FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD MS-REHABILITERINGSKURS Servicelinjen för rehabiliteringskurser för vuxna med multipel skleros (MS), delvis i form av familjekurser Gäller från

2 INNEHÅLL MS-rehabiliteringskurs Allmänt Kursens allmänna mål Rehabiliteringsklienten och de anhöriga Rehabiliteringsklient (klient) Anhöriga och närstående Utformning Innehåll Principer för rehabiliteringen Teman Arbetsmetoder och -redskap Bedömning Genomförandet av kursen Förberedelser för rehabiliteringen Assistans under dagen före rehabiliteringen Genomförande av inledningsperioden Genomförande av de mellersta perioderna/den mellersta perioden Avslutande period Personal Team Specialiserad personal Övrig rehabiliteringspersonal Assisterande personal Antal timmar för personalen Rehabiliteringslokaler BILAGA 1 Minimiantal timmar för personalen BILAGA 2 Den procentuella fördelningen av minimiantalet timmar... 24

3 1 MS-rehabiliteringskurs 1 Allmänt Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård 1 består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och servicelinjespecifika delar. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som är avsedd för MS-rehabiliteringskurser delvis genomförda i form av familjekurser och som innehåller närmare beskrivningar av genomförandet av linjen, dess utformning och personalen. I den här servicelinjespecifika standarden beskrivs målet för kurserna, utformningen, innehållet och genomförandet samt den personal som deltar i planeringen och genomförandet av kurserna. I den servicelinjespecifika standarden har man byggt in en möjlighet att beakta den enskilda klientens behov och prioriteringar och att genomföra dem i rehabiliteringsprocessen. Behoven och prioriteringarna ska dokumenteras enligt anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, avsnitt 1.2. Standardens användningsändamål och syften) MS-rehabiliteringskursen ska stödja klientens fysiska, psykiska, kognitiva och sociala arbets- /studie- eller funktionsförmåga samt aktivitet och delaktighet i sitt eget liv i olika vardagsmiljöer och i de dagliga nätverken. Under rehabiliteringskursen är det viktigt att klienten lär sig förstå den förändrade livssituation som är förknippad med sjukdomen. Livssituationen påverkas desssutom av personliga faktorer och omgivningsfaktorer. Rehabiliteringsprocessen fördjupas under rehabiliteringskursen och fortsätter därefter i klientens vardag. Under rehabiliteringskursen lär klienten sig och börjar klienten tillämpa sådana aktiva metoder som förutsätter eget initiativ och som hjälper klienten att klara av dagliga aktiviteter och att själv påverka hur sjukdomen inverkar på klientens liv. Deltagarna förenas av samma eller liknande sjukdom, vilket gör att de kan utbyta erfarenheter med varandra och på familjekurserna också familjemedlemmarna emellan. MS-rehabiliteringskurserna genomförs i form av rehabilitering i grupp. Rehabiliteringen i grupp och de individuella delarna bildar en ändamålsenlig och målinriktad helhet. I gruppsituationerna främjar kamratstödet och möjligheterna att dela gemensamma erfarenheter de individuella rehabiliteringsprocesserna. MS-rehabiliteringskurserna, delvis genomförda som familjekurser, genomförs i form av rehabilitering enligt prövning och/eller krävande medicinsk rehabilitering (FRPL 9, 10 och 12 ). 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

4 2 2 Kursens allmänna mål På de MS-rehabiliteringskurser, delvis i form av familjekurser, som bekostas av FPA, arbetar man för att uppfylla de konkreta och individuella mål enligt ICF-klassifikationen (International Classification of Functioning, Disability and Health) som inom hälso- och sjukvården satts upp i samråd med klienten och dennes familj. Rehabiliteringen syftar till att trygga eller förbättra klientens arbets-/studie- och funktionsförmåga och till att öka klientens delaktighet och aktivitet i de dagliga aktiviteter som är av betydelse för klienten. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och med anlitande av serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering av personer med MS. Utöver att säkerställa och förbättra arbets-/studieförmågan och funktionsförmågan har kursen bland annat följande allmänna målsättningar: att ge information om sjukdomen att instruera klienten så att han eller hon inser vilka funktionsbegränsningar sjukdomen medför att hjälpa klienten att identifiera sina resurser och med kompenserande metoder uppnå en god nivå när det gäller funktionsförmågan och att klara sig i vardagen att instruera och motivera klienten till egenvård att utnyttja kamratstödet inom gruppen i riktning mot klienternas målsättningar. Om klienterna fortfarande arbetar, är syftet dessutom att stödja dem så att de kan fortsätta arbeta att hitta olika lösningsmodeller för arbetslivet och vardagen. Utöver det ovan nämnda är målsättningen när det gäller anhöriga eller andra närstående att ge information om sjukdomen att ge stöd och handledning att ge beredskap för att förstå sjukdomen och kunna ge stöd i riktning mot klientens målsättningar att möjliggöra kamratstöd att underlätta skapandet av ett stödnätverk. Utöver de allmänna målsättningarna för kursen definieras i början av kursen målsättningarna för klientgruppen och klientens individuella mål som inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. De individuella målsättningarna och gruppens målsättningar definieras närmare i avsnitt 5.1 och 6.3. Första urval Förhandsurval tillämpas inte för dessa kurser. Grunder för upprepad FPA-rehabilitering Utgångspunkten för rehabiliteringen är rehabiliteringsklientens helhetssituation, hälsotillstånd, funktionsförmåga och livssituation samt olika personliga faktorer och omgivningsfaktorer som står i samband med dessa omständigheter. Rehabiliteringsklientens behov av rehabilitering måste identifieras inom hälso- och sjukvården. Grunder för upprepad FPA-rehabilitering kan vara t.ex.

5 3 trötthet som beror på sjukdomen och medicineringen smärtor som är hinder för studier, arbete eller andra dagliga aktiviteter förändrad eller försämrad funktionsförmåga andra situationer där individen och den närmaste omgivningen behöver rehabiliterande stöd och vägledning i den nya situation som sjukdomen orsakar. Kamratstödet är en viktig del av FPA:s rehabilitering i grupp, men enbart behovet av kamratstöd är inte en tillräcklig motivering för att upprepade gånger bevilja en kursplats. 3 Rehabiliteringsklienten och de anhöriga 3.1 Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen är vuxna personer med MS, som studerar, är med i arbetslivet, ska återgå i arbete, har rehabiliteringsstöd eller står utanför arbetslivet. Sjukdomen ger upphov till ett behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. En förutsättning är att arbets- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom den privata hälso- och sjukvården eller inom företagshälsovården eller inom den offentliga hälso- och sjukvården. Till MS-rehabiliteringskurserna väljs klienter som har en behörigt diagnostiserad MS-sjukdom och som har genomgått nödvändiga undersökningar inom hälso- och sjukvården. Till MS-rehabiliteringskurserna väljs inte personer som har en allvarlig sjukdom som försvårar rehabiliteringsprocessen vars mål för rehabiliteringen är mera terapeutiska som permanent vårdas i sluten vård. När kurserna genomförs inriktas de på olika klientgrupper enligt följande: personer med MS som är i arbetslivet personer med MS som står utanför arbetslivet Serviceproducenten ska ha beredskap att tillhandahålla rehabilitering för båda målgrupperna. FPA:s rehabiliteringsgrupp meddelar serviceproducenterna hur kurserna genomförs för sjukdomsgrupperna enligt servicelinjen under avtalsperioden. I kursen deltar 10 rehabiliteringsklienter. 3.2 Anhöriga och närstående I kursen deltar 10 vuxna anhöriga eller närstående.

6 4 Klientens make eller någon annan vuxen anhörig eller närstående deltar i rehabiliteringen för att få en uppfattning om sin närståendes helhetssituation och behov av hjälp och för att kunna främja klientens rehabilitering. Den anhöriga eller närstående får stöd och handledning för att klientens vardag ska innehålla aktiviteter som främjar rehabiliteringen. Han eller hon deltar i rehabiliteringen på det sätt som förutsätts i rehabiliteringsplanen, i FPA:s rehabiliteringsbeslut och i rehabiliteringsprogrammet. 4 Utformning Kurser i öppen och sluten vård Kursen genomförs som öppen och sluten vård enligt klientens individuella behov. En kurs varar sammanlagt 15 dygn. Den kan genomföras som dygn. Den genomförs alltid i minst två perioder. Varje period varar minst 5 dygn. Alla kursperioder ska genomföras under loppet av 12 månader. Perioderna anordnas med jämna intervaller under denna tid. Klientens vuxna anhöriga eller närstående deltar i rehabiliteringen en del av tiden under totalt 3 dygn i slutet av kursens avslutande period. Längden på rehabiliteringsdagen Vid kurser i öppen och sluten vård omfattar en rehabiliteringsdag högst 8 timmar för klienten. Här ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. I rehabiliteringsandelen ingår nödvändiga vilopauser för klienter med svår funktionsnedsättning. Både inom öppen- och slutenvården ska i medeltal 5 timmar per dag vara rehabilitering som genomförs av teamet och/eller den specialiserade personalen. De totala timantalen för de olika personalgrupperna som fastställts för kursen ska dock uppfyllas. Dessa timantal definieras i kapitel 7 Personal. I rehabiliteringsdagens program för de vuxna anhöriga eller närstående ingår också i medeltal 5 timmar rehabilitering under ledning av teamet och/eller den specialiserade personalen. De totala timantalen för de olika personalgrupperna som fastställts för kursen ska dock uppfyllas. Av programmet är i genomsnitt 2 timmar ett separat grupprogram för anhöriga/närstående och resten kan genomföras så att den anhöriga/närstående deltar i klientens program. Genomförandet av det gemensamma programmet för anhöriga dokumenteras i kursprogrammet. De anhörigas deltagande i klientens program dokumenteras i klientens kursplan. Arbete i smågrupper Rehabiliteringen genomförs som arbete i smågrupper. Av rehabiliteringen/kursen genomförs minst 10 timmar så att klientgruppen delas in i två grupper enligt klienternas behov. Längden på sammankomster och intervjuer De individuella intervjuerna, sammankomsterna och de avslutande samtalen tar i genomsnitt ca 60 minuter, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. De inledande och avslutande samtalen i grupp tar i genomsnitt ca 2 timmar, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov.

7 5 Allmänt program I rehabiliteringsprogrammet kan ingå allmänt program (allmänna föreläsningar och allmän motion) som är avsedd för alla klienter på rehabiliteringsinrättningen, dvs. gemensamma programpunkter för klienter vid flera kurser inom samma eller olika servicelinjer eller sjukdomsgrupper. Det allmänna programmet kan ingå i klientens eller den anhörigas/närståendes 5 timmars rehabiliteringsprogram under kursdagen när det allmänna programmet stöder rehabiliteringen, hänför sig till kursens mål och innehåll och lämpar sig för ifrågavarande klienter. Högst 3 timmar allmänt program kan ingå i rehabiliteringsprogrammet. Den del av rehabiliteringsprogrammet som genomförs som allmänt program räknas in i timantalet för övrig rehabiliteringspersonal när det allmänna programmet genomförs av: - annan teammedlem eller medlem av den specialiserade personalen än de som utsetts för ifrågavarande servicelinje - övrig rehabiliteringspersonal eller assisterande personal Den del av rehabiliteringsprogrammet som genomförs som allmänt program räknas in i timantalet för teammedlemmarna eller den specialiserade personalen för ifrågavarande servicelinje när det allmänna programmet genomförs av: - teammedlem eller medlem av den specialiserade personalen som utsetts för ifrågavarande servicelinje. Tidtabell för rehabiliteringen Om det är fråga om en kurs i två delar, kan endast en söndag ingå i den första längre kursperioden. Lördagens rehabiliteringsprogram motsvarar till innehåll och längd det program som ordnas under andra vardagar. Söndagen är en vilodag och då ordnas inget handlett rehabiliteringsprogram. 5 Innehåll 5.1 Principer för rehabiliteringen Rehabiliteringsprocessen är en individuell upplevelse som ser olika ut för varje rehabiliteringsklient. En identifiering av den individuella rehabiliteringsprocessen hjälper personalen att aktivt stödja klienterna i enlighet med deras mål. Vid rehabiliteringen kan man då använda lämpliga handlednings- och träningsalternativ. När klienten får en realistisk uppfattning om sina egna möjligheter till rehabilitering som främjar arbets- och studie-/funktionsförmågan stärks klientens motivation, aktivitet och delaktighet. God rehabiliteringspraxis är kund- och familjetillvänd verksamhet som utgår från behoven i klientens vardag och stöder dessa. Utgångspunkten är att förstå klientens egna behov och målsättningar som utgår från klientens funktionsförmåga och funktionella behov och att koppla samman dem med de sakkunnigas synpunkter. Handledning av klientens närmaste krets ingår i rehabiliteringen på det sätt som motsvarar varje klients behov och som möjliggör klientens rehabilitering. (Se standardens allmänna del, avsnitt 1.3 God rehabiliteringspraxis)

8 6 Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer i rekommendationerna för God medicinsk praxis som gäller MS ( Den servicelinjespecifika standarden är dock primär i förhållande till rekommendationerna. Serviceproducenten beaktar ICF-klassifikationen som referensram i den goda rehabiliteringspraxisen (se standardens allmänna del, avsnitt 1.4 ICF i rehabilitering som ordnas av FPA). Under rehabiliteringen utnyttjar serviceproducenten och klienten ICF-klassifikationen och bildar sig med hjälp av den en övergripande uppfattning om klientens funktionsförmåga, förändringarna i den och samverkningarna mellan de faktorer som inverkar på förändringarna. Med dess hjälp kan man bedöma med vilka rehabiliteringsåtgärder man kan inverka på de nämnda faktorerna. Avsikten är att klienten får använda sina resurser och att rehabiliteringen gör det möjligt för klienten att på ett så optimalt sätt som möjligt klara av arbete, studier eller andra aktiviteter. Serviceproducenten samarbetar vid behov med klientens närstående aktörer. De element vid rehabiliteringen som gäller kunskaper och färdigheter ska ha en fast anknytning till klientens liv på ett kundtillvänt sätt. Rehabiliteringsprocesserna ska framskrida lugnt och flexibelt enligt klienternas individuella inlärnings- och internaliseringsprocesser. Rehabiliteringsrytmen och -tempot planeras och genomförs med hänsyn till såväl klienternas kunskaper som deras färdigheter. Vid rehabiliteringen finns det möjlighet till långa processliknande rehabiliteringstillfällen som innehåller pauser och där man till exempel kan fördjupa de teman som klientgrupperna valt, repetera och öva det som man lärt sig och dela med sig av sina erfarenheter. Personalen beaktar klientens och de anhörigas eller närståendes sakkunskap i fråga om klientens livssituation/funktionsförmåga/hälsotillstånd, personliga faktorer, omgivningsfaktorer, resurser och behov. Även om sjukdomen är densamma är dess inverkan på klientens livssituation och på målsättningarna och behoven individuella. Detta beaktas vid planeringen av kursens individuella del. Serviceproducenten genomför kursen i en miljö som stöder klienternas aktiva övningar och verksamhet. Övningarna ska stödja de övningar som klienterna gör hemma självständigt eller tillsammans med en anhörig/närstående, och de ska kunna fortsättas i hemmiljön. Rehabiliteringens innehåll ska stödja klienternas mål som bearbetas under hela processen. Gruppverksamhet Största delen av verksamheten sker i grupp vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienterna till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll. Man stöder framstegen i grupprocessen med metoder som är lämpliga för de olika faserna i gruppverksamheten. Man fäster särskild uppmärksamhet vid gruppbildningen när gruppen inleder sin verksamhet och i ett senare skede vid att stärka gruppens sammanhållning. I slutet av rehabiliteringen behandlar man med gruppens stöd avslutandet av grupprocessen och den fortsatta rehabiliteringen i vardagen. Rehabiliteringsprogrammets innehåll anpassas till gruppens behov och färdigheter så att rehabiliteringen är meningsfull för hela gruppen. I början av grupprogrammet bekantar klienterna

9 7 sig med varandra och med rehabiliteringen. Tid måste reserveras för gruppbildningen för att arbetet ska vara effektivt. Den första gången kommer personalen överens med gruppen om de regler som ska styra gruppverksamheten och planerar gruppverksamheten tillsammans med klienterna. Gruppens mål I rehabiliteringsgruppen arbetar man i riktning mot de gemensamma målsättningarna och klienternas individuella målsättningar. Gruppens målsättningar fastställs utifrån klienternas behov. Innehållet i gruppverksamheten fastställs för varje kurs med hjälp av de teman som definieras nedan i detta avsnitt. Klientens individuella mål Tyngdpunkterna i innehållet och genomförandet bestäms utifrån både gruppens och individens målsättningar. Rehabiliteringen genomförs i huvudsak i grupp. Klientens individuella mål för kursperioden bygger på ett läkarutlåtande B eller motsvarande medicinsk utredning från den behandlande instansen eller på klientens rehabiliteringsplan (blankett KU 207r). När de individuella rehabiliteringsmålsättningarna fastställs för klienten görs en omfattande granskning av funktionsförmågan med ICF-klassifikationen som referensram. Hur målen fastställs tillsammans med klienten beskrivs närmare i avsnitt Teman De teman som tas upp vid rehabiliteringen är valfria. Personalen och klienterna väljer tyngdpunkterna för temana så att de på bästa möjliga sätt passar klienternas målsättningar och behov. Vid rehabiliteringen hjälper personalen genom temana klienten att finna sina egna starka sidor och resurser. Personalen genomför de valda temana med olika metoder så att rehabiliteringen framskrider på ett målinriktat sätt och främjar klienternas aktiva deltagande. Som handledare vid genomförandet av de olika temana fungerar teammedlemmarna och/eller den specialiserade personalen och/eller den övriga rehabiliteringspersonalen. I klienternas och de anhörigas eller närståendes program behandlar personalen temana delvis gemensamt och delvis separat. Den här rehabiliteringen omfattar följande valfria teman: Aktiviteter i vardagen I samråd med klienten och den anhöriga/närstående tar man fram stödformer och handlingssätt för vardagen. Till helheten hör till exempel betydelsen av att träna sina färdigheter i vardagen betydelsen av kompenserande metoder i vardagen betydelsen av att i vardagen bearbeta den fysiska och sociala miljön samt den miljö som präglar attityden

10 8 anhörigas och den närmaste kretsens betydelse vid främjandet av klientens funktionsförmåga betydelsen av att identifiera faserna i långsiktig rehabilitering och att förbinda sig till långsiktig rehabilitering betydelsen av att upprätthålla resurserna för rehabiliteringen kartläggning av stödåtgärder, bl.a. assistent- och transporttjänster samt tillgänglighet kartläggning av familjens handlingskultur: sätt att hantera förändringar och uppmuntran att förverkliga dem funktionsinriktade övningar som stöder klientens självständiga funktionsförmåga och självförtroende identifiering av de utmaningar som rör synen samt tillhörande övningar Fysisk aktivering och handledning I samråd med klienten och de anhöriga eller andra närstående försöker man finna fysiska metoder och aktiviteter som ökar klientens delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. I samarbete kartlägger man olika sätt att förbättra den fysiska konditionen, rörelseskickligheten och -förmågan, att öka deltagandet och handlingsmöjligheterna samt att finna trevlig hobbyverksamhet både för klienten själv och tillsammans med de anhöriga/närstående. Till helheten hör till exempel fysioterapi individuellt och i grupp övning i att styra motoriska funktioner att identifiera blåsans och tarmens funktionsstörningar och klara sig med dem i vardagen och i arbetet, egenvård av funktionsstörningarna, att uppnå regelbunden blås- och tarmtömning identifiering och träning av bäckenbottenmuskulaturen information om hur man känner igen utmattning och sätt att bemästra den övningar i balans och kroppskontroll övningar som ökar kroppskännedomen och rörelsekänslan övning, handledning och terapi i att bemästra smärta stretchnings- och avslappningsövningar introduktion i och prövning av lämpliga motionsformer ensam och/eller tillsammans med en anhörig/närstående kartläggning av möjligheterna till motions- och hobbyverksamhet planering och inövning av ett individuellt program för hemträning och mellanuppgifter. Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartläggs faktorer i anknytning till klientens och de anhörigas/närståendes psykosociala välbefinnande. Klienten får stöd med att definiera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Vid behov får klienten hjälp med att ordna långvarigt psykosocialt stöd på sin egen bosättningsort. Till helheten hör till exempel kartläggning av faktorer som stöder klientens välbefinnande och förmåga att klara sig samtal om sjukdomens inverkan på klienten, de nära relationerna och vardagslivet strukturering av livssituationen och de individuella förändringsmålen

11 9 bearbetning av och handledning i känslor i anslutning till sjukdomen diskussion om skötseln av parrelationer och vid behov frågor om sexualitet förstärkande av klientens självkännedom och självmedvetande stöd för aktiv rehabilitering under vård- och rehabiliteringsprocessen utnyttjande av kamratstöd anpassning till de förändringar som sjukdomen medför. Ökad delaktighet i vardagen Tillsammans med klienten och den anhöriga/närstående försöker man finna sätt att öka klientens delaktighet i sin dagliga livsmiljö. Detta gör man genom att uppmuntra klienten att i större utsträckning utnyttja möjligheter till hobbyer och ökad social interaktion. Till helheten hör till exempel att identifiera stödnätverk information om principerna för beviljande av sociala förmåner och hur man ansöker om dem information om service som erbjuds av den egna kommunen och andra lämpliga aktörer, t.ex. hälso-, social-, motions- och kulturservice eller hobbyverksamhet information om tredje sektorns verksamhet och tjänster för att stödja välbefinnandet och förmågan att klara sig själv (t.ex. patientorganisationens inlägg) samtal om betydelsen av socialt stöd och metoder för växelverkan Information och handledning i hälsorelaterade frågor Frågor med anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten och den anhöriga eller närstående. Till helheten hör till exempel kunskap om sjukdomen och dess behandlingsmöjligheter samt om egenvård frågor om sexualitet och därmed sammanhängande faktorer hälsoinverkan av motion och andra hälsosamma levnadsvanor anpassning till sjukdomen samtal och vägledning i anslutning till sömnens kvalitet och längd interaktiva gruppsamtal. Kostrådgivning Tillsammans med klienten och den anhöriga eller närstående sätter man sig in i frågor i anknytning till hälsosam kost och viktkontroll. Till helheten hör till exempel grunderna för en hälsosam och bra kost och dess betydelse för det egna välbefinnandet (betydelsen av kostfiber, fettmängd och fettsort mm.) specialfrågor enligt behov och hur akut situationen är (olika dieter, benskörhet mm.) Vid kostrådgivningen är det bra att beakta den senaste finländska näringsrekommendationen, som ges ut av statens näringsdelegation (

12 10 Att klara sig i studierna eller i arbetslivet Tillsammans med en klient som studerar utreder man dennes situation, försöker finna nödvändiga lösningar, ger handledning och idkar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Man främjar möjligheterna för en klient som arbetar eller som söker arbete att klara sig i arbetslivet genom att förbättra klientens arbetslivsfärdigheter. Till helheten hör till exempel studiehandledning (nätverkssamarbete, stödåtgärder) hantering av problem som försvårar studier och inlärning metoder och instanser som stöder klienten att orka och klara sig metoder och resurser för att anpassa sig till förändringar uppmuntran till att ställa upp mål och planera för framtiden och stöd för detta samt att stärka klientens självförtroende kartläggning av alternativ återgång i arbete eller kartläggning av förutsättningarna för och utsikterna till arbete samt nödvändigt nätverkssamarbete och uppgörande av planer för fortsättningen. Att stödja och förbättra kommunikationssätten Tillsamman med klienterna och deras anhöriga/närstående söker man fram sådana kommunikationssätt eller övningar som inspirerar dem till att främja interaktion i vardagen. Till helheten hör till exempel träning av andnings-, mun- och sväljmotoriken träning av språkligt-kognitiva funktioner handledning i träning på egen hand samt diskussioner i grupp. Handledning och träning gällande kognitiva funktioner Man samarbetar med klienterna för att öka deras kognitiva färdigheter, hjälpa dem att anpassa sig till den nya situationen och finna handlingssätt som stöder vardagen. Till helheten hör till exempel information om hur man känner igen kognitiv utmattning och sätt att bemästra den information om inverkan av sjukdomen eller funktionsnedsättningen på de kognitiva funktionerna att öka insikten om symtomen träning av uppmärksamhet, problemlösning och minnesfunktioner samt aktiviteter som stöder dessa träning i att styra det egna beteendet och aktivitetsstyrning samt aktiviteter som stöder dessa kartläggning av utmaningar i samband med vardagsmiljön och deltagandet och bearbetning av lösningsmetoder planering av ett individuellt hemträningsprogram eller andra metoder som främjar den självständiga funktionsförmågan och deltagandet.

13 11 Separat program för anhöriga Tillsammans med den anhöriga/närstående diskuterar man livssituationen och söker fram metoder genom vilka den anhöriga/närstående kan stödja klienten i dennes vardag i riktning mot de uppställda målen och samtidigt själv finna resurser för egen del. Till helheten hör till exempel information om sjukdomen och hur den påverkar deltagandet i det dagliga livet samtal om utmaningarna i vardagen och hur man lyckas med dem kartläggning av hjälp- och stödbehovet samt metoderna samtal om vad man kan göra för att själv orka och må bra handledning och rådgivning utifrån klientens aktuella behov i rutiner som stöder rehabiliteringen handledning i ergonomiskt riktiga sätt att assistera klienten handledning i att använda hjälpmedel och lokala tjänster. 5.3 Arbetsmetoder och -redskap Personalen använder mångsidigt olika arbetsmetoder inom rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för rehabiliteringsgruppen. Vid den här servicelinjen ska följande metoder användas. Serviceproducenten kan dessutom använda andra arbetsmetoder för rehabiliteringen. Diskussioner I rehabiliteringen ingår handledda gruppdiskussioner. Vid gruppdiskussionerna delar klienterna med sig av sina erfarenheter och lär sig av varandra. Klienterna uppmuntras till att börja tillämpa goda erfarenheter och förfaranden i sin vardag. Det kunskapsorienterade arbetet vid rehabiliteringen genomförs genom gruppdiskussioner som teamet eller den specialiserade personalen eller den övriga rehabiliteringspersonalen förberett. Tillfällena kan inledas med korta öppningsanföranden. Anförandena och diskussionerna genomförs utifrån gruppens behov och man ger möjlighet till interaktion och till frågor från klienterna. Arbete i smågrupper Rehabiliteringsgruppen indelas i två grupper om det är nödvändigt till exempel på grund av gruppens behov eller åldersfördelning, för att effektivera och främja rehabiliteringen eller för behandlingen av något tema eller för att repetera det inlärda. Serviceproducenten ska reservera tillräckliga personalresurser för planeringen och handledningen av smågrupper och för genomgång av tillfällena. Klienterna informeras om syftet med smågrupperna, och då kan de enligt möjlighet delta i planeringen och genomförandet av smågruppsverksamheten, vilket gör rehabiliteringen effektivare. Funktionsinriktade metoder I grupperna tränar klienterna bland annat hantering av vardagen med olika funktionsinriktade metoder. Funktionsinriktade metoder kan ge nya infallsvinklar och hjälp med att behandla frågor som det är svårt att tala om. Klienten får stöd med att uttrycka sig.

14 12 De funktionsinriktade metoderna utnyttjar olika naturliga uttrycksmedel. Personalen har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utnyttja och använda metoden i fråga. Serviceproducenten beaktar detta i personalens sammansättning. Alla funktionsinriktade övningar och uppgifter ska ha en fast och förståelig koppling till temana för rehabiliteringen. Tillräckligt med tid ska också reserveras för att bearbeta det man lärt sig och de erfarenheter man fått. Programmet ska vara lugnt och samtidigt en omväxlande helhet som upprätthåller motivationen att delta. Nätverksarbete Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker på hemorten och inom företagshälsovården och/eller hälso- och sjukvården. Nätverksarbetet påbörjas under inledningsfasen och fortsätter genom hela rehabiliteringsprocessen tills uppgifterna vid slutet av rehabiliteringen överförs till ett nätverk som bestäms av klienten. Personalen kontaktar under kursen enligt klientens individuella behov och med dennes tillstånd samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex. företagshälsovården eller någon annan instans. Om serviceproducenten i sin slutrapport ger en rekommendation om tänkbar fortsatt rehabilitering ska serviceproducenten kontakta klientens egen vårdinstans och försäkra sig om att det är möjligt att förverkliga rekommendationen. Klienten och den anhöriga eller närstående kartlägger med teamets stöd ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen. Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa med utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienten om att det på hemorten och hos hälsooch sjukvården finns ett lämpligt nätverk som svarar mot klientens individuella behov under kursen och efter den. Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven observeras, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. I en enhetlig behandlings- och rehabiliteringsväg ingår ett tillräckligt nätverkssamarbete i enlighet med klientens behov och en god informationsgång mellan alla dem som bidrar till rehabiliteringen. Nätverksöverläggning Syftet med nätverksöverläggningarna är att förmedla information mellan olika aktörer så att vården och rehabiliteringen av klienten stöder varandra och nyttan av rehabiliteringen kan bibehållas i hemmet och i den närmaste omgivningen på ett ändamålsenligt sätt. Personalen genomför nätverksöverläggningen under kursen genom video- eller telefonkonferens. I nätverksöverläggningen deltar förutom klienten och den anhöriga/närstående dessutom minst en teammedlem och enligt klientens behov någon annan anställd från klientens hemort, t.ex. representant för social- och hälsovården.

15 13 Personalen för in de genomförda nätverksöverläggningarna och deltagarnas namn i klientens individuella plan för rehabiliteringen och i rehabiliteringsrapporten. Den tid som använts för överläggningarna och tidpunkten för dem kan i efterhand verifieras i klientens handlingar. Rehabiliteringsdagbok Personalen avtalar med klienten om att föra rehabiliteringsdagbok. Om möjligt börjar man föra dagbok i början av kursen. Med hjälp av dagboken följer klienten med hur rehabiliteringen framskrider och hur målen uppfylls under kursen. Klienten antecknar sina iakttagelser, frågor som han eller hon kommer att tänka på samt utvecklingsidéer och önskemål. Klienten för in anteckningarna i dagboken också under tiden mellan kursperioderna. Uppgifter mellan perioderna Syftet med mellanuppgifterna är att stödja fortsatt rehabilitering i vardagen i riktning mot de målsättningar som ställts upp under rehabiliteringsperioden. Vid rehabilitering som indelats i perioder bearbetar klienten under tiden mellan perioderna sina målsättningar med hjälp av uppgifter. Klienten antecknar i rehabiliteringsdagboken hur målen uppnåtts. Uppgifterna gås igenom under följande period. Klienten får handledning i utförandet av uppgifterna av en medlem i teamet. Uppgifterna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem. Mellanuppgifter kan vara till exempel. fysiska övningar, motion, träning av bäckenbottenmuskulaturen o.d. övningar som rör orken, koncentrationen och minnet träning av andnings-, mun- och sväljmotoriken att bedöma förändringarna i levnadsvanorna och utnyttja de egna resurserna behövliga utredningar i anslutning till arbetet kartläggning och testning av de möjligheter som erbjuds på hemorten (t.ex. hobbyer, organisationer, kultur). När man utför uppgifterna kan man använda t.ex. e-tjänsten som hjälp. (Se standardens allmänna del, avsnitt E-tjänst). 5.4 Bedömning Utvärderingen av rehabiliteringen baserar sig på en övergripande, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Olika utvärderingsmetoder är observation och intervju av klienten samt mätning och testning. Metoderna kan användas parallellt eller som komplement till varandra beroende på klientens funktionsförmåga och situation. Utvärderingen görs i rehabiliteringens inledningsfas, mellanfas, slutfas och/eller uppföljningsfas. Vid utvärderingen av gruppsituationer används metoder som passar för dem. Teamets medlemmar och den specialiserade personalen fungerar som utvärderare och de använder adekvata och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Specialistläkaren eller en teammedlem bedömer vid behov vilka utvärderingsmetoder som inte är lämpliga eller ändamålsenliga för klienten. Utvärderaren ska ha tillräcklig utbildning i och god erfarenhet av att använda

16 14 utvärderingsmetoden i fråga och tolka resultaten. Utvärderingarna ska göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, ändamålsenlighet och kundorientering. Personalen gör utvärderingen tillsammans med klienten, vilket är en väsentlig del av den kundorienterade rehabiliteringsprocessen. Personalen talar om för klienten hur och varför utvärderingen görs i olika skeden av rehabiliteringen. Tillsammans med klienten och de anhöriga/närstående diskuteras grunderna för utvärderingsmetoderna, resultaten av utvärderingen och förändringar i resultaten. Klienten vet hur resultaten påverkar planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och förmågan att klara sig i det dagliga livet. Utvärderingen och mätresultaten går man igenom med klienten under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård. En övergripande utvärdering ska i enlighet med ICF-referensramen innehålla bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och delaktighet samt av de personliga faktorernas och omgivningsfaktorernas olika delområden. Vid utvärderingen beaktas både klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och den anhörigas eller en annan närståendes bedömning av funktionsförmågan och förändringarna i den. Samtliga utvärderingsresultat utnyttjas då rehabiliteringen planeras och målen ställs upp. Resultaten av utvärderingen i rehabiliteringens slutfas är också till hjälp då man gör upp fortsatta planer för klienten. Man kommer överens med hälso- och sjukvården om enhetliga förfaringssätt, ifall hälso- och sjukvården använder samma utvärderingsmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Mål: GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF Sinnesstämning: Grad av depression BDI 21 (Beck Depression Inventory) Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen. Till exempel Egen bedömning av minne, koncentrationsförmåga och förmåga att lära sig nytt Fysiska test av prestationsförmågan Bergs balanstest 6 minuters gångtest 10 meters gångtest (ska utföras före övningarna)

17 15 6 Genomförandet av kursen 6.1 Förberedelser för rehabiliteringen Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, Allmän del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. Se även denna standard, avsnitt 2 Allmänna målsättningar för kursen). I en förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Målen styr planeringen av rehabiliteringens innehåll. Samtidigt skickar serviceproducenten klienten omfattande förhandsinformation om kursen. Teamet bekantar sig preliminärt med klienternas handlingar och planerar valet av teman, tidtabellerna och personalresurserna för rehabiliteringen. Den kursansvariga får en förhandsuppfattning om klienternas funktionsförmåga på basis av handlingarna och förbereder de smågrupper som behövs redan innan rehabiliteringen inleds. Smågruppernas sammansättning ändras på ett flexibelt sätt när teamet kartlagt klienternas behov. För varje klient väljs preliminärt en personlig handledare. Den personliga handledaren kontaktar vid behov klienten och preciserar uppgifterna innan kursen börjar. Klienterna fördelas på ett flexibelt sätt mellan de personliga handledarna. 6.2 Assistans under dagen före rehabiliteringen Om en klient med svår funktionsnedsättning anländer till rehabiliteringsinrättningen dagen innan kursen börjar, t.ex. på grund av besvärliga trafikförbindelser och behöver en assistent i sina dagliga personliga aktiviteter, ska serviceproducenten ordna med assisterande personal allt efter klientens individuella behov. 6.3 Genomförande av inledningsperioden Rehabiliteringsprocessen fördjupas under inledningsperioden och fortsätter under tiden mellan perioderna till exempel med hjälp av mellanuppgifter. I början av kursen får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Kursens första dag används för gruppbildning. I det här skedet bekantar man sig med varandra, delar med sig av sina erfarenheter och kartlägger gemensamma målsättningar samt för ett inledande samtal. Under den första dagen bekantar sig klienterna med personalens hjälp i grupp med GASmetoden. Klientens individuella målsättningar bearbetas först under de följande kursdagarna vid de individuella sammankomsterna. GAS-metoden tas med som en naturlig del av kursen så att de mål som ställts upp på blanketten utvärderas regelbundet vid individuella sammankomster eller gruppsammankomster och vid behov omformuleras målsättningarna enligt situationen. Formuleringen och utvärderingen av målen blir således en del av genomförandet av kursen.

18 16 Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Individuella intervjuer och målformulering Personalen reserverar tillräckligt med tid för klienterna och teamet och den specialiserade personalen för en utvärdering av klienternas målsättningar, innehållet i rehabiliteringen och helhetssituationen. Helhetssituationen utvärderas tillsammans med klienten och de anställda som är av betydelse för rehabiliteringen. Personalen bedömer klienternas funktionsförmåga i mån av möjlighet innan målen för rehabiliteringen ställs upp och rehabiliteringen planeras. Utifrån utvärderingarna (intervjuer, undersökningar, mätningar) fastställer personalen i samarbete med klienten dennes konkreta mål för rehabiliteringen. Klienten och en eller flera av medlemmarna i teamet antecknar de konkreta målen med hjälp av GAS-metoden. Måldiskussionerna ökar de olika parternas insikt om klientens behov och de olika rehabiliteringsmöjligheterna uttryckligen i klientens situation. Under den andra eller tredje kursdagen: Teamets specialistläkare intervjuar och undersöker klienten och bedömer dennes helhetssituation. I genomsnitt 60 minuter reserveras för en sammankomst. Den personliga handledaren intervjuar klienten och bedömer dennes helhetssituation. Dessutom ställer två medlemmar i teamet eller den specialiserade personalen tillsammans med klienten upp 1 3 GAS-mål under inledningsperioden så snart som möjligt i samband med intervjuerna eller efter dem. Vidare finns under kursen 10 timmar att tillgå för klienternas sammankomster med någon annan medlem i teamet och/eller den specialiserade personalen. De sammankomster som behövs placeras in i kursprogrammet på ett ändamålsenligt sätt under vilken period som helst. Timmarna är inte bundna till varje enskild klient utan de kan användas för de klienter som mest behöver dem. Personalen planerar rehabiliteringsprogrammet så att de individuella intervjuerna så lite som möjligt inverkar på gruppbildningen och grupparbetet. Rehabiliteringsprogrammet kan till exempel innehålla sådant arbete som klienten kan avbryta eller som klienten kan fortsätta så att det inte nämnvärt inverkar på gruppens gemensamma arbete. All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras under kursens lopp och framstegen och förändringarna i målen utvärderas tillsammans med klienten. Personalen ger klienten en kopia av blanketten GAS Målformulering. Klienten eller en medlem i teamet antecknar målen. Personalen stöder klienten att aktivt följa med hur målen uppfylls med hjälp av en rehabiliteringsdagbok. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga utvärderingsresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport).

19 17 Gruppens mål I början av kursperioden diskuterar klienterna och två medlemmar av teamet eller den specialiserade personalen inom gruppen rehabiliteringsmålen och rehabiliteringsprogrammet. Gruppens mål sammanställs utifrån en gemensam diskussion. Gruppens gemensamma mål kompletterar utöver de individuella målen det på förhand uppgjorda rehabiliteringsprogrammet. Om olika anställda svarar för gruppsammankomsterna ska dessa se till att de utbyter information sinsemellan och planerar i samråd så att arbetet och grupprocessen framskrider från sammankomst till sammankomst på ett ur klienternas synvinkel naturligt sätt. Rehabiliteringsprogram och individuell plan Personalen gör upp ett skriftligt rehabiliteringsprogram för klientgruppen och deras anhöriga/närstående som innehåller till exempel kurstidtabellen. Kursprogrammet preciseras i början av kursen enligt deltagarnas behov och målsättningar. Personalen gör dessutom upp en individuell plan för varje klient i början av kursen i vilken man i mån av möjlighet beaktar de individuella målsättningarna. Planen innehåller ett individuellt program enligt klientens målsättningar som kompletterar det gemensamma rehabiliteringsprogrammet samt nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. Det individuella programmet kompletteras vid behov med individuell terapi eller individuell handledning och sammankomster med specialiserad personal. Planen omfattar också tiden mellan kursperioderna inklusive uppgifter och kontaktplan. Avslutande samtal I slutet av inledningsperioden för två teammedlemmar och klienterna tillsammans en avslutande gruppdiskussion. Under samtalet gör man en kort lägesbedömning av den gångna perioden, bedömer eventuella behov av ändringar i programmet och ger fortsatta anvisningar för följande period. Samtidigt utvärderar klienten tillsammans med de anställda läget vad gäller sina egna målsättningar och eventuella förändringar i dem, och detta antecknas på blanketten GAS Målformulering. Dessutom funderar man på målen för följande period. 6.4 Genomförande av de mellersta perioderna/den mellersta perioden I början av perioden utvärderar en teammedlem tillsammans med klienten den rehabilitering som skett under tiden mellan perioderna. Tillsammans med klienten granskar man hur de etappmål och uppgifter som ställts upp under den föregående perioden har uppnåtts och går igenom klientens kursplan. Syftet är att på det sättet bidra till att rehabiliteringen fortgår både under och efter kursen. Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Individuella intervjuer och sammankomster Under den mellersta perioden: En teammedlem intervjuar klienten och bedömer tillsammans med klienten dennes helhetssituation och förmåga att klara sig i det dagliga livet. Utgående från utvärderingarna kan teammedlemmen enligt klientens särskilda behov hänvisa klienten till undersökning hos teamets specialistläkare.

20 18 Avslutande samtal I slutet av den mellersta perioden gör två medlemmar av teamet tillsammans med klienterna i gruppen en kort lägesbedömning av den period som gått och bedömer eventuella behov av att ändra programmet och tar ställning till de fortsatta insatserna. Under hela rehabiliteringsprocessen utvärderar klienten måluppfyllelsen under handledning av en anställd och lägger till eventuella nya mål eller preciserar tidigare mål samt antecknar resultaten på blanketten GAS Målformulering tillsammans med en anställd. 6.5 Avslutande period Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Under kursens slutfas behandlas avslutandet av grupprocessen. Personalen och klienterna sammanfattar genom diskussion de mål som sattes upp i början av klientgruppens arbete och hur målen nåtts. Under diskussionen delar deltagarna med sig av sina erfarenheter av de saker som man lärt sig inom gruppen och de rehabiliteringsresultat som uppnåtts med gruppens stöd. Samtidigt planerar man hur rehabiliteringen ska fortsätta i det dagliga livet. Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden diskuterar personalen med klienterna om hur rehabiliteringen framskridit och huruvida målen uppnåtts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten GAS - Målformulering. Personalen och klienten funderar på de rehabiliteringsåtgärder som eventuellt behövs och som kan genomföras under den avslutande perioden. Dessutom går personalen och klienten igenom de saker som ska skrivas in i rehabiliteringsrapporten. Under den avslutande periodens första dag: Den personliga handledaren intervjuar klienten och bedömer de förändringar i klientens hälsotillstånd som eventuellt inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. Samtidigt utvärderar den personliga handledaren tillsammans med klienten dennes förmåga att klara sig i det dagliga livet. Avslutande samtal Under de 3 sista dagarna av den avslutande perioden förs ett avslutande individuellt samtal med klienten. Samtalet passas in så att en anhörig vid behov kan delta. I samtalet deltar 2 medlemmar av teamet. Under det avslutande samtalet utvärderar deltagarna tillsammans hur GAS-målen har uppfyllts och gör upp en plan för fortsättningen för att säkerställa att klientens rehabiliteringsprocess fortsätter.

21 19 7 Personal 2 Serviceproducenten utser personalen (team, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal) för den enskilda kursen när kursplatserna har fyllts eller senast en månad innan kursen börjar. Om det under kursen uppstår behov av att utöka den specialiserade personalen eller byta ut övrig rehabiliteringspersonal enligt klienternas behov kan man göra detta med beaktande av punkterna i den servicelinjespecifika standarden. 7.1 Team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är multidisciplinär. För kursen svarar därför alltid ett multidisciplinärt team. Teamet svarar centraliserat för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för metoderna i, tidtabellen för och längden på rehabiliteringsprocessen. Under kursperioderna håller medlemmarna i teamet personalmöten där man går igenom kursen och klienternas situation och rehabiliteringsmål samt måluppfyllningen och hur väl rehabiliteringsmetoderna fungerat. De frågor gällande klienten som kommer fram på mötena dokumenteras för varje klient i klientens handlingar. Teamet består av 5 medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår en specialistläkare (specialist i neurologi), vars andel av kursen utgör minst 12 timmar en fysioterapeut en psykolog eller neuropsykolog en sjukskötare eller hälsovårdare en socialarbetare eller socionom (YH) eller rehabiliteringshandledare (YH) eller magister i samhällsvetenskaper (huvudämne rehabiliteringsvetenskap). Varje medlem av teamet, utom specialistläkaren, genomför minst 2 timmar av kursen. Specialistläkaren har minst 3 års erfarenhet av rehabilitering och/eller behandling av personer med MS. Denna erfarenhet har förvärvats under de senaste 10 åren. Två andra teammedlemmar förutsätts ha följande arbetserfarenhet: Två andra teammedlemmar ska under de senaste 10 åren ha utfört rehabiliterings- och/eller vårdarbete om minst timmar som gäller personer med MS. Som grund för timkalkylen har använts den officiella årsarbetstiden för Den allmänna arbetstiden är 38,25 timmar/vecka. De arbetstimmar som krävs motsvarar cirka 10 månaders heltidsarbete. 2 Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).