från ett kopparbaserat nät till ett fiberbaserat nät och tar största möjliga hänsyn till all möjlig samförläggning i existerande infrastruktur. Med ett sådant synsätt skulle de flesta kostnader för grävning av nya kabeldiken och förläggning av ny kanalisation försvinna ur modellen. Tele2 anser att MRP ska modifieras så att modellen antingen utgår från scorched earth eller tar hänsyn till de besparingar som Telia kan realisera genom att utnyttja befintlig kanalisation. PTS hänvisar till svar under 3.1 när det gäller Tele2:s kommentar om förändring av antagandet om scorched node. Vidare bör beräkningen av anläggning av accessnät utgå från att nyanläggning av accessnät i stort sett enbart görs i samband med nyproduktion av fastigheter. Då finns möjlighet att förlägga kanalisation utefter redan uppgrävd gatu- respektive tomtmark utan kostnad för operatören. Kostnad för grävning av kabeldiken och återställning av mark ska således till allra största delen bort ur modellen. Detta synsätt stämmer också väl med de köp/hyra signaler om PTS anser att modellen bör förmedla. En alternativ operatör bygger inte ett parallellt accessnät till en fastighet bara för att en LRIC-modell visar att det skulle vara lönsamt, utan enbart om det ges möjlighet att göra det så billigt som möjligt genom att gratis eller nästan gratis få utnyttja möjligheten att förlägga kanalisation i redan grävda diken. Telia har dessutom en särställning i det att de gratis kan förlägga ny kanalisation i samband med kommuners grävning av andra skäl som t.ex. i Nacka kommun. PTS hänvisar till svar under 3.2 om möjligheter till samförläggning. PTS vill dock förtydliga att Tele2:s resonemang om incitament för en alternativ operatör att samförlägga har beaktats i antagandet om andel samförläggning med andra infrastrukturer. 4.2 Förläggningsmetoder I Core / I_Trenching redovisas 140 sträckor samt fördelning mellan förläggningsmetoder. Tele2 anser att denna redovisning är helt fel, eftersom inte en enda sträcka utnyttjar möjligheten till förläggning i Svenska Kraftnäts (eller andra nätägare) nät eller utefter Banverkets banvallar. Samtliga 140 sträckor torde i sin helhet kunna utnyttja denna typ av förläggning. Tele2 har stora delar av sitt transportnät förlagt på detta sätt, liksom de flesta andra större operatörer enligt vad Tele2 känner till. 10 PTS

13 PTS uppfattar det som att Tele2 hänvisar till tabell 3.1 i I_trenching i coremodellen. I denna tabell redovisas 139 Edgenoder och 7414 underliggande aggregering/accessnoder (tidigare LX och RSS). Det rör sig med andra ord inte om 140 sträckor utan om 7414 sträckor vilket totalt utgör kilometer. PTS uppfattning är att förläggning i banvall eller stamnät inte används i någon högre grad för denna del av telenätet, av det skälet att stråken inte sammanfaller. Vidare förutsätter modellen en hög grad av samförläggning med accessnätet och för det krävs att corenätet anläggs i stråk där det anläggs accessnät. PTS instämmer dock i att det är rimligt att räkna med möjligheter till att kunna förlägga i närheten av banvall och i kraftanläggning. PTS utesluter inte förläggning i banvall eller stamnät men har å andra sidan inte gjort några explicita antaganden för detta i modellen. Samma mix av förläggningssätt (grävning/plöjning) kan antas gälla även för banvall. När det gäller nät mellan Core och Edgenoder (Core-Core, Core-Edge), som i modellen utgör 7246 km och som förläggs fysiskt åtskilt (egna grävlängder) från nätet ovan torde förutsättningarna för förläggning i banvall och stamnät vara högre. Förvisso gör PTS inte heller här explicita antaganden om förläggning i banvall (eller stamnät). PTS har dock med anledning av Tele2:s synpunkter granskat antaganden om vilken mix av förläggningsmetoder (terrain types) som används för denna del av nätet och har efter detta markant ökat andelen för förläggningstypen plöjning och minskat andelen förläggning i hård yta. Den genomsnittliga kostnaden per meter efter justering uppgår till 207 kr per meter (tidigare 436 kr per meter). 4.3 Om radio som ersättning för dyra accesser Där nät läggs ner för att TeliaSonera inte anser det lönsamt ersätts anslutningen till det fasta nätet med en anslutning till det mobila nätet. Därmed skall all efterfrågan för berörda kunder tas bort ur modellen, även efterfrågan på PSTN. Om efterfrågan för PSTN finns kvar innebär det att samtrafiken fördyras eftersom faciliteterna inte delas med andra tjänster. Men i verkligheten finns inte efterfrågan kvar i PSTN-nätet, eftersom anslutningen i framtiden är i det mobila nätet. Dessutom innebär PTS synsätt att samma kostnad (dvs. mobila accessen för telefoni) ingår som element i både den fasta och den mobila LRIC-modellen och alltså kommer att räknas dubbelt. Tele2 anser att all efterfrågan från berörda kunder skall tas bort ur modellen. Det berör PSTN, xdsl (bredband), TV-tjänster etc. och själva accessen. Av BU7 i MRP framgår: Bottom up-modellen bör bygga på det aktuella antalet och mixen av abonnenter som använder SMP-operatörens nät. Efterfrågan ska därefter justeras med hänsyn till den förväntade tillväxttakten. Utgångspunkten för modellen är således att beräkna kostnader utifrån de volymer och antal anslutningar som TeliaSonera beräknas ha under modellens basår. Med justering för tillväxt avses närmast att ta höjd för att det kan vara rationellt att tillämpa en planeringshorisont när nätet växer. PTS har i vart fall tidigare inte PTS 11

