Svårigheter, samarbete och studieframgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svårigheter, samarbete och studieframgång"

Transkript

1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Svårigheter, samarbete och studieframgång Slutrapport Förbundet De Utvecklingsstördas Väl/Lärum Nea Kronberg, Tina Holms och Anne Uppgård

2 1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Innehåll Inledning... 2 Delprojekt 1: Årskurserna Läsförståelseträning för åk Normering av LS-klassdiagnoser i Läsning och Skrivning för årskurs Ida och Filip kartläggning av läsförståelse för åk Sammanfattning... 6 Delprojekt 2: Andra stadiets yrkesutbildning och tredje stadiet... 7 Struktur i studievardagen... 7 Skriftbruk i arbetslivet... 8 Normering och översättning av KTLT ett test i räknefärdighet, för individuell utvärdering eller grupputvärdering... 8 Självskattning som diskussionsunderlag... 9 Fortbildning och LSD-grupper vid yrkeshögskolor Handlingsplaner och attitydarbete vid universitet Biblioteken på tredje stadiet Sammanfattning Delprojekt 3: Nybörjarläsare Spel-Ett och LukiMat Sammanfattning Resultattabeller ABC-projektets synlighet i media Samarbetsparter Utbildningstillfällen Deltagare i projektverksamhet Publikationer och elektroniskt material projektet utgivit eller medverkat till Anställda inom projektet Slutord... 23

3 2 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Inledning ABC-läs- och skrivutvecklingsprojekt planerades år 2005 utifrån grundidéerna av Ulla Lahtinen, professor i specialpedagogik vid Åbo Akademi Vasa och Mikael Lindholm, verksamhetsledare för Förbundet De Utvecklingsstördas Väl (FDUV). Genom ett samarbete kunde man utveckla och utvidga verksamheten vid både Åbo Akademi/Vasa specialpedagogiska center och FDUV/Lärum, nå en bredare målgrupp och utnyttja bägge enheters styrkor, erfarenheter och kontaktnät. Verksamheten i projektet byggde också på centrets tidigare projekt och flera uttalade behov på fältet. Därmed initierades ett treårigt ( ) samarbetsprojekt med fokus på utveckling av arbetsmodeller och -material för elever och studerande med läs- och skrivsvårigheter vid samtliga utbildningsstadier i Svenskfinland. År 2008 stod det klart att det fanns behov av fortsatta åtgärder, ytterligare utvecklingsarbete och insatser för att befästa de verkningar projektet dittills haft. Projektet beviljades finansiering för ytterligare två år ( ). Vasa specialpedagogiska center har varit den närmaste samarbetsparten under hela projekttiden. Man har tillsammans planerat projektverksamheten. Verksamhetsledaren har bidragit med sin sakkunskap och tagit ansvar för delar av projektinsatserna. Projektet har köpt tjänster av centret men centret har också kompletterat projektets verksamhet genom att söka egen tilläggsfinansiering för förverkligandet av vissa särskilt omfattande projektinsatser. De konkreta projektinsatserna har planerats utifrån den ursprungliga projektplanen. Innehållet har även utvecklats enligt behoven vid utbildningsenheterna, omformats och anpassats utgående från utvärderingar med både lärare och elever eller studerande. Vi har byggt projektverksamheten på samarbete med aktörer på det berörda fältet, övriga projekt och utbildningsenheter. Även ett gott samarbete med enskild personal vid utbildningarna och likaledes elever och studerande har många gånger varit avgörande för att projektmålen har kunnat uppfyllas. Under åren har vi kommit i kontakt med otaliga engagerade och intresserade personer av detta slag. Projektets styrka har bestått i samarbetet med dem och ambitionen har varit att bygga på befintliga strukturer och utnyttja idéer hos våra samarbetsparter. Under projektets gång har också personalen fått många lärdomar om såväl pedagogiska frågor som om projektplanering och -verksamhet. Vi har också haft möjligheter till kompetensutveckling i samband med fortbildningstillfällen som anordnats av projektet och andra aktörer som arbetar med utbildningsfrågor. Vi har dessutom deltagit i några internationella kongresser och konferenser som berört läsning, skrivning och språk. I denna rapport önskar vi redovisa den verksamhet, de resultat och verkningar som ABC-projektet haft. För mer detaljerade redovisningar av arbetsprocesserna bakom de projektresultat som presenteras nedan hänvisar vi till tidigare delrapporter (se bilagor). Rapporten bygger på den ursprungliga uppdelningen i tre delprojekt (se ansökan maj 2005), där även den fortsatta projektansökans (se ansökan maj 2008) insatser lagts till: - Delprojekt 1: Intensivt åtgärdsprogram under högstadiet med riskgrupper (samt fortsatta ansökans insatser för utvecklingen av kartläggningsinstrumentet för läsförståelse i åk 5). - Delprojekt 2: Intensivt åtgärdsprogram inom andra stadiets yrkesutbildning, yrkeshögskolor och universitet (samt fortsatta ansökans insatser vid andra och tredje stadiets utbildning). - Delprojekt 3: Intensivt förebyggande program i skolstarten (samt fortsatta ansökans insatser för utvecklingen av distributionen för dataspelet Spel-Ett).

4 3 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Rapporten innefattar redovisningar av projektets resultat i tabellform för att på ett läsarvänligt sätt sammanställa projektets synlighet i media, samarbetsparter, anordnade utbildningstillfällen och deltagarantal i olika insatser. Likaså redovisas publikationer och elektroniskt material som utgivits inom projektet, som resultat av projektverksamheten eller som framställts i samarbete där ABC-projektet exempelvis ansvarat för översättningar eller normeringar. En del av det material som framställts inom ABC-projektet finns avgiftsfritt tillgängligt på projektets webbplats Där finns även information om övrigt material som projektet arbetat med. För att på ett enkelt sätt marknadsföra webbplatsen har projektet tryckt upp visitkort. Också de avhandlingar för kandidat- och magisterexamen som skrivits om projektets olika insatser finns i elektroniskt format på webbplatsen.

