Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

Transkript

1 PM Datum Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät på grossistmarknaderna?

2 Substitutionsanalys: Ingår tillträde till kabel-tv-nät respektive bitströmstillträde över PM Diarienummer , ISSN Författare Madeleine Sandman Susanne Severin Tedborn Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Detta är en PM som ingår i de pågående SMP-analyserna för marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) och marknaden för bitströmstillträde (marknad 5). Syftet med denna PM är att undersöka om tillträde till kabel-tvnät respektive bitströmstillträde över kabel-tv-nät ingår på marknaderna 4 respektive 5. PTS vill understryka att de slutsatser som dras i denna PM är hypoteser och därför preliminära. PTS välkomnar marknadens aktörer att komma med synpunkter och kommentarer på analysen, metoden och slutsatser senast den 1 februari Synpunkter skickas till smp@pts.se. Susanna Mattsson, projektledare för marknad 4 Lena Töregård, projektledare för marknad 5 Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 1 Bakgrund, syfte och avgränsning Marknadsavgränsning Produktavgränsning EU-kommissionens inställning 6 2 Teknisk beskrivning Bredband via kabel-tv-nät Bredband via xdsl-baserade nät Bredband via fiberbaserade nät 9 3 Ingår tillträde till kabel-tv-nät på marknaderna 4 och 5? Nätinfrastrukturtillträde i kabel-tv-nät jämfört med nätinfrastrukturtillträde i xdsl- och fiberbaserade nät Virtuellt tillträde till kabel-tv-nät jämfört med virtuellt tillträde i xdsl- och fiberbaserade nät 11 4 Internationella erfarenheter 13 Post- och telestyrelsen 4

5 1 Bakgrund, syfte och avgränsning För att öka transparensen och kvaliteten i tredje generationens SMP-beslut, som nu pågår för marknaden för nätinfrastrukturtillträde (marknad 4) och marknaden för bitströmstillträde (marknad 5), har PTS valt att kommunicera vissa överväganden i SMP-processen, i form av PM till marknadens aktörer. Detta för att ge marknadens aktörer möjlighet att komma in med sina kommentarer i ett tidigt skede av SMP-processen. I denna PM, substitutionsanalys kabel-tv-nät, redogör PTS för huruvida tillträde till kabel-tv-nät ingår i den relevanta produktmarknaden på grossistnivå för nätinfrastruktur, samt om bitström över kabel-tv-nät ingår i den relevanta produktmarknaden för bitströmstillträde. Syftet är att kommunicera PTS substitutionsanalys avseende tillträde till kabeltv-nät och få in relevanta och konstruktiva synpunkter från marknadens aktörer. 1.1 Marknadsavgränsning Definitioner av relevanta marknader, ska enligt EU-kommissionen göras i enlighet med konkurrenslagstiftningens principer. I konkurrensrättslig praxis anses en marknad utgöras av alla tjänster respektive varor som i tillfredsställande mån på grund av sina egenskaper, sitt pris och sin tilltänkta användning kan betraktas som utbytbara, eller med ett annat ord, substituerbara. När substituerbarhet diskuteras är den viktigaste faktorn normalt den s.k. efterfrågesubstitutionen, dvs. i vilken utsträckning kunder är beredda att ersätta en viss produkt eller tjänst med andra produkter eller tjänster. Då både marknaden för nätinfrastrukturtillträde och bitströmstillträde är marknader där leverantörer riktar sig till grossistkunder, avser avgränsningen i denna PM efterfrågesubstitution på grossistmarknaden. Vid fastställandet av marknadsdefinitionen ska EU-kommissionens rekommendation och riktlinjer beaktas. 1.2 Produktavgränsning Enligt EU-kommissionens definitioner av marknad 4 och 5 ska tillträdet vara ett teknikneutralt fysiskt tillträde (marknad 4), respektive teknikneutralt ickefysiskt eller virtuellt tillträde (marknad 5). Detta gör att det inte finns några givna produkter eller tjänster att utgå ifrån. För att fastställa vilka tjänster eller produkter som en svensk marknad för nätinfrastrukturtillträde respektive bitströmstillträde omfattar, är det istället relevant att titta på vilka tjänster eller produkter som kan ha den funktion som efterfrågas, och följaktligen vilka Post- och telestyrelsen 5

6 egenskaper den tjänst eller produkt har, som typiskt sett efterfrågas av grossistkunder som vill ha tillträde på marknad 4 och/eller marknad 5. PTS har i andra generationens SMP-beslut från 2010 bedömt att nätinfrastrukturtillträde och bitströmstillträde karaktäriseras av vissa kärnegenskaper 1. Det finns även andra omständigheter som påverkar möjligheterna och intresset för att använda sig av en tjänst för att tillhandahålla slutkundstjänster, t.ex. huruvida en anslutning möjliggör för operatören att senare kunna utnyttja skalfördelar vid hög kundtäthet. 1.3 EU-kommissionens inställning EU-kommissionens inställning till huruvida tillträde till kabel-tv-nät ingår i den relevanta marknaden på marknad 4, respektive huruvida bitströmstillträde över kabel-tv-nät ingår på marknad 5, framgår kortfattat nedan. Informationen kommer från EU-kommissionens s.k. Förklaringsdokument 2. Marknad 4 EU-kommissionen gör i Förklaringsdokumentet 3 bedömningen att även om uppgraderade kabel-tv-system har byggts ut i större omfattning i vissa delar av Gemenskapen, så har sådana nätsystem begränsad täckning. EU-kommissionen betonar även de tekniska och ekonomiska svårigheter vid fysiskt tillträde till kabel-tv-nät, vilket innebär att EU-kommissionen anser att en tjänst motsvarande tillträde till kopparaccessnätet (LLUB, vilket var det tidigare rekommenderade tillträdet) inte kan tillhandahållas över kabelnät. Marknad 5 Vad gäller marknad 5 pekar EU-kommissionen bland annat på det faktum att där kabel-tv-nät finns, är deras geografiska täckning ofta begränsad och att tillträde på grossistnivå till sådana nät inte utgör ett direkt substitut till ett xdsl-baserat grossisttillträde från efterfråge- eller utbudssidan, så att inkludering i samma produktmarknad inte är motiverad. Vidare pekar EUkommissionen på de betydande migreringskostnader som befintliga grossistkunder skulle ha om de skulle byta från xdsl-baserat tillträde till kabeltv-nätbaserat tillträde och att detta innebär att det är osannolikt att ett byte skulle ske som reaktion på en liten, men ändå märkbar, varaktig ökning av priset. 1 Se SMP-beslut marknad 4 dnr avsnitt 4.1 och marknad 5 PTS dnr avsnitt Explanatory note Second edition (C(2007) 5406) 3 Förklaringsdokumentet s. 31 ff Post- och telestyrelsen 6

7 Den ovan beskrivna inställning EU-kommissionen har, d.v.s. att kabel-tv-nät sannolikt inte tillhör marknad 4 eller 5, framgår också tydligt av de kommentarer som EU-kommissionen gett inför ländernas notifieringar, se vidare avsnitt 4, Internationella erfarenheter. Post- och telestyrelsen 7

8 2 Teknisk beskrivning 2.1 Bredband via kabel-tv-nät Kabel-tv-näten byggdes ursprungligen för att distribuera analoga tvutsändningar till främst hushåll, vilket endast kräver envägskommunikation till slutanvändarna. Idag utnyttjas kabel-tv-näten även för att erbjuda hushållen bredbandstjänster, vilket kräver en tvåvägskommunikation. Detta har gjorts möjligt genom så kallad returaktivering. Returaktivering innebär att ett frekvensband som inte används för utsändning av tv-signaler, normalt MHz, tas i anspråk för att sända data uppströms från slutanvändaren, med hjälp av ett kabelmodem. För nedströms trafik används några av de frekvensband som annars skulle ha kunnat användas för utsändning av TV. Frekvenstillgången i kabel-tv-nätet är alltså en begränsad resurs. Transmissionssystemet i ett kabel-tv-nät är uppbyggt som ett så kallat punkttill-multipunkt-system. På grund av denna uppbyggnad kommer en slutanvändare av bredbandskommunikation att dela (transmissions)kapacitet med andra användare över samtliga nätinfrastruktursegment i kabel-tv-nätet, både upp- och nedströms. Trafiken mellan den enskilde användarens modem och Cable Modem Termination System (CMTS, ett nätverksmodem för bredband) sker dock krypterat, för att säkerställa att varje användare endast ges tillgång till den egna kommunikationen. I de fall då kapaciteten i kabel-tv-nätet inte räcker till, på grund av att för många slutanvändare delar på kapaciteten i kabel-tv-nätet, eller att slutanvändarna önskar få ökad bandbredd kan det lösas antingen genom; att man frigör kapacitet genom att minska det befintliga utrymmet för tv-utsändningar. En tv-kanal avdelas på ett antal MHz för att möjliggöra nedströms kommunikation och för uppströms kommunikation tillräcklig bandbredd för att öka den tillgängliga kapaciteten. Detta kräver att kabel-tv-operatören har en fri kanal tillgänglig i tv-bandet, att det finns fri bandbredd i det lägre frekvensbandet samt att ytterligare en CMTS ansluts, eller; att man delar upp nätet, så att den gemensamma kapaciteten delas av färre slutkunder. En ombyggnation av områdesnätet, s.k. nätsegmentering, kan genomföras för att på så sätt minska det antal slutanvändare som betjänas i varje distrikt och av varje nod. Detta kräver att investeringar görs i form av anpassad accessnätsinfrastruktur och anslutning av en ny CMTS som betjänar det nya distriktet. Post- och telestyrelsen 8

9 2.2 Bredband via xdsl-baserade nät Det fasta telefonnätets accessnät är uppbyggt så att varje enskild slutanvändare har ett eget fysiskt koppartrådspar mellan sig och den, upp till fem km avlägsna DSLAM-utrustningen. Ett stort antal slutanvändare kan anslutas till samma DSLAM, men varje slutanvändare ansluts med ett eget transmissionssystem över nätinfrastruktursegmentet mellan slutanvändaren och DSLAM:en, det vill säga transmissionssystemet närmast slutanvändaren är av typen punkt-tillpunkt. Det innebär att en slutanvändare inte delar kapacitet med andra slutanvändare över detta infrastruktursegment, utan denne har hela tiden i just detta infrastruktursegment tillgång till hela den kapacitet som avtalats. Mellan DSLAM:en och övriga nätet delar slutanvändare som är anslutna till samma DSLAM på en gemensam kapacitet i ett transmissionssystem som även det är av typen punkt-till-punkt. Om antalet slutanvändare som är anslutna till samma DSLAM ökar, eller om vissa befintliga slutanvändare vill ha mer bandbredd, behöver nätägaren inte utöka kapaciteten för övriga slutanvändare i infrastruktursegmentet mellan dessa slutanvändare och den gemensamma DSLAM:en. Kapaciteten kan dock behöva utökas mellan DSLAM:en och det övriga nätet. En sådan utökning i ett punkt-till-punkt uppbyggt nät, kan göras relativt enkelt jämfört med en utökning i ett punkt-till-multipunkt-system som till exempel i ett kabel-tv-nät. 2.3 Bredband via fiberbaserade nät Ett fiber-lan utgörs av ledningar i metall eller optisk fiber till respektive slutanvändare. Ledningarna i metall är speciellt anpassade för dataöverföring och är alltså inte av den typ som används i det traditionella kopparnätet för telefoni eller kabel-tv-nät. Ledningarna ansluts vanligtvis med Ethernetprotokoll till en gemensam aktiv utrustning som är placerad i ett kopplingsskåp. Den aktiva utrustningen kan vara placerad i fastigheten, vilket är vanligt om ledningar i metall används i fastighetsnätet. Om ledningar av optisk fiber används i fastighetsnätet kan dessa vara anslutna till en utrustning utanför fastigheten. Anslutningarna mellan kopplingsskåp och huvudcentral, det vill säga en central punkt i nätet, utgörs av optisk fiber. Liksom i xdslbaserade nät är transmissionssystemen i dessa nät av typen punkt-till-punkt (inklusive transmissionssystemet närmast slutanvändaren). Ett fiberbaserat nät kan även vara uppbyggt som ett punkt-till-multipunkt system. Post- och telestyrelsen 9

10 3 Ingår tillträde till kabel-tv-nät på marknaderna 4 och 5? Som tidigare nämnts har EU-kommissionen i sitt Förklaringsdokument gjort bedömningen att det är tveksamt om tillträde till kabel-tv-nät ingår på de relevanta produktmarknaderna 4 och 5. PTS måste därför analysera tillträde till kabel-tv-nät. Frågan är alltså om tillträde till kabel-tv-nät utgör ett substitut till xdsl- eller fiberbaserat tillträde. 3.1 Nätinfrastrukturtillträde i kabel-tv-nät jämfört med nätinfrastrukturtillträde i xdsl- och fiberbaserade nät Enligt EU-kommissionens definition av marknad 4 ska nätinfrastrukturtillträdet vara ett teknikneutralt fysiskt tillträde. Nedan beskrivs faktorer som påverkar en grossistkunds efterfrågan på tillträde till kabel-tv-nät på nätinfrastrukturnivå. Som beskrivits tidigare är det tekniskt möjligt att använda kabel-tv-nätet för både bredbandstjänster och kabel-tv genom att använda olika frekvensband för de olika tjänsterna. Om en grossistkund (tredje part) skulle efterfråga fysiskt tillträde till kabel-tvnätet för anslutning av en enskild slutanvändare, skulle det innebära att även andra infrastruktursegment i kabel-tv-nätet än de som grossistkunden behöver för att ansluta slutanvändaren, kommer att beläggas/blockeras. Detta på grund av kabel-tv-nätet är uppbyggt genom punkt-till-multipunkt. Den ersättning som grossistkunden (tredje part) då skulle behöva betala till ägaren av kabel-tvnätet skulle även inkludera den del av nätet som blockeras. Detta skulle innebära att grossistkunden skulle få icke konkurrenskraftiga kostnader för att ansluta en slutanvändare. Man skulle också kunna tänka sig en situation där det är tekniskt möjligt att en grossistkund (tredje part) får tillträde till en överlämningspunkt i den del av kabel-tv-nätet som används exklusivt för en enskild slutkund. Troligtvis skulle att sådant tillträde dock inte efterfrågas eftersom en grossistkund sannolikt skulle bedöma att ett sådant tillträde inte skulle vara kostnadseffektivt. Av ovan nämnda skäl utgör nätinfrastrukturtillträde i kabel-tv-nät inte substitut till xdsl- eller fiberbaserad nätinfrastruktur för en tredjepartsoperatör. Därmed ingår inte fysiskt tillträde till kabel-tv-nätet på produktmarknaden för marknad 4. Post- och telestyrelsen 10

11 3.2 Virtuellt tillträde till kabel-tv-nät jämfört med virtuellt tillträde i xdsl- och fiberbaserade nät Enligt EU-kommissionens definition av marknad 5 ska tillträdet vara ett teknikneutralt icke-fysiskt eller virtuellt tillträde. Bitströmstillträde är en transmissionstjänst med sådana egenskaper att grossistkunder som köper bitströmstillträde kan tillhandahålla bredbandstjänster till sina slutkunder. Bitströmstillträde kan erbjudas som ren transmission för dataöverföring eller som mer förädlat bitströmstillträde, där transmission tillhandahålls tillsammans med till exempel ip-kapacitet. I andra generationens SMP-beslut för bitströmstillträde, bedömde PTS att marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde, omfattar vissa kärnegenskaper, där en av egenskaperna innebär att det reglerade bitströmstillträdet inte omfattar ipkapacitet. Denna bedömning kvarstår. Det innebär att en grossistkund som köper bitströmstillträde måste vidareförädla bitströmstjänsten i sitt eget ip-nät och med sina egna tjänstemoduler för att kunna tillhandahålla slutkundstjänster. I likhet med fysiskt nätinfrastrukturtillträde är det tekniskt möjligt för en tredjepartsoperatör att genom virtuellt tillträde tillhandahålla bredband i kabeltv-nät. Det finns dock andra aspekter som påverkar tredje parts efterfrågan på ett bitströmstillträde. Transmissionssystemet i ett kabel-tv-nät är av typen punkt-till-multipunkt till skillnad från xdsl- och fiber-lan-nät som är av typen punkt-till-punkt. För en grossistkund som köper virtuellt tillträde innebär detta att möjligheterna att utforma sina egna slutkundstjänster är kraftigt begränsade i ett kabel-tv-nät jämfört med nät där transmissionssystemet närmast slutanvändarna är av typen punkt-till-punkt. Punkt-till-multipunktstrukturen i ett kabel-tv-nät gör det generellt också svårare och mer kostsamt att uppgradera kapaciteten i transmissionssystemet, vilket kan göra det svårare för en grossistkund att få nätägaren att senare göra en uppgradering av kapaciteten i kabel-tv-nätet. Om man jämför med fiberbaserade punkt-till-multipunkt-nät spelar detta mindre roll, eftersom kapaciteten i ett fiberbaserat nät innebär att uppgraderingar sällan krävs. Såvitt PTS känner till erbjuder ingen kabel-tv-operatör i Sverige virtuellt tillträde till sitt kabel-tv-nät idag. Även internationellt är det mycket ovanligt 4, se även avsnittet om internationella erfarenheter. Det är alltså en oprövad tjänst, vilket antagligen skulle få till följd att en köpare med största sannolikhet 4 BoR (11) 43 BEREC Report on the Implementation on the NGA Recommendation Post- och telestyrelsen 11

12 skulle välja en mer beprövad tjänst, såsom en koppar- eller fiberbaserad bitströmstjänst. Vidare skulle en köpande operatör ha små möjligheter att kunna klättra i värdekedjan och kunna utnyttja skalfördelar, genom att i stället gå över till att köpa nätinfrastrukturtillträde i kabel-tv-nätet. Detta eftersom nätinfrastrukturtillträde för kabel-tv-nätet inte anses ingå på marknad 4 (se avsnitt 3.1). Detta påverkar med största sannolikhet att en grossistkunds efterfrågan på tillträdet till kabel-tv-nät minskar väsentligt. Av orsakerna som redogjorts för ovan, bedömer PTS att det virtuella tillträde som skulle kunna köpas i ett kabel-tv-nät är betydligt mer begränsat än det bitströmstillträde som skulle kunna köpas i ett xdsl- eller fiberbaserat nät. Det uppfyller därför inte det krav på bitströmstillträde som en tredje part ställer och utgör således inte ett substitut till bitströmstillträde över xdsl- och fiberbaserade nät. Därmed bedömer PTS att virtuellt tillträde till kabel-tv-nätet inte ingår i produktmarknaden för marknad 5. Post- och telestyrelsen 12

13 4 Internationella erfarenheter Marknad 4 Storbritannien har som enda medlemsstat inom EU (i dagsläget), inkluderat kabel-tv i sin marknadsdefinition för marknad 4. Ofcom, Storbritanniens regulatoriska myndighet, inkluderar kabel-tv i sin grossistmarknad, inte för att kabel-tv nät utgör ett substitut, utan mot bakgrund av att det i tidigare SMP beslut/marknadsanalyser konstaterats att det existerar ett indirekt konkurrenstryck från slutkundsmarknaden. EU-kommissionen betonar i sina kommentarer från juni 2010, till Ofcoms förslag att inkludera kabel-tv på marknad 4, att det inte verkar vara tekniskt möjligt, ej heller ekonomiskt görbart, att använda möjligheten av direkt substitution mellan kabel och koppar på grossistmarknaden. Trots att Ofcom (olikt andra länders regulatoriska myndigheter) avsåg att inkludera kabel-tv-nät mot bakgrund av ett indirekt konkurrenstryck från slutkundsmarknaden, utmanade inte EU-kommissionen Ofcom. EU-kommissionen uppmanade Ofcom att inte inkludera kabel-tv-nät i sitt slutgiltiga beslut, vilket Ofcom till slut ändå gjorde. EU-kommissionens uttalande bekräftar PTS bedömning att kabel-tv-nät inte utgör ett substitut till koppar- och fiberbaserat infrastrukturtillträde på marknad 4. Marknad 5 Det förekommer att vissa länder har inkluderat kabel-tv-nät i marknad 5, t.ex. Estland, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Danmark. Anledningen till att vissa av länderna har inkluderat kabel-tv-nät, är det indirekta konkurrenstrycket från slutkundsmarknaden (t.ex. Finland, Nederländerna och Storbritannien). Av kommentarerna framgår att EUkommissionen är mycket tveksam till denna bedömning då de menar att regleringsmyndigheterna inte har kunnat visa att så är fallet. Däremot anser EU-kommissionen att eftersom bedömningen i dessa fall inte har någon betydelse för bedömningen av betydande inflytande, har det inte någon avgörande betydelse. I Danmark ingår virtuellt tillträde till kabel-tv-nät på marknad 5, och där har TDC en skyldighet att leverera bitströmsaccesser på lager 3-nivån. Detta är Post- och telestyrelsen 13

14 dock ett specialfall eftersom TDC kontrollerar både koppar, fiber och kabel-tv, och i praktiken har det inte varit någon efterfrågan på tillträdestjänsten på kabel-tv-nät. EU-kommissionen har flera gånger påpekat att konkurrenstrycket från kabeloperatörerna måste utredas och att regleringsmyndigheten i Danmark måste visa hur det är tekniskt, praktiskt och ekonomiskt möjligt för kabel-tvoperatörerna att erbjuda bitströmstillträde på grossistnivå. EU-kommissionen godtar dock Danmarks bedömning, men påpekar samtidigt att Danmark är ett exceptionellt exempel, eftersom den dominerande operatören även innehar landets största kabel-tv-nät. Den belgiska regleringsmyndigheten (CRC) har beslutat att kabel-tvoperatörerna har en skyldighet att återförsälja en bredbandtjänst, men kabel-tvnät ingår däremot inte på marknad 5. Argumenten för att den belgiska myndigheten inte inkluderar bredbandsaccess via kabel-tv-nät på marknad 5 är att: alternativa operatörer inte kommer att migrera till kabel-tv-nät på grund av höga kostnader, och att inga kabel-tv-nät är nationella (ingen efterfrågesubstitution) kabel-tv-operatörer inte tillhandahåller en grossisttjänst och skulle inte heller göra det ifall Belgacom skulle höja grossistpriset (ingen utbudssubstitution) 5 att det är tekniska svårigheter att frigöra spektrum i kabel-tv-nät för att tillhandahålla en grossisttjänst Sammanfattningsvis finns inget som indikerar att EU-kommissionen anser att virtuellt tillträde till kabel-tv-nät ska ingå på marknad 5. De situationer och skäl som åberopas av de länder som inkluderat kabel-tv på marknaden påverkar inte PTS bedömning av situationen i Sverige. 5 Cullen International EU Telecom Flash Message 56/2011 Post- och telestyrelsen 14