Samråd avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samråd avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde"

Transkript

1 SAMRÅDS- DOKUMENT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor DATUM VÅR REFERENS 22 augusti /23 Samråd avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde 1. Inledning Länsrätten har i en dom den 20 april 2006 avslagit TeliaSoneras överklagande av PTS sammanslagna beslut respektive skyldighetsbeslut (dnr /23, a resp b) avseende marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde, varvid beslutet trädde i kraft. TeliaSonera har därefter hos Kammarrätten begärt prövningstillstånd för att överklaga Länsrättens beslut, en begäran som Kammarrätten den 3 juli 2006 avslagit. TeliaSonera har sedan hos Regeringsrätten begärt prövningstillstånd för att överklaga Kammarrättens avslag, vilket Regeringsrätten beviljat den 25 juli Regeringsrätten har i samma beslut inhiberat PTS beslut och Länsrättens dom, vilket medför att TeliaSonera tills vidare inte har några skyldigheter att tillhandahålla bitströmstillträde. PTS utgångspunkt är dock att skyldighetsbeslutet avseende att TeliaSonera skall tillhandahålla bitströmstillträde kommer att träda i kraft inom en inte alltför avlägsen framtid. Till dess tillsyn kan bedrivas över efterlevnaden av skyldighetsbeslutet kommer myndigheten att utföra förberedande arbete och utredningar. 2. Samrådets omfattning Detta samråd inbjuder till kommentarer om PTS överväganden beträffande utformningen av en beräkningsmodell för retail minus (marginalprissättning) som dels stimulerar konkurrensen på marknaden, dels bibehåller investeringsviljan hos marknadens aktörer. Det är PTS uppfattning att den beräkningsmodell som införs måste uppfylla kriteriet att vara transparent och hållbar, dvs. att dess beräkningsresultat skall tåla att granskas och ifrågasättas och att tillämpningen av modellen har marknadens förtroende. Samrådsförfarandet syftar till att redogöra för de grundläggande överväganden PTS gjort beträffande hur retail minus skall beräknas i samband med bitströmstillträde, och ge marknadens aktörer möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag på alternativa tillvägagångssätt. Efter att PTS beaktat inkomna synpunkter och förslag, kommer PTS slutliga förslag att presenteras, vilket kommer att utgöra grunden då PTS konstruerar sin beräkningsmodell. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 Beräkningsmodellen kommer även den att presenteras och bli föremål för samråd. Efter att PTS beaktat inkomna synpunkter och argument kommer PTS att presentera den slutliga beräkningsmodell som kommer att ligga till grund för PTS beslut om marginalprissättning av bitströmstillträde. 3. TeliaSoneras skyldigheter Tillträde Med bitströmstillträde avses bitströmstillträde som erbjuds som ren transmission för dataöverföring, utan vidare förädling med t.ex. IP-kapacitet. Utöver bitströmstillträde via TeliaSoneras kopparaccessnät omfattar marknaden även LAN-nät, i de fall bitströmsaccess (inklusive bredbandsaccesser baserade på bitströmsaccess) tillhandahålls. TeliaSonera skall enligt skyldighetsbeslutet tillhandahålla bitströmstillträde. I kopparaccessnätet innebär detta produkter som består av en kopparaccess till slutkunden, ADSL-utrustning i telestationen, samt överföringskapacitet till den anslutningspunkt som grossistkunden valt. Produkten skall vara baserad på såväl hel som delad ledning. Bitströmsprodukten skiljer sig från TeliaSoneras befintliga produktutbud. Återförsäljarprodukten Skanova Bredband är endast baserad på delad ledning, och är så pass högt förädlad att den medger Internetaccess utan ytterligare förädling av köparoperatören. Den produkt som för närvarande mest liknar bitströmstillträde, Skanova ADSL ATM access, tillhandahålls endast baserat på hel ledning. TeliaSoneras utbud av bitströmsprodukter skall spegla de ADSL-baserade produkter TeliaSonera säljer till slutkund, och priset för bitströmsprodukten skall dessutom spegla produktens förädlingsgrad. Den skall således vara billigare än ADSL ATM om den är baserad på delad ledning, och under alla omständigheter billigare än Skanova bredband. TeliaSonera skall också låta grossistkunden ansluta sig till överlämningspunkt såväl i direkt närhet av accessnätet som till förhållandevis mer avlägset belägna anslutningspunkter i TeliaSoneras transportnät. TeliaSonera skall också tillgodose varje rimlig begäran om samlokalisering, samt tillträde till nödvändiga driftstöd-, informations- och andra system, samt till tekniska gränssnitt etc. För att grossistkunderna skall kunna utnyttja bitströmstillträde på ett effektivt sätt skall TeliaSonera medverka till migrering från bolagets existerande grossistprodukter till bitströmsprodukterna. Prisreglering Bitströmsprodukterna skall prissättas enligt retail minus -metoden, marginalbaserad prissättning. Detta innebär att priset på en grossistprodukt beräknas med utgångspunkt i priset på motsvarande slutkundsprodukt, reducerat med en viss marginal. Marginalen utgörs av de kostnader som TeliaSonera kan undvika när bolaget sälja produkten på grossistmarknaden i stället för att sälja en

3 motsvarande slutkundsprodukt. Utöver det på detta sätt framräknade grossistpriset tillkommer också en kostnad för TeliaSoneras transmission till grossistkundens överlämningspunkt. Tillkommande kostnader för samlokalisering beräknas enligt LRIC-metoden, i enlighet med den av PTS, TeliaSonera och andra branschföretag tidigare framtagna beräkningsmodellen. Det är TeliaSoneras uppgift att tolka hur grossistpriset skall beräknas, men det är PTS uppgift att utöva tillsyn så att det pris TeliaSonera tillämpar är beräknat på ett korrekt sätt. Pris Det rör sig om flera grossistprodukter som skall prissättas. Enligt skyldighetsbeslutets bilaga 2.1 skall TeliaSonera tillämpa marginalbaserad prissättning (retail minus) för tillträde enligt punkt 1.1. Marginalen skall utgå från kostnader i detaljistledet hos TeliaSonera. Enligt bilaga 2.2 skall TeliaSonera i samband med publicering av referenserbjudande samt på begäran inkomma till Post- och telestyrelsen med de uppgifter som ligger till grund för den marginal som beräknats för tillträde enligt punkt 1.1 (bitströmsprodukter). En användbar beräkningsmodell är komplicerad, eftersom den förutom rena direkta och indirekta kostnader även måste inkludera och fördela de omfattande investeringar som är nödvändiga för att producera en slutkundsprodukt. En hållbar beräkningsmodell En modell för beräkning av marginalen mellan slutkundspris och grossistpris har två funktioner. Dels fastslår den vilka kostnader som är relevanta för beräkningen, dels fastslår den hur dessa kostnader skall fördelas på olika produkter. Eftersom vissa gemensamma kostnader och investeringar sannolikt även används för andra produkter än de som explicit är föremål för denna prisreglering, måste dessa kostnader fördelas på samtliga berörda produkter vare sig dessa omfattas av reglering eller inte. Modellen och det därav följande behovet av ingående data kan därför bli mycket omfattande. För att en beräkningsmodell skall kunna betraktas som hållbar, dvs. att dess beräkningsresultat skall tåla att granskas och ifrågasättas vid ett överklagande och att tillämpningen av modellen har marknadens förtroende, måste modellen vara grundad på relevant ekonomisk teori samt ekonomiskt och tekniskt korrekta förutsättningar. För att säkerställa att modellen utformas på ett korrekt sätt och för att ge marknadsaktörer och andra myndigheter möjlighet att kommentera modellens utformning, bör ett samråd äga rum. Detta är normalförfarande vid framtagning av beräkningsmodeller för bl.a. samtrafik i de flesta av EU:s medlemsstater.

4 Modellens uppbyggnad Modellens uppgift är att beräkna den prismarginal som skall tillämpas mellan en slutkundsprodukt som TeliaSonera tillhandahåller, och en grossistprodukt som är baserad på samma grundbeståndsdelar som slutkundsprodukten. Bilden nedan är lånad från Bitstream Access, ERG 1 Common Position (ERG (03) 33rev2), och visar schematiskt de olika förädlingsstegen i en bredbandstjänst som motsvarar Skanova Bredband. TeliaSoneras slutkundsprodukt inkluderar samtliga dessa steg, samt fakturering, kundtjänst etc. Den grossistprodukt som företrädesvis kommer att efterfrågas består av de tre första förädlingsstegen, access DSLAM ATM-transport. I vissa fall kommer även grossistprodukter med de två första stegen, access DSLAM att efterfrågas inom ramen för bitströmsbegreppet. Priset för grossistprodukten blir således slutkundspriset reducerat med kostnader för marknadsföring, kundtjänst fakturering etc., samt med produktens andel av kostnaden för Internetanslutning, tjänstepaketering i form av ISP-kostnader och kostnader för TeliaSoneras IP-nät. Till detta grossistpris för bitströmsprodukten tillkommer eventuella merkostnader för ATM-transport till grossistkundens överlämningspunkt. 4. Skyldighetsbeslutets överväganden beträffande beräkningsmodellen Marginalklämning Av skyldighetsbeslutets avsnitt framgår bl.a. följande. "De eftersträvade konkurrensskapande effekterna av skyldigheten att tillhandahålla bitströmstillträde kan omintetgöras om det är möjligt för den som skall tillhandahålla tjänsterna att ta ut överpriser. Utan prisreglering på tillträde som skall tillhandahållas av en 1 European Regulators Group. ERG är en organisation för samarbete mellan europeiska regleringsmyndigheter och kommissionen. ERG samråder med industrin i viktiga frågor.