5 4 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Delprojekt 1: Årskurserna 5 9 Det första delprojektet beskrevs i projektansökan från maj 2005 som Intensivt åtgärdsprogram under högstadiet med riskgrupper. Insatserna planerades enligt följande: Våren 2006 identifieras utgående från testresultaten en riskgrupp, ca 15 % av läs- och skrivsvaga i åk 7 och djupgående analys utförs. Högstadiernas speciallärare involveras och ges intensiv fortbildning för projektet som detaljplaneras i samråd med skolorna. Hösten 2006 genomförs det intensiva åtgärdsprogrammet i skolorna, fortsättning våren 2007, utvärdering och uppföljning till slutet av åk 9. Finlandssvensk version och normering av testet görs år Läsförståelseträning för åk 7 9 Våren 2006 kontaktades sex nyländska skolor gällande en insats för intensiva träningsprogram i läsning. Målsättningen var att fortbilda special- och modersmålslärare att i små grupper, intensivt träna läsförståelse och höja motivationen till läsning med elever i årskurs sju. Slutligen kom fyra skolor att delta med sammanlagt sex lärare och ca 30 elever. Lärarna erbjöds två fortbildningstillfällen kring läsförståelse och lättläst litteratur samt en del material att arbeta med i elevgrupperna. Följande höst, 2007 deltog även två österbottniska speciallärare med sina elevgrupper. Av de sex nyländska lärarna kom fem att fortsätta även läsåret men inom friare ramar och träningen utvidgades att omfatta årskurserna åtta och nio. Även detta år erbjöds samtliga lärare fortbildning om läsförståelse. Målsättningen var att eleverna skulle arbeta tre timmar per vecka med läsningen och detta under tre intensiva perioder på tre veckor i form av smågruppsträffar och hemläxor. Lärarna fick ändå själva anpassa schemat och i en del skolor blev träningen mer intensiv än i andra. Lärarna rapporterade om gruppträffarnas och läxornas innehåll till projektet med hjälp av blanketter. Vi gjorde även utvärderingar med såväl elever som föräldrar och lärare om insatsens effekter och om elevernas motivation. Eleverna upplevde i stort att deras läsning utvecklats, men de flesta hade ändå inte lyckats höja sitt läsintresse. Lärarna upplevde arbetssättet som meningsfullt och framför allt betonade man att träffarna tillsammans med de andra lärarna som deltog i projektet var givande. Specialklasslärarstuderande Joanna Holm studerade i sin magisteravhandling några av de deltagande elevernas framsteg under träningsperioderna. Enligt Holm var elevernas upplevelser av träningsprogrammet och dess effekter överlag goda, i synnerhet vad gäller träningsprogrammets effekt på den egna läsförståelsen. Inom fortsättningen för ABC-projektet åren var syftet att sammanställa materialet från denna projektinsats men i och med ett minskat projektanslag utelämnades detta. Arbetet beskrevs istället i Svenskfinlands specialpedagogiska förenings tidning Spec-Nytt och idéer till arbetssätt har också sammanställts tillsammans med artikeln på ABC-projektets webbsida KUMMI 1. Utvärderings-, undervisnings- och rehabiliteringsmetoder. Läsförståelse: teorier och övningar Inom ramen för läsförståelseträningen kom vi även att arbeta vidare på en satsning som startat inom Lärum vid FDUV. Niilo Mäki Institutet (NMI) hade önskat hjälp med en översättning av ett material om läsförståelse från finska till svenska. Det gällde Tuija Aros KUMMI 1 Luetun ymmärtämisen teoriaa ja harjoituksia. Materialet hade översatts, men texten krävde en hel del bearbetning. ABCprojektet tog över insatsen i och med kopplingen till läsförståelseträningen. Materialet omfattar en välskriven teoridel om läsförståelse, dess beståndsdelar och utveckling och innehåller många övningar relaterade till teorin. Dessa lämpar sig

6 5 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt väl för den grundläggande utbildningen. Därmed valde vi att fortbilda lärarna som deltog i läsförståelseträningen i att använda bl.a. Aros material och lärarna prövade den nya översättningen i sina grupper. Senare fungerade två av dessa lärare som svenskspråkiga fortbildare kring materialet för NMI. Materialet finns nu till försäljning vid Niilo Mäki Institutet. Normering av LS-klassdiagnoser i Läsning och Skrivning för årskurs 7 9 I Svenskfinland har man använt sig av sverigesvenska kartläggnings- och testinstrument eftersom inga finlandssvenska material finns att tillgå. Nya material är mycket tids- och resurskrävande att utveckla och befolkningsunderlaget är alltför litet för att arbetet ska vara ekonomiskt lönsamt. Undersökningar vid Vasa specialpedagogiska center har ändå visat att finlandssvenska elever skiljer sig i läs- och skrivförmåga från sverigesvenska elever och därför skulle en egen normering för Svenskfinland behövas. Eftersom sverigesvenska Maj-Gun Johanssons kartläggningsinstrument för läsning och skrivning, LS-klassdiagnoser i Läsning och Skrivning för årskurs 7 9, verkar vara det mest använda Svenskfinland för denna ålderskategori beslöt vi att normera materialet för åk 7 och 9. I normeringen deltog sammanlagt 1117 elever under läsåret Arbetet med rättning och kodning av resultat från tre deltester per elev var mycket omfattande. Därför sökte Vasa specialpedagogiska center om tilläggsfinansiering av Svenska kulturfonden i Finland för att tillsammans med ABC-projektet kunna anställa praktikanter som skötte insamling, rättning och kodning av materialet. Utformningen och utgivningen av supplementet planerades tillsammans med Hogrefe Psykologiförlaget AB i Sverige, vilket äger rättigheterna till Johanssons kartläggningsinstrument. Statistiska uträkningar av jämförelsevärden gjordes av personal på Hogrefe Psykologiförlaget AB på basis av det material vi samlat in. Förlaget beslöt att publicera materialet elektroniskt på sin webbsida, fritt att ladda ner för alla användare. Materialet som heter Normsupplement innehåller finlandssvenska normer i form av tabeller med s.k. staninevärden för att jämföra testresultat för åk 7 och 9. De finlandssvenska delproven Diktamen I respektive III, Ordförståelse I respektive II samt Läsförståelse I respektive III (inklusive Läskvot). Materialet finns på På basis av resultaten i normeringen studerade specialklasslärarstuderande Henrik Husberg i sin magisteravhandling eventuella samband mellan stavnings- och läsförståelseförmåga bland elever i årskurs sju och visade att det finns signifikanta samband mellan läsförståelse och stavning på alla nivåer men att de är starkare hos svaga läsare än hos goda läsare. Ida och Filip kartläggning av läsförståelse för åk 5 Tillgången till svenskspråkiga instrument för kartläggning av läsförståelse har hittills begränsat sig till ett fåtal sverigesvenska material. Eftersom läsförståelsen är en viktig färdighet med tanke på vidare studier beslöt vi optimistiskt att påbörja utvecklingen av ett specifikt finlandssvenskt material. I arbetet involverades pensionerade specialläraren Kjell Staffans. Han har gedigen erfarenhet av arbete med läsning och skrivning med elever på den grundläggande utbildningens lägre årskurser och brinnande intresse för tendenser och nyheter inom området.

