RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1"

Transkript

1 RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1

2 RENA FAKTA 2

3 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har. Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker. Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de bästa i världen: att vi i Sverige satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den behöver baseras på korrekta antaganden och fakta. I den här skriften har SKL samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i ett försök att för en gångs skull ge hela bilden eller i alla fall visa den bild som vi i vår sektor tycker visas alldeles för sällan. Stockholm i juni 2015 Lena Micko Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting RENA FAKTA 3

4 Innehåll Inledning... 7 Ekonomin... 8 Skatten är den största inkomstkällan... 8 Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar... 8 Finansieringsprincipen Vart tar pengarna vägen? Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor) Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor) Allt mer pengar satsas på välfärden Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Det dagsaktuella ekonomiska läget De har Sveriges Viktigaste Jobb Framtidsbransch Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola Lön Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2013 i kr/mån Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor Karriär Arbetsmiljö Heltidsfrågan Diagram 5. Fördelning av hel- och deltidsanställda resp. hel- och deltidsarbetande i kommuner, Nio arbetsgivarstrategier Verksamheten Hälso- och sjukvård Mycket vård för pengarna Kvalitet och resultat Attityder och kundnöjdhet Tillgänglighet Överbeläggningar Patientsäkerheten Äldreomsorgen RENA FAKTA 4

5 Attityder och kundnöjdhet Diagram Förskolan Barngruppernas storlek Diagram 9. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan Skolan Lärare, politiker och ökat samarbete Fokus på lösningar Mer samarbete är systemskiftet Kundnöjdheten Klasstorleken har inte ökat Elevhälsa Resultat grundskolan Resultat gymnasieskolan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Diagram 11. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik Diagram 12. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Asylmottagande, flyktingmottagande och integration De flesta kommuner tar emot flyktingar En investering för framtiden Samhällsbyggnad Boende och byggande Nybyggda bostäder Miljö/energi Gator, vägar och kollektivtrafik Övrig kommunalteknik Räddningstjänst Företagande och arbetsmarknad Övriga arbetsmarknadsinsatser Kultur och fritid Så funkar det Kommuner Landsting och regioner Lång tradition av självstyrelse Kommunerna Landstingen Så fungerar den kommunala självstyrelsen Möjlighet till påverkan Bättre överblick och helhetssyn Lokala förutsättningar får styra RENA FAKTA 5

6 Man kan lära av varandra Politiken och politikerna Fullmäktige styr och beslutar Kontroll och tillsyn Att överklaga beslut Kommunikation med medborgarna Källhänvisningar RENA FAKTA 6

7 Inledning Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service som vi medborgare behöver vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat. Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt ungefär en miljon människor. Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag och därmed självklart är både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Intresset har olika perspektiv: Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl. Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra. I den här rapporten har SKL samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar del av i samhällsdebatten. RENA FAKTA 7

8 Ekonomin Totalt utgör de offentliga utgifterna ungefär 25 procent av svensk BNP. Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av välfärdstjänsterna står de också för merparten av dessa utgifter 20 procent. Det är högre än i något annat land. Skatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten och landstingsskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region själv hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök. Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet samt i service- och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetande eller åldersstruktur. Utjämningssystemet har setts över och reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från och med Utjämningssystemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets skattekraft. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet. Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den 1 SKL samt Statskontorets skrift Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från RENA FAKTA 8

9 demografiska sammansättningen fler äldre innebär till exempel mer äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift, eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts. Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna. Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort. Det särskilda införandebidraget bidrar till att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet, över flera år. Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel finansieringsprincipen (se nedan). FAKTA Kommunen med högst skattekraft i Sverige ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar kronor per invånare och år. Kommunen med lägst skattekraft ligger på 74 procent av medelskattekraften, vilket motsvarar kronor per invånare och år. Utan utjämningssystem skulle det för kommunen med högst skattekraft räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. De invånare som bor i kommunen med lägst skattekraft skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på kronor per år för en medelinkomsttagare. Källa: SKL RENA FAKTA 9

10 FAKTA I Knivsta är 118 av invånare över 65 år och i Pajala är 307 av invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen skulle vissa kommuner ha svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt. Källa: SKL Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan Sedan den 1 augusti 2014 gäller också att statliga myndigheter måste ha regeringens godkännande för att besluta om föreskrifter som kan få kännbara ekonomiska effekter för kommuner, landsting och regioner. Vart tar pengarna vägen? Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 80 procent för kommunerna och 88 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna, särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör 54 respektive 45 procent. 2 På följande sidor redovisas fördelningen av kommunernas och landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för SKL, 2014 RENA FAKTA 10

11 Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2013 (546 miljarder kronor). Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2013 (280 miljarder kronor). RENA FAKTA 11

12 Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2013 (565 miljarder kronor). Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2013 (288 miljarder kronor). Källa: SKL RENA FAKTA 12

13 Allt mer pengar satsas på välfärden Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på vård, skola och omsorg som idag. När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60 procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller såväl barn och unga som äldre och människor med funktionshinder. Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden. De växer också snabbare än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en procentenhet snabbare än vad de demografiska förändringarna kräver. Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och 2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och boendedygn inom äldreomsorgen. 3 Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. De har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har hittills varit möjligt genom höjda skatter och ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (lagen om stöd och service till funktionshindrade) och LASS (lagen om assistansersättning) är alla statliga reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt kostnaderna. På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska kraven. 3 SKL, Välfärdstjänsternas utveckling ökande resurser och växande behov, RENA FAKTA 13

14 Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav. Årlig procentuell förändring Förskoleverksamhet/skolbarnsomsorg 2,1 0,9 Grundskola 0,4 1,1 Gymnasieskola 1,2 0,9 Särskola 3,0 1,1 Kommunal vuxenutbildning 0,5 3,3 Övrig utbildning 1,5 2,9 Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7 Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5 Äldreomsorg 0,1 0,3 Färdtjänst 2,2 0,1 Hälso- och sjukvård 1,0 1,1 Tandvård 0,4 1,0 Övrig verksamhet 0,3 0,9 Totalt 1,0 1,0 Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3 Det dagsaktuella ekonomiska läget Källa: SKL Kommunernas och landstingens resultat 2014 blev knappt 14 miljarder, varav drygt 10 miljarder avser kommunerna. Detta är ett något starkare resultat än de prognoser som gjordes under året. Skillnaden gäller främst kommunerna. En orsak till detta är stora intäkter för försäljning och särskild ersättning för kommunal infrastruktur i ett fåtal kommuner. Även i år (2015) kommer kommunerna och landstingen att få engångsintäkter, för sista gången kommer AFA Försäkring att återbetala premier. Det är 2004 års inbetalda premier, cirka 5 miljarder, som kommunerna och landstingen nu får tillbaka. I år och nästa år kommer skatteunderlaget dessutom att växa starkt. Totalt sett innebär det att resultatet i framför allt kommunerna fortsatt blir relativt starkt 2015, SKL räknar med att det blir 11 miljarder kronor, varav 9 miljarder avser kommunerna. Noteras kan att skattesatsen till kommunsektorn successivt kryper uppåt. Medelskattesatsen har ökat med 1,61 kronor under 2000-talet, och sedan 2013 RENA FAKTA 14

15 har medelskattesatsen i kommuner och landsting ökat med 26 öre, främst som en följd av att landstingen tvingats höja skatten. SKL räknar även framåt med att kommuner och landsting måste ta till skattehöjningar för att klara sin ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 måste kommunerna sannolikt höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar en procent av skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av riksdagen. Ändå antas en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån en procent som andel av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god ekonomisk hushållning som sektorn bör ha. Detta innebär att soliditeten minskar och att kommunsektorns låneskuld ökar. Utan ökat statsbidrag skulle resultatet falla och bli negativt ( 1 miljard), trots skattehöjningar motsvarande 88 öre jämfört med RENA FAKTA 15

16 De har Sveriges Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det 40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. Framtidsbransch Under den närmaste tioårsperioden kommer kommuner, landsting och regioner att behöva anställa en halv miljon nya medarbetare om inga förändringar görs i organisation, arbetssätt och bemanning. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbransch. 4 Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter. 4 Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden. Hur möter vi rekryteringsutmaningen? SKL 2015 RENA FAKTA 16

17 Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet inom vård och omsorg Rekryteringsbehov vård och omsorg oavsett huvudman Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar Rekryteringsbehov Totalt Kommuner Landsting Källa: SKL, 2014 Tabell 3. Det framtida rekryteringsbehovet inom skola och förskola. Rekryteringsbehov skola/förskola oavsett huvudman Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar Totalt Förskollärare Barnskötare Grundskollärare Gymnasielärare Fritidspedagoger Rekryteringsbehov Övrigt lärararbete Källa: SKL, 2014 I den rekryteringsrapport som SKL publicerade 2015 konstaterades också att vård och omsorg i kommuner samt socialtjänst behöver rekrytera många nya medarbetare framöver: mellan 2013 och Detsamma gäller tandvården (11 000), kultur och fritid (9 000), teknik och samhällsbyggnad (14 000) samt övrig service (42 000). Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker att jobben verkar roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här 5 I kommuner, landsting/regioner och privata utförare. 6 Med fritidspedagog avses fritidspedagoger och grundlärare mot fritidshem. 7 Specialpedagoger, speciallärare, lärare i praktiska och estetiska ämnen, SFIlärare, hemspråkslärare. RENA FAKTA 17

18 verkar det, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor. 8 Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara viktigast. Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill ha eller kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre parametrar. FAKTA Unga förknippar sektorn med: Möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra. Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet. Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen. Trygg och säker anställning. Jämställdhet och mångfald. Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner. Balans mellan arbete och fritid/familj. Unga förknippar INTE sektorn med: Arbetsgivare som har hög status. Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån. Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare. Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter. Bra chefer och ledarskap. Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling. Hög lön. Källa: SKL FAKTA Hälften av alla unga mellan 15 och 24 år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker att jobben är viktiga. Läraryrket är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan Källa: SKL 8 SKL, Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?, RENA FAKTA 18

19 Lön Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid överens med verkligheten. Flera undersökningar visar att många tror att de anställda tjänar mindre än de faktiskt gör. Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på kronor i månaden (2014). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är respektive kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur, befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta oregelbundna arbetstider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg. I de stora yrkesgrupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många yngre, vilket påverkar lönestrukturen. 9 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2014 kr/mån. Alla sektorer Offentlig sektor Kommun Landsting Stat Privat sektor Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor Källa: SCB, 2014 En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen (eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större utsträckning jobbar privat. Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på arbetsmarknaden med en uttalad ambition att ha individuella och differentierade löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation. Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till yrke, sektor, utbildning, arbetstid och ålder är kvinnors löner i kommunerna 99,4 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar kvinnorna 95,6 procent av vad männen tjänar. Det är en högre andel än i både statlig och privat sektor SKL Jobbet och lönen hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, Medlingsinstitutet, 2013 RENA FAKTA 19

20 Tabell 5. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor Yrke Kommun Landsting Privat Ekonomichefer och administrativa chefer Arkitekter och stadsplanerare Läkare Distriktssjuksköterska Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Förskollärare och fritidspedagoger Kockar och kokerskor Undersköterskor, sjukvårdsbiträden Vaktmästare Karriär Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, Kommuner, landsting och regioner är stora men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer, de anställda har ett kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir alltför stora. Just detta jobbar kommuner och landsting/regioner en hel del med just nu. Framöver kommer det att finnas stora möjligheter att göra traditionell karriär, att klättra uppåt i hierarkin, i sektorn eftersom många chefer går i pension de närmsta tio åren. Men att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå vidare i karriären kan betyda flera saker. Man kan till exempel fördjupa sig och bli expert, vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde eller byta arbetsuppgifter helt för att prova på något nytt. Att skapa alternativa karriärvägar är ett bra sätt att utveckla karriärmöjligheterna i kommuner och landsting, och även här pågår mycket arbete 11. Bland annat införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom mer ansvar också innebär ett extra lönepåslag. Staten har avsatt 880 miljoner kronor för reformen, och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan. 11 SKL, Jobbet och karriären Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, RENA FAKTA 20

21 Arbetsmiljö Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se fram emot att gå till jobbet och känna att det man gör är betydelsefullt. Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet än privatanställda och tycker att det är svårt att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som många anser vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting att jobba med människor kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn, har detta också hög prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras. 12 Heltidsfrågan Välfärdsverksamheterna handlar om att med god kvalitet tillgodose medborgarnas behov av stöd och service på ett kostnadseffektivt sätt. Det är brukarnas, patienternas och elevernas behov som styr när servicen ska ges. En del verksamheter pågår dygnet runt, med arbetstoppar på de tider då servicen behövs som mest. I äldreomsorgen är det till exempel på morgnar och kvällar. Det kan finnas utrymme för att organisera arbetet på andra sätt. Vissa arbetsuppgifter som av tradition utförs vissa tider på dygnet skulle egentligen kunna utföras på andra tider för att jämna ut arbetstoppar. Att skapa en bra verksamhet för brukarna när de efterfrågar den kan ibland krocka med ambitionen att erbjuda medarbetarna attraktiva arbetstider. Även om det kan låta som en enkel ekvation att bemanna en verksamhet med få heltider i stället för många deltider så är det en utmaning. Skiftet från traditionell bemanning till en heltidsorganisation är komplext och det är svårt att på förhand förutse alla konsekvenser. Så gott som alla medarbetare påverkas av förändringarna och måste anpassa sitt livspussel efter nya förutsättningar, vilket kan skapa motstånd. Det finns heller ingen universallösning på heltidsfrågan. Däremot finns andras erfarenheter som kan inspirera till lokala lösningar och skapa realistiska förväntningar. Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av dessa är heltidsanställda. Ungefär är deltidsanställda. I kommunerna är 75 procent heltidsanställda men andelen som faktiskt arbetar heltid är 64 procent. Både andelen heltidsanställda och andelen heltidsarbetande i kommunerna har ökat med fem procentenheter sedan Ökningen har skett bland kvinnor. Det innebär att det var fler heltidsarbetande 2014 än I landstingen är andelen heltidsanställda högre, 85 procent år SKL, rapporten Jobbet och arbetsmiljön hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, RENA FAKTA 21

22 Diagram 5. Fördelning av hel- och deltidsanställda resp. hel- och deltidsarbetande i kommuner, Nio arbetsgivarstrategier Källa: Om fler jobbar mer. Heltidsfrågan i välfärden, SKL 2015 För att möta de framtida rekryteringsbehoven måste kommuner, landsting och regioner jobba bredare än bara med rekrytering. SKL har tagit fram nio olika arbetsgivarstrategier för att möta utmaningarna. Det handlar inte om att välja en av strategierna, utan kommuner, landsting och regioner behöver använda en palett av åtgärder, förhållningssätt och nytänkande som tillsammans påverkar rekryteringsbehoven och utvecklar välfärden. 1. Använda kompetensen rätt Vem ska göra vad och på vilket sätt? Det gäller att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns på bästa sätt alla ska inte göra samma sak. När verksamheten utvecklas måste yrkesrollerna hänga med. Nya eller breddade välfärdsjobb skapas. 2. Bredda rekryteringen Såväl män som kvinnor, inrikes som utrikes födda, måste få bidra inom välfärden. I dag är 80 procent av de anställda i välfärdssektorn kvinnor. Genom breddad rekryteringsbas kan fler bidra till en väl fungerande välfärd. 3. Låt fler jobba mer Inom välfärden varierar andelen heltidsanställda stort mellan olika verksamheter. Det är viktigt att de som vill ska kunna jobba heltid och att de som frivilligt jobbar deltid uppmuntras att gå upp i tid. 4. Förläng arbetslivet Tiden i arbetslivet behöver bli längre. I dag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden 82 år. Vi lever i genomsnitt 25 år längre än för hundra år sedan. Med fler år i yrkeslivet kan vi lättare klara välfärdens uppdrag. RENA FAKTA 22

23 5. Visa på karriärmöjligheter Går det att göra karriär inom välfärden? Självklart och då inte bara genom chefskap. En bredare syn på karriär och fler typer av karriärtjänster ger medarbetare chansen att utveckla både sig själva och verksamheten, vilket gör yrkena mer attraktiva. 6. Skapa engagemang Engagerade medarbetare som får ta ansvar på jobbet kommer bättre till sin rätt och bidrar mer på arbetsplatsen. De blir också bättre ambassadörer för sitt jobb. Ju större engagemang och inflytande, desto större är chansen att medarbetare vill stanna och utvecklas på sin arbetsplats. Detta kan i förlängningen påverka både rekryteringsbehovet och möjligheten att rekrytera. 7. Utnyttja tekniken Tänk nytt, tekniksmart och digitalt. Med nya metoder kan digitaliseringen bidra till utvecklingen av hela välfärden skolan, vården och omsorgen. Spännande tekniska och digitala lösningar kan också bidra till att göra välfärdens arbetsplatser ännu mer attraktiva. 8. Marknadsför jobben Tala väl om välfärden! Visa hur intressant, utvecklande och betydelsefullt arbetet med människor är. Ge unga chansen att prova på jobben. Goda erfarenheter av praktik och feriejobb lockar fler unga att vilja jobba i välfärdens verksamheter. 9. Underlätta lönekarriär Med en tydlig koppling mellan resultatförbättringar och löneutveckling uppmuntras de skickliga till att utveckla verksamheten. Lönerna ska sättas lokalt och individuellt. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn. 13 Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med högskoleutbildning är 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen. I landet som helhet är det 40 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. 13 Svenskt Kvalitetsindex, RENA FAKTA 23

24 Verksamheten Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som ligger på i genomsnitt 63,2. Arbetsförmedlingen får bottenbetyg på 43,4 och Försäkringskassans index ligger på 58,5 i den senaste undersökningen. 14 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex och den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna i kommuner och landsting och dem som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten. Nedan återfinns en sammanställning av alla de undersökningar och studier som gjorts inom respektive område. Hälso- och sjukvård I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Den första gjordes 2005 och upprepades I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder. I 2015 års jämförelse 15 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och med goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård. Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröst- och kolorektalcancer, samt spädbarnsdödlighet. Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data Dessa data finns tillgängliga 14 SKI, november Svensk sjukvård i internationell jämförelse RENA FAKTA 24

25 för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser använts dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU. Indikatorerna är följande: Indikator Medelvärde Sveriges värde Trettiodagarsmortalitet vid hjärtinfarkt (procent) 6,68 4,5 Trettiodagarsmortalitet vid ichemisk stroke (procent) Andelen patienter som opereras för höftledsbrott inom 48 timmar (procent) 7,49 6,4 75,1 93,4 Femårsöverlevnad vid bröstcancer (procent) 84,6 84,7 Femårsöverlevnad vid kolorektalcancer 61,4 63,9 Amputation av nedre extremiteter p g a komplikationer vid diabetes per Neonatal mortalitet, andel av levande födda (procent) MPC-vaccinering, andel av barn som är vaccinerade (procent) Mässlingsvaccinering, andel av barn som är vaccinerade (procent) Antalet förlorade levnadsår per innan 70 år 9,92 3,3 2,25 1,7 96, , Andel med förhöjt blodsocker (procent) 8,0 7,1 Andel med högt blodtryck (obehandlat) (procent) 25,1 24,5 Antibiotikakonsumtion (DDD per , ATC J01) 21,3 14,1 RENA FAKTA 25

26 Mycket vård för pengarna För att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När det mäts som sjukvårdsutgifter per invånare i förhållande till BNP blir resultatet som nedan: Land Utgifter/BNP Belgien 10,61 Danmark 10,87 Finland 8,95 Frankrike 11,52 Irland 8,71 Italien 9,25 Luxemburg 7,29 Nederländerna 12,10 Norge 9,28 Portugal 10,23 Spanien 9,44 Storbritannien 9,23 Sverige 9,49 Tyskland 11,25 USA 17,02 Österrike 10,87 Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror. I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i 2015 års rapport har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). I dessa tre jämförelser, som även beaktar andra aspekter av vården än hälsoutfallet, är bilden mer splittrad. Även i dessa står Sverige starkt så länge jämförelserna avser resultaten av vården. Men när jämförelserna också innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider, hamnar Sverige längre ned i totalrankingen. Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2014 uppgick till 230,6 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läkemedelsförmånen) 39,4 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 35,7 procent. Det gjordes totalt 28,4 miljoner läkarbesök och 38,7 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns genomsnittligt disponibla vårdplatser. RENA FAKTA 26

27 Kvalitet och resultat En omfattande studie av mer än patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny teknik och nya behandlingsmetoder mycket snabbare tas i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 16 Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen. Femårsöverlevnaden i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet. 17 Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år är medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män. 18 De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporten 19 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer. En annan generell iakttagelse är att kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen. FAKTA Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan 2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet. Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet, och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år efter att ha fått sin cancerdiagnos. Dödlighet efter förstagångsstroke minskar. Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel färre äldre personer använder olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel Tidskriften The Lancet SKL, Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, SKL, Öppna jämförelser Folkhälsa, SKL, Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, RENA FAKTA 27

28 Attityder och kundnöjdhet Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern 20 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten När patienter på akutmottagningar tillfrågades uppgav närmare sju av tio patienter att de tillbringat mindre än fyra timmar på akutmottagningen. 15 procent uppgav att de var på akuten sex timmar eller mer. Äldre personer som besökt en akutmottagning känner sig tryggare och mer omhändertagna än yngre personer. Mest positiva är de allra äldsta. 22 Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. 23 Tillgänglighet Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien , den maximala väntetiden enligt vårdgarantin. När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället. Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 87 procent av alla patienter. Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 84 procent av patienterna. 24 Överbeläggningar Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbeläggningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder 20 Vårdbarometern, Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård 22 Källa: Nationell Patientenkät 2015, somatisk öppen- och slutenvård 23 Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård 24 Väntetider i vården: RENA FAKTA 28

29 dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Antalet vårdplatser har minskat från år 2008 till år 2014, det vill säga en minskning med platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per invånare till 2,6 platser) 25. Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 26 klarar sjukhusen väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar. Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året: Vardagar under terminer Helger Sommar- och julledigheter Under helgerna är platserna 7 8 procent färre än under vardagar och under långa ledigheter är de upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter, det vill säga inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten, är som allra minst. Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna. Patientsäkerheten Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting. 27 I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per invånare. 25 SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser SKL, rapporten Bedömning landstingens och regionernas systematiska patientsäkerhetsarbete, RENA FAKTA 29

30 I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent. 28 Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. Äldreomsorgen Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre koll på trycksår, undernäring och fall har lett till färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 30 Enligt en OECD-rapport 31 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECDländer, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Attityder och kundnöjdhet Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket nöjd med sin service procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. 28 OECD, Health at a glance, OECD, Health at a glance, SKL, Bättre liv för sjuka äldre stora förbättringar på kort tid, mars OECD, Health Care Quality Review of Sweden, Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? RENA FAKTA 30

31 Även om majoriteten är nöjda, visar dock siffrorna också att: En femtedel äldre med hemtjänst eller som bor på särskilda boenden tycker inte att de kan påverka när de ska få hjälp. Av dem som bor på särskilda boenden har dock andelen som upplever att de kan påverka när de ska få hjälp, ökat något sedan i fjol. Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. Många äldre känner sig ensamma och två av tre på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då. Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende, och generellt sett är omdömen om äldreomsorgen lika bra som året innan. Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden. De förebyggande åtgärderna för att minska fall, undernäring och trycksår har förbättrats. Resultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Även vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genom mer effektiv smärtlindring och delaktighet i planeringen av vården. Diagram 8. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land Källa: OECD RENA FAKTA 31

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!

Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning! Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället

Läs mer

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA 2 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för.

Läs mer

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA 2 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för.

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN

Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-304-8 Foto: Folio, Maskot Produktion:

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Fler ska arbeta heltid i framtiden

Fler ska arbeta heltid i framtiden HELTIDSPLANEN Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

#vivässarvälfärden. Rena fakta om välfärden

#vivässarvälfärden. Rena fakta om välfärden #vivässarvälfärden Rena fakta om välfärden Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-406-9

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Jobb som gör skillnad

Jobb som gör skillnad Jobb som gör skillnad VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Jobb som gör skillnad 1 Förord Välfärdssektorn sysselsätter över en miljon människor. Det är nästan en fjärdedel av hela den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN?

JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Jobb som gör skillnad VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson charlotta.janson.josephsson@skl.se

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

LEDARNA. Lönlöst att prestera? SVERIGES CHEFSORGANISATION. Små möjligheter till lönekarriär i kvinnodominerade yrken 6/8/2016

LEDARNA. Lönlöst att prestera? SVERIGES CHEFSORGANISATION. Små möjligheter till lönekarriär i kvinnodominerade yrken 6/8/2016 LEDARNA SVERIGES CHEFSORGANISATION Ledarnas Lönekarriärrapport 2016: Lönlöst att prestera? Små möjligheter till lönekarriär i kvinnodominerade yrken Anna Thoursie Chefsekonom 1 Slutsatser: Vanliga kvinnodominerade

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID

VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID VARMT VÄLKOMNA TILL WORKSHOP OM HELTID Sätt er gärna partsgemensamt med personer från samma kommun, landsting eller region SYFTE MED DAGEN 1) Presentera manual för heltidsplan 2) Inspiration till att starta

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2016-12-12 Kommunledningskontoret HR KSKF/2016:625 Ulrika Jonsson 016-710 73 01 1 (2) Kommunstyrelsens personalutskott Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun 2017-2019 Förslag

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Så mycket bättre? 2016

Så mycket bättre? 2016 Så m yctt Så mbyc? ke t bä e keret?b r t t ä t e k c ättre Så my? En jä m i priv förelse a En jämförelse av anstaällni va t chngsv ner illko tällnlöner or ocholö kom nrsoch svillkmun g ingsv i priva in

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Sommarplaneringen i vården 2017

Sommarplaneringen i vården 2017 PM PM 2017-04-27 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2017 Stärkt samverkan med primärvård och kommun och tidigarelagd planering av bemanningen är några av de insatser som landsting och regioner nu genomför

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket Kompetensförsörjning I dag, i morgon och i framtiden Utbildningschefsnätverket 2015-11-27 Utmaningen 2015 2018 2023 ff. I dag I morgon I framtiden Nuvarande medarbetare i skolan Medarbetare på väg in Framtidens

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

(Framsida) Unga om drömjobbet. Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb

(Framsida) Unga om drömjobbet. Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb (Framsida) Unga om drömjobbet Studenter och unga yrkesverksamma om attraktiva jobb januari 2011 1 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Sammanfattning... 6 Det här tycker SKTF...

Läs mer

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Regional utveckling Kultur Uppdraget styrs av Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kollektivtrafiklagen Norrbotten Politisk

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys 1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

Färre skall försörja fler

Färre skall försörja fler Färre skall försörja fler Fler äldre kommer att vara i behov av vård och omsorg Samtidigt som vi får problem att rekrytera medarbetare Arbeta för att öka attraktiviteten för vård och omsorgsyrken Utnyttja

Läs mer

Sätta dagordningen och fokus

Sätta dagordningen och fokus Sätta dagordningen och fokus VÅRDLYFT FÖR DALARNA BRA VÅRD FÖRE FLER SKATTESÄNKNINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (5) En vård av hög kvalitet Vården

Läs mer

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi

Åtgärdsförslag för att hantera lärarbristen inom sfi ÅTGÄRDSFÖRSLAG Bilaga 1 2016-09-28 Vårt ärendenr: 4 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad (UA) Björn Andersson Avdelningen för arbetsgivarpolitik (AG) Anders Barane Ulrika Wallén Åtgärdsförslag

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Uppföljning av Lärarlönelyftet

Uppföljning av Lärarlönelyftet 1 (17) Uppföljning av Lärarlönelyftet hösten 2016 Denna redogör för hur Lärarlönelyftet har fördelats under höstterminen 2016 (perioden 1 juli - 31 december 2016). Hösten 2016 var första gången som skolhuvudmän

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer