RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1"

Transkript

1 RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1

2 RENA FAKTA 2

3 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har. Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker. Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de bästa i världen: att vi i Sverige satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den behöver baseras på korrekta antaganden och fakta. I den här skriften har SKL samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i ett försök att för en gångs skull ge hela bilden eller i alla fall visa den bild som vi i vår sektor tycker visas alldeles för sällan. Stockholm i juni 2015 Lena Micko Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting RENA FAKTA 3

4 Innehåll Inledning... 7 Ekonomin... 8 Skatten är den största inkomstkällan... 8 Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar... 8 Finansieringsprincipen Vart tar pengarna vägen? Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor) Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor) Allt mer pengar satsas på välfärden Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Det dagsaktuella ekonomiska läget De har Sveriges Viktigaste Jobb Framtidsbransch Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola Lön Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor Karriär Arbetsmiljö Heltidsfrågan Diagram 5. Fördelning av hel- och deltidsanställda resp. hel- och deltidsarbetande i kommuner, Nio arbetsgivarstrategier Verksamheten Hälso- och sjukvård Mycket vård för pengarna Kvalitet och resultat Attityder och kundnöjdhet Tillgänglighet Överbeläggningar Patientsäkerheten Äldreomsorgen RENA FAKTA 4

5 Attityder och kundnöjdhet Diagram Förskolan Barngruppernas storlek Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan Skolan Lärare, politiker och ökat samarbete Fokus på lösningar Mer samarbete är systemskiftet Kundnöjdheten Klasstorleken har inte ökat Elevhälsa Resultat grundskolan Resultat gymnasieskolan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Asylmottagande, flyktingmottagande och integration De flesta kommuner tar emot flyktingar En investering för framtiden Samhällsbyggnad Boende och byggande Nybyggda bostäder Miljö/energi Gator, vägar och kollektivtrafik Övrig kommunalteknik Räddningstjänst Företagande och arbetsmarknad Övriga arbetsmarknadsinsatser Kultur och fritid Så funkar det Kommuner Landsting och regioner Lång tradition av självstyrelse Kommunerna Landstingen Så fungerar den kommunala självstyrelsen Möjlighet till påverkan Bättre överblick och helhetssyn Lokala förutsättningar får styra RENA FAKTA 5

6 Man kan lära av varandra Politiken och politikerna Fullmäktige styr och beslutar Kontroll och tillsyn Att överklaga beslut Kommunikation med medborgarna Källhänvisningar RENA FAKTA 6

7 Inledning Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service som vi medborgare behöver vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat. Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt ungefär en miljon människor. Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag och därmed självklart är både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Intresset har olika perspektiv: Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl. Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra. I den här rapporten har SKL samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar del av i samhällsdebatten. RENA FAKTA 7

8 Ekonomin Totalt utgör de offentliga utgifterna ungefär 25 procent av svensk BNP. Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av välfärdstjänsterna står de också för merparten av dessa utgifter 20 procent. Det är högre än i något annat land. Skatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten och landstingsskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region själv hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök. Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet samt i service- och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetande eller åldersstruktur. Utjämningssystemet har setts över och reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från och med Utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets skattekraft. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet. Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den 1 SKL samt Statskontorets skrift Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från RENA FAKTA 8

9 demografiska sammansättningen fler äldre innebär till exempel mer äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift, eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts. Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna. Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort. Det särskilda införandebidraget bidrar till att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet, över flera år. Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel finansieringsprincipen (se nedan). FAKTA Kommunen med högst skattekraft i Sverige ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar kronor per invånare och år. Kommunen med lägst skattekraft ligger på 74 procent av medelskattekraften, vilket motsvarar kronor per invånare och år. Utan utjämningssystem skulle det för kommunen med högst skattekraft räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. De invånare som bor i kommunen med lägst skattekraft skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på kronor per år för en medelinkomsttagare. Källa: SKL RENA FAKTA 9

10 FAKTA I Knivsta är 118 av invånare över 65 år och i Pajala är 307 av invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen skulle vissa kommuner ha svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt. Källa: SKL Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan Sedan den 1 augusti 2014 gäller också att statliga myndigheter måste ha regeringens godkännande för att besluta om föreskrifter som kan få kännbara ekonomiska effekter för kommuner, landsting och regioner. Vart tar pengarna vägen? Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 80 procent för kommunerna och 88 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna, särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör 54 respektive 45 procent. 2 På följande sidor redovisas fördelningen av kommunernas och landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för SKL, 2014 RENA FAKTA 10

11 Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor). Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor). RENA FAKTA 11

12 Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor). Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor). Källa: SKL RENA FAKTA 12

13 Allt mer pengar satsas på välfärden Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på vård, skola och omsorg som idag. När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60 procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller såväl barn och unga som äldre och människor med funktionshinder. Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden. De växer också snabbare än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en procentenhet snabbare än vad de demografiska förändringarna kräver. Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och 2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och boendedygn inom äldreomsorgen. 3 Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. De har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har hittills varit möjligt genom höjda skatter och ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (lagen om stöd och service till funktionshindrade) och LASS (lagen om assistansersättning) är alla statliga reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt kostnaderna. På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska kraven. 3 SKL, Välfärdstjänsternas utveckling ökande resurser och växande behov, RENA FAKTA 13

14 Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav. Årlig procentuell förändring Förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg 2,1 0,9 Grundskola 0,4 1,1 Gymnasieskola 1,2 0,9 Särskola 3,0 1,1 Kommunal vuxenutbildning 0,5 3,3 Övrig utbildning 1,5 2,9 Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7 Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5 Äldreomsorg 0,1 0,3 Färdtjänst 2,2 0,1 Hälso- och sjukvård 1,0 1,1 Tandvård 0,4 1,0 Övrig verksamhet 0,3 0,9 Totalt 1,0 1,0 Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3 Det dagsaktuella ekonomiska läget Källa: SKL Kommunernas och landstingens resultat 2014 blev knappt 14 miljarder, varav drygt 10 miljarder avser kommunerna. Detta är ett något starkare resultat än de prognoser som gjordes under året. Skillnaden gäller främst kommunerna. En orsak till detta är stora intäkter för försäljning och särskild ersättning för kommunal infrastruktur i ett fåtal kommuner. Även i år (2015) kommer kommunerna och landstingen att få engångsintäkter, för sista gången kommer AFA Försäkring att återbetala premier. Det är 2004 års inbetalda premier, cirka 5 miljarder, som kommunerna och landstingen nu får tillbaka. I år och nästa år kommer skatteunderlaget dessutom att växa starkt. Totalt sett innebär det att resultatet i framför allt kommunerna fortsatt blir relativt starkt 2015, SKL räknar med att det blir 11 miljarder kronor, varav 9 miljarder avser kommunerna. Noteras kan att skattesatsen till kommunsektorn successivt kryper uppåt. Medelskattesatsen har ökat med 1,61 kronor under 2000-talet, och sedan 2013 RENA FAKTA 14

15 har medelskattesatsen i kommuner och landsting ökat med 26 öre, främst som en följd av att landstingen tvingats höja skatten. SKL räknar även framåt med att kommuner och landsting måste ta till skattehöjningar för att klara sin ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 måste kommunerna sannolikt höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar en procent av skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av riksdagen. Ändå antas en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån en procent som andel av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god ekonomisk hushållning som sektorn bör ha. Detta innebär att soliditeten minskar och att kommunsektorns låneskuld ökar. Utan ökat statsbidrag skulle resultatet falla och bli negativt ( 1 miljard), trots skattehöjningar motsvarande 88 öre jämfört med RENA FAKTA 15

16 De har Sveriges Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det 40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. Framtidsbransch Under den närmaste tioårsperioden kommer kommuner, landsting och regioner att behöva anställa en halv miljon nya medarbetare om inga förändringar görs i organisation, arbetssätt och bemanning. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbransch. 4 Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter. 4 Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? SKL 2015 RENA FAKTA 16

17 Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg Rekryteringsbehov vård och omsorg oavsett huvudman Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar Rekryteringsbehov Totalt Kommuner Landsting Källa: SKL, 2014 Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola. Rekryteringsbehov skola/förskola oavsett huvudman Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar Totalt Förskollärare Barnskötare Grundskollärare Gymnasielärare Fritidspedagoger Rekryteringsbehov Övrigt lärararbete Källa: SKL, 2014 I den rekryteringsrapport som SKL publicerade 2015 konstaterades också att vård och omsorg i kommuner samt socialtjänst behöver rekrytera många nya medarbetare framöver: mellan 2013 och Detsamma gäller tandvården (11 000), kultur och fritid (9 000), teknik och samhällsbyggnad (14 000) samt övrig service (42 000). Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker att jobben verkar roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här 5 I kommuner, landsting/regioner och privata utförare. 6 Med fritidspedagog avses fritidspedagoger och grundlärare mot fritidshem. 7 Specialpedagoger, speciallärare, lärare i praktiska och estetiska ämnen, SFIlärare, hemspråkslärare. RENA FAKTA 17

18 verkar det, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor. 8 Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara viktigast. Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill ha eller kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre parametrar. FAKTA Unga förknippar sektorn med: Möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra. Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet. Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen. Trygg och säker anställning. Jämställdhet och mångfald. Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner. Balans mellan arbete och fritid/familj. Unga förknippar INTE sektorn med: Arbetsgivare som har hög status. Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån. Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare. Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter. Bra chefer och ledarskap. Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling. Hög lön. Källa: SKL FAKTA Hälften av alla unga mellan 15 och 24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker att jobben är viktiga. Läraryrket är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan Källa: SKL 8 SKL, Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?, RENA FAKTA 18

19 Lön Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid överens med verkligheten. Flera undersökningar visar att många tror att de anställda tjänar mindre än de faktiskt gör. Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på kronor i månaden (2014). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är respektive kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur, befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta oregelbundna arbetstider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg. I de stora yrkesgrupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många yngre, vilket påverkar lönestrukturen. 9 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2014 kr/mån. Alla sektorer Offentlig sektor Kommun Landsting Stat Privat sektor Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor Källa: SCB, 2014 En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen (eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större utsträckning jobbar privat. Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på arbetsmarknaden med en uttalad ambition att ha individuella och differentierade löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation. Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till yrke, sektor, utbildning, arbetstid och ålder är kvinnors löner i kommunerna 99,4 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar kvinnorna 95,6 procent av vad männen tjänar. Det är en högre andel än i både statlig och privat sektor SKL Jobbet och lönen hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, Medlingsinstitutet, 2013 RENA FAKTA 19

20 Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor Yrke Kommun Landsting Privat Ekonomichefer och administrativa chefer Arkitekter och stadsplanerare Läkare Distriktssjuksköterska Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Förskollärare och fritidspedagoger Kockar och kokerskor Undersköterskor, sjukvårdsbiträden Vaktmästare Karriär Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, Kommuner, landsting och regioner är stora men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer, de anställda har ett kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir alltför stora. Just detta jobbar kommuner och landsting/regioner en hel del med just nu. Framöver kommer det att finnas stora möjligheter att göra traditionell karriär, att klättra uppåt i hierarkin, i sektorn eftersom många chefer går i pension de närmsta tio åren. Men att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå vidare i karriären kan betyda flera saker. Man kan till exempel fördjupa sig och bli expert, vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde eller byta arbetsuppgifter helt för att prova på något nytt. Att skapa alternativa karriärvägar är ett bra sätt att utveckla karriärmöjligheterna i kommuner och landsting, och även här pågår mycket arbete 11. Bland annat införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom mer ansvar också innebär ett extra lönepåslag. Staten har avsatt 880 miljoner kronor för reformen, och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan. 11 SKL, Jobbet och karriären Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, RENA FAKTA 20

21 Arbetsmiljö Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se fram emot att gå till jobbet och känna att det man gör är betydelsefullt. Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet än privatanställda och tycker att det är svårt att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som många anser vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting att jobba med människor kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn, har detta också hög prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras. 12 Heltidsfrågan Välfärdsverksamheterna handlar om att med god kvalitet tillgodose medborgarnas behov av stöd och service på ett kostnadseffektivt sätt. Det är brukarnas, patienternas och elevernas behov som styr när servicen ska ges. En del verksamheter pågår dygnet runt, med arbetstoppar på de tider då servicen behövs som mest. I äldreomsorgen är det till exempel på morgnar och kvällar. Det kan finnas utrymme för att organisera arbetet på andra sätt. Vissa arbetsuppgifter som av tradition utförs vissa tider på dygnet skulle egentligen kunna utföras på andra tider för att jämna ut arbetstoppar. Att skapa en bra verksamhet för brukarna när de efterfrågar den kan ibland krocka med ambitionen att erbjuda medarbetarna attraktiva arbetstider. Även om det kan låta som en enkel ekvation att bemanna en verksamhet med få heltider i stället för många deltider så är det en utmaning. Skiftet från traditionell bemanning till en heltidsorganisation är komplext och det är svårt att på förhand förutse alla konsekvenser. Så gott som alla medarbetare påverkas av förändringarna och måste anpassa sitt livspussel efter nya förutsättningar, vilket kan skapa motstånd. Det finns heller ingen universallösning på heltidsfrågan. Däremot finns andras erfarenheter som kan inspirera till lokala lösningar och skapa realistiska förväntningar. Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av dessa är heltidsanställda. Ungefär är deltidsanställda. I kommunerna är 75 procent heltidsanställda men andelen som faktiskt arbetar heltid är 64 procent. Både andelen heltidsanställda och andelen heltidsarbetande i kommunerna har ökat med fem procentenheter sedan Ökningen har skett bland kvinnor. Det innebär att det var fler heltidsarbetande 2014 än I landstingen är andelen heltidsanställda högre, 85 procent år SKL, rapporten Jobbet och arbetsmiljön hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, RENA FAKTA 21

22 Diagram 5. Fördelning av hel- och deltidsanställda resp. hel- och deltidsarbetande i kommuner, Nio arbetsgivarstrategier Källa: Om fler jobbar mer. Heltidsfrågan i välfärden, SKL 2015 För att möta de framtida rekryteringsbehoven måste kommuner, landsting och regioner jobba bredare än bara med rekrytering. SKL har tagit fram nio olika arbetsgivarstrategier för att möta utmaningarna. Det handlar inte om att välja en av strategierna, utan kommuner, landsting och regioner behöver använda en palett av åtgärder, förhållningssätt och nytänkande som tillsammans påverkar rekryteringsbehoven och utvecklar välfärden. 1. Använda kompetensen rätt Vem ska göra vad och på vilket sätt? Det gäller att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns på bästa sätt alla ska inte göra samma sak. När verksamheten utvecklas måste yrkesrollerna hänga med. Nya eller breddade välfärdsjobb skapas. 2. Bredda rekryteringen Såväl män som kvinnor, inrikes som utrikes födda, måste få bidra inom välfärden. I dag är 80 procent av de anställda i välfärdssektorn kvinnor. Genom breddad rekryteringsbas kan fler bidra till en väl fungerande välfärd. 3. Låt fler jobba mer Inom välfärden varierar andelen heltidsanställda stort mellan olika verksamheter. Det är viktigt att de som vill ska kunna jobba heltid och att de som frivilligt jobbar deltid uppmuntras att gå upp i tid. 4. Förläng arbetslivet Tiden i arbetslivet behöver bli längre. I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden 82 år. Vi lever i genomsnitt 25 år längre än för hundra år sedan. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara välfärdens uppdrag. RENA FAKTA 22

23 5. Visa på karriärmöjligheter Går det att göra karriär inom välfärden? Självklart och då inte bara genom chefskap. En bredare syn på karriär och fler typer av karriärtjänster ger medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten, vilket gör yrkena mer attraktiva. 6. Skapa engagemang Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt och bidrar mer på arbetsplatsen. De blir också bättre ambassadörer för sitt jobb. Ju större engagemang och inflytande, desto större är chansen att medarbetare vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Detta kan i förlängningen påverka både rekryteringsbehovet och möjligheten att rekrytera. 7. Utnyttja tekniken Tänk nytt, tekniksmart och digitalt. Med nya metoder kan digitaliseringen bidra till utvecklingen av hela välfärden skolan, vården och omsorgen. Spännande tekniska och digitala lösningar kan också bidra till att göra välfärdens arbetsplatser ännu mer attraktiva. 8. Marknadsför jobben Tala väl om välfärden! Visa hur intressant, utvecklande och betydelsefullt arbetet med människor är. Ge unga chansen att prova på jobben. Goda erfarenheter av praktik och feriejobb lockar fler unga att vilja jobba i välfärdens verksamheter. 9. Underlätta lönekarriär Med en tydlig koppling mellan resultatförbättringar och löneutveckling uppmuntras de skickliga till att utveckla verksamheten. Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn. 13 Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det 40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. 13 Svenskt Kvalitetsindex, RENA FAKTA 23

24 Verksamheten Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som ligger på i genomsnitt 63,2. Arbetsförmedlingen får bottenbetyg på 43,4 och Försäkringskassans index ligger på 58,5 i den senaste undersökningen. 14 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex och den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna i kommuner och landsting och dem som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten. Nedan återfinns en sammanställning av alla de undersökningar och studier som gjorts inom respektive område. Hälso- och sjukvård I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Den första gjordes 2005 och upprepades I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder. I 2015 års jämförelse 15 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och med goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård. Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröst- och kolorektalcancer, samt spädbarnsdödlighet. Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data Dessa data finns tillgängliga 14 SKI, november Svensk sjukvård i internationell jämförelse RENA FAKTA 24

25 för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser använts dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU. Indikatorerna är följande: Indikator Medelvärde Sveriges värde Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt (procent) 6,68 4,5 Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke (procent) Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 timmar (procent) 7,49 6,4 75,1 93,4 Femårsöverlevnad vid bröstcancer (procent) 84,6 84,7 Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer 61,4 63,9 Amputation av nedre extremiteter p g a komplikationer vid diabetes per Neonatal mortalitet, andel av levande födda (procent) MPC-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade (procent) Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade (procent) Antalet förlorade levnadsår per innan 70 år 9,92 3,3 2,25 1,7 96, , Andel med förhöjt blodsocker (procent) 8,0 7,1 Andel med högt blodtryck (obehandlat) (procent) 25,1 24,5 Antibiotikakonsumtion (DDD per , ATC J01) 21,3 14,1 RENA FAKTA 25

26 Mycket vård för pengarna För att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När det mäts som sjukvårdsutgifter per invånare i förhållande till BNP blir resultatet som nedan: Land Utgifter/BNP Belgien 10,61 Danmark 10,87 Finland 8,95 Frankrike 11,52 Irland 8,71 Italien 9,25 Luxemburg 7,29 Nederländerna 12,10 Norge 9,28 Portugal 10,23 Spanien 9,44 Storbritannien 9,23 Sverige 9,49 Tyskland 11,25 USA 17,02 Österrike 10,87 Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror. I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i 2015 års rapport har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). I dessa tre jämförelser, som även beaktar andra aspekter av vården än hälsoutfallet, är bilden mer splittrad. Även i dessa står Sverige starkt så länge jämförelserna avser resultaten av vården. Men när jämförelserna också innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider, hamnar Sverige längre ned i totalrankingen. Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2014 uppgick till 230,6 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läkemedelsförmånen) 39,4 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 35,7 procent. Det gjordes totalt 28,4 miljoner läkarbesök och 38,7 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns genomsnittligt disponibla vårdplatser. RENA FAKTA 26

27 Kvalitet och resultat En omfattande studie av mer än patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny teknik och nya behandlingsmetoder mycket snabbare tas i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 16 Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen. Femårsöverlevnaden i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet. 17 Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år är medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män. 18 De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporten 19 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer. En annan generell iakttagelse är att kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen. FAKTA Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan 2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet. Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet, och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år efter att ha fått sin cancerdiagnos. Dödlighet efter förstagångsstroke minskar. Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel färre äldre personer använder olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel Tidskriften The Lancet SKL, Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, SKL, Öppna jämförelser Folkhälsa, SKL, Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, RENA FAKTA 27

28 Attityder och kundnöjdhet Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern 20 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten När patienter på akutmottagningar tillfrågades uppgav närmare sju av tio patienter att de tillbringat mindre än fyra timmar på akutmottagningen. 15 procent uppgav att de var på akuten sex timmar eller mer. Äldre personer som besökt en akutmottagning känner sig tryggare och mer omhändertagna än yngre personer. Mest positiva är de allra äldsta. 22 Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. 23 Tillgänglighet Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien , den maximala väntetiden enligt vårdgarantin. När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället. Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 87 procent av alla patienter. Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 84 procent av patienterna. 24 Överbeläggningar Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbeläggningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder 20 Vårdbarometern, Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård 22 Källa: Nationell Patientenkät 2015, somatisk öppen- och slutenvård 23 Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård 24 Väntetider i vården: RENA FAKTA 28

29 dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Antalet vårdplatser har minskat från år 2008 till år 2014, det vill säga en minskning med platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per invånare till 2,6 platser) 25. Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 26 klarar sjukhusen väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar. Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året: Vardagar under terminer Helger Sommar- och julledigheter Under helgerna är platserna 7 8 procent färre än under vardagar och under långa ledigheter är de upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter, det vill säga inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten, är som allra minst. Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna. Patientsäkerheten Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting. 27 I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per invånare. 25 SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser SKL, rapporten Bedömning landstingens och regionernas systematiska patientsäkerhetsarbete, RENA FAKTA 29

30 I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent. 28 Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. Äldreomsorgen Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre koll på trycksår, undernäring och fall har lett till färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 30 Enligt en OECD-rapport 31 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECDländer, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Attityder och kundnöjdhet Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket nöjd med sin service procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. 28 OECD, Health at a glance, OECD, Health at a glance, SKL, Bättre liv för sjuka äldre stora förbättringar på kort tid, mars OECD, Health Care Quality Review of Sweden, Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? RENA FAKTA 30

31 Även om majoriteten är nöjda, visar dock siffrorna också att: En femtedel äldre med hemtjänst eller som bor på särskilda boenden tycker inte att de kan påverka när de ska få hjälp. Av dem som bor på särskilda boenden har dock andelen som upplever att de kan påverka när de ska få hjälp, ökat något sedan i fjol. Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. Många äldre känner sig ensamma och två av tre på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då. Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende, och generellt sett är omdömen om äldreomsorgen lika bra som året innan. Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden. De förebyggande åtgärderna för att minska fall, undernäring och trycksår har förbättrats. Resultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Även vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genom mer effektiv smärtlindring och delaktighet i planeringen av vården. Diagram 8. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land Källa: OECD RENA FAKTA 31

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA 2 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för.

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Jobb som gör skillnad

Jobb som gör skillnad Jobb som gör skillnad VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Jobb som gör skillnad 1 Förord Välfärdssektorn sysselsätter över en miljon människor. Det är nästan en fjärdedel av hela den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN?

JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Jobb som gör skillnad VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson charlotta.janson.josephsson@skl.se

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

VALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014

VALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VALFILM OM VÄLFÄRDEN Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VAD ÄR KVALITET FÖR DE ÄLDRE? Flexibilitet att få påverka innehållet i omsorgen Kontinuitet att få omges med samma

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

SVERIGES VIKTIGASTE JOBB FINNS I VÄLFÄRDEN HUR MÖTER VI REKRYTERINGS UTMANINGEN?

SVERIGES VIKTIGASTE JOBB FINNS I VÄLFÄRDEN HUR MÖTER VI REKRYTERINGS UTMANINGEN? SVERIGES VIKTIGASTE JOBB FINNS I VÄLFÄRDEN HUR MÖTER VI REKRYTERINGS UTMANINGEN? Sveriges Viktigaste Jobb finns i välfärden HUR MÖTER VI REKRYTERINGSUTMANINGEN? Upplysningar om innehållet: Caroline Olsson,

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna

NR Fråga Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Jokkmokk 1 1 2 15 4 3 5 31 Jokkmokk Framtid i Jokkmokks kommun (3), Samernas Väl (2) Har

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015

Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015 Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015 Svensk sjukvård i internationell jämförelse INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 2015 Upplysningar om innehållet Mattias Lundbäck tfn 08-452

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

STOLTHET OCH FÖRDOMar

STOLTHET OCH FÖRDOMar Stolthet och fördomar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting om sina jobb? STOLTHET OCH FÖRDOMar Vad tycker medarbetare i kommuner och landsting OM sina jobb? Stolthet och fördomar Vad tycker

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer