Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet

Transkript

1 Post- och telestyrelsen Kista Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet, som givits tillfälle därtill, kommenterar nedan PTS samrådsförslag rörande kalkylränta för det mobila nätet. Tele2 återkommer till diskussionen om för vilket bolag beta skall beräknas. Precis som i den fasta modellen gäller enligt Tele2 att det är WACC, och då särskilt beta för den modellerade operatören som skall beräknas. Det är inkonsekvent och ologiskt att först bygga en modell som skall beräkna den kostnad för samtalsterminering en hypotetisk mobiloperatör enbart verkande på den svenska marknaden har för att sedan använda ekonomiska data och värden för en annan, verklig operatör, med en helt annan investeringsprofil (mobil, fast, verksam i flera länder i både Europa och i tredje världen) som in-parametrar i modellen. Det är som att beräkna WACC för McDonalds genom att studera SKF. PTS skriver: Men modellen speglar inte en rationell mobiloperatör i meningen en rationell investerare, Ingen rationell investerare investerar med 50 års investeringshorisont. PTS skriver vidare:

2 PTS använder bland annat detta argument för att motivera en sänkning av den mobila kalkylräntan till ungefär samma nivå som kalkylräntan för det fasta nätet. Till detta vill Tele2 anföra följande. Den eventuella konvergens mellan fast och mobil som PTS tycker sig se återspeglas inte på minsta sätt i PTS hantering av modeller för att beräkna kostnaden för terminering. Tvärtom har PTS tagit fram 2 olika modeller, med 2 olika approacher, 2 olika tidshorisonter (Nu och 5 år respektive Nu och 50 år framåt), och med 2 olika avskrivningsmetoder (Tilted Annuities respektive ekonomisk avskrivning) Av detta framgår att man inte kan utgå från att det finns någon släktskap mellan kalkylräntorna för den modellerade fasta respektive mobila operatören. Tele2 anser att den kalkylränta som nu skall tas fram skall spegla den mobiloperatör som modelleras i kalkylmodellen och ingen annan. I det nu aktuella fallet finns en modellerad mobiloperatör som enbart opererar i Sverige. Operatören förväntas ha en marknadsandel om 25 % på en marknad med >130% mobilpenetration. Operatören bygger upp ett mobilt nät över natt och garanteras enligt modellen full kostnadsersättning under kommande 50-årsperiod, osäkert när under perioden kostnaden blir täckt. PTS menar att mobilmarknaden mognat och att efterfrågan därför är stabil. Det må vara sant för marknaden som helhet, men för en enskild operatör innebär det en ökad osäkerhet, eftersom det är svårare att växa eller bibehålla marknadsandelar på en mättad marknad än på en växande marknad. Tele2 har alltsedan 2002 hävdat att det beta som skall fastställas är projekt-beta, dvs. det beta som skulle gälla för just den för modellen relevanta investeringen och för den för modellen relevanta operatören. I det här fallet skall alltså beta fastställas för en mobiloperatör i Sverige, som inte har andra verksamheter varken utanför Sverige eller t.ex. fastnät i Sverige. PTS skriver vidare i den remitterade rapporten: 4G investeringar har inget med voice-terminering att göra och skall därför enligt Tele2 inte heller påverka kalkylräntan. Och att risken skulle minska bara för att substituerbarheten mellan fast och mobil internetanslutning påstås öka har PTS inte visat. Det finns tvärtom anledning att tro att risken ökat genom den ökade investeringen i mobilt internet, som ingen

3 riktigt vet vart den tar vägen. Tele2 vill påminna PTS om det faktum att det inte är mer än 6 år sedan som 3G-tjänster började erbjudas, och dessa håller redan på att ersättas av 4G-tjänster. I det följande kommenterar Tele2 de olika parametrarna i PTS förslagsdokument i den ordning de kommer i dokumentet. Skuldsättningsgrad Generellt är det en accepterad sanning att lånat kapital upp till en viss skuldsättningsgrad i normalfallet är billigare än eget kapital. En effektiv operatör bör ha en kapitalmix som ger lägsta möjliga kapitalkostnad, och bör därför kanske ha en skuldsättningsgrad på mellan 30 och 50%. Men verkligheten ser inte sådan ut. Då måste man fråga sig varför. Mobiloperatörernas låga skuldsättningsgrad kan ses som ett uttryck för den riskbedömning ett företag gör. Ju mer risk, desto mindre kreditexponering. Ju större osäkerhet desto större beredskap för egen handlingsfrihet. Det är detta det handlar om, och det återspeglas inte alls i PTS slutsats, men väl i figur 3 i dokumentet. PTS jämförelsematerial utgörs i stort sett enbart av operatörer på stora nationella marknader, som dessutom i många fall har verksamhet i andra länder och på så sätt kan diversifiera sin risk (alla marknader rasar inte samtidigt). Men att ha 4 mobiloperatörer på en så liten marknad som Sverige är redan riskfyllt i sig. Den modellerade operatören har dessutom ingen annan verksamhet, utan tillhandahåller enbart mobila tjänster i Sverige. Tele2 anser inte att mastbolag är en representativ grupp. Operatörer på tillväxtmarknader är i det här avseendet betydligt mer representativa för den operatör som PTS modellerar. På ECTAs regulatoriska konferens nyligen uttryckte en finaniseringsexpert från Barclay s det så här: Den politiska risken i att investera i 3:e världen är lägre än den regulatoriska risken att investera i EU Av ovan redovisade anledningar anser Tele2 att PTS skall ta som utgångspunkt den skuldsättningsgrad som redovisats i figur 3, och ta bort det högsta och alla negativa värden. Då fås en skuldsättningsgrad på mellan 0,06 0,24. Tele2 menar att PTS kan sätta låg och hög skuldsättningsgrad till 10 % respektive 25 % Riskfri ränta Tele2 har inga synpunkter på förslaget. Kreditriskpremie Tele2 håller inte med PTS om att det a priori går att dra slutsatsen att det är relevant att använda samma premie som för det fasta nätet. Den modell som den nu aktuella WACC skall appliceras på modellerar ett helt annat nät under helt andra förutsättningar och på helt andra värdegrunder än det nät (den operatör) som modelleras i den fasta modellen. Det finns inte heller någon anledning att jämföra med utilities. Dessa verkar på en helt annan marknad, där