5 vertikalt integrerad operatör som TeliaSonera finns det även risk för att klämeffekter uppstår, det vill säga att priset på grossisttjänsterna och slutkundstjänsterna sätts så att det inte finns utrymme för andra operatörer att konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden. Angivna förhållanden missgynnar naturligtvis andra operatörer på marknaden och även i sista hand slutkunderna." Klämeffekter uppstår då en effektiv bredbandsleverantör vars kostnader i slutkundsledet för marknadsföring, kundtjänst, fakturering etc. motsvarar de som TeliaSonera har, och vars verksamhet bygger på grossistprodukter från TeliaSonera, inte kan uppnå en rimlig vinstnivå, eftersom marginalen mellan priset på slutkundsmarknaden och priset för grossistprodukten är för liten. En grundläggande funktion av den kostnadsregleringmetod som valts är att förhindra att marginalklämning uppstår. Utgångspunkten vid beräkning av den marginal som skall tillämpas vid prissättningen av grossistprodukten måste därför vara att grossistpriset inte ger upphov till marginalklämning. Kriterium 1 Utgångspunkten för beräkningsmodellen är att den beräknade marginalen skall vara tillräcklig för att inte ge upphov till marginalklämning. Investeringsbenägenhet En skyldighet för TeliaSonera att tillhandahålla bitströmstillträde till ett för högt eller för lågt pris kan påverka incitamenten för investering på basis av tillträde i form av LLUB och hämma den långsiktiga konkurrensen. Om priset för bitströmstillträde blir alltför förmånligt kan detta missgynna investeringar på basis av tillträde via LLUB, (som kräver mer investeringar i infrastruktur än vad bitströmstillträde gör). PTS anser det angeläget att värna om den framväxande konkurrensen via LLUB eftersom den leder till minskad strukturell dominans. De investeringar som redan gjorts på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering måste också beaktas när prisregleringen på bitströmsmarknaden fastställs. Kriterium 2 Den beräknade marginalen får inte vara så stor att den reducerar incitamenten för att investera på basis av tillträde i form av LLUB och samlokalisering Kostnadstäckning Enligt skyldighetsbeslutet måste prisregleringen också ta hänsyn till att den reglerade operatören ges möjlighet till kostnadstäckning. Beträffande denna beräkningsmodell finner PTS det lämpligt att utgå från TeliaSoneras kostnader. Kriterium 3 TeliaSoneras kostnader bör vara utgångspunkt för beräkningarna. Kriterium 4 Grossistpriset måste åtminstone ge full kostnadstäckning.

6 Marginalen Enligt skyldighetsbeslutet innebär en marginalbaserad prissättning att grossistpriset motsvarar slutkundspriset minus en fastställd procentuell marginal. Marginalen utgår från kostnader i detaljistledet hos TeliaSonera. Kostnader i detaljistledet utgör de kostnader som TeliaSonera kan undvika (avoidable costs) när bolaget erbjuder tjänsten på grossistmarknaden i stället för på slutkundsmarknaden. Med uttrycket avoidable costs avses kostnader TeliaSonera haft för att etablera slutkundsverksamheten, och sådana kostnader som är nödvändiga för den löpande driften av dessa verksamheter. Dessa kostnader hade TeliaSonera kunnat undvika om företaget valt att inte tillhandahålla bitströmsbaserade slutkundsprodukter, utan istället endast tillhandahållit produkter i grossistledet. Skyldighetsbeslutets uttryck kostnader i detaljistledet innebär således att den beräknade marginalen skall inkludera samtliga de investeringar och övriga kostnader inom TeliaSonera som är förknippade med tillhandahållande av bitströmsbaserade tjänster och produkter i slutkundsledet. Enligt skyldighetsbeslutet sid 24 skall beräkningar av engångsavgifter för leverans av grossisttjänster utföras med utgångspunkt från de engångsavgifter som tillämpas mot slutkund. När grossistpriset beräknas skall slutkundspriset reduceras med den marginal som är aktuell för det specifika bitströmstillträdet. I enlighet med kriterium 1 måste marginalen också ta klämeffekter i beaktande. Marginalen måste medge att en effektiv bredbandsleverantör, vars kostnader för teknisk produktförädling och försäljningskostnader motsvarar TeliaSoneras kostnader, kan uppnå en rimlig vinstnivå. Kriterium 5 Grossistpriset erhålls genom att reducera slutkundspriset eller engångsavgiften med en marginal bestående av de kostnader TeliaSonera haft för att etablera slutkundsverksamheten, och sådana kostnader som är nödvändiga för den löpande driften av dessa verksamheter, och på ett sådant sätt att klämeffekter inte uppstår. Nät- och systemkostnader, samlokalisering Enligt skyldighetsbeslutet sid skall, vid fastställande av kostnader för nätoch systemkomponenter, exempelvis i samband med överlämning i anslutning till TeliaSoneras transportnät, detta ske i enlighet med principer som så långt som möjligt motsvarar de som tillämpas enligt LRIC-metoden. Även tillkommande kostnader för samlokalisering beräknas enligt LRIC-metoden. Enligt bilagan 2.5 skall prissättning ske med utgångspunkt i hybridmodellen och PTS prismetod. Kriterium 6 Kostnader för nät- och systemkomponenter samt för samlokalisering beräknas enligt LRIC-metoden, i enlighet med den av PTS och TeliaSonera tidigare framtagna beräkningsmodellen.

7 5. Prisregleringsmodellen Syftet med retail minus: att motverka marginalklämning Det primära syftet med kontroll av grossistpriser är att se till att en operatör som har ett betydande inflytande på grossistmarknaden inte överför detta inflytande till slutkundsmarknaden, i det här fallet marknaden för bredbandstjänster, genom att tillämpa det som brukar benämnas marginalklämning (eng. margin squeeze eller price squeeze). I skyldighetsbeslutet gjorde PTS bedömningen att en marginalbaserad prissättning för bitströmstillträde är den form av prisreglering som bäst tillvaratar slutkundernas intresse av största möjliga utbyte när det gäller urval av elektroniska kommunikationstjänster samt pris och kvalitet på dessa tjänster. PTS beaktade särskilt att prisregleringsmetoden begränsar risken för klämeffekter i detaljistledet vilket skapar grund för konkurrens på slutkundsmarknaden. EU-kommissionen tog för första gången upp frågan om potentiella problem med bristande konkurrens som en följd av marginalklämning på telekommunikationsmarknaden i sin Access Notice Man anför där att marginalklämning kan påvisas då det dominerande företagets egna slutkundsverksamheter inte skulle vara lönsamma på basis av det pris som det dominerande företaget tar ut i grossistledet av sina konkurrenter på slutkundsmarknaden. Under vissa omständigheter kan marginalklämning även påvisas genom att marginalen mellan de priser för tillträde som tas ut av konkurrenter på slutkundsmarknaden (inklusive det dominerande företagets egna slutkundsverksamheter, om sådana finns) och det pris som det dominerande företaget tar ut på slutkundsmarknaden visar sig vara otillräckligt för att en operatör med likvärdig effektivitet som tillhandahåller tjänster på slutkundsmarknaden ska ha möjlighet att skapa normal vinst (om inte det dominerande företaget kan visa att dess slutkundsverksamhet är exceptionellt effektiv). 2 Denna tolkning av begreppet marginalklämning slår således fast att klämeffekter förekommer när ett företag på slutkundsmarknaden med likvärdig effektivitet som det vertikalt integrerade företagets dotterbolag på slutkundsmarknaden inte förmår skapa normal vinst därför att marginalen mellan slutkundspriset och grossistpriset är för liten. Beträffande bitströmstillträde är det PTS uppfattning att begreppet marginalklämning avser att ett företag på slutkundsmarknaden med likvärdig effektivitet som det vertikalt integrerade företagets dotterbolag på slutkundsmarknaden inte förmår skapa normal vinst därför att marginalen mellan slutkundspriset och grossistpriset är för liten. 2 EC Access Notice para , Notice on the application of the competition rules to access agreements in the telecommunications sector, OJ 1998 C 265/2.

8 Förklaring av begreppet marginalklämning Den viktigaste anledningen till att ett vertikalt integrerat företag med ett dominerande inflytande på grossistmarknaden ägnar sig åt marginalklämning är att man vill öka sin marknadsandel på slutkundsmarknaden. Genom att höja priset på de grossistprodukter som säljs till konkurrenter på slutkundsmarknaden kan företaget försäkra sig om att dessa inte gör en normal vinst och slutligen försvinner från marknaden. Detta kommer att öka det vertikalt integrerade företagets marknadsandel på slutkundsmarknaden, samt tillåta det att ta ut ett högre konsumentpris och göra större vinster. När priset på försäljning i grossistledet höjs betyder det inte bara att existerande företag på slutkundsmarknaden utsätts för press, utan de höga priserna verkar även avskräckande på potentiella konkurrenter, som inser att ett marknadsinträde inte skulle vara lönsamt. Den övergripande effekten av framgångsrikt genomförd marginalklämning blir att befintliga konkurrenter utmanövreras från konsumentmarknaden och att nya avskräcks från inträde, och på så sätt säkerställs att ingen effektiv konkurrens förekommer på slutkundsmarknaden. Genom att inträdet på konsumentnivå begränsas kan det även bidra till att nya aktörer hindras från att komma in på grossistmarknaden, eftersom inträde på grossistmarknaden är lättare för företag som etablerat en stark närvaro i konsumentledet. Den viktigaste aspekten vid kontroll av huruvida marginalklämning tillämpas är att bedöma skillnaden mellan konsumentpriset på slutkundsmarknaden och priset på levererade produkter i grossistledet. Antag till att börja med att konkurrenten på slutkundsmarknaden är lika effektiv som det vertikalt integrerade företaget. Om det vertikalt integrerade företaget ökar kostnaderna på försäljningen av produkter i grossistledet till en nivå där den totala kostnaden för dess konkurrenter (priset på produkterna i grossistledet tillsammans med dess kostnader för att leverera produkter till slutkunder) överstiger marknadspriset, så kommer konkurrenten inte att kunna skapa någon vinst. Marginalen mellan priset på produkter levererade i grossistledet och priset på den slutliga produkten kläms således av det vertikalt integrerade företaget. Det vertikalt integrerade företaget kan för egen del göra vinster eftersom dess egna kostnader för insatsvaror är lägre än det pris man tar ut av sina konkurrenter. Sammanfattningsvis kan sägas att de viktigaste kriterierna som prövas i ett marginalklämningstest är följande: Det finns ett vertikalt integrerat företag med dominans på slutkundsmarknaden. Marginalen mellan konsumentpriset och det pris som tas ut för produkten i grossistledet är otillräcklig för att täcka det vertikalt integrerade företagets kostnader i slutkundsledet (underförstått skulle därför ett företag med likvärdig effektivitet inte vara lönsamt). Det vertikalt integrerade företaget åsamkas inte någon förlust totalt sett. Beräkningsmodell Marginalbaserad prissättning för bitströmstillträde begränsar risken för klämeffekter i detaljistledet vilket skapar grund för konkurrens på

9 slutkundsmarknaden. Utgångspunkten för en modell för att beräkna marginalen bör därför vara att beräkna när klämeffekter uppstår. Modellen bör därför vara utformad som ett marginalklämningstest. Sammanfattning Av skyldighetsbeslutet framgår att en marginalbaserad prissättning för bitströmstillträde enligt PTS mening är den form av prisreglering som bäst tillvaratar slutkundernas intresse av största möjliga utbyte när det gäller urval av elektroniska kommunikationstjänster samt pris och kvalitet på dessa tjänster. PTS beaktade särskilt att prisregleringsmetoden begränsar risken för klämeffekter i detaljistledet vilket skapar grund för konkurrens på slutkundsmarknaden. Begreppet marginalklämning avser att marginalen mellan det dominerande företagets grossistpris och dess slutkundspris är så liten, att en konkurrerande bredbandsleverantör på slutkundsmarknaden med likvärdig effektivitet, som köper grossistprodukten och vars kostnader för teknisk produktförädling och försäljningskostnader motsvarar det dominerande företagets kostnader, inte kan uppnå en rimlig vinstnivå då produkten säljs på slutkundsmarknaden. Beräkningsmodellen för marginalprissättning bör därför vara utformad som ett marginalklämningstest. Fråga 1. Instämmer ni i att begreppet marginalklämning enligt PTS förslag skall tillämpas i beräkningsmodellen? Fråga 2. Instämmer ni i att beräkningsmodellen skall vara utformad som ett marginalklämningstest? 6. Beräkning av erforderlig marginal Inledning PTS föreslår att marginalprissättningen av bitströmstillträde i grossistledet beräknas som ett marginalklämningstest. För att kunna utforma en modell för beräkning av en marginal som förhindrar marginalklämning måste tre faktorer analyseras: Grossistpriset Konsumentpriset Kostnaderna i slutkundsledet i ett vertikalt integrerat företag (anpassade för att jämföras med en aktör med likvärdig effektivitet). Aktör med likvärdig effektivitet PTS föreslår att begreppet aktör med likvärdig effektivitet används som riktmärke, dvs. en aktör som har samma kostnader som TeliaSonera egna slutkundsverksamheter, men som ännu inte nödvändigtvis har samma stordriftsfördelar som TeliaSonera för närvarande har.

10 PTS anser att den lämpliga grundvalen för hur analysen av marginalklämning i denna situation ska gå till, skulle vara att fastställa en vinstmarginal som skulle göra det möjligt för en aktör med likvärdig effektivitet att inträda på marknaden idag, att ådra sig rimliga etableringskostnader och initiala förluster och ändå kunna förvänta sig att hämta in sina kostnader inom en rimlig tidsperiod och effektivt konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden för bredbandstjänster. De anpassningar som PTS kan göra för att ta hänsyn till kostnader som är oundvikliga för konkurrenter diskuteras här nedan. När anpassning till kostnader tillämpas på en aktör med likvärdig effektivitet inser PTS vikten av att ineffektivt marknadsinträde inte främjas. På längre sikt förväntar sig PTS att tillträde till accessnät (LLUB) och direktanslutning genom andra accessformer sannolikt kommer att utgöra den viktigaste basen för att främja konkurrens. PTS är därför angeläget att inte fastställa en vinstmarginal som skulle kunna snedvrida incitamenten att investera i infrastruktur eller ge upphov till ineffektivt marknadsinträde. När PTS gör de nödvändiga bedömningarna kommer därför hänsyn tas till effekterna av investering i infrastrukturen. Fråga 3. Instämmer ni i att en aktör med likvärdig effektivitet utgör ett lämpligt riktmärke för ett marginalklämningstest? Dynamiska faktorer På en relativt ny marknad som bredbandsmarknaden förändras förmodligen kostnaden per enhet allteftersom antalet abonnenter ökar. Eftersom det uppstår stordriftsfördelar bedömer PTS att den reella kostnaden per enhet bör minska på denna marknad. Det är sannolikt också så att i och med att företagen successivt får bättre förståelse för marknaden, kommer kostnaden per enhet att minska som en effekt av detta. Priserna kan också variera över tiden. Det förekommer ofta att företag, när nya produkter introduceras, rabatterar priser i ett försök att stimulera efterfrågan, dels för att uppmuntra tillväxten och dels för att kunna sänka kostnaderna per enhet. Det finns två sätt att beakta dynamiska faktorer i samband med ett marginalklämningstest. Dels kan historiska och aktuella data användas, alltså historiska och aktuella produktionskostnader och slutkundspriser, för att på så sätt ta fram historiska pris- och kostnadstrender. Ett annat sätt är att använda en kombination av aktuella data och bedömningar av det framtida värdet av olika variabler, dvs utgå från de produktionskostnader och priser som tillämpas vid tiden för beräkningen, och sedan anpassa dessa i enlighet med hur man bedömer den framtida marknadsutvecklingen. Fördelen med att stödja sin beräkning på historiska och aktuella data är säkerhet: dessa data är kända. Nackdelen med detta förfarande är att om man väljer att använda det reglerade företagets historiska kostnader som beräkningsgrund kan kostnaden per enhet på slutkundsmarknaden bli för låg (eftersom detta företag redan har stordriftsfördelar, tack vare fördelarna med att vara först på

11 marknaden). I så fall kan marginalen mellan slutkunds- och grossistpris bli alltför liten, vilket skulle ställa alltför höga effektivitetskrav på nya aktörer. Likaså kan aktuella data vara en dålig indikator på olika variablers värde i framtiden. Om aktuella data används kan de medföra att marginalen mellan konsumentpriset och grossistpriset blir för stor och övervärderar framtida kostnader på slutkundsmarknaden. Därmed läggs en orättvis börda på det reglerade företaget. En beräkning som grundar sig på aktuella data som anpassas och justeras i enlighet med bedömningar av det framtida värdet av olika variabler har fördelen att stordriftsfördelar och ökad effektivitet som en följd av erfarenheter från marknaden kan tas med i beräkningen. Nackdelen med att tillämpa detta tillvägagångssätt beror huvudsakligen på att det görs felaktiga bedömningar som påverkar de pris- och kostnadstrender som tillämpas i modellen. Eftersom de bredbandsprodukter som säljs på marknaden har en produktlivscykel på många månader (i allmänhet mer än tolv, och eventuellt upp till fyrtioåtta), kommer det att vara nödvändigt att göra bedömningar av värdet av framtida kostnader och intäkter. Dessutom talar även förekomsten av stordriftsfördelar och ökad effektivitet för att använda aktuella data i kombination med bedömningar av det framtida värdet på relevanta variabler. PTS anser det därför vara lämpligt att grunda bedömningen av dynamiska faktorers inverkan på priser och kostnader på aktuella data som kombineras med bedömningar av det framtida värdet av relevanta variabler på denna marknad. PTS noterar dock att detta tillvägagångssätt kan göra beräkningsmodellen mindre förutsägbar. Fråga 4. Instämmer ni i att det är lämpligt att grunda bedömningen av hur dynamiska faktorer påverkar marknaden på aktuella data som kombineras med bedömningar av det framtida värdet av relevanta variabler? Nuvärdesberäkning Genom att ta hänsyn till dynamiken på marknaden och välja ett framåtblickande tillvägagångssätt för bedömning av kostnader och intäkter (priser) anser PTS att en metod med nuvärdesberäkning (diskonterat kassaflöde, Discounted Cash Flow, DCF) kan införas för att bedöma skäliga vinstmarginaler. DCF används ofta för att värdera beslut om företagsinvesteringar. Man använder då det framtida värdet av uppskattade kassaflöden och diskonterar det för att få fram ett nuvärde. En investering beräknas bli lönsam om summan av nuvärdesberäkningarna (DCF) inte är negativ. En tillämpning av marginalklämningstest genom användning av DCF kräver att vinstmarginalerna på denna marknad bedöms under en längre tid, och dessa kan visa sig vara antingen varierande eller konstanta över tiden. När en skälig vinstmarginal mellan konsumentpriser och grossistpriser fastställts, som ger ickenegativa resultat vid DCF-analysen har ett marginalklämningstest utformats, som kommer att motverka förekomsten av klämeffekter på marknaden.

12 Tillämpningen av DCF-metoden skulle skötas av PTS genom bedömning av lönsamheten hos en aktör med likvärdig effektivitet som TeliaSonera, och genom användning av data från TeliaSonera, sedan lämpliga justeringar gjorts för att ta med den framtida utvecklingen av priser och kostnader för en ny aktör i beräkningen. DCF-metoden kommer att användas på ett sådant sätt att en aktör med likvärdig effektivitet får ett icke-negativt resultat under en viss bestämd period. När detta utfall säkerställts kommer denna metod att ge PTS information om erforderliga marginaler. Användningen av en DCF-metod med framåtblickande bedömningar av relevanta variabler förutsätter att bedömningar görs av kostnader och intäkter, liksom av rimliga kapitalkostnader. En DCF-metod verkar vara det lämpligaste verktyget i sammanhanget och har fördelen att den är allmänt känd och använd i företagsplanering för att analysera kapitalinvesteringsprojekt där avkastning erhålls under ett antal tidsperioder. PTS föreslår därför att DCF-analys används genom att man beaktar en ny aktörs ställning i dagsläget. När denna metod tillämpas föreslår PTS att TeliaSoneras kostnader- både historiska och förväntade används som källdata. PTS föreslår emellertid att justeringar av dessa data görs på det sätt som diskuteras mer i detalj i det följande. En svårighet med detta tillvägagångssätt uppkommer när det gäller att avgöra hur man bäst fastställer lämplig vinstmarginal. I de följande styckena diskuteras både hur olika variabler ska behandlas i ett tidsperspektiv och hur vinstmarginalen ska fastställas. Fråga 5. Instämmer ni i att en DCF-metod bör användas för att bedöma vinstmarginaler? Vilket tidsperspektiv? När lönsamheten för en aktör med likvärdig effektivitet bedöms finns det olika sätt att hantera bedömningen av lönsamhet över tiden. Lönsamheten kan till exempel bedömas över hela den ekonomiska livslängden för de aktuella investeringarna. Alternativt kan ett mycket långsiktigt synsätt användas, vilket skulle räkna med lönsamheten under företagets hela livstid, eller åtminstone under ett flertal investeringscykler. Det är oundvikligt att tillförlitligheten varierar beroende på vilket tidsperspektiv som väljs. Ju längre tidsperspektiv desto mera krävande blir försöken till prognos och desto mera otillförlitlig blir prognosen särskilt som det skulle krävas bedömningar av framtida teknologier. Med tanke på de avsevärda svårigheter som är förknippade med ett mycket långsiktigt perspektiv då det gäller tjänster som fortfarande är under utveckling, så som i detta fall, föreslår PTS att man väljer det tillvägagångssätt som används av andra regleringsmyndigheter som fokuserar på de underliggande investeringarna och en rimlig tid för att dessa investeringar ska betala sig. PTS anser att ett rimligt tidsperspektiv är den tid under vilken de löpande investeringarna förväntas vara lönsamma. På basis av detta anser PTS att det är

13 rimligare att ange en tidsperiod som är relaterad till de underliggande tillgångarnas ekonomiska livslängd, i stället för det mycket långa tidsperspektivet. PTS skulle kunna välja en kortare tidsperiod, men i så fall skulle det finnas risk för att en ny aktör inte fick tillräcklig tid att ta igen förstaårsförluster, vilket skulle resultera i en uppdriven vinstmarginal för att klara marginalklämningstestet. Genom att den beräknade marginalen härigenom skulle bli för stor skulle också ineffektivt inträde uppmuntras. Om man å andra sidan väljer en längre tidsperiod blir man beroende av prognoser för en period som sträcker sig längre in i framtiden, vilket ökar risken för felaktiga prognoser och sannolikheten för att otillförlitliga resultat räknas fram. I vetskap om behovet av att väga in dessa två aspekter anser PTS det vara rimligt att DCF-analysen omfattar en femårsperiod, och att återstående restvärden efter denna period inkluderas i analysen. PTS anser att detta ger tillräcklig tid för en ny aktör att ta igen alla legitima initiala förluster, samtidigt som frågor angående prognosens tillförlitlighet tas med i beräkningen genom att analysen använder sig av data från TeliaSoneras faktiska erfarenhet, såväl som från TeliaSoneras uppdaterade prognosdata. Fråga 6. Instämmer ni i att DCF-analysen skall omfatta en period om fem år? Restvärden PTS föreslår att DCF-analysen omfattar en period om fem år och därefter avslutas, i stället för att kassaflödena projiceras in i det oändliga. Det normala sättet att förfara vid en sådan beräkning är att restvärdet av de tillgångar som ingår i modellen betraktas som en positiv cash flow-post, för att spegla det faktum att företaget kommer att leva vidare även efter denna tidpunkt och att tillgångarna har ett ekonomiskt värde. Genom det tillvägagångssätt som PTS föreslår kommer cash flow-analysen att fördelas mellan två tidsperioder: den klart angivna perioden på fem år från starten fram till tidpunkten för slutförandet samt åren efter tidpunkten för slutförandet. Ju mindre restvärde, desto större del av kostnaderna som måste täckas under femårsperioden. Fråga 7. Instämmer ni i att det är lämpligt att använda ett restvärde? Om så är fallet, enligt vilken metod bör restvärdet beräknas? Hur ofta bör vinstmarginalen bedömas? PTS har övervägt ifall den marginal som beräknats skall gälla under en bestämd tid, och i så fall, hur länge? PTS har även övervägt vilka omständigheter som borde ge upphov till en förnyad analys. Taget i beaktande den tidsperiod som beräkningsmodellen omfattar har PTS undersökt en rad olika alternativ. Ett alternativ skulle vara att göra en förnyad

14 beräkning av marginalen varje gång konsumentpriset förändras. Samtidigt som detta skulle säkerställa att alla erbjudna produkter eller tjänster erhöll rätt marginal till grossistpriset, anser PTS att ett sådant förfarande inte skulle kunna erbjuda den nivå av förutsägbarhet som alla aktörer har behov av. Eftersom ett av huvudsyftena med att föreslå denna åtgärd är att ge större säkerhet i fråga om marginalprissättning bedömer PTS inte att en kontroll av marginalen varje gång ett konsumentpris förändras skulle medföra en ändamålsenlig prisreglering. Ett annat alternativ skulle vara att fastställa vinstmarginalen för en flerårsperiod, eventuellt genom att koppla kontrollen av marginalen till nästa analys av marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde. Fördelen med ett sådant tillvägagångssätt är att PTS i samband med denna åter tar upp frågorna om definition av marknaden och sin bedömning av marknadskraft. PTS kommer också att ha möjlighet att bedöma om de ingrepp med korrigeringsåtgärder som blev resultatet av den första marknadsgranskningen har varit effektiva och väl avvägda för att komma till rätta med TeliaSoneras dominerande inflytande på marknaden, och att undersöka nya aktörers ställning på marknaden. PTS befarar dock att en under en flerårsperiod fastställd marginal för marginalprissättning inte är det bästa alternativet på en ny dynamisk marknad. PTS noterar att andra regleringsingripanden, som t.ex. för tillträde till kopparaccessnätet, sannolikt kommer att påverka marknaden för bitströmstillträde under de närmaste åren. Samtidigt som en på längre sikt fastställd vinstmarginal skulle ge operatörerna en större säkerhet, skulle den bristande följsamheten beträffande konsumentprisförändringar vara en stor nackdel. För att skapa en balans mellan behovet av stabilitet och behovet av flexibilitet föreslår PTS därför att kontrollen av prismarginalen bör bli föremål för årlig granskning för att säkerställa att beräkningen ger en skälig marginal mellan priserna på slutkunds- och grossistmarknaden. Härvid erhålls en flexibilitet att möta ändrade förhållanden på marknaden. Fråga 8. Instämmer ni i att en granskning av marginalen mellan slutkunds- och grossistpris bör ske årligen? Vilken diskonteringsnivå bör tillämpas? Då en diskonterad cash flow-analys utförs måste PTS tillämpa en diskonteringsnivå för att spegla kostnaden för kapital. PTS anser att det skulle vara lämpligt att använda ett mått på viktat genomsnitt av kapitalkostnad (WACC). Det kan tillämpas före eller efter skatt. PTS har i sin modell för beräkning av kostnaden för terminering i mobilnät tillämpat WACC före skatt. Enligt skyldighetsbeslutet skall TeliaSoneras kostnader vara utgångspunkt för beräkningarna.

15 PTS föreslår därför att TeliaSoneras kapitalkostnader används som grund för beräkning av den diskonteringsnivå som skall tillämpas i DCF-analysen. Fråga 9. Instämmer ni i att TeliaSoneras kapitalkostnad bör användas som grund för beräkning av diskonteringsnivå i DCF-analysen? Individuella tjänster eller en produktkorg? En marginalklämningsanalys kan antingen göras av hela marknaden, dvs. på en korg av av likartade produkter, eller av individuella produkter och tjänster. TeliaSonera tillhandahåller för närvarande ett antal ADSL-produkter till slutkunder. Var och en av dessa produkter motsvaras av en bitströmsprodukt i grossistledet. Det är naturligtvis troligt att även andra marknadsaktörer kommer att erbjuda en korg av tjänster, och skulle kunna välja att konkurrera med TeliaSonera med en liknande produktkorg. PTS bedömer att den största nyttan med att utföra ett marginalklämningstest på en korg av produkter är att det ger operatörer större flexibilitet i att utforma sina erbjudanden och kan följaktligen leda till större innovation på marknaden. En korgmodell ger emellertid mindre öppenhet och det finns risk för att den dominerande operatören använder sig av marginalklämning på en produkt, medan balansen inom korgen totalt sett ändå behålls. Säkerställandet av att marginalklämning inte förekommer på någon enskild produkt borde förhindra att en ny aktör blir tvungen att kopiera TeliaSoneras produktmix för att bli konkurrenskraftig. En kontroll av att marginalklämning inte förekommer på den enskilda produkten gör det möjligt för andra aktörer att komma in på marknaden och inrikta sig på speciella delar av slutkundsmarknaden. Om analysen utfördes på basis av en produktkorg skulle TeliaSonera kunna korssubventionera mellan olika slutkundsprodukter med påföljd att vissa enskilda produkter skulle bli mindre attraktiva för konkurrens. TeliaSonera har den 21 juli 2006 offentliggjort sitt referenserbjudande avseende bitströmstillträde. Bolaget har redovisat att man avser uppfylla sina skyldigheter genom att tillhandahålla bitströmsprodukter baserade på produktegenskaperna och kapaciteterna för Telia Bredband Privat respektive Telia Bredband Företag. Även om PTS skulle finna att TeliaSonera tillhandahåller andra bitströmsbaserade produkter på slutkundsmarknaden, som motiverar att referenserbjudandets sortiment av bitströmsprodukter utökas, har PTS efter regeringsrättens inhibitionsbeslut inte mandat att ålägga TeliaSonera att utöka sortimentet. Ett sådant mandat erhålls först när inhibitionen hävs. En utökning av sortimentet som resultat av PTS tillsyn torde därför dröja flera månader efter det att TeliaSoneras skyldighet åter trätt i kraft. Modellarbetet bör därför enligt PTS uppfattning inledningsvis koncentreras på de bitströmsprodukter som kommer att tillhandahållas efter att inhibitionen hävts. PTS föreslår därför att marginalklämningsanalysen i ett första skede görs på basis av enskilda produkter, dvs. Telia Bredband Privat respektive Telia Bredband Företag i de olika kapaciteter som tillhandahålls.

16 Fråga 10. Instämmer ni i att marginalklämning bör testas på basis av enskilda produkter? Grossistprodukter utan motsvarande produkter i slutkundsledet. Förutom de grossistprodukter som TeliaSonera använder som stöd för sina egna produkter och tjänster till slutkunder skulle företaget även kunna erbjuda grossistprodukter som dess egen slutkundsverksamhet inte använder sig av. Eftersom det i sådana fall inte finns något slutkundspris att utgå ifrån skulle det vara omöjligt att tillämpa marginalprissättning. PTS föreslår därför att grossistprodukter utan en motsvarande slutkundsprodukt som tillhandahålls av TeliaSonera bör undantas från marginalklämningsanalysen. PTS föreslår att dessa produkter bör prissättas på ett sätt som överensstämmer med närmast motsvarande grossistprodukt, sedan priset justerats på ett lämpligt sätt för att spegla skillnader i funktionssätt. Fråga 11. Instämmer ni i att detta är ett lämpligt sätt att behandla grossistprodukter som TeliaSonera inte använder sig av i slutkundsledet? Slutkundspriser (intäkter) Ett viktigt inslag i den nuvärdesberäkning som görs för ett marginalklämningstest är priserna på de produkter och tjänster på slutkundsmarknaden som genererar intäkterna. Eftersom nuvärdesberäkningen är framåtblickande är det nödvändigt för PTS att bedöma den troliga utvecklingen av kostnader och intäkter för en operatör med likvärdig effektivitet som TeliaSonera. Det är viktigt att PTS, när detta görs, inte inkluderar den inverkan som utövande av marknadsinflytande kan ha på intäkterna. Om det resultat en operatör med likvärdig effektivitet skapar i framtiden delvis beror på att denne kunnat utöva inflytande på grund av sin ställning på marknaden, skulle det vara fel att inkludera detta i beräkningen av vinstmarginalen. Därför kommer bedömningen av intäkter att baseras på antagandet att det föreligger effektiv konkurrens på marknaden under kommande år. PTS utgår från antagandet att på en konkurrensutsatt marknad leder i allmänhet en sänkning av kostnaderna till lägre priser, även om detta inte inträffar omedelbart. PTS bedömer att de reella kostnaderna per enhet på denna marknad sannolikt kommer att minska med tiden och att konkurrens mellan leverantörerna kommer att sänka priserna i slutkundsledet. Det är dock viktigt att PTS bedömningar är hållbara. PTS föreslår därför att en känslighetsanalys genomförs i anslutning till att de tillämpade marginalerna skall utvärderas och konkurrensens påverkan på priserna ska bedömas. En sådan analys kan t.ex. avse effekterna på den långsiktiga lönsamheten av att konkurrensen sänker priserna med 1, 3 respektive 5 procent årligen. Fråga 12.

17 Instämmer ni i att PTS i samband med DCF-analysen bör genomföra en känslighetsanalys av hur slutkundspriserna påverkas av konkurrensutvecklingen, och hur konsumentpriserna förväntas utveckla sig? Hur bör vi förhålla oss till kostnader? PTS har övervägt om det är lämpligare att använda historiska kostnader eller uppskattade framtida kostnader när kostnaden för att erbjuda en tjänst bedöms. Generellt sett utgör historiska kostnader de reella kostnaderna under en avgränsad period. Normala revisionstekniker används för att analysera kostnader och bedöma vinster. Detta tillvägagångssätt skulle normalt användas om det fanns tillförlitliga tidsserier av data som förutsägelser kan baseras på, och om marknaden är någorlunda stabil, så att tidigare verksamhet kan ge rimlig vägledning angående framtida verksamhet. Den svenska marknaden för bitströmstillträde uppvisar dock inte sådana drag som skulle peka mot att tillvägagångssättet med historiska kostnader väljs. Marknaden är relativt ny och föremål för potentiellt snabb förändring. Ett alternativ till detta revisionsbaserade sätt att fokusera på historiska kostnader är ett framåtblickande tillvägagångssätt som analyserar ekonomiska kostnader och intäkter över tiden. Detta sätt brukar vara normal praxis i företagsplanering och PTS anser, med tanke på hur marknaden ser ut, att det lämpligaste tillvägagångssättet är att använda en framåtblickande bedömning av kostnader och intäkter. Fråga 13. Instämmer ni i att det är lämpligare att välja ett framåtblickande sätt att bedöma kostnaderna? Vems kostnader? Enligt skyldighetsbeslutet måste prisregleringen också ta hänsyn till att den reglerade operatören ges möjligheter till kostnadstäckning. Nackdelen med att använda TeliaSoneras kostnader är att man inte kan ta med i beräkningen de kostnader som en ny aktör skulle ådra sig, kostnader som TeliaSonera inte skulle ha. PTS föreslår att en vinstmarginal fastställs som skulle göra det möjligt för en ny aktör med likvärdig effektivitet som TeliaSonera att inträda på marknaden och konkurrera på en framåtblickande basis. Enligt PTS uppfattning betyder detta att kostnader som är nödvändiga för en ny aktör, men inte för TeliaSonera bör införlivas i analysen. Det måste dock understrykas att kostnader för inträde måste granskas noga för att förhindra ineffektivt inträde. PTS förslag är därför att TeliaSoneras kostnader modifieras på så sätt att hänsyn tas till sådana kostnader som nya aktörer med likvärdig effektivitet har. Fråga 14.

18 Instämmer ni i att TeliaSoneras kostnader bör modifieras så att hänsyn tas till de kostnader en ny marknadsaktör med likvärdig effektivitet har? 7. Implementering av prisregleringen Utformning av en metod för priskontroll med avseende på retail minus Bitströmstjänsten i grossistledet är sammansatt av flera olika delar, såsom engångsavgifter, månadshyra och transmission. Enligt skyldighetsbeslutet innebär en marginalbaserad prissättning att grossistpriset motsvarar slutkundspriset minus en fastställd procentuell marginal. Enligt skyldighetsbeslutet sid 24 skall beräkningar av engångsavgifter för leverans av grossisttjänster utföras med utgångspunkt från de engångsavgifter som tillämpas mot slutkund. När grossistpriset beräknas skall slutkundspriset reduceras med den marginal som är aktuell för det specifika bitströmstillträdet. Marginalprissättning skall därför endast tillämpas på engångsavgifter och månadshyra. Den marginal som beräknats för månadshyran tillämpas också på den motsvarande engångsavgiften. Metod för priskontroll av månadshyra i grossistledet Det primära syftet med att införa en priskontroll grundad på marginalprissättning är att förhindra uppkomsten av klämeffekter. PTS förutsätter att priserna på slutkundsmarknaden för bredbandstjänster ska fortsätta att sjunka med tiden, allt eftersom antalet användare ökar. Prisregleringen av grossistpriser får inte bli ett hinder för sänkning av sluktundspriserna i framtiden, och den ska ha sådan flexibilitet att den kan anpassas till betydande sänkningar av konsumentpriset. Å andra sidan är det mycket viktigt att korrekta vinstmarginaler upprätthålls för konkurrerande operatörer, när priserna på slutkundsmarknaden sjunker. Utifrån denna målsättning vill PTS diskutera tre alternativa sätt att tillämpa marginalprissättning. Alternativ 1 är att marginalen uttrycks i ett fast belopp. Det betyder att skillnaden mellan slutkundspriser och grossistpriser är ett fast belopp. Medan en prismarginal av detta slag har fördelen att den förhindrar att vinstmarginalen för grossistkunderna minskar i absoluta tal, är den enligt PTS uppfattning inte lämplig i samband med minskande slutkundspriser och ökande volymer. Det föreligger en betydande risk för att grossistpriset efter upprepade prissänkningar inte längre ger TeliaSonera full kostnadstäckning. Härigenom skulle incitamenten för investeringar påverkas negativt för såväl bitströmsprodukter liksom även för andra produkter som t.ex. tillträde till accessnät. Alternativ 2 är att uttrycka marginalen som en fast procentsats av slutkundspriset. Detta scenario har fördelen att det ger ökad flexibilitet i fråga om prissättning av produkter, men är förknippad med en risk. Om konsumentpriserna sjunker kraftigt över tid kommer en marginal som uttrycks i procent att minska rent beloppsmässigt i sådan omfattning att klämeffekter uppstår. PTS preliminära

