FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN VÅRD OPI-KURSER Servicelinjen för OPI-rehabiliteringskurser som ordnas i syfte att stödja studieförmågan hos unga personer som studerar för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen Gäller från

2 INNEHÅLL OPI-kurser Allmänt Kursens allmänna mål Rehabiliteringsklienten Utformning Innehåll Principer för OPI-kurserna Allmänna principer för rehabiliteringen Arbetsmetoder och -redskap Utvärdering Genomförande av kursen Arbete individuellt eller i grupp Inledningsperioden Den mellersta perioden Den avslutande perioden Personal Team Specialiserad personal Övrig rehabiliteringspersonal Antal timmar för personalen Arbete med klienterna Rehabiliteringslokaler Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen BILAGA 1. OPI-kursschema BILAGA 2. Minimiantal timmar för personalen BILAGA 3. Procentuell fördelning av minimiantalet timmar

3 1 OPI-kurser 1 Allmänt Standarderna för rehabilitering i öppen vård 1 består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och servicelinjespecifika delar. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som gäller OPI-kurser och som innehåller närmare beskrivningar av genomförandet av linjen, dess utformning och personalen. I den servicelinjespecifika standarden beskrivs målet för kurserna, utformningen, innehållet och genomförandet samt den personal som deltar i planeringen och genomförandet av kurserna. I den servicelinjespecifika standarden har man byggt in en möjlighet att beakta den enskilda klientens behov och prioriteringar och att genomföra dem under rehabiliteringsprocessen. Behoven och prioriteringarna ska dokumenteras enligt anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, avsnitt 1.2. Standardens användningsändamål och syften). Rehabiliteringskurserna ska stödja klientens fysiska, psykiska, kognitiva och sociala studie- eller funktionsförmåga samt aktivitet och delaktighet i sitt eget liv i olika vardagsmiljöer och i de dagliga nätverken. Kurserna genomförs i form av rehabilitering i grupp och individuella besök. Rehabiliteringen i grupp och de individuella delarna bildar en ändamålsenlig och målinriktad helhet. I gruppsituationerna främjar kamratstödet och möjligheterna att dela gemensamma erfarenheter de individuella rehabiliteringsprocesserna. OPI-kurserna genomförs inom ramen för rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ). Första urval För dessa kurser tillämpas ett första urval. Serviceproducenten gör ett första urval utifrån klienternas ansökningshandlingar och skickar sina rekommendationer med ansökningarna till FPA:s försäkringsdistrikt, som fattar rehabiliteringsbesluten. (Se standardens allmänna del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen). 2 Kursens allmänna mål OPI-kurserna, som bekostas av FPA, stöder uppfyllelsen av de konkreta och individuella mål enligt ICF-referensramen (International Classification of Functioning, Disability and Health) som inom hälsooch sjukvården formulerats i samråd med klienten. Rehabiliteringen syftar till att trygga eller förbättra klientens studie- och funktionsförmåga och till att öka klientens delaktighet och aktivitet i de dagliga aktiviteter som är av betydelse för klienten. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

4 2 Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt. I rehabiliteringen utnyttjas serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering av personer med depressions- eller ångesttillstånd och serviceproducentens specialkompetens i arbete med ungdomar. Utöver att säkerställa och förbättra studie- och funktionsförmågan har kurserna bland annat följande allmänna målsättningar: att stödja och uppmuntra klienten att klara sin vardag och ta hand om sitt liv. att stödja klienten att klara studierna att stödja och uppmuntra klienten att anlita vård- och stödtjänster att förstärka klientens funktionsförmåga, välbefinnande och livshantering. Utöver de allmänna målsättningarna för kursen fastställs i början av kursen målsättningarna för klientgruppen och klientens individuella mål som inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. De individuella målsättningarna och gruppens målsättningar definieras närmare i avsnitt 5.2 och Rehabiliteringsklienten Målgruppen är ungdomar i åldern år med depressions- eller ångesttillstånd som studerar för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen och som på grund av sin sjukdom har behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. Klienterna utses från en yrkesläroanstalt med vilken FPA har ingått ett samarbetsavtal om genomförande av en OPI-kurs och med vilken en serviceproducent som godkänts vid anbudsförfarandet har ingått ett avtal om genomförande av rehabilitering En förutsättning är att studie- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom den offentliga/privata hälso- och sjukvården eller inom studenthälsovården. Till OPI-kurserna antas klienter som har ett på behörigt sätt diagnostiserat depressions- eller ångesttillstånd och som har genomgått nödvändiga undersökningar inom hälso- och sjukvården vars studier riskerar att dra ut på tiden eller avbrytas som har svårigheter i sociala situationer och/eller inlärningssituationer Till OPI-kurserna väljs inte personer vars psykiska störningar är ett hinder för att fungera i grupp som har ett obehandlat alkohol- eller drogproblem som befinner sig i en akut livskris som avsevärt försvårar förutsättningarna att delta i rehabilitering och grupparbete. I en kurs deltar 10 klienter. Anhöriga deltar inte i OPI-kurserna. Klientens föräldrar eller vuxna närstående har möjlighet att delta i nätverksöverläggningar under rehabiliteringen (se Nätverksöverläggning i avsnitt 5.3).