4 intäkten är garanterad och fast (anslutna hushåll flyttar inte med lätthet till en annan leverantör), långt ifrån den verklighet som mobiloperatörer i Sverige verkar. Den figur 11 som PTS redovisar är missledande. Den visar kreditriskpremien för fasta nät i Europa. Den korrekta referensen skall vara nedanstående figur 21 ur samma dokument 1 Figur 21 ovan ger inte stöd för PTS förslag till ändring av kreditriskpremien. Den pekar snarare på en bibehållen eller till och med höjd premie till intervallet baspunkter för låg respektive hög skuldsättningsgrad, vilket därför är vad Tele2 förordar. Aktiemarknadsriskpremie (Equity Risk Premium) PTS refererar återigen till ERGs dokument: ERG Report, Regulatory Accounting in Practice September 2008, NRA. Den figur 13 som redovisas i PTS dokument är dock missledande, i det att den inte redovisar samtliga länder som finns med i ERGs rapport (se Figure 22 nedan). Av PTS rapport kan man få intrycket att flertalet länder ligger under EUs genomsnitt medan den referensens figur visa på det motsatta förhållandet. Spridningen är inte heller från 3,75 % för Danmark till 7,0 % för Schweiz, utan från 3,75 % för Danmark till 8 % för Cypern. Men återigen visar figuren situationen för fasta nät, medan modellen som nu är aktuell är för mobila nät. Skillnaden mellan fasta och mobila nöt är dock i ERGs dokument inte stor (se Figure 23 nedan) varför Tele2 kan acceptera PTS förslag om 5,0 % 1 ield=attached_file

5 Beta Beta är en parameter som visar en akties kursvariation i förhållande till hela aktiemarknaden. Som sådan måste beta med nödvändighet beräknas ur ett historiskt, bakåttittande perspektiv.

6 Tele2 misstänker att det insmugit sig ett fel i de redovisade Damodaran-formelrna. Beta med och utan skulder skall härledas enligt följande formel 2 : L = u (1 + (1-t) (D/E)) Problemet med detta angreppssätt är dock att det inte kan ta hänsyn till stora och dramatiska riskförändringar i närtid. I Sverige har vi en situation där PTS skapar en modell av en mobil operatör som verkar på en mogen marknad och där mobilverksamheten kan jämföras med en relativt trygg fastnätsverksamhet. Sanningen är dock den motsatta. För vidare utbyggnad av nät inom såväl GSM som UMTS och LTE är operatörerna beroende av frekvenstilldelning i tillräcklig grad. För närvarande är osäkerheten om vad som kan komma att tilldelas dock i stort sett total inom de mest attraktiva frekvensbanden 800 MHz, 900 MHz och 1800 MHz. Ingen vet idag vilken operatör som får vilken tilldelning inom respektive band och till vilken kostnad. Åtminstone 2 av banden är för närvarande föremål för domstolsprövning, och ingen kan i dagsläget säga när ett slutligt avgörande kan komma i de frågorna. Som tidigare redovisats anser Barclay s (Jonathan Dann, Director and Head of Telecommunication Services Research, Europe, Barclays Capital) att den regulatoriska osäkerheten i Europa för närvarande är större än den politiska risken att investera i 3:e världens länder, vilka väl närmast kan jämföras med de tillväxtmarknader PTS redovisar i sin Figur 18. Tele2 menar att Figur 18 skall tas som utgångspunkt för bestämmande av beta, och den osäkerhet som idag råder i Sverige föranleder närmast en jämförelse med den högre halvan av riskspektrum. Spridningen är från uppskattningsvis 1,05 för America Movil till uppskattningsvis 2,65 för VIMPELCOM. Tele2 föreslår att tillgångsbeta inte sänks utan höjs till 1,75, vilket skulle ge ett beta med skulder på 2,14 för låg och 3 för hög skuldsättningsgrad om PTS föreslagna % skall gälla, eller 1,61 för låg och 1,88 för hög skuldsättningsgrad om Tele2s föreslagna värden % används. Dag som ovan Gustaf Ehrner 2 Estimating Risk Parameters, Aswath Damodaran, Stern School of Business, 44 West Fourth Street, New York, NY 10012, adamodar@stern.nyu.edu