19 analys av kostnaderna för att tillhandahålla en tjänst för slutkunder på denna marknad antyder att för vissa kostnadsslag uppstår inte sådana skalfördelar att kostnaden per producerad enhet påverkas påtagligt när volymerna växer. Om man försöker säkerställa att tillräcklig marginal upprätthålls även efter att en avsevärd prissänkning ägt rum, finns det risk för att marginalerna för de aktuella priserna initialt sätts alltför högt. Alternativ 3 är en kombination av ett fast belopp och en fast procentsats. Detta alternativ tar med i beräkningen att denna marknad är stadd i utveckling samtidigt som det förhindrar att klämeffekter uppkommer. PTS bedömer att priserna kommer att sjunka i framtiden allt eftersom volymerna ökar. Om man använder en hybridform kommer, vid prissänkningar på slutkundsmarknaden, marginalen att minska beloppsmässigt men öka uttryckt som en procentsats av slutkundspriset. En sådan hybrid ger också både flexibilitet, transparens och förutsägbarhet för alla marknadens aktörer. Metoden tillämpas av den irländska regleringsmyndigheten ComReg. PTS förespråkar detta tredje alternativ. Den formel PTS föreslår skulle därför vara: Grossistpris för månadshyra = (slutkundspris för hyra (fast procentsats + fast belopp)) PTS föreslår att marginalprissättning för alla befintliga produkter fastställs enligt formeln ovan. Prissättningen skulle tillämpas på normal hyra för konsumenter, dvs. exklusive försäljningskampanjer och rabatter. Vid prissättning av engångsavgifter skall slutkundspriset reduceras med en procentsats som motsvarar den totala marginalen (procentsats plus fast belopp) för det specifika bitströmstillträdet. Fråga 15. Instämmer ni i att alternativ 3 är ett lämpligt sätt att tillämpa marginalprissättning? Försäljningskampanjer för konsumentprodukter TeliaSonera kan då och då starta tillfälliga försäljningskampanjer. Under sådana omständigheter tror PTS att det är nödvändigt att kontrollera dessa försäljningskampanjer för att förhindra att marginalklämning skadar konkurrensen på slutkundsmarknaden. PTS tror inte att det skulle vara önskvärt att grossistpriserna ändrades varje gång en ny kampanj introducerades eller avslutades. Därför föreslår PTS att varje försäljningskampanj i slutkundsledet matchas med en motsvarande kampanj i grossistledet, vars värde beräknas genom en bedömning av den intäkt man avstår från på slutkundsnivå, dvs. skillnaden mellan kampanjpriserna och normalpriserna. Försäljningskampanjer på grossistnivå utformas som rabatt i form av ett engångsbelopp. Fråga 16. Instämmer ni i att detta är ett lämpligt sätt att hantera försäljningskampanjer?

Samråd II avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde

Samråd II avseende PTS modell för beräkning av marginalprissättning vid TeliaSoneras tillhandahållande av grossistprodukt för bitströmstillträde SAMRÅDS- DOKUMENT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Eivor Westerblom Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5500 eivor.westerblom@pts.se DATUM VÅR REFERENS 14 februari 2007 07-1697/23

Läs mer

Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning

Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning Post- och telestyrelsen Lars-Erik Axelsson Helena Westergren Kista 2006-09-22 Svar på remiss om beräkningsmodell marginalprissättning Tele2 Sverige AB (Tele2) har erbjudits möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-10-05 Dnr: 07-11741/23 1(5) Konkurrensavdelningen Emma Nilimaa 08-678 57 63 emma.nilimaa@pts.se Samråd om ekonomiskt utrymme i prisregleringen av bitströmstillträde

Läs mer

Post & Telestyrelsen Att.: Robert Liljeström Stockholm den 15 september Er referens: /23

Post & Telestyrelsen Att.: Robert Liljeström   Stockholm den 15 september Er referens: /23 Post & Telestyrelsen Att.: Robert Liljeström e-mail: robert.liljeström@pts.se Stockholm den 15 september 2006 Er referens: 06-12672/23 Med anledning av det samrådsdokument avseende modell för beräkning

Läs mer

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang FÖRELÄGGANDE 1(10) Datum Vår referens 2010-09-08 Dnr: 10-5925 Konkurrensavdelningen Mattias Wellander 08-678 58 75 mattias.wellander@pts.se Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för

Läs mer

(EkomL) avseende avgift för övergång från delad till hel ledning.

(EkomL) avseende avgift för övergång från delad till hel ledning. BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 23 februari 2005 04-12593 TeliaSonera AB

Läs mer

Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA

Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 9 maj 2005 04-13230 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 82 jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik,

Läs mer

TeliaSonera skall tillhandahålla samlokalisering enligt ovan utan dröjsmål.

TeliaSonera skall tillhandahålla samlokalisering enligt ovan utan dröjsmål. UNDERRÄTTELSE DATUM 22 december 2004 VÅR REFERENS 04-14965 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 82 jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab

Läs mer

PTS svar på respondenternas inledande kommentarer

PTS svar på respondenternas inledande kommentarer SAMMANSTÄLLNING HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 17 oktober 2006 06-12672/23 PTS slutsatser

Läs mer

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA

Att: Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 FARSTA FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Viktoria Arwinge Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 58 76 Viktoria.arwinge@pts.se DATUM VÅR REFERENS 19 december 2007 07-11513 TeliaSonera AB Att:

Läs mer

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden

Samråd avseendet behovet av att revidera hybridmodellen för det fasta nätet - Synpunkter på beräkningen av kapitalkostnaden Samråd DATUM VÅR REFERENS 14 maj 2007 Dnr 07-3652 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Robert Liljeström Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 58 69 Robert.liljestrom@pts.se Samråd avseendet behovet

Läs mer

3. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 6 EkomL att tillämpa ickediskriminerande villkor för bitströmstillträde.

3. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 6 EkomL att tillämpa ickediskriminerande villkor för bitströmstillträde. BESLUTSUTKAST DATUM DIARIENR 2 juli 2004 04-6949/23 HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON, E-POST Mattias Viklund Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 57 11 mattias.viklund@pts.se TeliaSonera AB Saken Fastställande

Läs mer

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10

Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10 BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-09-10 Dnr: 07-10121 10 Konkurrensavdelningen Helena Klasson 08-678 57 87 helena.klasson@pts.se Sökande B2 Bredband Holding AB, 556557-5825 B2 Bredband AB,

Läs mer

Vår referens Dnr:

Vår referens Dnr: BESLUT 1(4) Datum Vår referens 2009-10-09 Dnr: 09-9138 Konkurrensavdelningen Ann-Sofie Eriksson Fahlgren 08-678 55 57 ann-sofie.eriksson.fahlgren@pts.se TeliaSonera AB TeliaSonera Network Sales AB Att:

Läs mer

Blockering och reservering av abonnentledningar

Blockering och reservering av abonnentledningar SKRIVELSE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 16 december 2005 05-3673/23 Till berörda bredbandsleverantörer

Läs mer

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang FÖRELÄGGANDE 1(8) Datum Vår referens 2010-04-28 Dnr: 10-354 Konkurrensavdelningen Ann-Sofie Eriksson Fahlgren 08-678 55 57 ann-sofie.eriksson.fahlgren@pts.se Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom

Läs mer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication

Angående TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla bitström för tv och funktionalitet för distributed multicast replication PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-06-27 Dnr: 10-8138 1(6) Konkurrensavdelningen Susanne Severin Tedborn Lena Töregård 08-678 55 00 susanne.tedborn@pts.se lena.toregard@pts.se Angående TeliaSoneras

Läs mer

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation

Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-05-16 Dnr 207/2012 1 (7) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation Era dnr 11-6823,

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

MISSIV. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att genomföra marknadsanalyser för att

MISSIV. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att genomföra marknadsanalyser för att MISSIV Datum Vår referens 2012-03-05 Dnr: 11-6823, 25 1(7) 11-6826, 27 Konkurrensavdelningen Enheten för samtrafik Marielle Sjögren Peter von Wowern Till berörd part Första samråd av förslag till beslut

Läs mer

Fax: Ärende SE/2005/0200: Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet

Fax: Ärende SE/2005/0200: Terminerande avsnitt av hyrda förbindelser i grossistledet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 08.07.2005 SG-Greffe (2005) D/202988 Post & Telestyrelsen P.O. Box 5398 SE-102 49 STOCKHOLM ATT: Marianne Treschow Generaldirektör Fax: 0046-8-678 55 05 Angående: Ärende

Läs mer

11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7

11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7 Post- och telestyrelsen Smp@pts.se, Peter von Wovern 2013-03-22 11-6823, 25, 26, 27 Yttrande från Tele2 på 3:e samråd om förslag til beslut på relevanta marknaderna 1, 2, 3 och 7 Tele2 Sverige AB (Tele2)

Läs mer

MISSIV. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att genomföra marknadsanalyser för att

MISSIV. Post- och telestyrelsen (PTS) har bl.a. till uppgift att genomföra marknadsanalyser för att MISSIV Datum Vår referens 2015-12-17 Dnr: 15-4801 1(7) 15-4802 Konkurrensavdelningen Enheten för samtrafik Rebecka Frisk di Meo Christian Blomberg Till berörd part Första samråd av förslag till beslut

Läs mer

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden för nätinfrastrukturtillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-10-17 Dnr 387/2013 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Begäran om yttrande enligt 23 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation marknaden

Läs mer

Samrådsdokumentet redogjorde också för skyldighetsbeslutets överväganden beträffande beräkningsmodellen. Dessa sammanfattades i sex kriterier.

Samrådsdokumentet redogjorde också för skyldighetsbeslutets överväganden beträffande beräkningsmodellen. Dessa sammanfattades i sex kriterier. SAMMANSTÄLLNING HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Lars Erik Axelsson Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 5560 lars.erik.axelsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 11 oktober 2006 06-12672/23 ab 9 Sammanställning

Läs mer

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng

Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå. David Troëng Bredbandsfrågor på lokal och nationell nivå David Troëng EU:s mål elektroniska kommunikationer Gemensam konkurrenskraftig inre marknad för e-komtjänster Harmoniserad tillämpning av regelverket Vissa grundkrav

Läs mer

Beslut om avskrivning

Beslut om avskrivning BESLUT 1(5) Datum Vår referens 2017-06-16 Dnr: 16-357 Beslut om avskrivning Part Telia Company AB, org.nr. 556103-4249 Stab Juridik, Regulatoriska frågor 169 94 Solna Saken Tillsyn avseende nedläggning

Läs mer

Underrättelse om misstanke att Tele2 Sverige AB:s prissättning på mobil samtalsterminering inte är kostnadsorienterad

Underrättelse om misstanke att Tele2 Sverige AB:s prissättning på mobil samtalsterminering inte är kostnadsorienterad UNDERRÄTTELSE 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-07-03 Dnr: 13-7974 4 Konkurrensavdelningen Fredrik Lundberg 08-678 56 33 fredrik.lundberg@pts.se Tele2 Sverige AB org.nr 556267-5164 Att: Gustaf Ehrner

Läs mer

3. Föreläggandet gäller omedelbart enligt 8 kap. 22 LEK.

3. Föreläggandet gäller omedelbart enligt 8 kap. 22 LEK. FÖRELÄGGANDE 1(6) Datum Vår referens 2015-04-23 Dnr: 14-5674 Konkurrensavdelningen Lars-Göran Hansson 08-678 58 34 lars-goran.hansson@pts.se Teracom AB, org.nr. 556441-5098 Att: Åsa Sundberg Box 30150

Läs mer

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm.

Ombud: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson, Advokatfirma Lindhs DLA Nordic KB, Box 7315, Stockholm. 1661 BESLUT Datum Vår referens Aktbilaga 2008-03-12 Dnr: 08-1331/23 Konkurrensavdelningen Barbro Svensson 08-678 56 50 barbro.svensson@pts.se Teracom AB Att: advokaterna Ingrid Eliasson och Fredrik Gustafsson

Läs mer

Samråd kring utkast till beslut angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde (marknad 3a och 3b)

Samråd kring utkast till beslut angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde (marknad 3a och 3b) Post- och telestyrelsen Enbart via e-post: smp@pts.se Stockholm 2019-06-27 Samråd kring utkast till beslut angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde (marknad 3a och 3b) Telenor Sverige AB

Läs mer

Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA)

Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) Grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) Cecilia Baksa cecilia.baksa@pts.se Dagordning Bakgrund Syfte med GTA GTA-skyldigheter för TeliaSonera Vad händer nu? Bakgrund Införande av EkomL PTS har analyserat

Läs mer

Samråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a)

Samråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a) Post- och telestyrelsen Enbart via e-post: smp@pts.se Stockholm 2018-09-07 Samråd kring marknaden för lokalt tillträde (marknad 3a) Telenor Sverige AB ( Telenor ) yttrar sig över samråd kring marknaden

Läs mer

Telenors. Johan Nilsson Inledning. operatör. villkor. Detta. minst när. gäller inte. hyrda förbindelser sig Svart fiber.

Telenors. Johan Nilsson Inledning. operatör. villkor. Detta. minst när. gäller inte. hyrda förbindelser sig Svart fiber. Post- och telestyrelsen Johan Nilsson smp@pts.se Stockholm den 5 mars 2013 Telenors synpunkter i samråd av beslutsutkast för Marknad 6 Telenor 1 har givits tillfälle att lämna skriftliga synpunkter i PTS

Läs mer

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS process med reglering av bredbandsmarknaderna En introduktion Reglering av bredbandsmarknaderna

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Underrättelse om misstanke att TeliaSonera inte tillmötesgår en rimlig begäran om bitströmstillträde

Underrättelse om misstanke att TeliaSonera inte tillmötesgår en rimlig begäran om bitströmstillträde UNDERRÄTTELSE 1(9) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-04-15 Dnr: 13-8584 Konkurrensavdelningen Lars Erik Axelsson 08-678 55 00 pts@pts.se TeliaSonera AB (org.nr 556103-4249) Att: Per Hemrin Stab Juridik,

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB.

Marknaden för samtalsterminering i individuella allmänna telefonnät via en fast anslutningspunkt: Skyldigheter för Telenor AB. Datum 2004-06-14 Referens Post & Telestyrelsen Via e-post: smp@pts.se Telenors yttrande avseende PTS förslag till beslut på marknaderna för samtrafik i fasta telenätet, terminering av samtal i mobilnät

Läs mer

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29

Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Sida 1 av 8 Till: Post- och Telestyrelsen Stockholm 2004-10-29 Glocalnet ABs synpunkter på rapporten Pricing of Shared Access in Sweden Glocalnet ger här, på inbjudan av PTS, sina synpunkter på den rapport

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-01-25 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08-678 55 64 bengt.molleryd@pts.se 1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet 1.1 Metoden för att

Läs mer

31/1 31/3 31/5. Underrättelse enligt 7 kap. 4 LEK avseende beställningsrutinen för fullt tillträde (s.k. hel ledning) till kopparaccess (LLUB).

31/1 31/3 31/5. Underrättelse enligt 7 kap. 4 LEK avseende beställningsrutinen för fullt tillträde (s.k. hel ledning) till kopparaccess (LLUB). UNDERRÄTTELSE ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET,, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Viktoria Arwinge 19 december 2007 07-12195 Konkurrensavdelningen Accessnätsenheten viktoria.arwinge@pts.se TeliaSonera AB Att:

Läs mer

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen

Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-13 Dnr: 17-2485 1(5) Administrativa avdelningen Avgift för tvistlösning och tillsyn enligt utbyggnadslagen Bakgrund Den 1 juli 2016 trädde lagen (2016:534) om

Läs mer

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se

Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Vad gör PTS för att driva på utvecklingen? David Troëng david.troeng@pts.se Viktiga aspekter för fortsatt bredbandsutbyggnad Tillgänglighet beroende av samhällets medverkan Konkurrensproblem Marknadens

Läs mer

Om behovet att uppdatera fast LRIC avseende samtrafik inför 2015

Om behovet att uppdatera fast LRIC avseende samtrafik inför 2015 Datum Vår referens Sida 2014-10-09 Dnr: 14-10410 1(5) Konkurrensavdelningen Om behovet att uppdatera fast LRIC avseende samtrafik inför 2015 Enligt PTS föreskrifter (PTSFS 2013:2) om ändring i PTS föreskrifter

Läs mer

Tekniska stödtjänster

Tekniska stödtjänster Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll

Läs mer

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera?

Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Vilka ramar gäller när PTS ska reglera? Viktoria Arwinge Enhetschef vid enheten för accessinfrastruktur Konkurrensavdelningen PTS viktoria.arwinge@pts.se Post- och telestyrelsen PTS styrs av regering,

Läs mer

Fax:

Fax: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.06.2004 SG-Greffe (2004) D/202305 Post och Telestyrelsen Box 5398 SE-102 49 STOCKHOLM ATT: Generaldirektör Nils Gunnar Billinger Fax: +46-8-678 57 03 Angående: Ärende

Läs mer

Beslut om avslag av begäran om omedelbara tillsynsåtgärder mot TeliaSonera Network Sales AB

Beslut om avslag av begäran om omedelbara tillsynsåtgärder mot TeliaSonera Network Sales AB BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-11-21 Dnr: 08-10862 17 Konkurrensavdelningen Tove Källberg 08-678 56 63 tove.kallberg@pts.se Telenor Sverige AB Box 4247 102 65 Stockholm Saken Beslut om avslag

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Datum 2013-12-19 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Diarienummer 13-356 ISSN 1650-9862 Författare Lars-Erik Axelsson,

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

Tredje samråd angående marknaden för mobil samtalsterminering (marknad 2)

Tredje samråd angående marknaden för mobil samtalsterminering (marknad 2) MISSIV Datum Vår referens Sida 2016-06-01 Dnr: 15-4802 1(6) Konkurrensavdelningen Enheten för elektroniska kommunikationstjänster Rebecka Frisk di Meo Till berörd part Tredje samråd angående marknaden

Läs mer

10 mars Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor

10 mars Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor BESLUT DATUM VÅR REFERENS 10 mars 2006 05-002068 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78 torsten.lofvenholm@pts.se Begäran om tillsyn

Läs mer

Misstanke om att Teracom AB handlar i strid med företagets skyldigheter att tillämpa kostnadsorienterad prissättning

Misstanke om att Teracom AB handlar i strid med företagets skyldigheter att tillämpa kostnadsorienterad prissättning UNDERRÄTTELSE 1(4) Datum Vår referens 2015-03-27 Dnr: 14-5674 Konkurrensavdelningen Lars-Göran Hansson 08-678 58 34 lars-goran.hansson@pts.se Teracom AB, org.nr. 556441-5098 Att: Åsa Sundberg Box 30150

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16/10/2009 K(2009)8121 SG-Greffe (2009) D/7223 Post- och telestyrelsen (PTS) Birger Jarlsgatan 16 102 49 Stockholm Sverige Att.: Marianne Treschow Generaldirektör Fax:

Läs mer

UNDERRÄTTELSE 1(4) Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850

UNDERRÄTTELSE 1(4) Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850 UNDERRÄTTELSE 1(4) Datum Vår referens 2009-12-17 Dnr: 09-10850 Konkurrensavdelningen Ann-Sofie Eriksson Fahlgren 08-678 55 57 ann-sofie.eriksson.fahlgren@pts.se TeliaSonera AB TeliaSonera Network Sales

Läs mer

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306

Yttrande över utkast till analys och reglering på marknaden för nätinfrastrukturtillträde Ert Dnr: 11-9306 Till Post- och Telestyrelsen smp@pts.se Ert ärende 11-9306 Remissvar Sida 1(8) Diarienr 1.6-75/2014 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Yttrande över utkast till analys och reglering

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Datum 2014-06-23 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Diarienummer 14-933 ISSN 1650-9862 Författare Jennie

Läs mer

Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde (samråd 1)

Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde (samråd 1) Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Att: Susanna Mattsson Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till: smp@pts.se Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Läs mer

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1

Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Datum Vår referens Sida 2012-12-14 Dnr: 12-6520 1(5) Konkurrensavdelningen Micael Tiger 08-678 58 74 micael.tiger@pts.se Kostnadsresultat för LRIC hybridmodell för det fasta nätet v.9.1 Detta dokument

Läs mer

PTS tredje samråd om förslag till beslut på marknaden för hyrda förbindelser (terminerande lågkapacitetsförbindelser)

PTS tredje samråd om förslag till beslut på marknaden för hyrda förbindelser (terminerande lågkapacitetsförbindelser) Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-06-20 10-9331 PTS tredje samråd om förslag