5 3 4 Utformning Kurser i öppen vård Kurserna genomförs som en kombination av öppenvårdsdagar i gruppform och individuella besök. Rehabiliteringens utformning beskrivs i bilaga 1. En kurs innefattar 14 öppenvårdsdagar med rehabilitering i grupp och 6 8 individuella besök. Genomförande: Inledningsperioden 2 individuella besök 3 öppenvårdsdagar i grupp (i en följd) Den mellersta perioden 1 individuellt besök 2 öppenvårdsdagar i grupp (i en följd) 1 2 individuella besök 2 öppenvårdsdagar i grupp (i en följd) 2 öppenvårdsdagar i grupp (i en följd) 1 individuellt besök 2 öppenvårdsdagar i grupp (i en följd) 2 öppenvårdsdagar i grupp (i en följd) Den avslutande perioden 1 2 individuella besök 1 öppenvårdsdag i grupp som uppföljningsdag. De 2 individuella besöken under inledningsperioden genomförs inom loppet av en månad innan en kursperiod i grupp inleds. Alla öppenvårdsdagar med rehabilitering i grupp och individuella besök genomförs inom 12 månader från det att rehabiliteringen inletts. De två sista individuella besöken genomförs inom en månad efter att den föregående perioden med rehabilitering i grupp avslutats. Den sista öppenvårdsdagen i grupp genomförs som uppföljningsbesök inom 2 månader efter den föregående perioden i grupp. Öppenvårdsdagarna i grupp och de individuella besöken genomförs mellan måndag och fredag. Öppenvårdsdagarna i grupp genomförs i mån av möjlighet i början eller slutet av skolveckan. Rehabiliteringsdagens längd Under kurser i öppen vård omfattar en rehabiliteringsdag för klienten högst 8 timmar. Här ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. I genomsnitt 5 timmar ska vara rehabilitering som genomförs av teamet och/eller den specialiserade personalen. De totala timantalen för de olika personalgrupperna som fastställts för kursen ska dock uppfyllas. Dessa timantal anges i kapitel 7 Personal. Ett individuellt besök ska omfatta minst 3 timmar.

6 4 Längden på intervjuer, sammankomster och samtal De individuella intervjuerna, sammankomsterna, de avslutande samtalen och nätverksöverläggningen tar i genomsnitt ca 60 minuter, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. 5 Innehåll 5.1 Principer för OPI-kurserna Serviceproducenten genomför OPI-kurserna i direkt samarbete med klientens läroanstalt. Serviceproducentens uppgifter Serviceproducenten informerar läroanstaltens personal bland annat om hur man identifierar rehabiliteringsbehovet och hänvisar en studerande till studenthälsovården för bedömning av rehabiliteringsbehovet och erhållande av ett B-utlåtande. Serviceproducenten ordnar informativa besök 2 gånger per läsår för studerande som är intresserade av rehabilitering. De studerande har möjlighet att bekanta sig med de personer som deltar i genomförandet av kursen och med serviceproducentens lokaler redan innan de bestämt sig för att söka till kursen. Serviceproducenten ordnar ett informationsmöte om rehabiliteringens innehåll före varje OPI-kurs i det skede då klienterna rekryteras. I mötet deltar representanter för studerandevårdsgruppen vid varje läroanstalt samt undervisningspersonal och studerande som är intresserade av rehabilitering enligt behov och intresse. FPA ersätter inte serviceproducenten för kostnaderna för ovan nämnda planeringsskede. Läroanstaltens uppgifter Läroanstalten utser en kontaktperson som o fungerar som länk mellan undervisningen och rehabiliteringen, koordinerar samarbetet samt deltar i rekryteringen av klienterna o kan vara t.ex. kurator, speciallärare, studiehandledare eller någon annan person som ingår i studerandevårdsgruppen vid läroanstalten Kontaktpersonen deltar i rekryteringen av klienterna genom att hänvisa eleverna till studenhälsovården eller någon annan hälsovårdsenhet för bedömning av rehabiliteringsbehovet och erhållande av ett B-utlåtande Kontaktpersonen deltar tillsammans med de studerande i informativa besök som serviceproducenten ordnar två gånger per läsår Kontaktpersonen deltar i ett informationsmöte som serviceproducenten ordnar för läroanstaltens personal om rehabiliteringens innehåll före varje OPI-kurs i det skede då klienterna rekryteras Under FPA-rehabiliteringens mellanperioder ska läroanstalten i anslutning till den sedvanliga undervisningsverksamheten beakta stödjandet av studerande som deltar i en OPI-kurs. Här kan man använda läroanstaltens etablerade verksamhetsmodeller, t.ex. specialundervisning eller samarbete med studerandevården. Syftet är att säkerställa

7 5 bland annat att den studerande inte ligger efter med studierna på grund av frånvaro som orsakas av rehabiliteringen. Läroanstaltens representant deltar i nätverksöverläggningar som serviceproducenten ordnar för varje klient och som förs minst 3 gånger under OPI-kursens gång: i början, i mitten och i slutet av rehabiliteringen. Klientens föräldrar eller vuxna närstående har möjlighet att delta i nätverksöverläggningar under rehabiliteringen (se Nätverksöverläggning i avsnitt 5.3 i denna standard). Serviceproducentens och läroanstaltens gemensamma uppgifter Serviceproducenten och läroanstalten bildar ett OPI-team, och där ingår minst en representant för serviceproducenten samt den kontaktperson för läroanstalten som nämns i föregående avsnitt Läroanstaltens uppgifter OPI-teamet kommer överens om tidsschemat för rehabiliteringen och hur det ska anpassas till läroanstaltens tidsscheman, periodsystem och olika studieinriktningar så att rehabiliteringen inte stör studierna och deltagandet i undervisningen OPI-teamet kommer överens om hur informationsutbytet och kontakten ska skötas mellan serviceproducenten och läroanstalten under hela rehabiliteringsprocessen. 5.2 Allmänna principer för rehabiliteringen God rehabiliteringspraxis är kundorienterad verksamhet som utgår från behov i klientens vardag och stöder dessa. Utgångspunkten är att förstå klientens egna behov och målsättningar som utgår från klientens funktionsförmåga och funktionella behov och att koppla samman dem med de sakkunnigas synpunkter. (Se standardens allmänna del, avsnitt 1.3 God rehabiliteringspraxis) Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer för God medicinsk praxis som gäller depressions- och ångesttillstånd ( Den servicelinjespecifika standarden är dock primär i förhållande till dessa riktlinjer. Serviceproducenten beaktar ICF-klassifikationen som referensram vid tillämpningen av god rehabiliteringspraxis (se standardens allmänna del, avsnitt 1.4 ICF i FPA-rehabiliteringen). Under rehabiliteringen utnyttjar serviceproducenten och klienten ICF-klassifikationen och bildar sig med hjälp av den en övergripande uppfattning om klientens funktionsförmåga, förändringarna i den och samverkningarna mellan de faktorer som inverkar på förändringarna. Med klassifikationens hjälp går det att bedöma med vilka rehabiliteringsåtgärder man kan inverka på de här faktorerna. Gruppverksamhet Största delen av OPI-kursverksamheten sker i grupper, vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar och interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll. Man stöder framstegen i grupprocessen med metoder som är lämpliga för de olika faserna i gruppverksamheten. Man fäster särskild uppmärksamhet vid gruppbildningen när gruppen inleder sin verksamhet och i ett senare skede vid att stärka gruppens sammanhållning. I slutet av rehabiliteringen behandlar man med gruppens stöd avslutandet av grupprocessen och den fortsatta rehabiliteringen som en del av studierna och vardagen.

8 6 Rehabiliteringsprogrammets innehåll anpassas till gruppens behov och färdigheter så att rehabiliteringen är meningsfull för hela gruppen. I början av grupprogrammet bekantar klienterna sig med varandra och med rehabiliteringen. Tid måste reserveras för gruppbildningen för att arbetet ska vara effektivt. Den första gången kommer personalen överens med gruppen om de regler som ska styra gruppverksamheten och planerar gruppverksamheten tillsammans med klienterna. Gruppens mål I rehabiliteringsgruppen arbetar man för att nå de gemensamma målen och klienternas individuella mål. Gruppens målsättningar utformas utifrån klienternas behov. Innehållet i gruppverksamheten fastställs för varje kurs med hjälp av de teman som anges nedan i detta kapitel. Klientens individuella mål Tyngdpunkterna i innehållet och genomförandet bestäms utifrån både gruppens och individens målsättningar. Rehabiliteringen genomförs i huvudsak i grupp. Klientens individuella mål för kursperioden bygger på de mål som ställts upp i rehabiliteringsplanen i klientens läkarutlåtande B. När de individuella rehabiliteringsmålen för klienten formuleras, gör man en omfattande granskning av funktionsförmågan med ICF-klassifikationen som referensram. Hur målen fastställs tillsammans med klienten beskrivs närmare i avsnitt 6.2. Teman De teman som tas upp vid rehabiliteringen är valfria. Personalen och klienterna väljer tyngdpunkterna för temana så att de på bästa möjliga sätt passar klienternas målsättningar och behov. Vid rehabiliteringen hjälper personalen genom temana klienten att finna sina egna starka sidor och resurser. Personalen genomför de valda temana med olika metoder så att rehabiliteringen framskrider på ett målinriktat sätt och främjar klienternas aktiva deltagande. Temana handleds av teammedlemmar och/eller specialiserad personal och/eller övrig rehabiliteringspersonal. Den här rehabiliteringen omfattar följande valfria teman: Färdigheter i vardagen Syftet är att förbättra klientens förmåga att klara sitt dagliga liv. I samråd med klienten kartlägger man problemområden i det dagliga livet och söker fram nya handlingssätt. Till helheten hör till exempel att sköta sina dagliga ärenden såsom sysslor i hemmet, kläder och måltider att ta hand om sig själv att hantera sin ekonomi att uträtta sina egna ärenden, t.ex. hos banken, butiken, olika ämbetsverk praktiska övningar.

9 7 Fysisk aktivering och handledning I samråd med klienten försöker man finna fysiska metoder som ökar klientens delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. Målsättningen är att var och en ska hitta metoder som är lämpliga för att han eller hon ska kunna upprätthålla sin fysiska kondition. Till helheten hör till exempel information om motionens betydelse som ett led i det fysiska och psykiska välbefinnandet övningar som ökar kroppskännedomen stretchnings- och avslappningsövningar övningar i olika motionsgrenar. Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartläggs faktorer med anknytning till klientens psykosociala välbefinnande. Klienten får stöd med att formulera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Till helheten hör till exempel vem är jag - mina styrkor, svagheter och mål att stärka de psykiska resurserna klientens personliga världsbild och värden att finna orsaker till glädje och tillfredsställelse och att öka dessa. Ökad delaktighet i vardagen Tillsammans med klienten försöker man finna sätt att öka klientens delaktighet i dennes dagliga livsmiljö. Detta gör man genom att uppmuntra klienten att i större utsträckning utnyttja möjligheter till hobbyer och ökad social interaktion. Till helheten hör till exempel information om vilka möjligheter klienten har att delta i aktiviteter i sin egen närmiljö, varvid klienten får bekanta sig med olika motions- och kulturplatser och med olika tjänster för ungdomar hobbyrelaterade funktionsinriktade övningar. Hälsa och välbefinnande Frågor med anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten. Till helheten hör till exempel hur hälsan och välbefinnandet påverkas av vila, tillräckligt med sömn och en regelbunden dygnsrytm att identifiera depressions- och ångestsymtomen och att försöka finna metoder som hjälper klienten att klara sig klientens styrkor och resurser betydelsen av en hälsosam kost för välbefinnandet effekterna av droganvändning för hälsan.

10 8 Utveckling av studiefärdigheterna Tillsammans med klienten utreder man dennes situation, försöker finna lämpliga lösningar, ger handledning och utövar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Till helheten hör till exempel hur fungerar jag när jag ska lära mig något nytt för studierna behövliga färdigheter och utveckling av dem minne och koncentration studierelaterade mål och fortsättningsplaner studierelaterade problemsituationer och hur man klarar av dem metoder för att nå framgång i studierna. Stödjande och förbättring av interaktionsfärdigheterna Tillsammans med klienterna försöker man hitta sådana kommunikationssätt eller övningar som sporrar dem att främja interaktion i vardagen. Till helheten hör till exempel att stödja gruppbildning att hantera konflikter och ge konstruktiv respons att främja vänskap och umgänge att be om och ta emot hjälp övningar i anslutning till den sociala kompetensen. 5.3 Arbetsmetoder och -redskap Personalen använder mångsidigt olika arbetsmetoder inom rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för klientgruppen. Följande metoder ska användas vid denna servicelinje. Serviceproducenten kan dessutom använda andra arbetsmetoder för rehabiliteringen. Diskussioner I rehabiliteringen ingår handledda gruppdiskussioner. Vid gruppdiskussionerna delar klienterna med sig av sina erfarenheter och lär sig av varandra. Klienterna uppmuntras till att börja tillämpa goda erfarenheter och förfaranden i sin vardag. Det kunskapsorienterade arbetet vid rehabiliteringen genomförs genom gruppdiskussioner som arbetsparet förberett. Tillfällena kan inledas med korta öppningsanföranden. Anförandena och diskussionerna genomförs utifrån gruppens behov och man ger möjlighet till interaktion och till frågor från klienterna. Funktionsinriktade metoder I grupperna tränar klienterna bland annat hantering av vardagen med olika funktionsinriktade metoder. Funktionsinriktade metoder kan ge nya infallsvinklar och hjälp med att behandla frågor som det är svårt att tala om. Klienterna får stöd med att uttrycka sig och får dessutom uppleva känslan av att lyckas och därigenom stärka sin positiva jagbild. De funktionsinriktade metoderna utnyttjar olika naturliga uttrycksmedel. Det kan vara fråga om t.ex. dramametoder och/eller motionsinriktade metoder. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper och

11 9 färdigheter för att utnyttja och använda metoden i fråga. Serviceproducenten beaktar detta i personalens sammansättning. Alla funktionsinriktade övningar och uppgifter ska ha en fast och förståelig koppling till temana för rehabiliteringen. Tillräckligt med tid ska också reserveras för bearbetning av det man lärt sig och de erfarenheter man fått. Programmet ska vara lugnt och samtidigt en omväxlande helhet som upprätthåller motivationen att delta. Rehabiliteringsprogrammet ska erbjuda möjlighet till mångsidiga upplevelser och att med andra få dela känslan av att lyckas. Genom skapande verksamhet planeras och genomförs egna kursprojekt som ger erfarenheter av känslan att lyckas. Genom att klienterna delar med sig av sina erfarenheter kan deras förmåga att ta ansvar för sig själva och för sina val påverkas. Att delta i en grupp utvecklar samarbetsförmågan och förmågan att ta hänsyn till andra. Nätverksarbete Målet med nätverksarbete är att intensifiera samarbetet mellan rehabiliteringsaktören, läroanstalten och studenthälsovården och/eller hälso- och sjukvården. Samtidigt är det möjligt att vid behov stödja klientens engagemang i och motivation för vård. Nätverksarbetet påbörjas i urvalsskedet och fortsätter genom hela rehabiliteringsprocessen tills uppgifterna vid slutet av rehabiliteringen överförs till ett nätverk som bestäms av klienten. Personalen kontaktar under kursen enligt klientens individuella behov och med dennes tillstånd de samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex. studenthälsovården och/eller läroanstalten. Om serviceproducenten i sin slutrapport ger en rekommendation om tänkbar fortsatt rehabilitering ska serviceproducenten kontakta klientens egen vårdinstans och försäkra sig om att det är möjligt att förverkliga rekommendationen. Studenthälsovården/hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven upptäcks, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. Nätverksöverläggning Nätverksöverläggningarna genomförs under klientens individuella besök. Syftet med överläggningarna är att förmedla information mellan serviceproducenten, läroanstalten och studenthälsovården och att främja samarbetet. En nätverksöverläggning genomförs av OPI-kurspersonalen antingen som ett gemensamt möte eller som video- eller telefonkonferens. I nätverksöverläggningen deltar förutom klienten minst den ena parten i arbetsparet, en representant för läroanstalten samt enligt klientens behov t.ex. en vuxen anhörig eller närstående eller en representant för studenthälsovården eller hälso- och sjukvården. Under nätverksöverläggningen kan man ta upp t.ex. möjligheten att stödja klienten i studierna och att skräddarsy en plan för ordnande av undervisningen allt efter klientens individuella behov. Under OPI-kursen genomförs minst 3 nätverksöverläggningar där läroanstaltens representant medverkar. En överläggning varar minst 60 minuter.

12 10 Personalen för in de genomförda nätverksöverläggningarna och deltagarnas namn i klientens individuella plan och i rehabiliteringsrapporten. Den tid som använts för överläggningarna och tidpunkten för dem kan i efterhand verifieras i klientens handlingar. Uppföljning av klientens egna mål Personalen avtalar med klienten om uppföljningen av de mål som satts upp för rehabiliteringen. Som hjälpmedel kan man utnyttja e-tjänsten för rehabilitering (se standardens allmänna del, avsnittet E- tjänst). Klienten antecknar sina iakttagelser, frågor som han eller hon kommer att tänka på samt utvecklingsidéer och önskemål. Klienten antecknar sina iakttagelser också under tiden mellan grupperioderna. Uppgifter mellan perioderna Syftet med uppgifterna mellan perioderna är att stödja fortsatt rehabilitering i vardagen och under studierna i riktning mot de målsättningar som formulerats under rehabiliteringsperioden. Vid rehabilitering som indelats i perioder bearbetar klienten under tiden mellan perioderna sina målsättningar med hjälp av uppgifter. Som hjälpmedel kan man utnyttja e-tjänsten för rehabilitering. Mellanuppgifterna gås igenom under följande period. Den personliga handledaren handleder klienten i utförandet av mellanuppgifterna. Mellanuppgifterna planeras tillsammans med klienten, som vid behov får skriftliga anvisningar om dem. Mellanuppgifter kan vara till exempel uppgifter som stöder uppnåendet av de mål som formulerats under kursperioden och som främjar välbefinnandet, t.ex. att anteckna sådant som får en att må bra mellanuppgifter i anslutning till uppföljningen av hur man mår mellanuppgifter i anslutning till färdigheterna i det dagliga livet När man utför uppgifterna kan man utnyttja t.ex. e-tjänsten som hjälpmedel. (Se standardens allmänna del, avsnittet E-tjänst). 5.4 Utvärdering Utvärderingen av rehabiliteringen baserar sig på en övergripande, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Olika utvärderingsmetoder är observation och intervju av klienten samt mätning och testning. Metoderna kan användas parallellt eller som komplement till varandra beroende på klientens funktionsförmåga och situation. Utvärderingen utförs under hela kursen. Vid utvärderingen av gruppsituationer används metoder som passar för dem. Arbetsparet och den specialiserade personalen fungerar som utvärderare och de använder adekvata och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Specialistläkaren eller en teammedlem bedömer vid behov vilka utvärderingsmetoder som inte är lämpliga eller ändamålsenliga för klienten. Utvärderaren ska ha tillräcklig utbildning i och god erfarenhet av att använda utvärderingsmetoden i fråga och tolka resultaten. Utvärderingarna ska göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, ändamålsenlighet och kundorientering. Personalen gör utvärderingen tillsammans med klienten, vilket är en väsentlig del av den kundorienterade rehabiliteringsprocessen. Personalen talar om för klienten hur och varför

13 11 utvärderingen görs i olika skeden av rehabiliteringen. Tillsammans med klienten diskuteras grunderna för utvärderingsmetoderna, resultaten av utvärderingen och förändringar i resultaten. Klienten vet hur resultaten påverkar planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och förmågan att klara sig i det dagliga livet. Utvärderingen och mätresultaten gås igenom med klienten under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård. En övergripande utvärdering ska i enlighet med ICF-referensramen innehålla bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och delaktighet samt av de personliga faktorernas och omgivningsfaktorernas olika delområden. Vid utvärderingen beaktas klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och förändringarna i den. Samtliga utvärderingsresultat utnyttjas då rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Resultaten av utvärderingen i rehabiliteringens slutfas är också till hjälp då man gör upp fortsatta planer för klienten. Man kommer överens med hälso- och sjukvården om enhetliga förfaringssätt, ifall hälso- och sjukvården använder samma utvärderingsmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Mål: GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF Sinnesstämning: Grad av depression BDI 21 (Beck Depression Inventory) Mått som mäter ångestsymtomen BAI (Beck Anxiety Inventory) Fråga 1 i frågeformuläret om arbetsförmågan (omformuleras för OPI-kurser enligt överenskommelse till bedömning av studieförmågan) Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Frågeformulär för självutvärdering av minnet, koncentrationsförmågan och förmågan att lära sig nytt. Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen.

14 12 6 Genomförande av kursen 6.1 Arbete individuellt eller i grupp Individuella besök De individuella besöken genomförs i serviceproducentens lokaler. I besöken ingår ett mellanmål som serveras i serviceproducentens lokaler under rehabiliteringsprogrammets gång. Av de individuella besöken är 6 obligatoriska: 2 besök under inledningsperioden, 3 besök under den mellersta perioden och 1 besök under den avslutande perioden. Utöver dessa kan man genomföra 1 individuellt besök under den mellersta perioden och 1 besök under den avslutande perioden allt efter klientens behov. De individuella intervjuerna med klienterna genomförs under de individuella besöken. Under ett och samma individuella besök kan t.ex. två anställda göra intervjuer. Dessutom kan man under de individuella besöken vid behov konsultera klientens vård- och stödenheter eller läroanstaltens representanter samt utreda behovet av rehabliterande tjänster. Så stärks klientens kontakter till det egna vård- och stödnätet. Också nätverksöverläggningarna genomförs under klientens individuella besök. Under de individuella besöken arbetar samtidigt en medlem av teamet eller den specialiserade personalen med klienten. Öppenvårdsdagar med rehabilitering i grupp Öppenvårdsdagarna med rehabilitering i grupp är obligatoriska för alla. Av klientens grupprehabiliteringsdag genomförs i genomsnitt 2,5 timmar så att klientgruppen leds av ett arbetspar. Arbetsparet delar flexibelt på gruppen utifrån klienternas behov. Se kapitel 7 Personal. Förberedelser inför rehabiliteringen Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, Allmän del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. Se även denna standard, kapitel 2 Kursens allmänna mål). I förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Målen styr planeringen av rehabiliteringens innehåll. Samtidigt skickar serviceproducenten klienten omfattande förhandsinformation om kursen. Teamet bekantar sig preliminärt med klienternas handlingar och planerar valet av teman, tidtabellerna och personalresurserna för rehabiliteringen.

15 Inledningsperioden Inledningsperioden omfattar 2 individuella klientbesök och en period med 3 dygns grupprehabilitering i öppen vård. Nätverksöverläggningen genomförs under det andra individuella besöket. I början av den kursperiod som genomförs i grupp får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Den första dagen av kursens grupperiod används för gruppbildning. I det här skedet bekantar man sig med varandra, delar med sig av sina erfarenheter och kartlägger gemensamma målsättningar. Individuella intervjuer och målformulering Klienternas individuella mål formuleras under de individuella besöken i inledningsskedet. Då utreds klienternas livssituation och psykiska tillstånd samt kartläggs deras förväntningar och målsättningar. Målet är att stödja klienterna så att de engagerar sig i rehabiliteringen och grupparbetet. Personalen bedömer så långt som möjligt klienternas funktionsförmåga innan målen för rehabiliteringen formuleras och rehabiliteringen planeras. Utifrån bedömningarna (intervjuer, undersökningar, mätningar) fastställer personalen i samarbete med klienten dennes konkreta målsättningar för rehabiliteringen. Klienten och den ena parten i arbetsparet antecknar de konkreta målen med hjälp av GAS-metoden. GAS-metoden tas med som en naturlig del av kursen så att de mål som formulerats på blanketten utvärderas regelbundet vid de individuella besöken eller gruppsammankomsterna och vid behov omformuleras målsättningarna enligt situationen. Formuleringen och utvärderingen av målen blir således en del av genomförandet av kursen. Vid de individuella besöken under inledningsperioden sker följande: Den ena parten i arbetsparet intervjuar klienten och bedömer dennes helhetssituation. Under inledningsperioden formulerar den ena parten i arbetsparet dessutom tillsammans med klienten 1 2 GAS-mål så snart som möjligt i samband med intervjuerna eller efter dem. Personalen ger klienten en kopia av blanketten GAS - Målformulering. Personalen stöder klienten att aktivt följa upp hur målen nås t.ex. med hjälp av e-tjänsten för rehabilitering. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. GASblanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga utvärderingsresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport). Gruppens mål I början av grupperioden diskuterar klienterna och arbetsparet rehabiliteringsmålen och -programmet inom gruppen. Gruppens mål sammanställs utifrån den gemensamma diskussionen. Gruppens gemensamma mål kompletterar tillsammans med de individuella målen det på förhand uppgjorda rehabiliteringsprogrammet. Avslutande diskussion I slutet av inledningsperiodens öppenvårdsdagar i grupp förs en avslutande gruppdiskussion av arbetsparet och klienterna. Under diskussionen gör man en kort lägesbedömning av den gångna

16 14 perioden och ger anvisningar för nästa period. Samtidigt utvärderar klienterna tillsammans med de anställda läget vad gäller de egna målsättningarna och eventuella förändringar i dem, och detta antecknas på blanketten GAS - Målformulering. Dessutom funderar man på målen för följande period. 6.3 Den mellersta perioden I den mellersta perioden ingår fem perioder med två öppenvårdsdagar i grupp och enligt klientens behov 3 4 individuella besök. Under de individuella besöken hålls minst en nätverksöverläggning. Individuella intervjuer och sammankomster Vid det första individuella besöket under den mellersta periodens sker följande: Den ena parten i arbetsparet intervjuar klienten och utvärderar tillsammans med klienten den rehabilitering som genomförts under mellantiden. Vid de individuella besöken under den mellersta perioden sker följande: Tillsammans med klienten kontrollerar den ena parten i arbetsparet hur de etappmål och uppgifter som formulerats under den föregående perioden har uppnåtts och går igenom klientens kursplan. Avslutande diskussion I slutet av den mellersta perioden under öppenvårdsdagarna i grupp gör arbetsparet tillsammans med klienterna i gruppen en kort lägesbedömning av den period som gått och bedömer eventuella behov av att ändra programmet samt tar ställning till de fortsatta insatserna. Under hela rehabiliteringsprocessen utvärderar klienten måluppfyllelsen under handledning av en anställd och lägger till eventuella nya mål eller preciserar tidigare mål samt antecknar resultaten tillsammans med en anställd på blanketten GAS - Målformulering. 6.4 Den avslutande perioden Den avslutande perioden omfattar enligt klientens behov 1 2 individuella besök och en öppenvårdsdag i grupp. Nätverksöverläggningen genomförs under det andra individuella besöket om inte tre nätverksöverläggningar redan har genomförts tidigare. Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Under kursens slutfas behandlas avslutandet av grupprocessen. Personalen och klienterna sammanfattar genom diskussion de mål som formulerades i början av klientgruppens arbete och hur målen har nåtts. Under diskussionen delar deltagarna med sig av sina erfarenheter av vad man lärt sig inom gruppen och de rehabiliteringsresultat som uppnåtts med gruppens stöd. Samtidigt planerar man hur rehabiliteringen ska fortsätta vid läroanstalten och i det dagliga livet. Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden diskuterar personalen med klienterna hur rehabiliteringen framskridit och huruvida målen uppnåtts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten GAS - Målformulering.

17 15 Personalen och klienten funderar på de rehabiliteringsåtgärder som eventuellt behövs och som kan genomföras under den avslutande perioden. Dessutom går personalen och klienten igenom det som ska skrivas in i rehabiliteringsrapporten. Vid de individuella besöken under den avslutande perioden sker följande: Den ena parten i arbetsparet intervjuar klienten och bedömer dennes helhetssituation. Avslutande diskussion Under den avslutande periodens öppenvårdsdag i grupp ska arbetsparet föra en avslutande gruppdiskussion med klienterna. Under diskussionen utvärderar man kursen och försäkrar sig om att klienten får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt bedömer klienterna tillsammans med de anställda uppfyllelsen av GAS-målen och planerna för fortsättningen, som siktar på att trygga den fortsatta rehabiliteringsprocessen. För att säkerställa att rehabiliteringen fortsätter kontaktar personalen med klientens tillstånd de aktörer som behövs för att planen för fortsatt rehabilitering ska kunna genomföras. 7 Personal 2 När en kurs är fullbokad, eller senast en månad innan kursen börjar, utser serviceproducenten personalen (team, arbetspar, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal). Om det under kursen uppstår behov av att utöka den specialiserade personalen, eller byta ut övrig rehabiliteringspersonal enligt klienternas behov, kan man göra detta med beaktande av punkterna i den servicelinjespecifika standarden. 7.1 Team Den rehabilitering i öppen vård som ordnas av FPA är multidisciplinär. Därför svarar alltid ett multidisciplinärt team för kursen. Detta team har det centrala ansvaret för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för metoderna i, tidtabellen för och längden på rehabiliteringsprocessen. Under OPI-kursen håller medlemmarna i teamet personalmöten där man går igenom kursen och klienternas situation och rehabiliteringsmål samt måluppfyllelsen och hur väl rehabiliteringsmetoderna fungerat. De frågor gällande klienten som kommer fram på mötena dokumenteras för varje klient i klientens handlingar. Teamet består av 3 medlemmar, som är olika personer. Av teamets medlemmar bildar följande 2 personer ett arbetspar: en psykolog eller sjukskötare (med specialisering inom psykiatrisk sjukvård) en socialarbetare eller socionom (YH) eller rehabiliteringshandledare (YH) eller magister i samhällsvetenskaper (huvudämne rehabiliteringsvetenskap) eller socialpsykologi 2 Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).

18 16 o Den ena parten i arbetsparet är dessutom psykoterapeut en fysioterapeut eller idrottsinstruktör (YH) eller idrottsinstruktör. Varje teammedlem genomför minst 25 timmar av kursen. Arbetspar Arbetsparet bär det övergripande ansvaret för genomförandet av kursen. Arbetsparet svarar för att rehabiliteringens innehåll förverkligas och för rehabiliteringsprocessen och handledningen av grupperna. Arbetsparet handleder flexibelt gruppen tillsammans, turvis och parallellt, till exempel så att rehabiliteringsgruppen enligt behov delas upp i mindre grupper. Av rehabiliteringsprogrammet i grupp genomförs minst 50 % så att bägge parterna i arbetsparet är på plats samtidigt. Den ena parten i arbetsparet som deltar i genomförandet av rehabiliteringsprocessen ska ha minst 200 timmars erfarenhet av grupphandledning under de senaste 10 åren. Som sådana timmar räknas grupphandledningsarbete direkt med klienter. Av den andra parten i arbetsparet förutsätts följande arbetserfarenhet: Har under de senaste 10 åren utfört rehabiliterings- och/eller vårdarbete om minst timmar som gäller depressions- och/eller ångesttillstånd hos unga personer. Som grund för timkalkylen har använts den officiella årsarbetstiden för Den allmänna arbetstiden är 38,25 timmar/vecka. De timmar som krävs motsvarar cirka 10 månaders heltidsarbete. Som erfarenhet godkänns den arbetserfarenhet som teamets yrkesutbildade person i fråga haft efter den utbildning och behörighet som förutsätts i bilaga 1 (Yrkes- och uppgiftsbeteckningar) till standardens allmänna del. Personlig handledare En personlig handledare har utsetts för varje klient. Den ena parten i arbetsparet fungerar som personlig handledare. Den personliga handledaren stöder klienten i att finna sina mål och behov, att strukturera dem och att arbeta i riktning mot dem under hela rehabiliteringsprocessen. 7.2 Specialiserad personal Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrkesbeteckningar och de ingår inte i teamet. Minst 2 personer av följande specialiserade personal ska delta i genomförandet av kursen: specialistläkare (inom psykiatri, barnpsykiatri, ungdomspsykiatri eller allmänmedicin) speciallärare ungdomsarbetare eller samhällspedagog ergoterapeut näringsterapeut konstterapeut IT-instruktör.

19 17 Förteckningen är uttömmande. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. 7.3 Övrig rehabiliteringspersonal Medlemmar i teamet eller den specialiserade personalen kan inte fungera som övrig rehabiliteringspersonal. Också övrig personal som avlagt minst en yrkesexamen kan utgående från klientens behov och mål delta i rehabiliteringen med uppgifter inom sitt yrkesområde när deras deltagande är nödvändigt med tanke på rehabiliteringen. Det rehabiliteringsprogram i grupp som genomförs av övrig rehabiliteringspersonal stöder uppfyllelsen av klienternas mål. Genomförandet av och innehållet i det individuella programmet utgår alltid från klientens individuella behov. 7.4 Antal timmar för personalen Arbete med klienterna Personalens (teamets, den specialiserade personalens och den övriga rehabiliteringspersonalens) individuella timmar och grupptimmar för klienterna ska sammanlagt vara minst 345 timmar. Som bilaga till standarden finns en beräkning av minimiantalet timmar för personalen (Bilaga 2). Av det totala antalet individuella timmar och grupptimmar genomför teamet %, dvs timmar specialiserad personal %, dvs timmar övrig rehabiliteringspersonal 0 5 %, dvs timmar. Den beräkning av minimiantalet timmar för personalen som finns i en bilaga till standarden (Bilaga 2) är gjord enligt 14 öppenvårdsdagar och 8 individuella besök. Om 6 7 individuella besök genomförs, anpassar serviceproducenten minimiantalet timmar enligt det antal besök som genomförs. Som bilaga till standarden finns exempel på hur timmarna fördelar sig mellan teammedlemmar, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal (Bilaga 3). I dessa timmar ingår inte sådant arbete före och efter rehabiliteringen där klientgruppen eller klienten inte är med. En beskrivning av dessa arbetsuppgifter finns i standardens allmänna del i kapitel 3 Genomförande av rehabiliteringen och i avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. 8 Rehabiliteringslokaler Serviceproducenten har en öppenvårdsenhet eller en slutenvårdsenhet där det också finns två rum för gruppverksamhet. Dessutom har serviceproducenten som annan lokal som används vid rehabiliteringen en motionssal vid enheten i fråga. Avståndet från dessa lokaler till läroanstaltens verksamhetsställe får vara högst 15 minuter eller 5 km. Vid rehabiliteringen används inte bassängutrymmen.

20 18 Serviceproducenten ordnar transport för klienterna till och från alla lokaler som används för rehabiliteringen. Måltiderna intas alltid vid enheten i fråga. 9 Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen FPA följer upp resultatet av rehabiliteringstjänsterna. Som en del av det här görs under avtalsperioden i anslutning till OPI-kurserna en undersökning som organiseras av FPA. Serviceproducenternas arbete i anslutning till undersökningen preciseras senare i en plan. Serviceproducenterna deltar alltid i insamlingen av uppgifter som behövs för undersökningen. För arbetsuppgifter i anslutning till detta, såsom insamling av uppgifter och medverkan i undersökningen betalas en ersättning som FPA fastställer i ett senare skede.

21 BILAGA 1. OPI-kursschema. 19

22 20 BILAGA 2. Minimiantal timmar för personalen. Servicelinje: OPI-kurs, 14 öppenvårdsdagar i grupp, 8 individuella besök Principer för beräkningen: Verksamhet i grupp genomförs hela tiden under öppenvårdsdagarna i grupp. Under öppenvårdsdagarna i grupp görs inga individuella intervjuer. De individuella intervjuerna varar i genomsnitt 60 minuter om inte annat anges. Verksamhet i grupp, timmar totalt Antal timmar som genomförs under hela kursen Öppenv.dgr i grupp, antal Timmar/dygn eller besök Timmar totalt Anställd **, klienter/dygn Den ena personen i arbetsparet, klienter/dygn 14 2,5 35 Verksamhet i grupp, timmar totalt 105 Antal timmar för individuella sammankomster* Timmar under den inledande perioden Klientantal Antal dygn eller besök Antalet anställda Timmar/ sammankomst Timmar totalt Individuella besök av klienten Timmar under den mellersta perioden Individuella besök av klienten Timmar under den avslutande perioden Individuella besök av klienten Individuella timmar totalt 240 Alla timmar totalt 345 * I minimiantalet timmar ingår inte arbetet före och efter rehabiliteringen. ** De anställda är yrkesutbildade personer enligt standarden i fråga.

23 21 BILAGA 3. Procentuell fördelning av minimiantalet timmar. Exempel på fördelning av minimiantal timmar mellan team, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal Personal/personalgrupp Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 % andel av timmarna timmar % andel av timmarna timmar % andel av timmarna timmar Team 80 % % % 242 Specialiserad personal 15 % % % 86 Övrig rehabiliteringspersonal 5 % 17 5 % 17 Totalt alltid minst 100 % % % 345