14 funnit anledning till att justera efterfrågan med hänsyn till att nätets utbredning minskar. I modellen används dock trådlös teknik som ersättning för det fasta nätet för många av de områden som Tele2 hänvisar till. PTS har även exkluderat de stationer som planeras läggas ner senast under 2010 ur modellen. I modellen blir således cirka fasta accesser trådlösa, även om accesserna i verkligheten är fasta. Eftersom accesserna anses tillhöra det fasta nätet kommer även förbindelsen som ansluter stationen (masten) där den trådlösa utrustningen för accessnätet installeras även fortsättningsvis tillhöra det fasta nätet (i princip kan också denna förbindelse vara trådlös). Kostnader för att ansluta dessa noder i modellen tillhör således det fasta nätet. PTS finner därmed inte att detta skulle innebära dubbelräkning av kostnader som Tele2 menar. 4.4 Kommissionens rekommendation avseende termineringspriser Tele2 har redogjort för sin inställning tidigare. Grundinställningen är att en beräkning i linje med kommissionens senaste rekommendation om termineringspriser strider mot svensk lag, närmare bestämt 4 kap. 12 LEK. Därutöver är Tele2 av uppfattningen att om PTS trots detta följer rekommendationen, så skall Telia inte få tillerkännas kompensation för de samkostnader som inte blir täckta av termineringsintäkten på något annat sätt, i vart fall inte genom påslag på andra grossistprodukter. Orsaken är att en sådan ersättning skulle snedvrida konkurrensen, eftersom konkurrenter, som t.ex. Tele2, som en följd av PTS skyldighetsbeslut mot dessa operatörer rörande terminering i deras respektive fasta nät inte på motsvarande sätt kan kompensera sig för samkostnader relaterade till terminering. PTS anser inte att ordalydelsen av bestämmelserna i 4 kap LEK medför en begränsning av myndighetens möjligheter att exkludera fördelade samkostnader från beräkningarna enligt LRIC-metoden. Förarbetsuttalandet kom vidare till i ljuset av den då gällande rekommendationen från kommissionen. 7 I och med att kommissionen nu har utfärdat en ny rekommendation har förarbetsuttalandet förlorat sin betydelse. Därtill kan läggas att bestämmelserna 4 kap LEK ska tolkas med beaktande av 1 kap. 1 som anger att lagens syfte ska uppnås genom att såväl konkurrensen som den internationella harmoniseringen på området främjas. Om PTS väljer att följa rekommendationen skulle detta främja den internationella harmoniseringen. Sammanfattningsvis finner PTS således att det skulle finnas laga stöd för en ändring av den tillämpade LRIC-metoden så att den efter ändringen endast omfattar särkostnader. Kommissionens rekommenderade metod för beräkning av kostnaderna för termineringstjänster är en LRIC-metod som endast inkluderar särkostnader, dvs. marginalkostnaden för just termineringstjänsterna till tredje part utan fördelning 7 Kommissionens rekommendation av den 8 januari 1998 om samtrafik på en avreglerad telekommunikationsmarknad (98/195/EG) 12 PTS

15 av gemensamma kostnader till dessa tjänster. 8 PTS kommer i samband med att myndigheten samråder prismetoden och hybridmodellen visa hur PTS avser att kostnadsberäkna terminering och originering för PTS vill samtidigt poängtera att beräkningen för 2011 inte kommer att reflektera slutlig ståndpunkt i hanteringen av samkostnadernas fördelning, bland annat eftersom kommissionens rekommendation på termineringsmarknaderna vid det tillfället ännu inte implementerats fullt ut sett till prisnivåer. I sammanhanget ser PTS också att det finns anledning för myndigheten att fortsatt diskutera frågan med operatörer såväl som systermyndigheterna i Europa för att i möjligaste mån få ett harmoniserat angreppssätt i frågan om samkostnadernas allokering. 4.5 Efterfrågan och arbetskraftskostnad Efterfrågan verkar inte stämma överens med TeliaSoneras officiella information. Antal PSTN-accesser är i modellen (Access / I_Product_List) inkl GTA och ISDN, medan Telia i sin årsrapportering 9 rapporterar för Q4 och för 2009 i genomsnitt. Eftersom modellen skall bygga på 2009 års efterfrågan menar Tele2 att antalet abonnemang i modellen skall ökas med Trafikdata i (Core / I_Product_Data) visar 11,183 Gmin exklusive premium och international inbound och 11,655 Gmin inkl IN services och massanrop. Telia redovisar i sin årsredovisning10 13,039 Gmin utgående trafik. Tele2 menar att det senare skall införas i modellen. Tele2 menar att efterfrågan i modellen inte är i överensstämmelse med TeliaSoneras verkliga operationella data som företaget redovisar per kvartal. PTS har undersökt hur det förhåller sig med de volymer som Tele2 refererar till ovan och har tidigare svarat Tele2 om varför efterfrågan skiljer sig mot TeliaSoneras redovisade data. PTS vill också erinra om att frågan om accessvolymer var uppe redan i förra årets uppdatering av modellen. 11 PTS kommer till samma slutsats nu som då nämligen att företagsväxlar räknas som en access i modellen eftersom det i detta fall är accessen som är kostnadsbärare medan TeliaSonera i företagets operationella data har ett intresse av att redovisa samtliga till denna access anslutna linjer. Även frågan om trafikminuter har avhandlats tidigare bl.a. med anledning av fråga från Tele2 (PTS konsultationssvar på förslag till uppdaterad hybridmodell version 8 Kommissionens rekommendation av den 7 maj 2009 om regleringen av termineringstaxor i fasta och mobila nät inom EU (2009/396/EG) 9 Se bifogad (bifogad Tele2:s samrådssvar) Excelsammanställning från TeliaSonera: Operational Data Q1 2010, data för Q Se bifogad (bifogad Tele2:s samrådssvar) Excelsammanställning från TeliaSonera: Operational Data Q1 2010, data för Se punkt 4.2 i konsultationssvaret, PTS 13