7 6 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Utvecklingsarbete av detta slag är mycket tidskrävande och omfattande. Under processens gång har olika versioner av instrumentet testats både kvantitativt och kvalitativt med över 500 elever och omkring ett 40- tal klass- och speciallärare. Hösten 2009 deltog 468 elever i normeringen av provet. PeD Heidi Harju- Luukkainen har anlitats som sakkunnig för den statistiska databearbetningen av bl.a. normeringsmaterialet. I utvecklingsarbetet ingick också författandet av en lärarhandledning med teori om läsförståelse och information om användningen av kartläggningsmaterialet samt normer för materialet. Handledningen innehåller bidrag av professor Monica Reichenberg från Göteborgs universitet och professor Torleiv Høien från Universitetet i Stavanger om träning i läsförståelse och teori om läsförståelse. Materialet är illustrerat av Catharina Nygård-Holgersson. Då det fortsatta projektanslaget för ABC-projektet var mindre än ansökt anhöll Vasa specialpedagogiska center om och beviljades ett anslag för utvecklingen av Ida och Filip-materialet av Svenska kulturfonden. Därmed kunde kartläggningsinstrumentet färdigställas. Hösten 2010 ordnade vi tre fortbildningar i samband med utgivningen av provet. Specialklasslärarstuderande Maria Carlberg färdigställde sin kandidatavhandling på basis av material från normeringen av Ida och Filip. Specialklasslärarstuderande Oscar Lehtinen studerar likaså för tillfället i sin magisteravhandling resultaten från normeringen. Ida och Filip kartläggning av läsförståelse för åk 5 med tillhörande lärarhandledning och läsförståelsehäften finns till försäljning vid Lärum förlaget. Uppgiftshäften kan fritt laddas ner från Lärums webbplats Provet kan användas för att kartlägga läsförståelsen i helklass men också med fördel för att testa enskilda elevers läsförståelse. Det innehåller sju olika slags uppgifter som prövar elevens förståelse av det han eller hon läst, elevens förmåga att läsa mellan raderna och att dra slutsatser på basis av texten. Sammanfattning Det första delprojektet har koncentrerats på insatser för utveckling av läsförståelse. Läsförståelse antas ibland uppstå automatiskt i och med ett visst flyt i läsningen. Men forskning visar att detta inte är fallet och många elever behöver direkt undervisning i läsförståelse. Eftersom studierna i såväl den grundläggande utbildningens högre årskurser som i vidare studier mycket långt bygger på förmågan att inta kunskap via läsning är läsförståelsen central för studieframgången. De intensiva träningsprogrammen har möjliggjort fortbildning för lärare och utvecklingsmöjligheter för elever, samtidigt som projektet samlat värdefulla erfarenheter kring arbete med läsförståelse. Läsförståelsematerialet Kummi är också ett viktigt bidrag till att medvetandegöra finlandssvenska lärare om läsförståelse och betydelsen av läsförståelseträning. Genom utvecklingen av kartläggningsinstrument kan man likaså påverka också undervisningens innehåll och fokus. Då lärarna känner till att särskilda material finns att tillgå för att kartlägga läsförståelse kommer de förhoppningsvis också att uppmärksamma regelrätt undervisning i läsförståelse i sitt dagliga arbete. Genom Ida och Filip-kartläggningsmaterialet finns för första gången ett material som är särskilt utformat för och utgående från finlandssvenska förhållanden. Likaså har normeringen av LS-klassdiagnoser möjliggjort för de finlandssvenska lärarna att betrakta sina elevers prestationer i förhållande till ett relevant jämförelsematerial baserat på finlandssvenska elevers läs- och skrivförmåga.

8 7 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Delprojekt 2: Andra stadiets yrkesutbildning och tredje stadiet Det andra delprojektet hade omfattande målsättningar som berörde både andra och tredje stadiet. I projektansökan från maj 2005 beskrivs dessa enligt följande: Delprojekt 2 utgår från utslagningsrisken inom yrkesutbildningen och behov av stödåtgärder inom högskolesektorn. Projektet utgår från tidigare samarbete och utförs i Österbotten. Våren 2007 planeras intensivt åtgärdsprogram och konkret strategiplan uppgörs med skolorna. Intensivt branschinriktat åtgärdsprogram för att förbättra läs- och skrivstrategi, - färdighet och motivation genomförs hösten 2007 och våren 2008 med identifierade riskgrupper i åk 1 i utvalda skolor. Högskolorna inkluderas, åk 1 testas. Utvärdering och uppföljning med intensiva åtgärdsperioder enligt behov genomförs under de två följande åren. Finlandssvensk testnormering år Dessa allmänna målsättningar måste konkretiseras innan man inledde arbetet. Den egentliga starten för verksamheten inom detta delprojekt togs hösten 2006 i och med anställningen av en projektplanerare med ansvar för detta specifika delprojekt. Delprojektets ursprungliga plan utgick delvis från ett motsvarande läge som råder inom den grundläggande utbildningen och insatserna var därför planerade att likna insatserna i de andra delprojekten. Vi fann ändå det nödvändigt att utgå från förutsättningarna på fältet och anpassa de ursprungliga målen enligt dessa. Arbetet har långt gått ut på att bygga alldeles nya system och även att påverka attityder. Vi har sökt olika vägar för att nå målsättningarna att utveckla stödet för studerande. En del lösningar har prövats och förkastas medan andra vidareutvecklats till de projektinsatser som slutligen visat sig fungera som stödformer. För mer detaljerade och utförliga redovisningar över arbetsprocesserna och motiveringar till de val som gjorts under utvecklingsarbetet hänvisas till tidigare delrapporter (se bilagorna). Struktur i studievardagen Insatsen Struktur i studievardagen fokuserar på andra stadiet och bottnar i principen om att ingen inlärning sker så länge struktur saknas. Forskningsresultat visar att då studerande medvetandegörs om mål, tidsplanering och inte minst studiematerialets strukturering kan förutsättningarna för studier förbättras och motivationen underbyggas. Genom den här satsningen ville vi svara på projektplanens mål att utveckla åtgärdsprogram och konkreta strategier för att motverka inlärningssvårigheter. Upplägget för materialet har sin grund i fortbildningssamarbetet med ESF projektet OptiMera och utvecklingsarbete vid Yrkesakademin i Österbotten (f.d. Svenska yrkesinstitutet). Erfarenheterna från dessa har vidareutvecklats och prövats i större omfattning vid yrkesinstitutet Prakticum i Nyland. Där har vår modell Struktur i studievardagen ingått i utbildningsprogrammet för den förstå årskursen läsåret och från hösten 2010 omfattas samtliga årskurser av strukturstödet. Specialklasslärarstuderande Nina Björkvik har i sin kandidatavhandling utvärderat strukturarbetet vid Prakticum under det första läsåret och konkluderar att programmet verkar ha hjälpt studerandena att hålla ordning på sina studier och sitt material, och även tillfört en del struktur i lärarnas vardag. På basis av erfarenheter från utvecklingsarbetet och modellen vid Prakticum har projektet färdigställt materialet Struktur i studievardagen som finns elektroniskt på projektets webbplats Struktur i studievardagen består av information om materialet och checklistor för den klass- eller gruppansvariga läraren, för studerande och för kollegorna. Materialet hjälper läraren att genast från början av studierna handleda de studerande att ta ansvar för att studievardagen fungerar. Det uppmuntrar läraren att ge kon-

9 8 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt tinuerlig handledning beträffande studietekniska färdigheter och stöda studerande i att ta eget ansvar för studierna. Studerande får också information om vad som är deras rättigheter och skyldigheter. Kollegorna till de gruppansvariga lärarna påminns om vikten av kollegiets samarbete för att stöda studerande såväl studietekniskt som inlärningsmässigt. Skriftbruk i arbetslivet Materialet Skriftbruk i arbetslivet tog avstamp i projektplanens mål att utveckla ett branschspecifikt datorprogram för ordträning för andra stadiet. I övriga Norden har man under de senaste åren börjat studera de verkliga kraven på läsning och skrivning som nutidens yrkesutövning ställer. Därför såg vi det som aktuellt och meningsfullt att utveckla den här idén och ur en pedagogisk synvinkel studera läs- och skrivkraven i två yrkesbranscher. Samtidigt kunde vi följa de nya läroplansgrundernas linje om att tätare föra samman yrkesämnen och allmänna ämnen i yrkesutbildningen. Genom att medvetandegöra lärarna i svenska, och likväl speciallärarna, om de verkliga kraven på läsning och skrivning i olika yrken ville vi bidra till att undervisningen i första hand fokuseras på dessa krav. Därmed kan också studerande med svårigheter i läsning och skrivning erbjudas information om vilka krav deras yrkesval kan ställa på deras färdigheter. Likaså kan studerande erbjudas stöd med bättre fokus på kraven i deras framtida yrke. Projektet har fokuserat på att studera bilmekanikerns och närvårdarens yrkesverksamhet. Kraven på läsning och skrivning för närvårdare inom åldringsvården rapporteras i ämneslärare Anne Uppgårds kandidatavhandling Smidigt och systematiskt bland haklappar och post it-lappar. En fallstudie av skriftbruket inom äldreomsorgen. I studien framgår ingen problematik direkt kopplad till läsande och skrivande. Man kan ändå anta att det finns en nytta med träning, både under studietiden och på arbetsplatserna, i sådant skriftbruk som av tradition ansetts kunna vara problematiskt för dyslektiker t.ex. att avläsa siffror korrekt och att fylla i mer omfattande formulär och patientregister. På basis av bilmekanikermaterialet har vi i samarbete med en arbetsgrupp utarbetat ett inspirationsmaterial för yrkesutbildningen. Detta material finns tillgängligt i elektroniskt format på ABC-projektets webbplats Materialet omfattar autentiska textexempel från bilverkstäder och exempel kommunikationsuppgifter som bilmekaniker ställs inför i sin arbetsvardag. Likaså finns exempel på textkrav som bilmekaniker möter i sitt arbete idag. Normering och översättning av KTLT ett test i räknefärdighet, för individuell utvärdering eller grupputvärdering Då samarbetet mellan ABC-projektet och Niilo Mäki Institutet fungerat väl i översättningsarbetet av Kummi materialet önskade man samtidigt översätta ett test i räknefärdighet, i och med att den ursprungliga projektplanen även nämnde en satsning på matematik. Vasa specialpedagogiska center beviljades dessutom en tilläggsfinansiering för insatsen från Svenska kulturfonden och därmed kunde normeringen av testet för årskurs nio göras med samtliga intresserade matematiklärare. KTLT-testet bygger på den finländska grundläggande utbildningens läroplan i matematik och prövar till vilken omfattning eleverna behärskar de kunskaper som ingår i läroplanen för hela den grundläggande utbildningen. Testet omfattar fyra parallella testblanketter med olika uppgifter och kan därmed användas upprepade gånger i grundläggande utbildning och andra stadiets utbildning utan en direkt träningseffekt.

10 9 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt ABC-projektet har således ansvarat för översättningsarbetet av KTLT -testets lärarhandledning och testblanketter till svenska. Dessutom har vi samlat in material och ansvarat för normeringen av testet för årskurs nio i Svenskfinland. Normeringen för årskurs nio gjordes med tanke på att materialet även kan vara användbart vid kartläggningar på andra stadiets yrkesutbildning. Senare har den svenska versionen kompletterats med normer för årskurserna sju och åtta genom en insats från Enheten för specialpedagogik vid Åbo Akademi Vasa. På grund av kompletteringen och en datakrasch i Jyväskylä har materialet inte kommit i tryck. Testet kommer att finnas till försäljning vid Niilo Mäki Institutet, men planeras först att utgivas i elektroniskt format. Specialklasslärarstuderande Christian Westö studerade de finlandssvenska niondeklassisternas testresultat inom ramen för sin magisteravhandling. Hans studie visade att det inte förekommer några statistiskt signifikanta skillnader mellan län och kön vad gäller de grundläggande färdigheterna i matematik. Specialklasslärarstuderande Jenny Rönnqvist kartlade i sin magisteravhandling de matematiska baskunskaperna hos studerande i slutskedet av en yrkesutbildning. Studien visade att en stor del av studerande i slutskedet av en yrkesutbildning har mycket stora luckor i de matematiska baskunskaperna. (---) Anmärkningsvärt är att andelen flickor i denna grupp är betydligt större än andelen pojkar. Självskattning som diskussionsunderlag På andra och tredje utbildningsstadiet har vi prövat flera olika metoder och instrument för att identifiera studerande med läs- och skrivsvårigheter. Utgående från erfarenheterna från dessa utprövningar, från fortbildningar som ordnats om stöd för studerande vid tredje stadiet och på basis av forskning och existerande kartläggningsinstrument har vi utarbetat ett självskattningsmaterial. Materialets syfte är att erbjuda ett lättadministrerat sätt att beskriva, utforska och få grepp om läsningen och skrivningen hos studerande på tredje stadiet. Till materialet hör ett självskattningsformulär, instruktioner för studerande och en användarguide för personal. Självskattningsformuläret har utvecklats tillsammans med samarbetsparter vid yrkeshögskolor och universitet. I formuläret ska studerande personligen skatta sin förmåga på olika delområden inom läs- och skrivfärdigheterna. Formuläret ska fungera som ett diskussionsunderlag tillsammans med t.ex. studievägledare kring studerandes läsning och skrivning och behov av stöd. Formuläret och materialet utgår från kraven på läsning och skrivning i studier på tredje stadiet. Det har därför även en pedagogisk dimension då avsikten är att medvetandegöra såväl studerande som personal om dessa krav. Materialet kan lämpa sig också för andra vuxna studerande, men vi rekommenderar det inte för yngre studerande eftersom det utgår från en vuxen förmåga till självreflektion. Den tillhörande användarguiden presenterar olika sätt att stöda studerandes läsning och skrivning på tredje stadiet. Den sammanställer samtidigt erfarenheter av modeller för stöd och instrument för kartläggning som prövats under projektets gång. Vi vill på det här viset betona vikten av att självskattningsformuläret inte blir ett självändamål utan att det alltid följs upp med stödinsatser. Användarna uppmanas att planera hur stödinsatser kan förverkligas redan före formuläret tas i bruk med studerande. Materialet finns tillgängligt på ABC-projektets webbplats

11 10 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Fortbildning och LSD-grupper vid yrkeshögskolor ABC-projektet har samarbetat med de två svenskspråkiga yrkeshögskolorna Arcada och Novia. Projektet inledde den här verksamheten genom att ordna en fortbildningsserie för lärare vid yrkeshögskolor tillsammans med företaget Living V&I AB från Mariehamn. Fortbildningen bestod av tre närstudieträffar, tre videokonferensträffar samt uppgifter och handledning per e-post under en längre tidsperiod. Den finansierades i samarbete med Lukineuvola-projektet i Vasa. Därmed kunde man även anordna en halvdagsföreläsning för respektive kollegier vid (dåvarande) Svenska yrkeshögskolan och yrkeshögskolan Arcada. I anknytning till fortbildningsserien prövade man läs- och skrivdiskussions- eller s.k. LSD-träffar som stödform för studerande vid Arcada. Under LSD-träffar samlades grupper av studerande som upplevde behov av stöd i någon aktuell uppgift inom studierna. Gruppens medlemmar, såväl ledaren som studerande, kunde ge skrivhandledning och studieråd till varandra. Vid Arcada prövade läraren i svenska även att anordna en prepkurs inför mognadsprovet med skrivråd och -stöd. Försöket utföll väl och kursen ingår nu i den ordinarie verksamheten vid högskolan. Samlade erfarenheter från bl.a. fortbildningsserien och LSD-grupperna har dokumenterats i användarguiden i materialet Självskattning som diskussionsunderlag, som presenteras ovan. Specialklasslärarstuderande Toni Valkeakari studerade inom ramen för sin kandidatavhandling yrkeshögskolelärarnas upplevelser av projektet och behoven av stöd. Resultaten visar att studerande på tredje stadiet bör få möjlighet till någon form av stödundervisning vid behov liksom även hjälp med studieteknik. Genom fortbildningsserien kunde projektet upprätta ett kontaktnätverk till yrkeshögskolorna. Vid yrkeshögskolan Novias enhet i Åbo startades också ett eget tillgänglighetsprojekt under ABC-projekttiden och därmed har man även där haft en naturlig samarbetspart i utvecklingsarbetet. Kontakterna har fortgått genom informationsförmedling till personalen, som å sin sida hjälpt projektet i utprövningar av självskattningsmaterialet. Exempelvis har datoriserade hjälpmedel presenterats flera gånger för personal vid yrkeshögskolorna och detta har resulterat i att Novia anskaffat några av dessa hjälpmedel. Handlingsplaner och attitydarbete vid universitet ABC-projektets insatser för studerande i behov av läs- och skrivstöd på universitet har koncentrerats på Åbo Akademi och främst enheten i Vasa. Arbetet har varit ett pionjärarbete för att klargöra att studerande med läs- och skrivsvårigheter har rätt att studera vid universitet och erbjudas stödåtgärder. Arbetet har småningom väckt gehör hos personalen och kommit att få vidare verkningar. Projektet har i två repriser tillsammans med Center för livslångt lärande ordnat fortbildning på Åbo Akademi Vasa. Den första riktad till personalen utgjorde ett startskott för verksamheten. Den senare arrangerades i samband med den nationella lärarkonferensen Lärande 2010 och blev en form av avslutningsseminarium för delprojektet. Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi, CSK, har varit en mycket viktig samarbetspart. Projektet har i samarbete med CSK i fem omgångar sökt om medel för inköp av datoriserade kompensatoriska hjälpmedel till Åbo Akademi Vasa, både internt och från eventuella externa finansiärer. Alldeles vid projektslutet gav påtryckningarna äntligen resultat och intern finansiering ordnades. Härmed kommer studerande vid Åbo Akademi Vasa att ha tillgång till två datorer utrustade med fem olika kompensatoriska datoriserade hjälpmedel från början av år Vid CSK har man ordnat ett system för testning av studerande med läs- och skrivsvårigheter. Utredningarna ersätts av Åbo Akademi. Likaså finns nu system för hanteringen av studerandes intyg på läs- och skrivsvårigheter så att intyg inte behöver visas separat vid varje ansökan om stödåtgärd. Personalen är nu medveten om läs- och skrivproblematiken och anhåller om medel för en fortbildningshelhet i bl.a. att handleda studerande med läs- och skrivsvårigheter.

12 11 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt En annan samarbetspart har varit Lärcentret vid Åbo Akademi i Åbo. Där startades hösten 2010 en Lärandeklinik där studerande får råd kring studieteknik, lärandestilar och läs- och skrivsvårigheter. ABC-projektet har vid behov bistått kliniken med konsulthjälp. Lärandekliniken har även tagit del av självskattningsmaterialet. Projektet genomförde år 2008 en egen kartläggning av förekomsten av läs- och skrivsvårigheter vid Åbo Akademi Vasa. Bland annat genom denna kartläggning kom man i kontakt med flera universitetsstuderande med läs- och skrivproblem. Tre av dessa har samarbetat mycket med ABC-projektet när det gällt attitydarbete på tredje stadiet, vilket varit projektet till stor nytta. Även specialklasslärarstuderande Tomas Ekström- Saari genomförde en enkät för att kartlägga läs- och skrivsvårigheter vid Åbo Akademi Vasa inom ramen för sin kandidatavhandling. Resultatet visar att 5 % av första årets studerande har intyg på svårigheter medan 9,9 % upplever sig ha svårigheter med läsning och skrivning i någon mån. Pedagogiska fakulteten bjöd år 2009 in projektets planerare som representant till arbetsgruppen för att utforma Handlingsplan för studerande med behov av särskilt stöd vid pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi Vasa. Ett konkret resultat av detta är att det vid pedagogiska fakulteten nu finns en bärbar dator till förfogande för studerande som önskar skriva sina tentamina på dator. ABC:s projektplanerare har senare också ingått som medlem i en tillfälligt sammansatt arbetsgrupp som arbetat med Handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning för hela Åbo Akademi. Förhoppningen är att jämställdhetskommittén vid ÅA uppdaterar och kompletterar planen regelbundet. På så sätt har handlingsplanen goda förutsättningar att bli ett levande och fungerande dokument. Biblioteken på tredje stadiet Biblioteken fanns inte omnämnda som samarbetsparter i projektplanen, men bibliotekspersonalen vid det vetenskapliga biblioteket Tritonia i Vasa och vid yrkeshögskolan Novias bibliotek i Åbo har utgjort viktiga samarbetsparter för projektet. Därtill har vi tillsammans med biblioteket Celia utrett möjligheten för finlandssvenska studerande med läshinder att fjärrlåna böcker från TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket i Sverige) via Celia. Detta är nu möjligt för studerande med intyg på lässvårigheter. Förutom på Celias webbplats framgår det även i ABC:s användarguide för tredje stadiet hur de studerande praktiskt skall gå till väga för att fjärrlåna TPB:s böcker. Personal på Tritonia i Vasa har aktivt arbetat för att utveckla stödformer för studerande. Tillsammans med projektet har man jobbat för att kunna bevilja studerande med konstaterade lässvårigheter längre lånetid för kursböcker. Detta tidskrävande arbete bar frukt på bred front i och med att samtliga högskolor i Vasa: Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola, yrkeshögskolan Novia (Vasa) och Svenska handelshögskolan (Vasa), nu omfattas av systemet med förlängd lånetid. Projektet har också presenterat datoriserade kompensatoriska hjälpmedel för bibliotekspersonal. Tritonia har därefter köpt in ett program för talsyntes och skanning av böcker och erbjuder numera sina kunder med läshinder information om stödtjänsterna på sin webbplats. En universitetsstuderande med dyslexi har vid tre olika fortbildningstillfällen berättat om vilka hjälpmedel hon har nytta av. Detta resulterade t.ex. i att Novias tillgänglighetskoordinator tillsammans med Novias bibliotek i Åbo köpte in hjälpmedel till Novias enheter och till att Arcada anhållit om pengar för hjälpmedel året 2011.

13 12 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Sammanfattning Förutsättningarna för att stöda studerande med läs- och skrivsvårigheter är olika på andra och tredje stadiet. På andra stadiet finns speciallärare med principiellt ansvar för dessa studerande. På det tredje stadiet finns det vid yrkeshögskolorna en medvetenhet om stödbehovet bland studerande, men personalresurserna lever inte ännu upp till behoven. Inom universitetsutbildning förs ännu delvis diskussionen om huruvida studerande med läs- och skrivsvårigheter skall ges tillträde till universitetsstudier (!). Samtidigt finns det också hos många i personalen ett genuint intresse för att utveckla stödformer, men de konkreta stödinsatserna är än så länge beroende av just detta personliga engagemang hos eldsjälar i personalen. Projektets slutresultat beträffande andra stadiet omfattar utvecklingen av ett system för att stöda strukturen i studierna, vilket är i bruk vid yrkesinstitutet Prakticum och berör ett tusental studerande. Härmed finns nu en beprövad modell att ta i bruk också vid andra utbildningsenheter. Genom denna satsning har vi önskat uppmärksamma de gruppansvariga lärarnas och hela kollegiets, inte endast elevvårdspersonalens, ansvar och betydelse för stödet till studerande. Materialet Skriftbruk i arbetslivet har likaså betonat möjligheten att fokusera såväl undervisning som stödåtgärder utifrån de reella krav arbetslivet inom olika yrken idag ställer på läsning och skrivning. Normeringen av KTLT-testet ger i sin tur utbildningarna möjlighet att kartlägga studerandes matematiska utgångsläge inför yrkesstudierna. På tredje stadiet har projektet haft stor nytta av personal med stort engagemang för studerande. Dessa har gärna deltagit i samarbetet och utvecklat sin egen yrkesverksamhet för att stöda studerande. En del har också kunnat påverka strukturerna på sin arbetsplats med stöd av projektet. Till exempel vid biblioteket Tritonia startade utvecklingen av ett stödsystem när dåvarande bibliotekschefen på ABC-projektets fortbildning för personal vid ÅA Vasa hörde en studerandes önskemål om förlängd lånetid. Detta efterfrågades även i projektets egen kartläggning av förekomsten av läsproblem vid Åbo Akademi Vasa. Materialet Självskattning som diskussionsunderlag sammanfattar projektets insatser på tredje stadiet. Liksom övrigt material är också detta avgiftsfritt tillgängligt på ABC-projektets webbplats. Det kan förhoppningsvis utgöra en diskussionsöppnare med studerande med behov av stöd och även uppmuntra högskolorna att ta ansvar för att erbjuda studerande stöd i läsning och skrivning.

14 13 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Delprojekt 3: Nybörjarläsare Målsättningen för det tredje delprojektet var att översätta och introducera ett datorprogram för läs- och skrivinlärning i det tidiga läsinlärningsskedet, utvecklat vid Niilo Mäki Institutet i Jyväskylä. Programmet som har mottagits mycket positivt och gett goda resultat utvecklas för användning i de svenska skolorna. (Projektansökan, maj 2005). Spel-Ett och LukiMat Spel-Ett finns sedan våren 2009 tillgängligt för allmänheten. Spel-Ett är ett dataspel som i första hand är ämnat för finlandssvenska barn och elever med svårigheter i läsinlärningen eller i riskzon för svårigheter. Spelet passar särskilt i förskolan och nybörjarundervisningen. Avsikten är att i ett tidigt skede förebygga svårigheter och upplevelser av misslyckanden i läsinlärningen. Alla spelanvändare deltar i forskning om spelet, vilket innebär att all data om spelets användning registreras vid Jyväskylä universitet och spelet kan vidareutvecklas på basis av resultaten. Tack vare ABC-projektet finns nu även information om finlandssvenska läsare. Spel-Ett tränar på ett lekfullt sätt förmågan att koppla ljud och bokstav och stöder därmed automatiseringen i läsningen. Efter att ha tränat bokstavsljud får spelaren också chansen att pröva läsning av korta ord på två, tre och fyra bokstäver. Under projektets gång har Ekapeli inkluderats i LukiMatprojektet vid Niilo Mäki Institutet. Därmed tog vi beslutet att även inkludera Spel-Ett i LukiMat-webbtjänsten. Spel-Ett laddas därför avgiftsfritt ner via webbplatsen och all administreringen av spelet sker via internet. LukiMat är ett projekt vid Jyväskylä universitet och Niilo Mäki Institutet, finansierat av Undervisnings- och kulturministeriet. Syftet är att via internet erbjuda information och metoder, på både finska och svenska, för att stöda läs- och matematikinlärning. Här finns information om läs- och skrivutvecklingen för både föräldrar och lärare, liksom även info om hur man kan stöda läs- och skrivutvecklingen med hjälp av Spel-Ett, men också andra metoder. Motsvarande material finns också gällande den matematiska utvecklingen. Det svenskspråkiga materialet om läsning och skrivning har utvecklats i samarbete mellan LukiMat och ABC-projektet och med finansiering från Undervisnings- och kulturministeriet. Dataspelet Ekapeli har alltså inom ABC-projektet översatts och omformats till en finlandssvensk version, Spel-Ett. Vid inledningen av projektet tidigarelades denna projektinsats och vi utgick från att den skulle avslutas redan vid slutet av år Delprojektet har ändå varit beroende av utvecklingsarbetet kring det finskspråkiga spelet, vilket varit intensiv och snabb. Det här har lett till att insatserna för att utveckla en motsvarande och uppdaterad version av Spel-Ett blivit mer omfattande än vi vid projektstarten kunde ana. (se delrapporter för år 2007 och 2008)

15 14 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Spelutvecklingen omfattade både översättningen och omformningen av själva spelinnehållet, men senare också översättning av administrations- och användarfunktionerna kring spelet. Det här var ett omfattande arbete vi inte räknade med i den ursprungliga projektplanen. Under projektets lopp har dessutom själva spelinnehållet och -upplägget utvecklats på finskt håll och projektet har därmed också kommit att ansvara för uppdateringar av den svenskspråkiga versionen. Grundtanken i arbetet har hela tiden varit att anpassa spelets innehåll och funktioner till en finlandssvensk kontext. Spelet har utprövats i samarbete med 16 finlandssvenska speciallärare och deras 60 elever. I oktober 2010 hade drygt 700 barn spelat Spel-Ett. Eftersom Spel-Etts administration och användarstöd kräver kontinuerlig uppdatering måste projektet även ta ansvar för att en bestående lösning för dessa hittades. Då Spel-Ett är nära kopplat till universitet och forskning beslöt vi att Vasa specialpedagogiska center i samarbete med LukiMat-projektet skulle ta ansvar för användarstöd och administration av den finlandssvenska spelversionen från hösten Sammanfattning Det tredje delprojektet har haft en tydlig målsättning, som kom att bli mer omfattande än tänkt i och med spelutvecklingen och utvecklingen av användarstöd på finskt håll. Men genom ett mycket gott och nära samarbete med Ekapeli- och senare också LukiMat-projektet i Jyväskylä har vi tillsammans kunnat, möta dessa utmaningar och hitta lämpliga lösningar för den finlandssvenska spelversionen. Härmed har alltså den finlandssvenska befolkningsgruppen tillgång till ett specifikt anpassat instrument för tidig intervention och tidigt förebyggande av läs- och skrivsvårigheter. Genom LukiMat-webbtjänsten har man även tillgång till specifikt finlandssvenskt anpassat och producerat material om läsning och skrivning samt läs- och skrivinlärning. Hösten 2010 hade spelet drygt 700 spelare och 450 användare, dvs. lärare, föräldrar eller andra vuxna som fungerar som handledare för barn och elever som spelar spelet. I detta delprojekt har tre specialklasslärarstuderande skrivit kandidat- och magisteravhandlingar. Emmelin Isaksson studerade inom sin kandidatavhandling lärares uppfattningar av Spel-Ett under utprövningsstadiet. Avhandlingen visar att speciallärarna är nöjda med Spel-Ett och dess effekter på den tidiga läsinlärningen och på läs- och skrivsvårigheter. Marina Kronman och Jonna Tonberg prövade inom ramen för sin magisteravhandling Spel-Ett med förskolebarn, men noterade inga signifikanta effekter hos spelarna i jämförelse med kontrollgruppen. Daniela Weurlander prövade i sinmagisteravhandling Spel-Ett i en fallstudie med en 12-årig pojke med sen läsutveckling och menar att utgående från resultaten går det att konstatera att Spel-Ett direkt eller indirekt gynnar läsutvecklingen och därmed är lämpligt för elever med lindrigmedelsvår utvecklingsstörning.

16 15 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Resultattabeller Projektets verksamhet, slutsatser, resultat och produkter har ovan redovisats per delprojekt. ABCprojektets verksamhet och spridning kan även beskrivas utifrån synlighet i media, deltagarantal vid utbildningstillfällen, publikationer samt antalet avhandlingar som skrivits utifrån verksamheten, liksom årsverken. Eftersom Svenskfinland är ett litet arbetsfält har sannolikt såväl en del elever, studerande som lärare deltagit i fler än en av projektinsatserna, exempelvis har elever deltagit i normeringen av både matematiktest och läs- och skrivtest. ABC-projektets synlighet i media Inslag i FST5, TV-Nytt Högskolestuderande och läs- och skrivproblematik Maj 2009 Europeiska dyslexiveckan: nya stödformer på bibliotek Okt 2010 Inslag i Botnia TV Universitetsstuderande med läs- och skrivsvårigheter Jan 2007 Inslag i Radio Vega/Livskraft Universitetsstuderande med läs- och skrivsvårigheter Dec 2009 Inslag i Radio Vega Aktuellt: Högskolestuderande och läs- och skrivproblematik Maj 2009 Kartläggning av läsförståelse i åk 5: Ida och Filip Sep 2010 Inslag i Radio Vega Åboland Kartläggning av läsförståelse i åk 5: Ida och Filip Sep 2010 Artiklar i Hufvudstadsbladet Läsande och skrivande ett hantverk ; Man läser på fel sätt Nytt spel öppnar vägen; Dyslexi kan förebyggas Ordning gör studierna lättare Artiklar i Vasabladet Lättare att lära sig läsa med nytt spel Femmornas läsförståelse testas Artikel i Syd-Österbotten Nya Spel-Ett tränar grunderna i läsning Artikel i Arena (tidsskrift för fi.sv. modersmålslärare) Artikel om högskolestuderande med läs- och skrivsvårigheter 1/2011 Artikel i Läraren Läsförståelse för våra förhållanden Artikel i LukSitko (Erilaisten oppijoiden liitto, Lukineuvola) Läs- och skrivutveckling i Svenskfinland 1/2007 Artiklar i Meddelanden från Åbo Akademi Hur skriva vetenskapligt och klara av läs- och skrivsvårigheter? Jan 2008 Okunskap om dyslexi Mars 2010 Artikel i Spec-Nytt (Medlemstidning för Svenskfinlands specialpedagogiska förening) Lekfullt stöd i läsinlärningen Mars 2008 Läsförståelseträning i högstadiet Maj 2009 Artiklar i Gula pressen (FDUVs medlemstidning) ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Sep 2006 Lekfullt stöd i läsinlärningen Feb 2008 Ghita dyslektiker med lust att skriva Sep 2009 Spel-Ett och LukiMat Sep 2009

17 16 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Samarbetsparter Projektet har i de olika delprojekten kommit i kontakt med ett flertal samarbetsparter. Nedan listas aktörer som vi samarbetat med liksom även parter som kommit särskilt att gagna projektets verksamhet. Antalet skolor inom den grundläggande utbildningen, vilka deltagit i projektverksamheten, är omfattande och därför redovisas dessa inte som separata samarbetsparter. Samarbetsparter Vasa specialpedagogiska center, Åbo Akademi Vasa Prof., PeD Hannu Savolainen, Joensuu universitet Enheten för specialpedagogik, Åbo Akademi Vasa Delprojekt 1 Niilo Mäki Institutet Hogrefe Psykologiförlaget, Stockholm Prof., FD, docent Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Speciallärare Kjell Staffans, Vasa PeD Heidi Harju-Luukkainen, Helsingfors Delprojekt 2 Niilo Mäki Institutet FD Michaela Pörn och FD Ray Pörn, Vasa Yrkesinstitutet Prakticum, Nyland Yrkesakademin i Österbotten (f.d. Vocana yrkesinstitut och Svenska yrkesinstitutet) OptiMera-projektet (Yrkesinstitutet Optima) Living V&I AB, Mariehamn Lukineuvola-projektet (Vasa yrkesutbildningscenter för vuxna) Yrkeshögskolan Arcada, Helsingfors Yrkeshögskolan Novia, Vasa och Åbo Studentkåren vid Svenska yrkeshögskolan (nuvarande Novia) Centret för språk och kommunikation, Åbo Akademi Vasa Studentkåren vid Åbo Akademi Vasa Doktorand Signe-Anita Lindgrén, Åbo Akademi, Åbo Projektinsats Huvudsamarbetspart Årlig utvärdering Kandidat- och magisteravhandlingar, planering av LukiMat material, KTLT-normering i årskurs 7 och 8 Översättning av KUMMI 1. Utvärderings-, undervisnings- och rehabiliteringsmetoder: Läsförståelse: teorier och övningar Normering av LS-klassdiagnoser i läsning och skrivning Fortbildning om läsförståelse, utveckling av Ida och Filip materialet Utveckling av Ida och Filip materialet Utveckling av Ida och Filip materialet Översättning av KTLT ett test i räknefärdighet Översättning av KTLT ett test i räknefärdighet Utveckling av insatsen Struktur i studierna Utveckling av insatsen Struktur i studierna, övergången från andra till tredje stadiet, utprövning av kartläggningsinstrument Fortbildningssamarbete, utveckling av branschspecifik ordkunskap och skriftbruk Fortbildning för yrkeshögskolelärare Fortbildning för yrkeshögskolelärare Fortbildning, stödformer för studerande med läs- och skrivsvårigheter, självskattningsmaterialet Fortbildning, stödformer för studerande med läs- och skrivsvårigheter, självskattningsmaterialet Stödformer för studerande med läs- och skrivsvårigheter Stödformer för studerande med läs- och skrivsvårigheter Stödformer för studerande med läs- och skrivsvårigheter Stödformer för studerande med läs- och skrivsvårigheter

18 17 ABC läs- och skrivutvecklingsprojekt Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Vasa (nuvarande Center för livslångt lärande) Projektchef Mervi Mattila, specialbiblioteket Celia Tritonia, Vasa vetenskapliga bibliotek Study Vaasa-gruppen Delprojekt 3 Ekapeli-projektet, Jyväskylä universitet LukiMat-projektet (Jyväskylä universitet, Niilo Mäki Institutet, Undervisnings- och kulturministeriet) Doktorand, specialklasslärare Pia Vataja Fortbildning för personal vid Åbo Akademi Vasa Biblioteksservice för tredje stadiets studerande Biblioteksservice för tredje stadiets studerande Stödinsatser och fortbildning på tredje stadiet Utveckling och översättning av Spel-Ett Utarbetande av material om läsning och skrivning till Presentationer av Spel-Ett, forskning om Spel-Ett Utbildningstillfällen Nedan redovisas för utbildningstillfällen som ABC-projektet självständigt eller tillsammans med samarbetsparter arrangerat (arr.), likaså presenteras tillfällen där ABC-projektet bidragit med presentationer. Delprojekt/insats Datum Utbildningstillfälle Ca antal deltagare Spel-Ett PeM, talterapeut, speciallärare och forskare Ritva Ketonen, NMI: Ekapeli lukemaan oppimisen tukena (arr.) Utbildningsstyrelsens förskole- och nybörjarundervisningsdagar. Projektkoordinator Nea Kronberg och specialklasslärare, doktorand Pia Vataja: Spel-Ett Finnish Reading Association (FinRa) 2 nd Baltic Sea Conference / 15 th Nordic Reading Conference Literacy Skills for Learning Projektkoordinator Nea Kronberg och speciallärare, doktorand Pia Vataja: Spel-Ett 15 Fortbildningsserie om läsförståelse för högstadielärare Ida och Filip kartläggning av läsförståelse åk PsD Tuija Aro: Läsförståelse och materialet KUMMI 1. Utvärderings-, undervisnings- och rehabiliteringsmetoder: Läsförståelse: teorier och övningar (arr.) Redaktör Johanna von Rutenberg: Information om Lättläst material (arr.) Prof., FD, docent Monica Reichenberg: Hur gör vi för att Ida och Filip ska förstå vad de läser? (Vasa) (arr.) Prof., FD, docent Monica Reichenberg: Hur gör vi för att Ida och Filip ska förstå vad de läser? (Helsingfors) (arr.) FinRa 2 nd Baltic Sea Conference / 15 th Nordic Reading Conference Literacy Skills for Learning Verksamhetsledare Ann-Katrine Risberg: Ida och Filip ett nytt finlandssvenskt läsförståelsetest för åk Verksamhetsledare Ann-Katrine Risberg och speciallärare Kjell Staffans: Nytt finlandssvenskt läsförståelseprov Barbro Westlund: Att utveckla och bedöma läsförståelse (Vasa) 63

Finlandssvensk normering i åk 1, 2 och 3 av deltestet Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3

Finlandssvensk normering i åk 1, 2 och 3 av deltestet Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3 Finlandssvensk normering i åk 1, 2 och 3 av deltestet Ordförståelse ur DLS för skolår 2 och 3 Inom utvecklingsprojektet gällande kartläggning av och stödåtgärder vid inlärningssvårigheter i finlandssvenska

Läs mer

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt

Läs mer

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2 Inom ramen för projektet Automatisk läsning och goda läsförståelsestrategier (år 2015-2017) har Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi i Vasa getts möjligheten

Läs mer

Läsförståelseträning i högstadiet

Läsförståelseträning i högstadiet Artikel i tidningen Spec-Nytt (Svenskfinlands specialpedagogiska förening) maj 2009 Läsförståelseträning i högstadiet Inom ramen för ABC projektet har vi under två läsårs tid (2006 2008) engagerat sju

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell

Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell Utprövning och vidareutveckling av förebyggande elevvårdsmodell Projektgrupp: HVD, docent Lisbet Lindholm FD, docent Pia Nyman-Kurkiala PeD, docent Kristina Ström PM Rasmus Isomaa HVM Gun Jungerstam Åbo

Läs mer

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet, Södra Finlands Skriv- och Läsprojekt (SF-SOL) Ulla Lahtinen, Annette Renvaktar, Mikaela Asplund & Jenny Hjerpe Nästan all inlärning i skolan bygger på läsning

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan Läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande språk, -läs- och skrivutveckling i skolår

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1

Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi. 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa 1 Tidiga insatser ger goda läsare ett finländskt perspektiv Svenska Dyslexiföreningens utbildningskonferens Stockholm 20-21.4.2012 Kristina Ström Åbo Akademi 24.4.2012 Åbo Akademi - Strandgatan 2-65101 Vasa

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom

Läs mer

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat

Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Kundenkät om Tritonias bibliotekstjänster 2010 Resultat Jonna Hahto 27.8.2010 Sammanfattning, översatt av A-S Källund 2 Innehåll Inledning 1 Bibliotekens nationella användarenkät 2010 Bakgrundsuppgifter

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-10-19 Handläggare Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till Utbildningsnämnden 2016-11-24 På goda grunder - en åtgärdsgaranti

Läs mer

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Rätt till litteratur och information LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper,

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007

HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 HANKENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN godkänd av styrelsen 8.3.2007 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och målsättningar... 3 2. Lägesbeskrivning... 3 2.1. Riskkartläggning... 3 2.2. Samlad service... 3 2.3. Vasa

Läs mer

Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet

Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet 2 VILKA ÄR VI & VARFÖR FINNS VI? En icke vinstdrivande stiftelse grundad på initiativ av Bertil Hult (grundare av EF

Läs mer

Torgmötet

Torgmötet Torgmötet 12.10.2010 ÅA-styrelsen ansvarar för akademins långsiktiga utveckling som organisation Genom en strategi beskriver styrelsen hur den vill utveckla verksamheten Förändra för att bli lika bra eller

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf Projektet Anti Depp - Slutrapport Projektet Anti Depp 2006-2009 Helsingfors, januari 2010 Utgivare: Svenska hörselförbundet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan

Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov i grundskolan, sameskolan och specialskolan Regeringsbeslut I:4 2017-06-01 U2017/02561/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella

Läs mer

Vem väljer vad? 9.12.2011

Vem väljer vad? 9.12.2011 Vem väljer vad? En uppföljningsstudie om samband mellan skolprestationer, inlärningssvårigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper, yrkesval och avbrott i utbildning hos finlandssvenska elever 2

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Katarina Sandberg 2016-11-01 BUN 2016/0859 0480-45 30 03 Barn- och ungdomsnämnden Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning

Läs mer

Literacy tillsammans med empatidockor

Literacy tillsammans med empatidockor Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola

Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Kvalitetsdokument 2016, Grundskola Innehållsförteckning 1 Re 336 Fribergaskolan... 3 1.1 Skolans utvecklingsarbete... 3 Kvalitetsdokument 2016, Grundskola 2(6) 1 Re 336 Fribergaskolan 1.1 Skolans utvecklingsarbete

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Läroplansinspiration. Tammerfors

Läroplansinspiration. Tammerfors Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL

FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL (Översättning) FAKULTETSRÅDET VID JURIDISKA FAKULTETENS BESLUT 28.9.2010 OM BEAKTANDE AV UNDERVISNINGSFÖRMÅGAN VID ANSTÄLLNING AV UNDERVISNINGSPERSONAL Med undervisningspersonal avses i detta beslut undervisnings-

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer

SLUTRAPPORT 17.02.2010. Projektets Dnr 619/530/2007. Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer SLUTRAPPORT Projekt som år 2007 fått statsunderstöd för utvecklande av lärmiljöer 17.02.2010 Projektets Dnr 619/530/2007 Slutrapporten ska skickas före 19.2.2009 till Utbildningsstyrelsen. Syftet med slutrapporten

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa

Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa Ungdomsforskarna vid Åbo Akademi i Vasa Socialvetenskapliga institutionen https://www.abo.fi/student/ungdom Ungdomsvetenskapen vid SVI Mångvetenskaplig, representerade discipliner: Utvecklingspsykologi

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat

Läs mer

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning

Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Läsåret 2013/2014 Hammarbacksskolan RO Resultatuppföljning Innehållsförteckning Vårt rektorsområde...3 Verksamhetsidé...3 Vision...3 Prioriterade mål läsåret 2013-2014 med kommentarer 4 Hammarbacksskolans

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används

Läs mer

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga Medicinska prioriteringar görs inom all hälso- och sjukvård och grundas på Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientlagen (2014:821).

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer