FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster Gruppen för rehabiliteringstjänster FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD ORAS-KURSER Rehabiliteringskurser för vuxna med psykiska störningar, rehabiliteringskurser i öppen vård Gäller från

2 2 INNEHÅLL ORAS-kurser Allmänt Kursens allmänna mål Rehabiliteringsklienten Rehabiliteringsklienten Utformning Innehåll Principer för rehabiliteringen Teman Arbetsmetoder och -redskap Utvärdering Genomförande av kursen Förberedelser inför rehabiliteringen Inledningsperioden Perioden med gruppbesök Den avslutande perioden Personal Team Specialiserad personal Antal timmar för personalen Rehabiliteringslokaler Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen BILAGA 1. Minimiantal timmar för personalen BILAGA 2. Procentuell fördelning av minimiantalet timmar BILAGA 3 Rehabiliteringsprocessen... 24

3 3 ORAS-kurser 1 Allmänt Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård 1 består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en servicelinjespecifik del. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Den här standarden gäller rehabiliteringskurser i öppen vård för vuxna med psykiska störningar (nedan ORAS-kurser). I den servicelinjespecifika standarden beskrivs målen för kurserna, utformningen, innehållet och genomförandet samt den personal som deltar i planeringen och genomförandet av kurserna. I standarden har man byggt in en möjlighet att beakta den enskilda klientens behov och prioriteringar och att genomföra dem under rehabiliteringsprocessen. Behoven och prioriteringarna ska dokumenteras enligt anvisningarna i standardens allmänna del (se standardens allmänna del, Standardens användningsändamål och syften). En rehabiliteringskurs i öppen vård ska stödja klientens fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga, arbetsförmåga samt aktivitet och delaktighet i olika vardagsmiljöer och i de dagliga nätverken. Under rehabiliteringskursen är det viktigt att klienten lär sig förstå den förändrade livssituation som sjukdomen för med sig. Livssituationen påverkas dessutom av personliga faktorer och omgivningsfaktorer. Rehabiliteringsprocessen fördjupas under rehabiliteringskursen i öppen vård och fortsätter därefter i klientens vardag. Under rehabiliteringskursen lär klienten sig och börjar tillämpa sådana aktiva metoder som förutsätter eget initiativ och med vars hjälp klienten klarar av sina dagliga aktiviteter och själv kan påverka hur sjukdomen inverkar på hans eller hennes liv. Deltagarna förenas av samma eller en liknande sjukdom, vilket gör att de kan utbyta erfarenheter med varandra. Kurserna genomförs i form av rehabilitering i grupp. De delar som genomförs i grupp och de individuella delarna bildar en ändamålsenlig och målinriktad helhet. I gruppsituationerna främjar kamratstödet och möjligheterna att dela gemensamma erfarenheter de individuella rehabiliteringsprocesserna. ORAS-kurserna ordnas inom ramen för rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ). 2 Kursens allmänna mål De ORAS-kurser som ordnas av FPA stöder uppfyllelsen av de konkreta och individuella mål som med ICF-klassifikationen (International Classification of Functioning, Disability and Health) som referensram formulerats inom hälso- och sjukvården i samråd med klienten. Rehabiliteringen syftar till att trygga eller förbättra klientens arbets- och funktionsförmåga och till att öka klientens aktivitet och delaktighet i de dagliga aktiviteter som är av betydelse för klienten. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

4 4 Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt. I rehabiliteringen utnyttjas serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering av personer med psykiska störningar. Utöver att trygga och förbättra arbets- och funktionsförmågan har kursen bland annat följande allmänna målsättningar: att hjälpa klienten att identifiera och stärka de resurser och styrkor som hänger samman med förutsättningarna att orka i arbetet eller studierna att identifiera de psykiska belastningsfaktorer som hänger samman med förutsättningarna att orka i arbetet och studierna att identifiera de nätverk som är centrala med tanke på stödjandet av arbets- och studieförmågan och att stödja samarbetet. I början av kursen fastställs målen för klientgruppen och klientens individuella mål i enlighet med de allmänna målen för kursen. De individuella målsättningarna och gruppens målsättningar anges närmare i kapitel 6 Genomförande av kursen. 3 Rehabiliteringsklienten 3.1 Rehabiliteringsklienten Målgruppen är vuxna som är med i arbetslivet eller studerar och vars arbets- eller studieförmåga äventyras av depression. Sjukdomen ger upphov till ett behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. En förutsättning är att arbets- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom den offentliga eller privata hälso- och sjukvården eller inom företagshälsovården. Till ORAS-kurserna antas klienter som lider av en behörigt diagnostiserad lindrig eller medelsvår depression som när de söker sig till rehabilitering har en anknytning till arbetsliv eller studier eller som under det senaste året tillfälligt har varit borta från arbetslivet i högst 6 månader som har motivation och förutsättningar att delta i grupprehabilitering vars vårdrelation till den ansvariga vårdenheten fortsätter under rehabiliteringen. Till ORAS-kurserna väljs inte personer som inte har som mål att återgå till arbetet eller studierna eller att fortsätta arbeta eller studera som har ett akut missbruksproblem vars primära diagnos är någon annan psykisk störning (förutsätter bedömning av en sakkunnigläkare om personens lämplighet för kursen) eller andra samtidiga svåra psykiska störningar som lider av bipolär sjukdom som inte anses ha nytta av rehabilitering i grupp. I en kurs deltar 10 klienter.

5 5 Anhöriga deltar inte i ORAS-kurserna. 4 Utformning Kurser i öppen vård En kurs består av följande perioder: Inledningsperiod: Period med gruppbesök: Avslutande period: 1 öppenvårdsdag i grupp 1 individuellt besök 10 gruppbesök 1 individuellt besök 1 individuellt besök 1 gruppbesök Kursen genomförs i sin helhet inom loppet av högst 8 månader från det att kursen inleddes. Kursperioderna genomförs flexibelt med beaktande av klienternas önskemål och semestrar. Rehabiliteringsdagens längd Vid kurser i öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag högst 8 timmar för klienten. Här ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Under en öppenvårdsdag ska i genomsnitt 5 timmar vara rehabilitering som genomförs av teamet och/eller den specialiserade personalen. De totala timantalen för de olika personalgrupperna som fastställts för kursen ska dock uppfyllas. Dessa timantal anges i kapitel 7 Personal. Längden på ett besök Ett besök omfattar 4 timmar. Av den tiden ska minst 3 timmar vara rehabilitering enligt kursprogrammet. I besöken ingår ett mellanmål som serveras i serviceproducentens lokaler under rehabiliteringsprogrammets gång. Längden på intervjuer, sammankomster och samtal De individuella intervjuerna, sammankomsterna och avslutande samtalen tar i genomsnitt 60 minuter. Denna tid kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. Längden på de individuella intervjuerna anges närmare i beskrivningarna av de individuella besöken. Tidtabell för rehabiliteringen Öppenvårdsdagarna och besöken genomförs mellan måndag och fredag. När tidtabellen för gruppbesöken görs upp beaktas klienternas livssituation och möjligheter att delta i rehabiliteringen.

6 6 5 Innehåll 5.1 Principer för rehabiliteringen Rehabiliteringsprocessen är en individuell upplevelse som ser olika ut för varje rehabiliteringsklient. Efter att den individuella rehabiliteringsprocessen har identifierats kan personalen aktivt stödja klienterna i enlighet med deras mål. Vid rehabiliteringen kan man då använda lämpliga handlednings- och träningsalternativ. När klienten får en realistisk uppfattning om sina egna möjligheter till rehabilitering som främjar arbets- och studieförmågan stärks klientens motivation, aktivitet och delaktighet. God rehabiliteringspraxis är kundorienterad verksamhet som utgår från behov i klientens vardag och stöder dessa. Utgångspunkten är att förstå klientens egna behov och målsättningar som utgår från klientens funktionsförmåga och funktionella aspekter, och att koppla samman dem med de sakkunnigas synpunkter (se standardens allmänna del, avsnittet God rehabiliteringspraxis). Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer för god medicinsk praxis som gäller depression ( Den servicelinjespecifika standarden är dock primär i förhållande till dessa riktlinjer. Serviceproducenten beaktar ICF-klassifikationen som referensram vid tillämpningen av god rehabiliteringspraxis (se standardens allmänna del, avsnitt 1.4 ICF i FPA-rehabiliteringen). Under rehabiliteringen utnyttjar serviceproducenten och klienten ICF-klassifikationen och bildar sig med hjälp av den en övergripande uppfattning om klientens funktionsförmåga, förändringarna i den och samverkningarna mellan de faktorer som inverkar på förändringarna. Med klassifikationens hjälp går det att bedöma med vilka rehabiliteringsåtgärder man kan inverka på de här faktorerna. Avsikten är att klienten får använda sina resurser och att rehabiliteringen ska göra det möjligt för klienten att på ett så optimalt sätt som möjligt klara av arbete, studier eller andra aktiviteter. Serviceproducenten samarbetar vid behov med de aktörer som står nära klienten. De element vid rehabiliteringen som gäller kunskaper och färdigheter ska ha en fast anknytning till klientens liv på ett kundtillvänt sätt. Principerna för rehabiliteringen inbegriper en målinriktning som genomsyrar hela rehabiliteringen oavsett hur länge den varar. Målen och hur målen uppfylls vid rehabilitering som genomförs i perioder granskas också mellan perioderna och i början av följande period. Tyngdpunkterna i innehållet och genomförandet av rehabiliteringen bestäms utifrån både gruppens och individens målsättningar. Personalen beaktar klienternas behov och individuella målsättningar även om det i huvudsak är fråga om grupprehabilitering. Personalen bemöter klienterna öppet och lugnt samt beaktar olika stadier i rehabiliteringsprocessen både individuellt och inom gruppen. Klientens individuella mål Klientens individuella mål bygger på de mål som formulerats i rehabiliteringsplanen och som ingår i klientens läkarutlåtande B. När målen formuleras gör man en omfattande granskning av funktionsförmågan med ICF-klassifikationen som referensram. Hur målen för gruppen och klienten formuleras tillsammans med klienterna/klienten beskrivs närmare i kapitel 6 Genomförande av kursen.

7 7 Rehabiliteringsprocesserna ska framskrida lugnt och flexibelt i enlighet med klienternas individuella inlärnings- och internaliseringsprocesser. Rehabiliteringsrytmen och -tempot planeras och genomförs med hänsyn till klienternas kunskaper och färdigheter. Personalen ska beakta klientens sakkunskap i fråga om livssituation, personliga faktorer, omgivningsfaktorer, resurser och behov. Även när det är fråga om likartade sjukdomar varierar sjukdomens inverkan på klientens livssituation och på målsättningarna och behoven från klient till klient. Detta beaktas vid planeringen av kursens individuella del. Rehabiliteringens innehåll ska stödja uppfyllelsen av klienternas mål. Serviceproducenten genomför kursen i en miljö som stöder klienternas aktiva övningar och verksamhet. Övningarna stöder de övningar som klienterna gör hemma självständigt och de kan fortsättas i hemmiljön. 5.2 Teman De teman som tas upp vid rehabiliteringen är valfria. Personalen och klienterna väljer tyngdpunkterna för temana så att de på bästa möjliga sätt passar klienternas målsättningar och behov. Genom temana hjälper personalen klienterna att finna sina starka sidor, resurser och metoder att klara sig. Personalen genomför de valda temana med olika metoder så att rehabiliteringen framskrider på ett målinriktat sätt och främjar klienternas aktiva deltagande. Som ledare fungerar teammedlemmarna och en medlem av den specialiserade personalen. Den här rehabiliteringen omfattar följande valfria teman: Fysisk aktivering och handledning Tillsammans med klienten försöker personalen finna fysiska metoder och aktiviteter som ökar klientens delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. I samråd med personalen kartläggs olika sätt att förbättra den fysiska konditionen och man försöker hitta en sådan fysisk fritidsaktivitet åt klienten som tilltalar honom eller henne. I helheten ingår till exempel motion som ett sätt att lindra depressionssymtom hur motion påverkar självförtroendet hur stress påverkar kroppen ökad kroppsmedvetenhet arbete med kroppen för att lindra spänningstillstånd motion som ett sätt att stärka sociala relationer. Psykosocial handledning och rådgivning Med psykosocial funktionsförmåga avses klientens övergripande förmåga att klara av sitt liv. Under rehabiliteringen kartlägger personalen faktorer i anslutning till klientens psykosociala hälsa. Personalen stöder klienten då det gäller att formulera och strukturera de individuella målsättningarna och att arbeta i riktning mot dem. I helheten ingår till exempel jag och mina gränser, förstärkande av klientens självkännedom hur observationer, tankar, tolkningar, känslor och handlingar påverkar sinnesstämningen hur de tanke- och erfarenhetsmönster som är typiska för depression aktiveras en självförstärkande depressionscirkel att acceptera och tillåta sin egen sinnesstämning

8 8 hur sinnesstämningen höjs och välbefinnandet påverkas av att klienten tänker på sig själv med respekt, godkänner sina känslor och förändrar sina handlingssätt att identifiera och möta känslor och att uttrycka dem på ett konstruktivt sätt att hålla isär observationer och tolkningar interaktion där egna och andras behov respekteras rak och ärlig kommunikation, att sätta egna gränser, att ge respons och framföra önskemål att bygga upp sociala stödnätverk, att hjälpa och själv ta emot hjälp framtiden värderingar som definierar framtiden. Information och handledning i hälsorelaterade frågor Frågor med anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten. I helheten ingår till exempel hur depressionen yttrar sig, symtom uppkomst och förebyggande av utmattningssyndrom identifiering av varningstecken på depression samt träning i att möta dessa tecken på ett nytt sätt kostens betydelse för det psykiska välbefinnandet förändringar i matvanorna under en depression. Att klara sig i arbetslivet Tillsammans med klienten utreder personalen klientens situation, försöker finna lämpliga lösningar, ger handledning och idkar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. I helheten ingår till exempel balansen mellan å ena sidan arbete och stressfaktorer i vardagslivet och å andra sidan välbefinnande positiva resurser som stöder förutsättningarna att orka i arbetet personlighetsdrag som utgör resursfaktorer i arbetslivet bärande resursfaktorer i arbetet återgången till arbetet efter en sjukledighet. 5.3 Arbetsmetoder och -redskap Vid rehabiliteringen använder man som referensramar sådana psykoterapeutiska inriktningar som visat sig vara verkningsfulla, t.ex. kognitiv psykoterapi, beteendeaktivering, interpersonell terapi, psykodynamisk psykoterapi, problemlösningsterapi, lösnings- och resursorienterad terapi eller ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Personalen använder dessutom mångsidigt nedan beskrivna rehabiliteringsmetoder vid genomförandet av rehabiliteringen. Därtill kan också andra arbetsmetoder för rehabiliteringen användas. Diskussioner Vid besöken ligger den innehållsmässiga tyngdpunkten i rehabiliteringen på handledda gruppdiskussioner. Som stöd för diskussionerna kan information förmedlas till exempel med

9 9 hjälp av psykoedukation. Vid gruppdiskussionerna utbyter klienterna erfarenheter och lär sig av varandra. Klienterna uppmuntras att börja tillämpa goda erfarenheter och förfaranden i sin egen vardag. Det kunskapsorienterade arbetet vid rehabiliteringen genomförs genom gruppdiskussioner som teamet eller den specialiserade personalen förberett. Tillfällena kan inledas med korta öppningsanföranden. Anförandena och diskussionerna genomförs utifrån gruppens behov och målsättningar, och man ger möjlighet till interaktion och till frågor från klienterna. Under diskussionerna strävar man efter att tillsammans med klienterna utreda vad som ger klientens liv mening (värderingar) och att fundera på konkreta sätt för klienten att i sin vardag leva ett meningsfullt liv, till exempel att påverka sitt eget liv genom handlingar som avspeglar dessa värderingar. Klienten ges stöd och aktiveras att pröva på förändringar som utgår från värderingar. Arbete i smågrupper Klienterna indelas i två grupper när det är nödvändigt till exempel på grund av klienternas behov eller åldersfördelning, för att effektivera rehabiliteringen och få den att framskrida eller för behandlingen av något tema eller för att repetera det inlärda. Serviceproducenten ska reservera tillräckliga personalresurser för planeringen och handledningen av smågrupperna och för genomgång av tillfällena. Klienterna informeras om syftet med smågrupperna, och de kan då själva i den utsträckning det är möjligt delta i planeringen och genomförandet av smågruppsverksamheten, vilket stöder rehabiliteringen. Funktionsinriktade metoder I rehabiliteringen används funktionsinriktade metoder som bl.a. hjälper klienterna att identifiera sina egna tanke- och handlingsmönster. Funktionsinriktade metoder som används är bl.a. kreativa och psykofysiska metoder, till exempel bildkonst som medel för identifiering av de egna känslorna och interaktion beskrivning av den egna historian och de egna känslotillstånden med hjälp av fotografier musik som stöd för identifiering och uttryck av känslor skrivande som hjälp för att ge utlopp för känslor och gå igenom situationer upptäckande av nya perspektiv med hjälp av litteratur kropp och rörelse som medel för interaktion. I grupperna övar sig klienterna med funktionsinriktade metoder bland annat att identifiera sina egna tankemönster och hur tankarna påverkar känslor och handlingar. Dessa metoder kan ge nya infallsvinklar och hjälp med att behandla frågor som det är svårt att tala om. Klienten får stöd med att uttrycka sig och för sin egen upplevelse och förmåga att klara sig och att skapa nya betydelsestrukturer som stärker hans eller hennes aktörskap. De funktionsinriktade metoderna utnyttjar olika naturliga uttrycksmedel. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utnyttja och använda metoden i fråga. Serviceproducenten ska beakta detta i personalens sammansättning. Alla funktionsinriktade övningar och uppgifter ska ha en fast och förståelig koppling till temana för rehabiliteringen. Tillräckligt med tid ska också reserveras för bearbetning av det man lärt sig och de erfarenheter man fått. Programmet ska vara lugnt och samtidigt en omväxlande helhet som upprätthåller motivationen att delta.

10 10 Nätverksarbete Vid genomförandet av rehabiliteringen är det med tanke på klientens förutsättningar att orka i arbetet viktigt att samarbeta med de centrala stödnätverken och vårdenheterna. Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker inom företagshälsovården och/eller hälso- och sjukvården. Nätverksarbetet inleds under det individuella besöket i inledningsfasen och fortgår under hela rehabiliteringsprocessen. Vid det individuella besöket under uppföljningsperioden försäkrar man sig om att informationen överförs till den ansvariga vårdenheten och till det övriga nätverk som klienten bestämt. Personalen kontaktar under kursen enligt klientens individuella behov och med hans eller hennes tillstånd samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex. företagshälsovården eller någon annan aktör. Om serviceproducenten i sin slutrapport ger en rekommendation om tänkbar fortsatt rehabilitering ska serviceproducenten kontakta klientens egen vårdenhet och försäkra sig om att det är möjligt att förverkliga rekommendationen. Klienten kartlägger med stöd av teamet ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen. Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienten om att det på hemorten och inom hälso- och sjukvården finns ett lämpligt nätverk som svarar mot klientens individuella behov under kursen och efter den. Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven upptäcks, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. I en enhetlig behandlings- och rehabiliteringsväg ingår ett tillräckligt nätverkssamarbete i enlighet med klientens behov och en god informationsgång mellan alla dem som bidrar till rehabiliteringen. Nätverksöverläggning Syftet med nätverksöverläggningarna är att förmedla information mellan olika aktörer så att vården och rehabiliteringen av klienten stöder varandra och nyttan av rehabiliteringen kan bibehållas i hemmet, i arbetet och i den närmaste omgivningen på ett ändamålsenligt sätt. En nätverksöverläggning hålls utifrån klientens individuella behov åtminstone vid det individuella besöket under den avslutande perioden. Överläggningen genomförs som video- eller telefonkonferens. Innan nätverksöverläggningen genomförs hör personalen sig för hos vårdenheten om möjligheten att genomföra en nätverksöverläggning och kommer överens om de praktiska arrangemangen kring överläggningen, bland annat på vilket sätt överläggningen ska genomföras, vem som ska delta och när överläggningen ska hållas. Om det inte går att ordna en nätverksöverläggning, till exempel av orsaker som beror på hälso- och sjukvården eller företagshälsovården, ska en motivering antecknas i klientens handlingar. I nätverksöverläggningen deltar utöver klienten även en av medlemmarna i teamet och en representant för hälso- och sjukvården eller företagshälsovården. Personalen för in de genomförda nätverksöverläggningarna och deltagarnas namn i klientens individuella plan för rehabiliteringen och i rehabiliteringsrapporten. Den tid som använts för överläggningarna och tidpunkten för dem kan i efterhand verifieras i klientens handlingar.

11 11 Uppgifter mellan perioderna Uppgifter mellan perioderna är en central metod vid genomförandet av rehabiliteringen. Med hjälp av uppgifter mellan perioderna ger man klienten stöd för att fungera i sådana situationer och människorelationer som orsakar psykisk belastning samt möjliggör förändringsprocesser och upplevelser av att lyckas. Syftet med uppgifterna mellan perioderna är att stödja fortsatt rehabilitering i vardagen i riktning mot de individuella mål som formulerats under rehabiliteringskursen. Avsikten med mellanuppgifterna är att koppla samman de frågor som behandlats under rehabiliteringen med klientens vardag så att de kan fungera som en bro mellan rehabiliteringen och klientens dagliga liv. Samtidigt ger mellanuppgifterna arbetsgruppen information om klientens beteende och erfarenheter till exempel när det gäller människorelationer utanför rehabiliteringen. Uppgifterna planeras individuellt så att de anpassas efter respektive klients situation. Uppgifterna åskådliggörs för klienten till exempel genom att man skriver upp uppdraget och diskuterar de utmaningar och hinder som är förknippade med uppgifterna. Klienten får handledning i utförandet av uppgifterna av den part i arbetsparet som gett uppgiften eller av den personliga handledaren. Mellanuppgifterna stöder uppfyllelsen av de individuella målen. Mellanuppgifter kan vara till exempel att orientera sig mot temat under det kommande besöket att bekanta sig med en ny motionsform eller att återuppta en tidigare hobby, ensam eller tillsammans med andra att träna förmågan att iaktta sina egna känslor övningar i medveten närvaro film som terapeutisk upplevelse. När man utför mellanuppgifterna kan man som hjälpmedel utnyttja t.ex. e-tjänsten för rehabilitering (se standardens allmänna del, avsnittet Rehabilitering med hjälp av e-tjänst). 5.4 Utvärdering Utvärderingen av rehabiliteringen baserar sig på en övergripande, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Olika utvärderingsmetoder är observation och intervju av klienten samt mätning och testning. Metoderna kan användas parallellt eller som komplement till varandra beroende på klientens funktionsförmåga och situation. Utvärderingen utförs under hela kursen. Vid utvärderingen av gruppsituationer används metoder som passar för dem. Teamets medlemmar fungerar som utvärderare och de använder adekvata och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Specialistläkaren eller en teammedlem bedömer vid behov vilka utvärderingsmetoder som inte är lämpliga eller ändamålsenliga för klienten. Utvärderaren ska ha tillräcklig utbildning i och god erfarenhet av att använda utvärderingsmetoden i fråga och tolka resultaten. Utvärderingarna ska göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, ändamålsenlighet och kundorientering. Personalen gör utvärderingen tillsammans med klienten, vilket är en väsentlig del av den kundorienterade rehabiliteringsprocessen. Personalen talar om för klienten hur och varför

12 12 utvärderingen görs i olika skeden av rehabiliteringen. Tillsammans med klienten diskuteras grunderna för utvärderingsmetoderna, resultaten av utvärderingen och förändringar i resultaten. Klienten vet hur resultaten påverkar planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och förmågan att klara sig i det dagliga livet. Utvärderingen och mätresultaten gås igenom med klienten under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård. En övergripande utvärdering ska med ICF-klassifikationen som referensram innehålla bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och delaktighet samt av de personliga faktorernas och omgivningsfaktorernas olika delområden. Vid utvärderingen beaktas klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och förändringarna i den. Samtliga utvärderingsresultat utnyttjas då rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Resultaten av utvärderingen i rehabiliteringens slutfas är också till hjälp då man gör upp fortsatta planer för klienten. Man kommer överens med hälso- och sjukvården om enhetliga förfaringssätt, ifall hälso- och sjukvården använder samma utvärderingsmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Resultatuppföljning - uppgifter som ska skickas till FPA: Mål: GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF Sinnesstämning: Grad av depression BDI 21 (Beck Depression Inventory) Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen. AUDIT-enkät BAI (Beck Anxiety Inventory) BBI-15 (Bergen Burnout Indicator 15) MBI-GS, Maslachs allmänna utvärderingsmetod för utmattningssyndrom 6 Genomförande av kursen 6.1 Förberedelser inför rehabiliteringen Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del (se standardens allmänna del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen). I förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen.

13 13 Målen styr planeringen av rehabiliteringens innehåll. Samtidigt skickar serviceproducenten klienten omfattande förhandsinformation om kursen. Teamet bekantar sig preliminärt med klienternas handlingar och planerar valet av teman, tidtabellerna och personalresurserna för rehabiliteringen. Den kursansvariga får en förhandsuppfattning om klienternas funktionsförmåga på basis av handlingarna redan innan rehabiliteringen inleds. Gruppverksamhet Största delen av kursen genomförs som grupprehabilitering, vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar och interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienterna till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av kontroll. Man stöder framstegen i grupprocessen med metoder som är lämpliga för de olika faserna i gruppverksamheten. Man fäster särskild uppmärksamhet vid gruppbildningen när gruppen inleder sin verksamhet och i ett senare skede vid att stärka gruppens sammanhållning. I slutet av rehabiliteringen behandlar man med gruppens stöd avslutandet av grupprocessen och den fortsatta rehabiliteringen i vardagen. Rehabiliteringsprogrammets innehåll anpassas till gruppens behov och färdigheter så att rehabiliteringen är meningsfull för hela gruppen. I början av grupprogrammet bekantar klienterna sig med varandra och med rehabiliteringen. Tid måste reserveras för gruppbildningen för att arbetet ska vara effektivt. Den första gången kommer personalen överens med gruppen om de regler som ska styra gruppverksamheten och planerar gruppverksamheten tillsammans med klienterna. Vid planeringen av gruppbesöken beaktas sådana aspekter på rehabiliteringen som hänför sig till motivation, jämlikhet, säkerhet, delaktighet och funktionalitet. Rehabiliteringsprogram och individuell plan Personalen gör upp ett skriftligt rehabiliteringsprogram för klientgruppen, vilket innehåller till exempel tidtabellen för dagarna med individuell rehabilitering, grupprehabilitering och rehabilitering i öppen vård. Rehabiliteringsprogrammet och tidpunkterna för de individuella besöken under uppföljningsperioden preciseras i början av kursen enligt deltagarnas behov och mål. 6.2 Inledningsperioden I inledningsperioden ingår 1 rehabiliteringsdag i öppen vård och 1 individuellt besök. Rehabiliteringsdag i öppen vård Under rehabiliteringsdagen i öppen vård får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Öppenvårdsdagen används huvudsakligen för gruppbildning. I det här skedet bekantar man sig med varandra, utbyter erfarenheter, kartlägger gemensamma målsättningar och för en inledande diskussion. Under öppenvårdsdagen bekantar sig klienterna med personalens hjälp i

14 14 grupp med GAS-metoden. Klientens individuella målsättningar bearbetas vid det individuella besöket under inledningsperioden. Två anställda deltar samtidigt i genomförandet av rehabiliteringen under hela rehabiliteringsdagen i öppen vård. Den ena parten i arbetsparet deltar i rehabiliteringen under hela rehabiliteringsdagen, den andra parten i arbetsparet deltar 3 timmar och en medlem av den specialiserade personalen deltar 2 timmar. Individuellt besök och målformulering Syftet med det individuella besöket under inledningsperioden är att skapa en helhetsbild av klientens livssituation och rehabiliteringsbehov samt av de arbetslivsrelaterade psykiska belastningsfaktorerna och andra eventuella belastningsfaktorer. att stödja klienten att se sin egen situation och dess inverkan på arbets- eller studieförmågan samt de möjligheter att stärka arbetsförmågan som finns i situationen att skapa förutsättningar för samarbete mellan klienten och hans eller hennes vårdenhet att stärka klientens motivation för och engagemang i rehabiliteringen att tillsammans med klienten göra upp en konkret rehabiliteringsplan att utifrån planen och med hjälp av GAS-metoden formulera behövliga delmål för genomförandet av rehabiliteringen. Personalen ska reservera tillräckligt med tid för klienterna och teamet/arbetsparet samt medlemmen av den specialiserade personalen för en bedömning av klienternas målsättningar, innehållet i rehabiliteringen och helhetssituationen. GAS-metoden tas med som en naturlig del av kursen så att de mål som formulerats på blanketten utvärderas regelbundet vid de individuella besöken och gruppsammankomsterna. Vid behov omformuleras målen enligt situationen. Formuleringen och utvärderingen av målen blir på så sätt en del av genomförandet av kursen. All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. Personalen ger klienten en kopia av blanketten GAS - Målformulering. Personalen stöder klienten att aktivt följa upp hur målen nås med hjälp av en rehabiliteringsdagbok. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga utvärderingsresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnittet Rehabiliteringsrapport). Individuella intervjuer och sammankomster Specialistläkare Läkaren bedömer depressionens svårighetsgrad och benägenhet att återkomma. Dessa faktorer är väsentliga med tanke på rehabiliteringen och kan ha förändrats efter att klienten hänvisats till rehabilitering. Dessutom bedömer läkaren klientens eventuella GAS-mål. Läkaren ser till att det individuellt planerade rehabiliteringsprogrammet passar klienten och att klienten inte har någon sjukdom som akut försämrar hälsotillståndet och därigenom hindrar eller

15 15 försvårar rehabiliteringen. Läkaren utreder vid sin intervju klientens behov av information kring den sjukdom han eller hon lider av. Intervjun tar i genomsnitt 45 minuter. Arbetspar Arbetsparet intervjuar klienten och bedömer tillsammans med klienten hans eller hennes helhetssituation och GAS-mål. Intervjun tar i genomsnitt 60 minuter. Personlig handledare Den personliga handledaren och klienten bearbetar under det individuella besöket klientens individuella GAS-mål utifrån intervjuerna. Mötet med den personliga handledaren tar i genomsnitt 75 minuter. 6.3 Perioden med gruppbesök I perioden med gruppbesök ingår 1 individuellt besök och 10 gruppbesök. Det individuella besöket genomförs under de 4 första veckorna av perioden med gruppbesök. Individuellt besök Vid det individuella besöket bedömer man hur fast förankrad klienten är i rehabiliteringsprocessen, och tillsammans med klienten specificerar man vid behov hans eller hennes individuella rehabiliteringsmål. Under det individuella besöket arbetar en anställd åt gången med klienten. Möte med den personliga handledaren I det individuella besöket ingår alltid ett möte med den personliga handledaren, vilket i genomsnitt tar 90 minuter. Övriga möten I det individuella besöket ingår dessutom ett möte med antingen en medlem av den specialiserade personalen eller den andra parten i arbetsparet. Mötet tar i genomsnitt 90 minuter. Syftet med gruppbesöken och hur de genomförs Under gruppbesöken arbetar man för att nå de gemensamma målen och klienternas individuella mål. Gruppens målsättningar utformas utifrån klienternas behov. Innehållet i gruppverksamheten fastställs för varje kurs med hjälp av de teman som anges i denna standard. Arbetsparet står i huvudsak för planeringen och genomförandet av gruppbesöken. I genomförandet deltar också en läkare och en medlem av den specialiserade personalen. De anställda ska se till att de sinsemellan utbyter information om och planerar gruppbesöken så att arbetet och grupprocessen framskrider från sammankomst till sammankomst på ett sätt som är naturligt ur klienternas synvinkel. Under slutfasen av perioden med gruppbesök ska entydigt konstateras att rehabiliteringen upphör. Under slutfasen av perioden behandlas avslutandet av grupprocessen och frågor i anslutning till uppbrottssituationer och avstående. Under slutfasen tränar och stärker man de

16 16 metoder för att klara sig och ta väl hand om sig i fortsättningen som klienterna lärt sig under rehabiliteringen. Två anställda deltar samtidigt i gruppbesöken under hela den tid besöken pågår. Den ena parten i arbetsparet deltar i rehabiliteringen under hela besöket, den andra parten i arbetsparet deltar i genomsnitt 2 timmar och en medlem av den specialiserade personalen eller läkaren deltar i genomsnitt 1 timme. 6.4 Den avslutande perioden Kursens slutskede omfattar 1 gruppbesök och 1 individuellt besök. Gruppbesök Personalen och klienterna sammanfattar genom diskussion de mål som formulerades i början av klientgruppens arbete och hur målen har nåtts. Under diskussionen delar deltagarna med sig av sina erfarenheter av vad man lärt sig inom gruppen och de rehabiliteringsresultat som uppnåtts med gruppens stöd. Samtidigt planerar man hur rehabiliteringen ska fortsätta i det dagliga livet. Individuellt besök Möte med den personliga handledaren Den personliga handledaren har ett avslutande samtal med klienten. Under samtalet utvärderar man kursen och försäkrar sig om att klienten får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt utvärderar klienten tillsammans med den personliga handledaren uppfyllelsen av GAS-målen och man gör upp planer för fortsättningen i syfte att säkerställa den fortsatta rehabiliteringsprocessen. För att säkerställa att rehabiliteringen fortsätter kontaktar personalen med klientens tillstånd de aktörer som behövs för att planerna ska kunna genomföras. Dessutom går den personliga handledaren och klienten igenom det som ska skrivas in i rehabiliteringsrapporten. Mötet med den personliga handledaren tar i genomsnitt 90 minuter. Möte med läkaren Specialistläkaren intervjuar ensam eller tillsammans med den personliga handledaren klienten och bedömer hur klienten klarar sig i vardagen. Läkaren (ensam eller tillsammans med den personliga handledaren) utvärderar rehabiliteringsresultaten med hjälp av de mått som används på kursen, ger klienten respons på blanketterna för kartläggning av symtom (BDI och eventuella andra frivilliga mått) och ger vid behov vårdenheten en rekommendation om olika alternativ för den fortsatta rehabiliteringen. Mötet med läkaren tar i genomsnitt 30 minuter. Övriga möten I det individuella besöket ingår dessutom ett möte med antingen en medlem av den specialiserade personalen eller den andra parten i arbetsparet. Mötet tar i genomsnitt 60 minuter.

17 17 7 Personal 2 Serviceproducenten utser personalen (team, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal) för en enskild kurs när kursplatserna har fyllts eller senast en månad innan kursen börjar. Om det under kursen uppstår behov av att utöka den specialiserade personalen eller byta ut övrig rehabiliteringspersonal enligt klienternas behov kan man göra detta med beaktande av avsnitten i den servicelinjespecifika standarden. 7.1 Team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är multidisciplinär. För kurserna svarar därför alltid ett multidisciplinärt team. Teamet har det centrala ansvaret för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för metoderna i, tidtabellen för och längden på rehabiliteringsprocessen. Under kursperioderna håller medlemmarna i teamet personalmöten där man går igenom kursen och klienternas situation och rehabiliteringsmål samt måluppfyllelsen och hur väl rehabiliteringsmetoderna fungerat. De frågor gällande klienten som kommer fram på mötena dokumenteras för varje klient i klientens handlingar. Teamet består av 3 medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår en specialistläkare (specialist i företagshälsovård, psykiatri eller allmänmedicin), vars andel av kursen utgör minst 14,5 timmar en psykolog eller en sjukskötare YH vars examen innefattar inriktningsalternativet psykiatriskt vårdarbete eller mentalvård och missbrukarvård eller som efter avlagd examen har genomgått någon fortbildning som motsvarar minst 30 sp i mentalvård eller som efter avlagd examen har genomgått en specialiseringsutbildning i psykiatri en socialarbetare eller en socionom YH eller magister i samhällsvetenskaper (huvudämne rehabiliteringsvetenskap) eller en socialpsykolog. De två personer som utöver specialistläkaren ingår i teamet bildar ett arbetspar. Av parterna i arbetsparet ska åtminstone den ena ha psykoterapeututbildning. Varje medlem av teamet, utom specialistläkaren, genomför minst 53 timmar av kursen. Specialistläkaren ska ha minst 3 års erfarenhet av rehabilitering och/eller vård av personer med psykiska störningar. Denna erfarenhet ska ha förvärvats under de senaste 10 åren. Erfarenhet som förvärvats under specialiseringstiden beaktas. Av de två andra medlemmarna i teamet krävs följande arbetserfarenhet: De två andra teammedlemmarna ska under de senaste 10 åren ha utfört minst timmar rehabiliterings- och/eller vårdarbete som gäller vuxna med psykiska störningar. Som grund för timkalkylen har den officiella årsarbetstiden för 2014 använts. Den allmänna arbetstiden är 38,25 timmar/vecka. De arbetstimmar som krävs motsvarar cirka 10 månaders heltidsarbete. 2 Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1. Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

18 18 Som erfarenhet godkänns den arbetserfarenhet som teamets yrkesutbildade person i fråga haft efter den utbildning och behörighet som förutsätts i bilaga 1 (Yrkes- och uppgiftsbeteckningar) till standardens allmänna del. Teamet och medlemmen av den specialiserade personalen deltar i handledning minst 2 gånger under kursen (under 8 månader). 3 Minst en av de teammedlemmar som inte är läkare ska ha minst 200 timmars erfarenhet av grupphandledning under de senaste 10 åren. I dessa timmar inräknas praktiskt grupphandledningsarbete med klienter. Arbetspar Arbetsparet bär det övergripande ansvaret för genomförandet av kursen. Arbetsparet svarar för att rehabiliteringens innehåll förverkligas och för rehabiliteringsprocessen och handledningen av grupperna. Arbetsparet handleder flexibelt gruppen tillsammans, turvis och parallellt, till exempel så att rehabiliteringsgruppen enligt behov delas upp i mindre grupper. Arbetsparet använder sig i sitt arbete av ett reflexivt arbetssätt. Utgångspunkten för arbetsparets verksamhet är en likartad människouppfattning och en samstämmig tolkning av målen och värderingarna för verksamheten. Arbetsparet genomför tillsammans öppenvårdsdagarna, gruppbesöken och klienternas individuella rehabiliteringssammankomster. Den ena parten i arbetsparet ska ha minst 200 timmars erfarenhet av grupphandledning under de senaste 10 åren. Som sådana timmar räknas grupphandledningsarbete direkt med klienter. Av rehabiliteringsprogrammet i grupp genomförs minst 67 % så att bägge parterna i arbetsparet är på plats samtidigt. Specialistläkare En av teammedlemmarna ska vara specialistläkare. Läkaren träffar klienten under inledningsperioden och den avslutande perioden. Närmare uppgifter om vad mötena ska innehålla finns i beskrivningen av inledningsperiodens och den avslutande periodens innehåll (6.2 och 6.4). Personlig handledare En personlig handledare har utsetts för varje klient. Den ena parten i arbetsparet fungerar som personlig handledare. Den personliga handledaren träffar klienten vid varje individuellt besök. Den personliga handledaren stöder klienten i att finna sina mål och behov, att strukturera dem och att arbeta i riktning mot dem under hela rehabiliteringsprocessen. 7.2 Specialiserad personal Den specialiserade personalen ska vara insatt i rehabilitering och ha avlagt yrkesexamen inom hälso- och sjukvården eller det sociala området eller annan motsvarande examen. Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrkesbeteckningar och de ingår inte i teamet. 3 Handledaren förutsätts ha handledarutbildning. En person som deltar i genomförandet av kursen kan inte fungera som handledare.

19 19 I genomförandet av kursen deltar minst 1 medlem av den specialiserade personalen, och denna person ska vara en fysioterapeut YH eller en idrottsinstruktör. Förteckningen är uttömmande. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. 7.3 Antal timmar för personalen Arbete med klienterna Personalens (teamets och den specialiserade personalens) individuella timmar och grupptimmar för klienterna ska sammanlagt vara minst 176 timmar. I bilaga 1 till standarden finns en beräkning av minimiantalet timmar för personalen. I det här timantalet ingår specialistläkarens timmar, som fastställs separat. Av det totala antalet individuella timmar och grupptimmar genomför teammedlemmar %, dvs timmar specialiserad personal %, dvs timmar. I dessa timmar ingår inte sådant arbete före och efter rehabiliteringen där klientgruppen eller klienten inte är med. En beskrivning av dessa arbetsuppgifter finns i standardens allmänna del i kapitel 3 Genomförande av rehabiliteringen och i avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. I bilaga 2 till standarden finns två exempel på hur timmarna fördelar sig mellan teammedlemmar och specialiserad personal. 8 Rehabiliteringslokaler Serviceproducenten har en öppenvårdsenhet eller en slutenvårdsenhet och dessutom vid öppenvårdsenheten, slutenvårdsenheten eller i andra lokaler som används vid rehabiliteringen ett annat rum för grupparbete och en motionssal. Avståndet från serviceproducentens verksamhetsenhet till en motionssal och ett annat rum för grupparbete i andra lokaler som används vid rehabiliteringen får vara högst 15 minuter eller 15 km. Serviceproducenten ska ordna transport för klienterna till och från alla lokaler som används för rehabiliteringen. Måltiderna intas alltid vid enheten i fråga. 9 Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen FPA följer upp resultatet av rehabiliteringstjänsterna. Som en del av resultatuppföljningen görs under avtalsperioden i anslutning till ORAS-kurserna en utvärderande undersökning som organiseras av FPA. Serviceproducenternas arbete i anslutning till undersökningen preciseras

20 20 senare i en plan. Serviceproducenterna deltar alltid i insamlingen av uppgifter som behövs för undersökningen. För arbetsuppgifter i anslutning till detta, såsom insamling av uppgifter och medverkan i undersökningen betalas en ersättning som FPA fastställer i ett senare skede.

21 21 BILAGA 1. Minimiantal timmar för personalen Principer för beräkningen: Verksamhet i grupp genomförs hela tiden. Med smågruppsarbete avses genomförande i grupp där gruppen delas upp i två (i det här exemplet i genomsnitt 2 timmar/dygn). De inledande och avslutande diskussionerna i grupp tar i genomsnitt ca 2 timmar, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. Verksamhet i grupp, timmar totalt Antal timmar som genomförs under hela kursen Antal dygn eller besök Timmar /dygn eller besök Timmar totalt Anställd **, klienter/dygn Den andra personen i arbetsparet, klienter/dygn Medlem av den specialiserade personalen, klient/dygn Anställd **, klienter/besök Den andra personen i arbetsparet, klienter/besök Medlem av den specialiserade personalen/ besök Verksamhet i grupp, timmar totalt 76

22 22 Antal timmar för individuella sammankomster* Inledningsperioden Klientantal Antal dygn eller besök Antalet anställda Timmar/ sammankomst Timmar totalt Intervju utförd av arbetsparet/klient Läkarintervju/klient ,75 7,5 Intervju utförd av den personliga handledaren/klient ,25 12,5 Perioden med gruppbesök Individuella intervjuer med klienten (möte med den personliga handledaren 90 min. + enligt klientens behov möte med medlem av den specialiserade personalen eller den andra personen i arbetsparet 90 min) Den avslutande perioden Individuella intervjuer med klienten (möte med den personliga handledaren 90 min. + enligt klientens behov möte med medlem av den specialiserade personalen eller den andra personen i arbetsparet 60 min.) ,5 25 Läkarintervju/klient ,5 5 Individuella timmar totalt 100 Alla timmar totalt 176 ** De anställda är yrkesutbildade personer enligt standarden i fråga. I minimiantalet timmar ingår inte arbetet före och efter rehabiliteringen, och inte heller den tid som används för handledning.

23 23 BILAGA 2. Procentuell fördelning av minimiantalet timmar. Personal/personalgrupp Exempel 1 Exempel 2 % andel av timmarna % andel av timmarna timmar timmar Team 79 % % 153 Specialiserad personal 21 % % 23 Totalt alltid minst 100 % % 176

24 24 BILAGA 3 Rehabiliteringsprocessen H ö g s t 8 m å n