16 6.0, avsnitt ). De trafikminuter som tidigare och även i förslaget till bottom up-modell redovisades som Retail utgående minuter redovisas nu som Samtrafik originering. PTS befarar dock att ett missförstånd föreligger. De trafikvolymer som TeliaSonera rapporterar för trafikfallet ifråga och som PTS tidigare kategoriserat som Ret. Mobile to fixed förefaller istället vara utgående trafik till andra operatörers fasta nät. PTS har därför bytt namn på trafikfallet som nu heter RET.Fixed to OLO fixed. Motsvarande ändring görs för trafikfallet från fastnät till andra operatörers mobila nät (RET. Fixed to OLO Mobile). Ändringen får som följd att samtrafikvolymen blir lägre och retailvolymen högre. Den totala trafiken är oförändrad. Jämförelsen med TeliaSoneras årsredovisning för 2009 och förslaget till bottom up-modell (som innehåller en prognos för 2009) visar därmed på hög överensstämmelse. Utkast till BU-modellen 7.9 Rev trafikfall BU 7.9 Trafikfall Minuter Trafikfall Minuter RET.FO internal RET.FO internal RET.FO external RET.FO external RET.Internet dial-up (network product) RET.Internet dial-up (network produ RET.IN services (all excl Mass call) RET.IN services (all excl Mass call) RET.0718 Telia Mass call service RET.0718 Telia Mass call service RET.International inbound RET.International inbound RET.International out RET.International out RET.Directory enquiry service & operator RET.Directory enquiry service & ope RET.Fixed to mobile RET.Fixed to OLO Mobile RET.Mobile to fixed 0 RET.Fixed to OLO Fixed RET.Emergency calls RET.Emergency calls RET.Other calls RET.Other calls IC.Orig.Local segment IC.Orig.Local segment IC.Orig.Metro segment IC.Orig.Metro segment IC.Orig.Single segment IC.Orig.Single segment IC.Orig.Double segment IC.Orig.Double segment IC.Term.Local segment IC.Term.Local segment IC.Term.Metro segment IC.Term.Metro segment IC.Term.Single segment IC.Term.Single segment IC.Term.Double segment IC.Term.Double segment IC.TS.Single transit IC.TS.Single transit IC.TS.Double transit IC.TS.Double transit Retail Retail Samtrafik Samtrafik Retail minus international inbound Årskostnad för arbetskraft är vidare kraftigt överskattad i modellen. Vägledning för korrekt bedömning kan hämtas ur årsredovisningarna för Skanova Access AB, TeliaSonera International Carrier AB och TeliaSonera Network Sales AB. Kostnad för löner, tantiem och andra förmåner (inklusive tjänstebilar och pdf 14 PTS

17 bonus), sociala avgifter samt pensionskostnader är för respektive bolag (inklusive kostnad för VD och Styrelse, avser 2009) 13 : Skanova: TSIC: Network Sales: TeliaSonera AB: SEK, SEK och för SEK SEK (inklusive utländska verksamheter) Motsvarande för Tele2 AB är xxx xxx SEK (inklusive utländska verksamheter). Skanova tillhandahåller all LLUB, tillträde till accessnätsinfrastruktur, samlokalisering, accesskapacitet över fiber samt svartfiber. TSIC tillhandahåller hyrda förbindelser, GTA och samtrafik. Mesta delen av verksamheten är dock drift och underhåll av Telias internationella nät och försäljning till externa parter utanför Sverige. Network Sales är ett rent säljbolag, genom vilket TSICs svenska grossisttjänster säljs. Tele2 anser att korrekta siffror i modellen ska vara Manager Grade: Suport Grade Technical Grade Kostnad för resor bilar etc. täcks enligt Tele2s uppfattning medtaget i det påslag på 25 % som görs i Co-Lo-modellen I_Cost, table 4.2. PTS har gjort en översyn av årskostnaderna för arbetskraft och finner att nivåerna för löner plus lönebikostnader samt arbetsplatskostnader bör ligga på i genomsnitt respektive kronor. PTS har i bedömningen av dessa kostnadsnivåer använt underlag från SCB, TeliaSonera samt Tele2. PTS har även jämfört de av TeliaSonera angivna arbetsplatskostnaderna med motsvarande arbetsplatskostnader hos PTS. Tele2 menar vidare att kostnader för resor bör ingå i det påslag som görs i samlokaliseringsmodellen. PTS vill här förtydliga att påslaget på 25 procent bland annat tillkom för att täcka material, resor och andra tillkommande kostnader vid externt upphandlade arbeten som inte täcktes på annat ställe i modellen. I den slutliga bottom upmodellen har påslaget tagits bort och ersatts med timpriser för externt upphandlade arbeten som även inkluderar resekostnader. För resor i samband med fältarbete kommer dock som tidigare behövas separata beräkningar för 13 Se bifogade (bifogat Tele2:s samrådssvar) årsredovisningar för respektive bolag. PTS 15

18 resekostnader då timpriset som tillämpas inte är avsett att täcka alla möjliga situationer. 4.6 Om geotyper och nedläggning av stolplinjer TeliaSonera har annonserat nedläggning av c:a stationer (ingen med ADSL installerad) och vilket kommer att beröra cirka abonnenter. Enligt både TeliaSonera och Tele2 skall denna efterfrågan bort ur modellen, eftersom deras telefoni kommer att erbjudas över mobilnätet. De orter som idag finns inom Geotyp 5 och har < 0,5 NTP/km 2 innehåller c:a NTP:er enligt modellen (Access/I_Zones_Raw_Data, tabell 3.2). Tele2s förslag är att helt ta bort dessa zoner (SZ 23, 24, 25, 48, 49 och SZ 50). Därmed försvinner också km 2 (40 procent av Sveriges yta) och berörda noder och kabellängder ur modellen. Alternativt kan de c:a 1080 noder (RUCVOL) som anges i en tabell i modellen tas bort. PTS anser inte att det är en korrekt tillämpning att ta bort accesser eller ytor från modellen såsom Tele2 föreslår. Se kommentarer under punkten Kostnadsbaserad eller värdebaserad prissättning På vilket sätt avser PTS att ta hänsyn till att en fiberförbindelse har en högre potential än en kopparförbindelse? Om denna hänsyn innebär att PTS väljer att höja priset för fiberaccess med hänvisning till att värdet av fiberaccess är högre än motsvarande värde för kopparaccess innebär det att PTS avviker från en kostnadsbaserad prissättning till förmån för en värdebaserad prissättning, vilket strider mot regelverket. Om PTS å andra sidan beräknar kostnaden för fiber på sätt som föreslagits ovan, även inkluderande eventuella besparingar som kan göras genom att vid fiberanläggning utnyttja redan befintlig infrastruktur, och i ett prisdokument åsätter koppar ett lägre pris t.ex. med motivering att koppar inte nyanläggs så är resultatet fortfarande en kostnadsbaserad prissättning inom ramen för gällande regelverk. Att åsätta en fiber olika pris beroende på om fibern går till en privatbostad, ett företag eller ett hyreshus rimmar inte heller med begreppet kostnadsorienterat Tele2 önskar ett förtydligande över hur PTS avser hantera denna fråga. PTS anser inte att myndighetens tillämpning innebär en prisreglering som avviker från kostnadsorientering. Ett kostnadsorienterat pris ska återspegla kostnader och inte användningen i sig. Däremot har användningen betydelse för hur kostnaden fördelas. Om exempelvis den totala investeringen i ett accessnätsområde är XX miljoner kronor så är det rimligt att fördela denna kostnad efter användningen (antal kunder) vilket är i linje med de flesta affärsmodeller som för närvarande tillämpas på slutkundsnivå. Fördelning efter antal kunder är också ett starkt inarbetat begrepp i accessnätet. 4.8 Specifika kommentarer om modellen Nedan följer specifika kommentarer om modellen utöver det som redan kommenterats ovan. 16 PTS

19 4.8.1 Co-Location I_Product_List; Varför är de flesta input = 1 medan några innehåller andra värden? Input = 1 används när det saknas faktiska volymer för dessa tjänster och för att kunna beräkna kostnaden för en enhet så krävs det en volym. Förklaringen till varför det saknas volymer beror dels på att det saknas uppgifter från TeliaSonera men även att volymer saknas eftersom det inte sker någon försäljning. I_Dimensions: Tabell 1.1 Rack dimensions. Här finns Allowance for free space on between racks med 200 mm. Innebörden är att modellen utgår från att varje stativ placeras som en ö som man kan gå runt om. Så sker inte hos en effektiv operatör, utan stativen placeras i rader, där inget utrymme finns i sida mellan två stativ. Däremot skall det finnas utrymme att gå runt en rad med stativ. Tele2 föreslår att siffran sätts till 50 mm, vilket motsvarar 200 mm vid varje sida om en stativ-rad om 4 stativ. Frågan om vilken stationsyta som bör allokeras till ett skåp och vilka kostnader som sedan skall allokeras till skåpet har varit föremål för diskussioner under lång tid. Se bland annat PTS konsultationssvar på hybridmodell version 7.1, punkt och version 6.9, punkt 2,5.3, Se också PTS kommentar på Telenors frågor gällande tidsåtgång för samlokalisering ovan på punkten 3.3. Det finns ett flertal parametrar involverade. Vad är kostnaden för stationsyta? Vilken yta har stationen där skåpet är inplacerat? Hur stor är den gemensamma ytan på stationen, som behöver fördelas ut på betalande skåp/utrustning. Eftersom det är möjligt att hyra delar av skåp finns även antaganden om genomsnittlig fyllnadsgrad för skåp. I core-modellen beräknas en kostnad per kvadratmeter för olika stationstyper. I genomsnittskostnaden per kvadratmeter ingår effektiv och gemensam yta. Dessa ytor utgör stationens totalyta som ska fördelas ut på skåp eller annan utrustning, som i sin tur har tilldelats en effektiv yta i modellen. Den effektiva ytan inkluderar direkt yta för utrustning och kringyta (ett påslag på den direkta ytan för att fysiskt kunna nå utrustningen). Gränsen mellan gemensam yta (som ingår i kvadratmeterkostnaden) och kringyta (som ingår i den fördelningsgrundande ytan) är inte definitiv. Om ytan som tilldelats skåp minskar (kringytan justeras ner) så kommer påslaget för gemensamma ytor att behöva höjas vilket i sin tur kommer att öka kostnaden per kvadratmeter som tilldelas skåp. Med andra ord kommer inte kostnaden per skåp att ändras. Tele2:s kommentarer har relevans för stationer med många skåp. Där kan den effektiva ytan för ett skåp vara alltför väl tilltagen. För stationer med fåtal skåp (t.ex. två eller tre) blir det å andra sidan trångt med utrymme för teknikerna. 14 PTS konsultationssvar på hybridmodell version 7.1, 26 november 2009, dnr: / pdf PTS 17

20 Sammanfattningsvis anser PTS att det därför inte föreligger tillräckliga skäl att göra några förändringar av antaganden för hur stor yta ett skåp belägger. I_Cost; Cable related cost / m 2. Modellen har 5600 SEK / m 2. Känns högt PTS instämmer i Tele2:s uppfattning om att 5600 kr per kvadratmeter är högt. I beräkningarna användes dock inte 5600 kr per kvadrat utan per station, vilket förklaras av att fel enhet användes i kolumn G: PTS har rättat till detta i den slutliga bottom up-modellen. Cost of container (tabell 3.2) är för hög. Tele2s kostnad för 5 m 2 är för fullutrustad bod enligt Tele2s standard ca XX XXX kr. Sedan tillkommer grundläggning och elanslutning. c:a XX XXX kr. Totalt 5 m 2 : XXX XXX SEK Kostnad för elanslutning varierar med var boden installeras, men snittkostnad ingår i priset ovan. PTS har justerat ned kostnaden för att nyanlägga teknikbodar (tabell 3.2, kalkylblad I_cost) Access I_Access_Service: Antalet hh i flerbostadshus (uppgång). I City är det inte 45 per fastighet om man med fastighet avser uppgång (port). Varken Stockholm, Göteborg eller Malmö har mer än 5 våningar normalt, med 4-6 lgh / våning. Utanför citykärnan finns bestånd med upp till 8-12 våningar (Gärdet, Hallunda, Tensta/Rinkeby, m.fl.). Tele2 föreslår 20 lägenheter per fastighet i City, 25 i Town/urban. PTS nyckeltal för hur många bostäder som antas finnas i ett flerfamiljshus per geotyp avser hela huset och inte per uppgång. PTS har utifrån data från TeliaSonera om antal villor och flerfamiljshus per geotyp justerat antaganden för hur många bostäder som finns för flerfamiljshus. PTS bedömning är bland annat att det finns 31 bostäder i snitt i ett flerfamiljshus i geotyp 1. Hela Tabell 5 bör analyseras noga. Tabellerna 5.5, 5.6 och 5.7 verkar inte hänga ihop. Och 5.7 bör inte var gulmarkerad, eftersom värdena inte är input utan hämtas från tabell 1.1. Det är dessutom viktigt att antal accesser är lika på alla ställen i modellen där de dyker upp. PTS har mot bakgrund av samrådskommentarerna gjort en del förändringar av tabellerna i avsnitt 5 (avsnitt 4 i den slutliga bottom up-modellen), bland annat vad beträffar antal hus som finns i Sverige och hur många hus respektive kunder som ansluts i modellen. Motsvarande tabell 5.7 i den slutliga bottom up-modellen är ändrad och är nu som gulmarkeringen indikerar hårdkodad. Beträffande synpunkten om antalet accesser är ambitionen att de ska vara lika många på alla ställen i modellen. Men eftersom volymerna kommer från två olika 18 PTS

21 källor inom TeliaSonera har det inte varit möjligt att få full överensstämmelse mellan uppgifterna. Dessutom är datakällorna från olika tidsperioder. T.ex. när det gäller data som finns i tabellen 5.7 (4.9 i den slutliga bottom up-modellen) så är detta volymer per augusti 2010 medan volymer som matas in i I_produkt data är PTS prognos för år I_Standing_Data Tabell 7 Routing scaling factors. Är 1.2, men nu när avstånd räknas via kartprogram bör de vara 1. Men då stiger priset på fiberaccess med % per meter. Denna parameter bör inte länge ha någon inverkan i modellen, och eventuell påverkan måste tas bort. Faktorn som Tele2 hänvisar till används för att beräkna kabellängder i nätet vilket inte görs via det kartprogram som PTS använder för att beräkna grävlängder. Förläggning av kabel är beroende av hur många kunder som bor i området, dvs. här finns en abonnentberoende faktor som inte finns vid beräkning av grävlängder för det gemensamma accessnätet (för grävlängder från väg till hus finns dock ett direkt samband som i modellen beräknas genom nyckeltal, se accessmodellen, I_zones_raw_data, tabell 4.4). För att beräkna kabellängder för olika dimensioner av fiberkabel används bland annat antaganden om hur många fördelningspunkter det finns i nätet, var accessnoden finns placerad och vilken spridning som finns för kunderna inom accessområdet. Vidare används antaganden om hur lång den faktiska längden är i förhållande till fågelvägen. I modellen har tillämpats faktor 1,2 för vissa delsträckor i accessnätet (accessnod- PDP, PDP-SDP, etc., se tabell 7, Standing data). I den slutliga bottom up-modellen har PTS justerat dessa faktorer mot bakgrund av att fågelvägsavståndet är en bättre approximation ju kortare avståndet är. Till exempel har faktorn för distansen EFSD-NTP (från vägkanten till huset) justerats ned från 1,2 till 1,05 eftersom avvikelsen i genomsnitt torde vara minimal från fågelvägsavståndet. I arbetet med att se över faktorerna har PTS även korrigerat ett fel i modellen som tidigare inneburit att justeringen av fågelvägsavståndet har varit väsentligt högre än 1, Core I_Design_Rules: Tabell 2.3: För sjökabel finns ingen anledning att lägga på en faktor 20 % på längden det motsvarar ett riktningsfel på hela 33,5 grader, vilket inte kan motiveras av höjdskillnader eller grund eller ens djup längs kabelsträckningen. PTS anser att faktorn är rimlig då den även avser att omhänderta situationer där förläggningen från fastlandet kan behöva gå förbi en obebodd ö för att nå en mer avlägsen men bebodd ö. Tabell 2.6: Skall tabellen läsas så att Utilities står för 30 % av totalkostnaden och Access för 50 %? Var hamnar i så fall resterande 20 %? Eller står Access för 50 PTS 19

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Datum Vår referens Sida 2012-12-14 Dnr: 12-6520 1(5) Konkurrensavdelningen Micael Tiger 08-678 58 74 micael.tiger@pts.se Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Detta dokument

Läs mer

TeliaSoneras priser för kopparaccesser och bitströmstillträde över xdsl misstänks överstiga de högsta tillåtna nivåerna

TeliaSoneras priser för kopparaccesser och bitströmstillträde över xdsl misstänks överstiga de högsta tillåtna nivåerna UNDERRÄTTELSE 1(20) Datum Vår referens Aktbilaga 2012-01-02 Dnr: 11-11943 23 Konkurrensavdelningen Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se TeliaSonera AB och berörda dotterbolag Stab Juridik,

Läs mer

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP)

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP) Post- och telestyrelsen Robert Liljeström Box 5398 102 49 STOCKHOLM Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Tillhör objekt Ert datum Er referens 2010-02-04 10-420/2.1.2

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-06-27 Dnr: 10-8138 1(6) Konkurrensavdelningen Susanne Severin Tedborn Lena Töregård 08-678 55 00 susanne.tedborn@pts.se lena.toregard@pts.se Angående TeliaSoneras

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Torsten Löfvenholm Niels Adler-Nissen. 14 juni 2013

Torsten Löfvenholm Niels Adler-Nissen. 14 juni 2013 Torsten Löfvenholm Niels Adler-Nissen 14 juni 2013 LÖFVENHOLM CONSULTING AB TELECOM AND COST MODELLING Löfvenholm Consulting AB har på uppdrag av PTS tagit fram kostnadsorienterade priser för 2008 respektive

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Om behovet att uppdatera fast LRIC avseende samtrafik inför 2015

Om behovet att uppdatera fast LRIC avseende samtrafik inför 2015 Datum Vår referens Sida 2014-10-09 Dnr: 14-10410 1(5) Konkurrensavdelningen Om behovet att uppdatera fast LRIC avseende samtrafik inför 2015 Enligt PTS föreskrifter (PTSFS 2013:2) om ändring i PTS föreskrifter

Läs mer

Datum. 7 maj 2010 DNR 10-420/2.1.2. Bilaga 4. Modellreferensdokument (MRP rev c) Riktlinjer för framtagandet av LRIC-bottom-up och top-down modellerna

Datum. 7 maj 2010 DNR 10-420/2.1.2. Bilaga 4. Modellreferensdokument (MRP rev c) Riktlinjer för framtagandet av LRIC-bottom-up och top-down modellerna Datum 7 maj 2010 DNR 10-420/2.1.2 Bilaga 4 Modellreferensdokument (MRP rev c) Riktlinjer för framtagandet av LRIC-bottom-up och top-down modellerna 1 Introduktion och bakgrund... 1 1.1 Policy och mål...

Läs mer

07-3652/23 Kommentarer på Draft MRP för reviderad LRIC-modell i fasta nätet

07-3652/23 Kommentarer på Draft MRP för reviderad LRIC-modell i fasta nätet Post- och telestyrelsen Torsten Löfvenholm Box 5398 10249 Stockholm Kista 2007-08-20 07-3652/23 Kommentarer på Draft MRP för reviderad LRIC-modell i fasta nätet Tele2 som erbjudits möjligheten att kommentera

Läs mer

PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för nätinfrastrukturtillträde

PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Rapportnummer PTS-ER 2012:15 Datum 2012-04-04 PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för nätinfrastrukturtillträde PTS granskning av fiberpriser avseende tjänster på marknaden för

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Konsultation av utkast till uppdaterad hybridmodell v.10.0 samt förslag till uppdaterad kalkylränta

Konsultation av utkast till uppdaterad hybridmodell v.10.0 samt förslag till uppdaterad kalkylränta Sidnr 1 (6) Post- och telestyrelsen prisreglering@pts.se Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum 2013-06-03 2013-06-19 Tillhör objekt Er referens 13-1949 Konsultation

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-01-25 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08-678 55 64 bengt.molleryd@pts.se 1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet 1.1 Metoden för att

Läs mer

Telenors synpunkter på PTS utkast till föreskrifter om LRICmetoden

Telenors synpunkter på PTS utkast till föreskrifter om LRICmetoden Post- och telestyrelsen Anders Öhnfeldt anders.ohnfeldt@pts.se Stockholm den 21 januari 2010 Telenors synpunkter på PTS utkast till föreskrifter om LRICmetoden Telenor 1 lämnar i det följande synpunkter

Läs mer

Redogörelse av hur Skanovas prislistor för tillträde till fiber uppfyller kostnadsresultaten från hybridmodellen med beaktande av prismetoden 1

Redogörelse av hur Skanovas prislistor för tillträde till fiber uppfyller kostnadsresultaten från hybridmodellen med beaktande av prismetoden 1 Datum Sidnr 2011-11-29 1 (7) Redogörelse av hur Skanovas prislistor för tillträde till fiber uppfyller kostnadsresultaten från hybridmodellen med beaktande av prismetoden 1 Syfte och bakgrund TeliaSonera

Läs mer

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-10-05 Dnr: 07-11741/23 1(5) Konkurrensavdelningen Emma Nilimaa 08-678 57 63 emma.nilimaa@pts.se Samråd om ekonomiskt utrymme i prisregleringen av bitströmstillträde

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Yttrande i ärende angående Fast LRIC-modell v4.0

Yttrande i ärende angående Fast LRIC-modell v4.0 Post- och telestyrelsen Torsten Löfvenholm Box 5398 102 49 Stockholm Kista 2006-10-23 Yttrande i ärende 06-13607 angående Fast LRIC-modell v4.0 Tele2 Sverige AB har givits möjlighet att yttra sig över

Läs mer

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 30 maj 2007 07-573 b HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78 torsten.lofvenholm@pts.se TeliaSonera AB

Läs mer

PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell

PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell DATUM DIARIENUMMER 16 december 2013 13-1949 PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell Post- och telestyrelsen Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 3 1.1 Ändringar jämfört med utkastet... 3 2 Kommentarer

Läs mer

Föreläggande 1(8) Vår referens

Föreläggande 1(8) Vår referens Föreläggande 1(8) Datum Vår referens 2008-07-16 Dnr: 08-6271/23 Konkurrensavdelningen Robert Liljeström 0703-775869 robert.liljestrom@pts.se TeliaSonera AB Att. Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik,

Läs mer

PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell

PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell DATUM DIARIENUMMER 14 december 2012 12-6520 PTS konsultationssvar på samråd av hybridmodell Post- och telestyrelsen Innehåll Innehåll... 1 1 Inledning... 3 1.1 Ändringar jämfört med utkasten... 4 2 Kommentarer

Läs mer

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden Samråd DATUM VÅR REFERENS 14 maj 2007 Dnr 07-3652 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Robert Liljeström Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 58 69 Robert.liljestrom@pts.se Samråd avseendet behovet

Läs mer

Underrättelse om misstanke att Tele2 Sverige AB:s prissättning på mobil samtalsterminering inte är kostnadsorienterad

Underrättelse om misstanke att Tele2 Sverige AB:s prissättning på mobil samtalsterminering inte är kostnadsorienterad UNDERRÄTTELSE 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-07-03 Dnr: 13-7974 4 Konkurrensavdelningen Fredrik Lundberg 08-678 56 33 fredrik.lundberg@pts.se Tele2 Sverige AB org.nr 556267-5164 Att: Gustaf Ehrner

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Datum 2013-12-19 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Diarienummer 13-356 ISSN 1650-9862 Författare Lars-Erik Axelsson,

Läs mer

REMISSVAR GÄLLANDE KALKYLMODELL FÖR DET FASTA NÄTET

REMISSVAR GÄLLANDE KALKYLMODELL FÖR DET FASTA NÄTET 2016-09-14 Handläggare: Remissvar till Camilla Jönsson Dnr. 14-6236 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Post- och telestyrelsen prisreglering@pts.se Dnr. 14-6236 REMISSVAR GÄLLANDE KALKYLMODELL FÖR DET

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer

11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7

11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7 Post- och telestyrelsen Smp@pts.se, Peter von Wovern 2013-03-22 11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7 Tele2 Sverige AB (Tele2)

Läs mer

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78. Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78. Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 4 april 2007 07-573 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78 torsten.lofvenholm@pts.se TeliaSonera AB

Läs mer

PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen 2010-2011

PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen 2010-2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-04-12 Dnr: 10-420 1(60) Konkurrensavdelningen Emma Närvä 08-6785763 emma.narva@pts,se PTS utredning avseende revideringen av den fasta kalkylmodellen 2010-2011 Kommunikationsmyndigheten

Läs mer

Samra d avseende kalkylmodell för det fasta nätet (dnr ) inlaga från Netnod

Samra d avseende kalkylmodell för det fasta nätet (dnr ) inlaga från Netnod Stockholm 2016-08-31 Svar på samråd, Netnod Samra d avseende kalkylmodell för det fasta nätet (dnr 14-6236) inlaga från Netnod Sammanfattning Netnod anser att tillgänglighet till passiv infrastruktur är

Läs mer

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10 BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10 Konkurrensavdelningen Helena Klasson 08-678 57 87 helena.klasson@pts.se Sökande B2 Bredband Holding AB, 556557-5825 B2 Bredband AB,

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Datum 2014-06-23 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Diarienummer 14-933 ISSN 1650-9862 Författare Jennie

Läs mer

Yttrande över hybridmodell ver 8.06 och prismetod för det fasta nätet

Yttrande över hybridmodell ver 8.06 och prismetod för det fasta nätet Yttrande Sida 1(8) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-286-4 Marguerite Sjöström- Josephson VD Yttrande över hybridmodell ver 8.06 och prismetod för det fasta nätet 1 Sammanfattning Post- och Telestyrelsen

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över förslag på modellreferensdokument för kalkylmodell för det fasta nätet

Yttrande över förslag på modellreferensdokument för kalkylmodell för det fasta nätet Post- och telestyrelsen Att: Louise Steengrafe Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till följande adress: prisreglering@pts.se Yttrande över förslag på modellreferensdokument för kalkylmodell för

Läs mer

Föreläggande till TeliaSonera att tillhandahålla tillträde till svart fiber i accessnätet

Föreläggande till TeliaSonera att tillhandahålla tillträde till svart fiber i accessnätet BESLUT 1(11) Datum Vår referens Aktbilaga 2011-02-10 Dnr: 10-10678 21 Konkurrensavdelningen Peter Thörnqvist 08-678 57 93 peter.thornqvist@pts.se TeliaSonera AB, org.nr 556103-4249 och berörda dotterbolag

Läs mer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

(EkomL) avseende avgift för övergång från delad till hel ledning.

(EkomL) avseende avgift för övergång från delad till hel ledning. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 23 februari 2005 04-12593 TeliaSonera AB

Läs mer

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2014-01-01. 1 Allmänt 2.

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2014-01-01. 1 Allmänt 2. PRISER Bitstream Prislistan gäller från och med 2014-01-01 1 Allmänt 2 2 Grundavgifter 2 3 Bitstream Operator Access 3 4 Bitstream Transport 4 5 Installation (ARBIFAS i kombination med Bitstream) 4 6 Bitstream

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Maintenance Ericsson Antal linjer Antal moduler modul kostnad Support cost Ericsson/månad Support cost Ericsson/modul/månad

Maintenance Ericsson Antal linjer Antal moduler modul kostnad Support cost Ericsson/månad Support cost Ericsson/modul/månad Maintenance Ericsson Antal linjer Antal moduler modul kostnad Support cost Ericsson/månad Support cost Ericsson/modul/månad st st Internal resources FTE Field h kostnad SEK NOC h/månad h Support motsvarar

Läs mer

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-13 Dnr: 17-2485 1(5) Administrativa avdelningen Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen Bakgrund Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 4/11 Stockholm Aktbilaga 34 2011-02-08

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 4/11 Stockholm Aktbilaga 34 2011-02-08 MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 4/11 Stockholm Aktbilaga 34 2011-02-08 MARKNADSDOMSTOLEN Christer Fallenius, ordförande, Lars Borg, Lennart Göranson och Anders Stenlund PROTOKOLLFÖRARE OCH FÖREDRAGANDE

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

Avrapportering EAB Kvartal 3 2015

Avrapportering EAB Kvartal 3 2015 Ansvarig Datum Sidnr Equality of Access Board 2015-12-07 1 (8) Avrapportering EAB Kvartal 3 2015 Likabehandlingsrapport för TeliaSonera Skanova Access AB och TeliaSonera Network Sales AB Till Johan Dennelind

Läs mer

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Viktoria Arwinge Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 58 76 Viktoria.arwinge@pts.se DATUM VÅR REFERENS 19 december 2007 07-11513 TeliaSonera AB Att:

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm Enhet 14 DOM 2013-12-17 Meddelad i Stockholm Mål nr 25067-11 Sida 1 (13) KLAGANDE TeliaSonera Network Sales AB, 556458-0040 Ombud: Bolagsjuristerna Ann Ekstrand och Peter Holm TeliaSonera AB Stab Juridik

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Tillsyn om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål

Tillsyn om ersättning vid utlämnande av lagrade uppgifter för brottsbekämpande ändamål AVSKRIVNINGSBESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-02-10 Dnr: 14-1611 11 Nätsäkerhetsavdelningen Anders Lindell 08-6785541 anders.lindell@pts.se Hi3G Access AB Tillsyn om ersättning vid utlämnande

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Post- och telestyrelsen hogkvalitetstilltrade@pts.se Stockholm den 21 januari 2015 Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Telenor Sverige AB:s svar på Post- och telestyrelsens

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

Telenors synpunkter i PTS remiss angående prisreglering, ekonomiskt replikerbarhetstest mm avseende marknaden för infrastrukturtillträde.

Telenors synpunkter i PTS remiss angående prisreglering, ekonomiskt replikerbarhetstest mm avseende marknaden för infrastrukturtillträde. Post- och telestyrelsen smp@pts.se Stockholm den 8 juli 2014 Telenors synpunkter i PTS remiss angående prisreglering, ekonomiskt replikerbarhetstest mm avseende marknaden för infrastrukturtillträde. 1.

Läs mer

Prislista Samlokalisering gällande från 2014-01-01 Alla priser anges exklusive moms

Prislista Samlokalisering gällande från 2014-01-01 Alla priser anges exklusive moms 1 (6) Samlokalisering gällande från 2014-01-01 Alla priser anges exklusive moms INNEHÅLL SID 1 AVGIFTER FÖR OFFERT... 2 1.1 NY SAMLOKALISERING... 2 1.2 AVGIFT FÖR UTARBETANDE AV OFFERT FÖR UTÖKNING AV

Läs mer

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se

Läs mer

Yttrande över förslag till reviderad hybridmodell (ver 8.0) och prismetod

Yttrande över förslag till reviderad hybridmodell (ver 8.0) och prismetod Remissvar Sida 1(23) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-286 Marguerite Sjöström- Josephson Hans Förnestig VD Yttrande över förslag till reviderad hybridmodell (ver 8.0) och prismetod 1 Sammanfattning

Läs mer

Remiss 2; Marknad 4, Nätinfrastrukturtillträde Frågor om Marknad 5, Bitströmstillträde

Remiss 2; Marknad 4, Nätinfrastrukturtillträde Frågor om Marknad 5, Bitströmstillträde Post- och Telestyrelsen smp@pts.se peter.vonwowern@pts.se 7 mars 2014 11-9306 Remiss 2; Marknad 4, Nätinfrastrukturtillträde Frågor om Marknad 5, Bitströmstillträde Tele2 Sverige AB ( Tele2 ) har erbjudits

Läs mer

PRISER TeliaSonera Bitstream DSL

PRISER TeliaSonera Bitstream DSL PRISER TeliaSonera Bitstream DSL Prislistan gäller från och med 2011-03-01. 1 Allmänt 2 2 Grundavgifter 2 3 TeliaSonera Bitstream Operator Access 3 4 TeliaSonera Bitstream Transport 4 5 TeliaSonera Bitstream

Läs mer

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber ETT HELHETSKONCEPT Experten på fiber 1 1. Vad är fiber? 2. Vilka är Fibergruppen? 3. Vad gör Fibergruppen? 4. Kalkyl 5. Fiber till Gärdala 6. Vad ska byalaget hjälpa till med? 7. Referenser 8. Information

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Remiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning REMISS Datum Vår referens 2013-04-25 Dnr: 13-4788 1(9) Remiss angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning PTS publicerade år 2009 en vägledning om vilka tjänster och nät som

Läs mer

Yttrande över förslag på ny kalkylmodell för det fasta nätet

Yttrande över förslag på ny kalkylmodell för det fasta nätet Post- och telestyrelsen Att: Bengt G Mölleryd Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till följande adress: prisreglering@pts.se Yttrande över förslag på ny kalkylmodell för det fasta nätet Tele2 Sverige

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan

Läs mer

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-10-17 Dnr 387/2013 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden

Läs mer

Rekommendation om ickediskriminering. kostnadsmodeller. Informationsmöte 11 mars 2013. Post- och telestyrelsen

Rekommendation om ickediskriminering. kostnadsmodeller. Informationsmöte 11 mars 2013. Post- och telestyrelsen Rekommendation om ickediskriminering och kostnadsmodeller Informationsmöte 11 mars 2013 Post- och telestyrelsen Dagordning Välkomna Ola Bergström Rekommendationen Jenny Bohman och Emilie Fridensköld Rapport

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Namn Namn Titel Så här ser affärsmodellen ut Slutkund Support Support Support Tjänsteleverantör 1 Tjänsteleverantör 2 Tjänsteleverantör

Läs mer

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät

Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät Handledning avseende användningen av Exempel på investeringskalkyl vid överlåtelse av Byanät 2015-11-25 1. Bakgrund och syfte Bakgrund Det finns många Byanät som redan är klara och befinner sig i en förvaltningsfas

Läs mer

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14

Infrastruktur i Ornö socken (A) 2011-03-14 Inledning Att bygga ett nytt trådbundet telekommunikationsnät i Ornö socken är en samhällspåverkande aktivitet. Det kommer att påverka samhället hur man än gör. Man måste även ta i och besluta i många

Läs mer

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2016-04-01. 1 Allmänt 2.

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2016-04-01. 1 Allmänt 2. PRISER Bitstream Prislistan gäller från och med 206-04-0 Allmänt 2 2 Grundavgifter 2 3 Bitstream Operator Access 3 4 Bitstream Transport 4 5 Installation (ARBIFAS i kombination med Bitstream) 4 6 Bitstream

Läs mer

Informationsmöte om eget fibernät i Sicklaön

Informationsmöte om eget fibernät i Sicklaön Informationsmöte om eget fibernät i Sicklaön 26 augusti 2013 www.sicklafiber.se Arbetsgruppen Namn Adress Telefon E-post Dan Sahlin John Lodens väg 25 070-5198187 dan.sahlin@gmail.com Dan Smidt Fannydalsplatån

Läs mer

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2015-02-16. 1 Allmänt 2.

PRISER Bitstream UNDERBILAGA 5. Tillhör objekt: FABA 101 850. Prislistan gäller från och med 2015-02-16. 1 Allmänt 2. PRISER Bitstream Prislistan gäller från och med 2015-02-16 1 Allmänt 2 2 Grundavgifter 2 3 Bitstream Operator Access 3 4 Bitstream Transport 4 5 Installation (ARBIFAS i kombination med Bitstream) 4 6 Bitstream

Läs mer

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser

Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser Remissvar Sida 1(5) Diarienr Handläggare Godkänd av ST2011-1327 Marguerite Sjöström- Josephson VD Yttrande över andra samrådet rörande terminerande avsnitt, marknaden för svart fiberförbindelser 1 Konkurrensen

Läs mer

Bredband för näring RADAR

Bredband för näring RADAR Bredband för näring Bredbandsstrategi för Sverige (2009) Bredband i världsklass År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation

Läs mer

Modellreferensdokument Riktlinjer för framtagandet av LRIC bottom upoch top down-modellerna

Modellreferensdokument Riktlinjer för framtagandet av LRIC bottom upoch top down-modellerna DATE 13 September 2002 DNR 02-2257/23 Modellreferensdokument Riktlinjer för framtagandet av LRIC bottom upoch top down-modellerna INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 MÅL OCH FÖRVÄNTADE

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

TeliaSonera skall tillhandahålla samlokalisering enligt ovan utan dröjsmål.

TeliaSonera skall tillhandahålla samlokalisering enligt ovan utan dröjsmål. UNDERRÄTTELSE DATUM 22 december 2004 VÅR REFERENS 04-14965 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 82 jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab

Läs mer

16 december 2013 13-1949. Dokumentation av hybridmodell v.10.1

16 december 2013 13-1949. Dokumentation av hybridmodell v.10.1 DATUM DNR 16 december 2013 13-1949 Dokumentation av hybridmodell v.10.1 Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Ändringar av modelldokumentationen... 1 1.3 Sammanfattning av resultaten...

Läs mer

Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet

Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet Framtidens kommunikationsnät finns i er fastighet Över 90% av hushållen i Stockholm och en majoritet av företagen nås redan av framtidens kommunikationsmöjligheter genom att vara anslutna till Stokabs

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Vår referens Dnr:

Vår referens Dnr: BESLUT 1(4) Datum Vår referens 2009-10-09 Dnr: 09-9138 Konkurrensavdelningen Ann-Sofie Eriksson Fahlgren 08-678 55 57 ann-sofie.eriksson.fahlgren@pts.se TeliaSonera AB TeliaSonera Network Sales AB Att:

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-11-22 Dnr: 13-11551 1(5) Nätsäkerhetsavdelningen Susanne Chennell 08 678 55 73 susanne.chennell@pts.se Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMS-innehållstjänster

Läs mer

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén

ARBETSGÅNG BYALAG. Sammanställd av Cecilia Sjödén ARBETSGÅNG BYALAG Sammanställd av Cecilia Sjödén Tips för att komma igång Prata med folk! Kontakta kommunen! Bilda förening! Värva medlemmar! Sök projektstöd! Fiberföreningen hur gör man? Bestäm område,

Läs mer

Fast LRIC, BU-modellen. Bedömning av personalbehov

Fast LRIC, BU-modellen. Bedömning av personalbehov Post- & telestyrelsen Viveca Norman Box 5398 102 49 Stockholm Bilaga 1 Kista 2003-09-03 Fast LRIC, BU-modellen. Bedömning av personalbehov Tele2 Sverige AB (Tele2) har i tidigare skrivelser till PTS i

Läs mer