Läs mer

Föreläggande 1(8) Vår referens

Föreläggande 1(8) Vår referens Föreläggande 1(8) Datum Vår referens 2008-07-16 Dnr: 08-6271/23 Konkurrensavdelningen Robert Liljeström 0703-775869 robert.liljestrom@pts.se TeliaSonera AB Att. Per Hemrin TeliaSonera Sverige AB Stab Juridik,

Läs mer

Yttrande över utkast till analys av marknaden för mobil samtalsterminering enligt 8 kap. 5 och 6, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Yttrande över utkast till analys av marknaden för mobil samtalsterminering enligt 8 kap. 5 och 6, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Post- och telestyrelsen Att: Karolina Sölsnaes Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till följande adress: samtrafik@pts.se Yttrande över utkast till analys av marknaden för mobil samtalsterminering

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:97) om redovisning av järnvägsverksamhet

Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:97) om redovisning av järnvägsverksamhet Remissammanställning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:97) om redovisning av järnvägsverksamhet Remissinstans Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) Kapitel Paragraf

Läs mer

Sammanställning av remissvar i det första samrådet av utkast till beslut gällande marknaden för fasta telefonitjänster

Sammanställning av remissvar i det första samrådet av utkast till beslut gällande marknaden för fasta telefonitjänster REMISSAMMANSTÄLLNING Datum Vår referens 2016-10-25 Dnr: 15-4799 och 15-4800 1(9) Sammanställning av remissvar i det första samrådet av utkast till beslut gällande marknaden för fasta telefonitjänster (Samråd

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Fax: telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll

Fax: telefonitjänster som tillhandahålls via en fast anslutningspunkt för hushåll EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24/06/2005 SG-Greffe (2005) D/202801 Post & Telestyrelsen P.O. Box 5398 SE-102 49 STOCKHOLM ATT: Marianne Treschow Generaldirektör Fax: 0046-8-678 57 03 Angående: Ärende

Läs mer

Om behovet att uppdatera den fasta LRICmodellen avseende samtrafik inför 2016

Om behovet att uppdatera den fasta LRICmodellen avseende samtrafik inför 2016 PROMEMORIA Datum Vår referens 2015-11-18 Dnr: 1(5) Konkurrensavdelningen Om behovet att uppdatera den fasta LRICmodellen avseende samtrafik inför 2016 I enlighet med övergångsbestämmelser 1 till PTS numer

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30/09/2009 K(2009)7611 SG-Greffe (2009)D/5751 Post- och telestyrelsen (PTS) Birger Jarlsgatan 16 102 49 Stockholm Sweden Att.: Marianne Treschow Generaldirektör Fax:

Läs mer

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP)

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP) Post- och telestyrelsen Robert Liljeström Box 5398 102 49 STOCKHOLM Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Tillhör objekt Ert datum Er referens 2010-02-04 10-420/2.1.2

Läs mer

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna

Remiss av PTS PM Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna Post- och telestyrelsen smp@pts.se Sidnr 1 (6) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2012-01-17 11-9306, 11-9313 Remiss av PTS PM Substitutionsanalys:

Läs mer

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2012-01-17. Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? PM Datum 2012-01-17 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna? Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät

Läs mer

Erfarenheter av dominansmål -TeliaSonera

Erfarenheter av dominansmål -TeliaSonera Erfarenheter av dominansmål -TeliaSonera Chefsjurist Per Karlsson Bergen den 13 juni 2013 Vad målet handlade om Vid framväxten av bredbandsmarknaden runt millennieskiftet marginalklämde dominanten Telia

Läs mer

MISSIV. PTS har utarbetat ett nytt förslag till prisskyldighet som PTS nu efterfrågar synpunkter på från marknadens aktörer och Konkurrensverket.

MISSIV. PTS har utarbetat ett nytt förslag till prisskyldighet som PTS nu efterfrågar synpunkter på från marknadens aktörer och Konkurrensverket. MISSIV Datum Vår referens 2016-10-19 Dnr: 15-4801 1(5) Konkurrensavdelningen Enheten för elektroniska kommunikationstjänster Rebecka Frisk di Meo Lars-Göran Hansson Till berörd part Andra samråd angående

Läs mer

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa

Remissvar gällande - En strategi för en inre digital marknad i Europa Handläggare: 2015-09-18 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: UD2015/267/FIM 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org U Dnr: UD2015/267/FIM Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm

Läs mer

Beslut om ändring av telefoninummerplanen

Beslut om ändring av telefoninummerplanen BESLUT 1(5) Datum Vår referens 2016-02-16 Dnr: 15-10583 Nätsäkerhetsavdelningen Beslut om ändring av telefoninummerplanen Saken Ändring av den svenska nummerplanen för telefoni (E.164) avseende 071 0-

Läs mer

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 30 maj 2007 07-573 b HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78 torsten.lofvenholm@pts.se TeliaSonera AB

Läs mer

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78. Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78. Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 4 april 2007 07-573 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Torsten Löfvenholm Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 56 78 torsten.lofvenholm@pts.se TeliaSonera AB

Läs mer

Yttrande över PTS samråd avseende marknadsanalys rörande marknaden för bitströmstillträde

Yttrande över PTS samråd avseende marknadsanalys rörande marknaden för bitströmstillträde Post- och telestyrelsen 2013-10-18 11-9313 Yttrande över PTS samråd avseende marknadsanalys rörande marknaden för bitströmstillträde Tele2 Sverige AB (Tele2) har givits möjlighet att kommentera PTS första

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2016 C(2016)8820 final Post-och telestyrelsen (PTS) Box 5398 Valhallavägen 117 102 49 Stockholm Sverige Att: Catarina Wretman Tillförordnad generaldirektör Fax:

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.2.2015 C(2015) 757 final Post- och telestyrelsen (PTS) Box 5398 - Valhallavägen 117 SE-102 49 Stockholm Sverige Till: Göran Marby Generaldirektör Fax: +46 8 678 55

Läs mer

Prisreglering och införande av särkostnad på marknad 3; Fast samtalsterminering

Prisreglering och införande av särkostnad på marknad 3; Fast samtalsterminering PROMEMORIA Datum Vår referens 2013-06-12 Dnr: 1(6) Konkurrensavdelningen Enheten för samtrafik Prisreglering och införande av särkostnad på marknad 3; Fast samtalsterminering Övergångstrappan Bakgrund

Läs mer

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, 556684-6340. Lagrummet december nr 1580 AB, 556773-3091, under namnbyte till AINMT Sverige AB

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, 556684-6340. Lagrummet december nr 1580 AB, 556773-3091, under namnbyte till AINMT Sverige AB BESLUT 1(4) Datum Vår referens Aktbilaga 2009-03-11 Dnr: 09-2097/18 4 Spektrummarknadsavdelningen Per G. Andersson 08 678 57 73 per.g.andersson@pts.se Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo Lagrummet

Läs mer

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN)

MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN) 1230/9520/2011 1 (5) MARKNADSANALYS AV DET STÖDBERÄTTIGADE OMRÅDET EGENTLIGA FINLAND, PROJEKTOMRÅDE 11 (KIMITOÖN) Marknadsanalysen gäller projektområdet Kemiönsaari (Kimitoön) som Egentliga Finlands landskapsförbund

Läs mer

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Inhämtande av synpunkter på förslag till marknadsavgränsning, trekriterietest och SMP-bedömning för lokalt tillträde (marknad 3a)

Inhämtande av synpunkter på förslag till marknadsavgränsning, trekriterietest och SMP-bedömning för lokalt tillträde (marknad 3a) MISSIV Datum Vår referens Sida 2018-06-18 Dnr: 15-7200 1(10) Konkurrensavdelningen Tania Abdali Jennie Agardh Inhämtande av synpunkter på förslag till marknadsavgränsning, trekriterietest och SMP-bedömning

Läs mer

Synpunkter på PTS formella samråd förslag till beslut på marknaderna för bredbandstillträde i form av bitströmstillträde och för LLUB

Synpunkter på PTS formella samråd förslag till beslut på marknaderna för bredbandstillträde i form av bitströmstillträde och för LLUB Post- och telestyrelsen Sara Andersson smp@pts.se 1 (28) Handläggare Peter Holm och Stefan Johanssson Ert datum 2004-07-02 Tillhör objekt Er referens Synpunkter på PTS formella samråd förslag till beslut

Läs mer

1. Inledning. Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Att: Peter von Wowern Box 5398 102 49 Stockholm. Insänt via e-post till: smp@pts.

1. Inledning. Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Att: Peter von Wowern Box 5398 102 49 Stockholm. Insänt via e-post till: smp@pts. Stockholm 2014-03-07 Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Att: Peter von Wowern Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till: smp@pts.se Yttrande över Utkast till analys och reglering på marknaden

Läs mer

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18)

SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) SNUS Remissvar på PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation (PTS-ER-2007:18) Föreningen SNUS (Swedish Network User s Society lämnar följande synpunkter. Sammanfattning SNUS känner

Läs mer

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001

PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 DATUM RAPPORTNUMMER 19 mars 2003 PTS-ER-2003:12 ISSN 1650-9862 PTS granskning av TeliaSoneras kalkyler i det fasta nätet för 2001 Innehåll 1 Inledning... 1 2 TeliaSoneras kostnadsredovisning av tillståndspliktig

Läs mer

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Post- och telestyrelsen hogkvalitetstilltrade@pts.se Stockholm den 21 januari 2015 Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Telenor Sverige AB:s svar på Post- och telestyrelsens

Läs mer

Misstanke om underlåtenhet att tillhandahålla information på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3 a)

Misstanke om underlåtenhet att tillhandahålla information på marknaden för lokalt tillträde till nätinfrastruktur (marknad 3 a) UNDERRÄTTELSE 1(8) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-06-17 Dnr: 14-5283 Konkurrensavdelningen Lars-Göran Hansson 08-678 58 34 lars-goran.hansson@pts.se TeliaSonera AB, org.nr. 556103-4249 Stab Juridik,

Läs mer

Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens

Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens Lagrådsremiss Funktionell separation för bättre bredbandskonkurrens Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 januari 2008. Åsa Torstensson Dan Sandberg (Näringsdepartementet)

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer