FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR VUXNA MED FIBROMYALGI Anpassningskurser för personer med fibromyalgi Gäller från

2 2 INNEHÅLL 1 Anpassningskurser för vuxna med fibromyalgi Allmänt Målsättning Rehabiliteringsklient (klient) Personal Utformning Genomförande Inledningsfas Genomförande av inledningsperioden Programmets innehåll Genomförande av den avslutande perioden Utvärdering och mätning Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder:... 13

3 3 1 Anpassningskurser för vuxna med fibromyalgi Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård består av två delar: dels en allmän del som gäller alla servicelinjer och deras olika linjer, dels en servicelinjespecifik del. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som är avsedd för anpassningskurser för vuxna med fibromyalgi och som innehåller närmare beskrivningar av genomförandet av linjen, dess utformning och personalen. 1.1 Allmänt Under anpassningskurser får rehabiliteringsklienten stöd för att klara av den livssituation som sjukdomen eller funktionsnedsättningen orsakar och för att kunna fortsätta leva ett så optimalt liv som möjligt i den vardag som förändrats av sjukdomen. Deltagarna förenas av samma eller liknande funktionsnedsättning eller sjukdom, vilket gör att de kan utbyta erfarenheter med varandra. Under anpassningskurserna ges information om sjukdomen och behandlingen och om möjligheterna till rehabilitering och andra stödåtgärder. Samtidigt försöker man hitta lösningar genom vilka klienten själv kan bidra till att stärka sina resurser och hantera sin livssituation och delta aktivt i den egna livsmiljön och i samhället. Kurser för personer med fibromyalgi genomförs som rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ). Första urval På dessa kurser tillämpas inte något första urval. Grunder för upprepad rehabilitering Rehabiliteringsklientens behov av rehabilitering måste identifieras inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för rehabilitering är begränsningar i funktionsförmågan och klientens resurser. Det kan vara fråga om t.ex. illamående eller smärtor som utgör hinder för studier, arbete eller andra dagliga aktiviteter förändringar eller försämringar i funktionsförmågan andra situationer där individen behöver rehabiliterande stöd och vägledning i den nya situation som sjukdomen orsakar Om klienten enbart behöver kamratstöd är det inte en tillräcklig motivering för att upprepade gånger beviljas en kursplats. 1.2 Målsättning Syftet med anpassningskurserna för personer med fibromyalgi är att stödja uppfyllelsen av de konkreta mål som inom hälso- och sjukvården satts upp i samråd med klienten för att säkerställa eller förbättra dennes arbets- och funktionsförmåga. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och med anlitande av serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering för personer med fibromyalgi.

4 4 Utöver att säkerställa och förbättra arbets- och funktionsförmågan har anpassningskursen följande målsättningar: sätta sig in i sätt att bemästra smärta och den stress som smärtan orsakar öka kunskapen om fibromyalgi och vården av den motivera sig för och förbinda sig till egenvård stärka livskontrollen bl.a. genom att utveckla de psykosociala resurserna hjälpa till att förstå de psykosociala belastningsfaktorer som ligger bakom utmattning och depression och finna sätt att minska belastningen. Klientens individuella mål för kursperioden grundar sig på de mål som ställts upp i rehabiliteringsplanen och som ingår i klientens läkarutlåtande B (FRPL 12 ). I förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Klienten får inte någon GAS-blankett (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja) i samband med förhandsförfrågan. När målen ställs upp används utöver rehabiliteringsplanen även uppgifter som man fått från de intervjuer och bedömningar som serviceproducenten gjort i inledningsfasen. Därtill beaktas klientens sakkunskap gällande klientens livssituation, individuella faktorer och miljöfaktorer, resurser och behov. Även om sjukdomen är densamma är sjukdomens inverkan på livssituationen och klientens mål och behov individuella och detta beaktas då den individuella delen av kursen planeras. Också icke-synliga symtom, såsom symtom som visar sig i beteendet och känslolivet ska beaktas då rehabiliteringen genomförs. En lyckad måldiskussion resulterar i bättre förståelse hos båda parter. Med tanke på genomförandet av rehabiliteringen är det viktigt att klienten är motiverad och upplever att det är viktigt att förbättra sin egen funktions- och arbetsförmåga. Man identifierar det skede när klienten börjar engagera sig i en förändring och vid behov får han eller hon stöd för att utveckla motivationen med hjälp av information, handledning och övningar. Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven observeras, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. En enhetlig behandlings- och rehabiliteringsväg omfattar ett tillräckligt nätverkssamarbete i enlighet med klientens behov och en god informationsgång mellan alla dem som bidrar till rehabiliteringen. 1.3 Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen är vuxna personer med fibromyalgi som studerar, är med i arbetslivet, ska återgå i arbete, har rehabiliteringsstöd eller står utanför arbetslivet. Sjukdomen ger upphov till ett behov av multidisciplinär anpassningsträning i kursform. En förutsättning är att sjukdomen nyligen har konstaterats och att arbets- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade anpassningsträningen. Behovet av anpassningsträning ska ha konstaterats inom hälso- och sjukvården eller företagshälsovården och fibromyalgin ska vara diagnostiserad på behörigt sätt. (FRPL 12 ) Till kurserna för personer med fibromyalgi antas inte personer som har en betydande sjukdom som försvårar rehabiliteringsprocessen. Anhöriga deltar inte i kurserna för personer med fibromyalgi. När kurserna genomförs inriktas de på vuxna klienter

5 5 vuxna med fibromyalgi som är med i arbetslivet vuxna med fibromyalgi som är borta från arbetslivet 1.4 Personal Multidisciplinärt team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är alltid multidisciplinär. Det samförstånd som uppstår i samverkan under ett multidisciplinärt teams arbete är viktigt och innebär ett mervärde jämfört med den synvinkel och det kompetensområde som en enskild person kan stå till tjänst med. Det multidisciplinära teamet svarar centraliserat för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för att klienternas individuella behov ska beaktas. Under varje kursperiod håller teamets medlemmar egna gemensamma möten där man går igenom läget vad gäller kursen och klienterna. Alla möten dokumenteras för varje enskild klient. Ett multidisciplinärt team består av fyra medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår: en specialistläkare (reumatolog eller fysiater eller specialistläkare inom allmänmedicin), vars andel av kursen utgör minst 10 timmar sjukskötare eller hälsovårdare fysioterapeut psykolog. Det multidisciplinära teamets timmar för klienterna individuellt och i grupp ska sammanlagt vara minst 49 timmar. I den här tiden ingår specialistläkarens timmar, som fastställs separat. Varje medlem i det multidisciplinära teamet genomför minst 10 timmar av kursen. Specialistläkaren och två andra medlemmar i det multidisciplinära teamet har minst tre års erfarenhet av rehabilitering och behandling av personer med fibromyalgi, sjukdomar i rörelseorganer eller reumatiker. Grupphandledare* En av medlemmarna i det multidisciplinära teamet är grupphandledare för kursen. Grupphandledaren ser till kurshelheten och instruerar klienterna under kursens gång samt svarar för förverkligandet av kursens mål och innehåll. Grupphandledaren har också i uppgift att se till att fungerande kontakter har upprättats med olika aktörer. Specialiserad personal Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrken och som inte ingår i det multidisciplinära teamet. Minst två personer ur följande specialiserade personal ska delta i genomförandet av kursen: ergoterapeut socialarbetare eller socionom (YH) näringsterapeut Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).

6 6 sexualterapeut rehabiliteringshandledare (YH) idrottsinstruktör fotterapeut. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. Den specialiserade personalens timmar för klienterna individuellt och i grupp ska sammanlagt vara minst 21 timmar. Varje medlem i den specialiserade personalen som deltar i genomförandet av kursen genomför minst 2 timmar av kursen. Annan rehabiliteringspersonal* Också annan personal kan utgående från klientens behov och mål delta i rehabiliteringen med uppgifter inom sitt yrkesområde: t.ex. rehabiliteringshandledare, närvårdare och fritidsledare. 1.5 Utformning Kurser i öppen och sluten vård Kursen genomförs som öppen eller sluten vård enligt klientens individuella behov. Kursen varar sammanlagt 10 dygn och genomförs som två perioder. Vid kurser i sluten och öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 6 timmar. I denna tid ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Både inom öppen- och slutenvården ska minst 5 timmar per dag vara rehabilitering som genomförs av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Intervjuer, sammankomster och avslutande samtal tar i genomsnitt ungefär 60 min. I det handledda programmet för rehabiliteringen kan ingå allmänna föreläsningar och allmän motion avsedda för alla klienter på rehabiliteringsinrättningen om de stöder rehabiliteringen, hänför sig till kursens mål och innehåll samt lämpar sig för klienterna i fråga, t.ex. för personer med rörelsehandikapp. Dessa andelar utgör högst 5 timmar av kursprogrammet. En kurs i öppen och sluten vård genomförs mellan måndag och lördag. Lördagens rehabiliteringsprogram ska till innehåll och längd motsvara det program som ordnas under vardagar. Deltagare En kurs har 10 deltagare. 1.6 Genomförande Kursperioderna genomförs under loppet av 6 månader.

7 Inledningsfas Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, kapitel Åtgärder som föregår rehabiliteringen och kapitel 1.2 Målsättning i denna standard). I början av kursen får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, kapitel Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Vid samma tillfälle behandlas målformuleringen med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Under kursens inledningsfas skapar man förutsättningar för att bilda en aktiv grupp, går igenom de erfarenheter som gäller insjuknande och klienternas behov av förändringar i livet Genomförande av inledningsperioden Individuella intervjuer och sammankomster Under inledningsperioden intervjuar följande medlemmar i det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen klienterna och bedömer deras helhetssituation. Under den första eller andra kursdagen: Specialistläkaren i det multidisciplinära teamet intervjuar och undersöker klienten och bedömer dennes helhetssituation. Tar minst 45 min. En medlem i det multidisciplinära teamet intervjuar klienten. Därtill genomför de övriga medlemmarna i det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen utifrån klientens individuella behov intervjuer och bedömningar i ett så tidigt skede som möjligt, så att de möten som utgående från intervjuerna och bedömningarna anses nödvändiga kan placeras in i programmet för perioden på ett ändamålsenligt sätt. Precisering av klientens mål och kursplan Kursplan För klienterna och det multidisciplinära teamet samt den specialiserade personalen ska man reservera tillräckligt med tid för att bedöma klienternas rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Teammedlemmarna och den specialiserade personalen samarbetar multidisciplinärt för att få en bra helhetsbild av klienternas situation och för att uppnå samförstånd och jämbördigt samspel med klienterna. I början av kursen gör man upp en kursplan för klienterna, som svarar mot de individuella målen. Planen innehåller ett individuellt program som kompletterar det gemensamma kursprogrammet, nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. I samband med intervjuerna och undersökningarna och i samråd med klienten formuleras dennes individuella konkreta mål med hjälp av en GAS-målblankett. Tillsammans med en eller flera medlemmar av det multidisciplinära teamet sätter klienten upp sina centrala rehabiliteringsmål med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja).

8 8 Alla som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras under kursens lopp och framstegen och förändringarna i målen utvärderas tillsammans med klienten. Individuella mål I den individuella målformuleringen inför rehabiliteringen görs en omfattande granskning av funktionsförmågan enligt WHO:s internationella klassifikation (ICF) av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Varje medlem av det multidisciplinära teamet granskar sitt eget arbete under kursperioden på basis av ICF-klassificeringens referensramar och formulerar klientens rehabiliteringsmål utifrån dem i samråd med klienten. Under inledningsperioden svarar en medlem av det multidisciplinära teamet tillsammans med klienten och det multidisciplinära teamet för uppställandet av 1 3 GAS-mål. I början av den andra perioden utvärderas den rehabilitering som skett mellan perioderna. Tillsammans med klienten granskar man hur de etappmål som ställts upp under den föregående perioden har uppnåtts och går igenom klientens kursplan. Syftet är att på det sättet bidra till att rehabiliteringsprocessen fortgår både under och efter kursen. Klienten får också en kopia av GAS-målblanketten. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. Målen antecknas antingen av klienten eller av en medlem av det multidisciplinära teamet. Klienten kan aktivt följa med hur målen uppfylls med hjälp av sin egen rehabiliteringsdagbok. Gruppens mål I början av kursperioden diskuterar klienterna och en medlem av det multidisciplinära teamet rehabiliteringsmålen och programmet inom gruppen efter de individuella intervjuerna. Gruppens gemensamma mål antecknas som utgångsläge för planeringen av kursens första period samt för följande period. Dessa mål påverkar också det slutgiltiga programmet. Gruppens mål sammanställs utifrån de individuella målen. Avslutande samtal I slutet av inledningsperioden förs ett avslutande gruppsamtal mellan en medlem i det multidisciplinära teamet och klienterna, där man gör en kort lägesbedömning av den gångna perioden, bedömer eventuella behov av ändringar i programmet och ger fortsatta anvisningar för följande period Programmets innehåll Kursens program bestäms efter deltagarnas behov och målsättningar. Ett skriftligt kursprogram görs upp för klienterna. Programmet kompletteras efter behov med sammankomster med specialiserad personal. Största delen av verksamheten sker i grupp. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll.

9 9 Teman Vid rehabiliteringen av personer med fibromyalgi beaktas allmänt vedertagna empiriska uppgifter samt klienternas erfarenheter av rehabiliteringens inverkan på vardagen. Klienten får stöd och handledning under rehabiliteringen. Han eller hon får hjälp med att varsebli sitt eget beteende och sina medvetna eller omedvetna tankemönster, av vilka en del kan vara oändamålsenliga med hänsyn till rehabiliteringen och fördröja den. Klientens tidigare liv, livssituation och miljö beaktas som faktorer med betydelse för verksamheten, rehabiliteringen och handledningen. ICF-klassificeringens referensram utnyttjas i enlighet med god rehabiliteringspraxis. God rehabiliteringspraxis består av konkreta arbetssätt och -metoder och av principer och synvinklar som styr det ideologiska och teoretiska arbetet. God rehabiliteringspraxis är kundoch familjetillvänd verksamhet som utgår från behov i klientens vardag och stöder dessa. Verksamheten genomförs i en omgivning som stöder klientens aktiva träning och verksamhet. De övningar som används ska klienten kunna förstå och lära sig och de ska vara motiverande. Övningarna stöder de övningar som klienterna gör hemma självständigt och de ska kunna fortsättas i hemmiljön. Rehabiliteringens innehåll ska stödja klienternas mål som bearbetas under hela processen. Innehållet och tyngdpunkterna i temana är beroende av kursdeltagarna och deras målsättningar. Programmet utformas så att där ingår teman som stöder ett övergripande förverkligande av de mål som satts upp. Innehållet i och genomförandet av olika teman planerar man utifrån klientens behov. Valda teman och deras delar genomförs så att de bildar en målinriktad helhet. Som temaledare fungerar medlemmar av det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen. Övrig rehabiliteringspersonal kan vara med om att genomföra temana tillsammans med en medlem av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen. I klienternas program behandlas temana delvis gemensamt och delvis separat. Den här rehabiliteringen omfattar följande teman: Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartläggs faktorer i anknytning till klientens välbefinnande. Klienten får stöd med att definiera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Till helheten hör till exempel frågor som rör smärthantering och smärtsymtom samtal som ger psykiskt stöd och resurser samtal om hur sjukdomen påverkar människan, de nära relationerna och vardagslivet identifiering av faktorer som ligger bakom utmattning och depression bedömning av livssituationen och av behovet att ändra levnadsvanor och uppmuntran att förverkliga förändringar funktionella övningar som stöd för den psykiska funktionsförmågan och regleringen av belastningsfaktorer skapande av interaktion mellan klienterna och stöd av andra i samma situation.

10 10 Information och handledning om faktorer som påverkar hälsan Frågor i anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten. Till helheten hör till exempel information om fibromyalgi och dess vårdmöjligheter information om sunda levnadsvanor och hälsoeffekterna av motion handledning och information om olika egenvårdsmöjligheter. Fysisk aktivering och handledning I samråd med klienten söker man fram metoder och aktiviteter som motiverar denne till aktiv egenvård, att klara sig på egen hand och att göra saker tillsammans med andra. I samarbete kartlägger man olika sätt att förbättra konditionen, att öka deltagandet och handlingsmöjligheterna samt att finna trevlig hobbyverksamhet. Till helheten hör till exempel - olika motionsformer som är lämpliga med hänsyn till sjukdomen och möjligheter att prova på dem - övningar för att öka rörligheten i ryggrad och leder - muskelstyrke- och uthållighetsträning - träning av rätta ställningar (ergonomi) - tillägnande av principerna för och handledning om gymapparater och gymträning - stretchnings- och avslappningsövningar - vattengymnastik. Att klara sig i vardagen I samråd med klienten tar man fram stödformer och handlingssätt för vardagen. Till helheten hör till exempel handledning i och motivation för att aktivt ta reda på sina möjligheter genom samtal om frågor i anknytning till egenvård och genom uppmuntran att ta ansvar för sitt eget välbefinnande betydelsen av egen aktivitet för att främja och bevara funktionsförmågan. Social aktivering och rådgivning I samråd med klienten söker man fram metoder för och möjligheter till delaktighet, social interaktion och hobbyverksamhet. Till helheten hör till exempel Kostrådgivning kartläggning av hobbymöjligheter vägledning i att använda social-, hälsovårds- och idrottsväsendets tjänster samt kulturella tjänster kartläggning och uppbyggnad av ett lämpligt stödnätverk. Tillsammans med klienten sätter man sig in i frågor i anknytning till hälsosam kost och viktkontroll med beaktande av begränsningar i samband med fibromyalgin.

11 11 Vid kostrådgivningen är det bra att beakta de näringsrekommendationer som givits ut av Statens näringsdelegation ( Vägledning i att klara sig i arbetslivet Tillsammans med klienten utreder man dennes situation, försöker finna nödvändiga lösningar, ger handledning och utövar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Till helheten hör till exempel hjälper klienten att klara sig i arbetslivet genom att uppmuntra denne till att upprätthålla sina yrkesfärdigheter och till aktiv inlärning ger handledning i anknytning till arbetet utreder metoder för yrkesinriktad rehabilitering Arbetsmetoder vid rehabiliteringen Utöver de metoder som används vid genomförandet av rehabiliteringen och som beskrivs i det följande använder man även på ett mångsidigt sätt olika arbetsmetoder för rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för rehabiliteringsgruppen. I rehabiliteringen ingår även handledda gruppdiskussioner. Föreläsningar kan användas som stöd för rehabiliteringen bara efter noggrant övervägande. Nätverksarbete Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker på hemorten och inom företagshälsovården och/eller hälso- och sjukvården. Serviceproducenten kontaktar med klientens tillstånd och enligt individuellt behov samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex. företagshälsovården eller någon annan vårdenhet. Klienten kartlägger med teamets stöd ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder klientens rehabilitering. Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa med utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienterna om att det på hemorten och hos hälso- och sjukvården finns ett lämpligt nätverk som fyller klienternas behov under kursen och efter den. Rehabiliteringsdagbok Enligt överenskommelse med klienten börjar man, om möjligt, föra dagbok över rehabiliteringen i början av kursen. Med hjälp av dagboken följer klienten med hur rehabiliteringen framskrider under kursen och hur målen uppfylls genom att anteckna sina iakttagelser, frågor och utvecklingsidéer samt sina önskemål. Klienten för in anteckningar i dagboken också under tiden mellan kursperioderna. Uppgifter mellan perioderna Under tiden mellan rehabiliteringsperioderna bearbetar klienten genom olika uppgifter teman som stöder måluppfyllelsen. Om klienten använder rehabiliteringsdagbok antecknas där hur

12 12 uppgifterna har utförts. Uppgifterna gås igenom under följande period. Ansvarspersonen för temat i fråga handleder klienten i utförandet av uppgifterna. Uppgifterna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem. Uppgifterna är t.ex. fysiska övningar, motion o.d. För tiden mellan perioderna utarbetar fysioterapeuten i samråd med klienten bl.a. ett individuellt träningsprogram som ska utveckla klientens fysiska arbets- och funktionsförmåga. bedömning av förändringarna i levnadsvanorna samt utnyttjande av de egna resurserna behövliga utredningar i anslutning till arbetet kartläggning och testning av de möjligheter som erbjuds på hemorten (t.ex. hobbyer, organisationer) en kursdagbok där klienten antecknar sina övningar. I dagboken antecknas dessutom andra saker, t.ex. hur de psykiska, sociala och arbetsrelaterade målen har förverkligats. uppföljning av målblanketten Genomförande av den avslutande perioden Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden går man tillsammans med klienten individuellt igenom hur rehabiliteringen framskridit och hur målen uppfyllts. Måluppfyllelsen antecknas på GASblanketten. Dessutom funderar man på fortsatta åtgärder som eventuellt behövs och på följande mål samt går igenom de frågor som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten. Under de två första dagarna i den avslutande perioden intervjuar en medlem i det multidisciplinära teamet klienten och kartlägger de förändringar i klientens hälsotillstånd som eventuellt inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. Därtill gör de övriga medlemmarna i det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen övriga intervjuer och/eller undersökningar enligt klientens individuella behov. Avslutande samtal Under de tre sista dagarna av den avslutande perioden förs ett avslutande gruppsamtal med klienterna. I samtalet deltar minst två medlemmar av det multidisciplinära teamet. Under det avslutande samtalet utvärderar deltagarna tillsammans hur GAS-målen har uppnåtts och gör upp fortsättningsplaner för att säkerställa att klientens rehabiliteringsprocess fortsätter. 1.7 Utvärdering och mätning Medlemmarna i det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen utvärderar resultatet av rehabiliteringen med hjälp av adekvata, motiverade och tillförlitliga utvärderingar och utvärderingsmetoder. De mått som används vid utvärderingen är i allmänt bruk. Måtten visar närmast förändringar i livskvaliteten, funktions- och arbetsförmågan och symtomen samt huruvida målen uppnåtts.

13 13 Vid utvärderingen och mätningen beaktas de centrala områdena i klientens funktionsförmåga i enlighet med ICF-klassifikationen. Vid utvärderingen beaktas både klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och hans eller hennes bedömning av förändringarna i funktionsförmågan. Resultaten av mätningen av funktionsförmågan utnyttjas vid planeringen av rehabiliteringen. Mätningarna ska därför vara gjorda innan rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Testerna och mätningarna bör göras med hänsyn till hälso- och säkerhetssynpunkter samt ändamålsenlighetsaspekter och med fokus på klienten. Specialistläkaren eller en medlem av teamet bedömer vilka test som inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna ska ha god erfarenhet av och tillgång till utbildning i att använda och tolka mät- och utvärderingsmetoden i fråga. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten och övriga mätresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport). Det är bra att komma överens om förfaringssätten med den remitterande eller vårdande instansen inom hälso- och sjukvården t.ex. vid användning av utvärderingsmetoder som det inte är förnuftigt att upprepa ofta. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder GAS-metoden Som hjälpmedel för att sätta upp rehabiliteringsmålen och utvärdera måluppfyllelsen används alltid GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Målen formuleras i samråd med klienten i början av kursen, och de preciseras och utvärderas under rehabiliteringens gång och i rehabiliteringens slutskede. Utvärdering av måluppfyllelsen med hjälp av GAS-metoden blankett för målformulering (GAS) Bedömning av smärta och upplevd olägenhet smärtskalan VAS och smärtteckning Mått som mäter livskvaliteten *RAND-36 eller 15-D eller WHOQOL-BREF Förfrågningar om sinnesstämning och livstillfredsställelse RBDI, BDI II eller DEPS Serviceproducenten kan skicka de här frågeformulären tillsammans med kallelsen och förhandsförfrågan till klienten som fyller i dem på förhand Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder: Serviceproducenten kan använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen i enlighet med klientens individuella behov, till exempel:

14 14 UKK-gångtest eller 6 minuters gångtest