Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN

Transkript

1

2

3 Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN

4 Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: Foto: Folio, Maskot Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB

5 Förord Det finns många tankar och åsikter om välfärden. Vården, skolan och omsorgen berör oss alla och är vår gemensamma angelägenhet. När relevant kritik framförs bidrar den till att förbättra våra välfärdstjänster. Men det händer att bristfällig fakta och onyanserade resonemang leder till felaktiga slutsatser och obefogat missnöje. Ibland saknas bilden av svensk välfärd som bland de bästa i världen. Den som visar att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Och den som visar att vi alltid strävar efter och jobbar för att göra välfärden ännu bättre. Vi vill ge hela bilden. Vi vill visa upp och sprida det som är bra. Vi vill lära av det som är dåligt. Och vi vill vässa välfärden. Stockholm i november 2015 Lena Micko Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 7 Inledning 8 Nöjda kunder 8 Anställda 11 Hälso- och sjukvården 11 Resultat och omfattning 13 Kundnöjdhet 16 Så vässar vi hälso- och sjukvården 19 Äldreomsorgen 19 Resultat och omfattning 21 Kundnöjdhet 21 Så vässar vi äldreomsorgen 23 Förskolan 23 Resultat och omfattning 25 Kundnöjdhet 25 Så vässar vi förskolan 27 Skolan 28 Resultat och omfattning 31 Kundnöjdheten 31 Så vässar vi skolan 33 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd 33 Resultat och omfattning 34 Kundnöjdhet 35 Så vässar vi socialtjänsten 41 Boende och byggande 41 Resultat och omfattning 43 Så vässar vi bostadsbyggandet 45 Infrastruktur och kollektivtrafik 45 Resultat och omfattning 47 Kundnöjdhet 47 Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik 49 Vatten, avlopp och avfallshantering 49 Resultat och omfattning 50 Kundnöjdhet 50 Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering 53 Räddningstjänst 53 Resultat och omfattning 54 Kundnöjdhet 55 Så vässar vi räddningstjänsten 57 Kultur och fritid 57 Resultat och omfattning 58 Kundnöjdhet 59 Så vässar vi kultur och fritid 60 Källhänvisningar 37 Integration och asyloch flyktingmottagande 37 Resultat och omfattning 38 Kundnöjdhet 39 Så vässar vi integration och asyloch flyktingmottagandet

8 Kapitel Kapitel. 6 Rena fakta om välfärden

9 Inledning Under hela livet följs vi åt av välfärden. Vi föds. Vi går i förskola, skola och vi åker kollektivtrafik. Vi dricker vatten ur kranen och får hjälp att ta hand om soporna. Vården finns där när vi blir sjuka eller skadade och på ålderns höst kan vi få hjälp att klara vardagen. Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den här servicen. Nästan hela kommun- och landstingsskatten går till vården, skolan och omsorgen nästan nio av tio kronor. Sammantaget är sektorn också den största arbetsgivaren i Sverige. Här arbetar en fjärdedel av alla yrkesarbetande, ungefär en miljon människor. Det här gör att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunoch landstingssektorn varje dag och är självklart både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl och att våra valda politiker ska sköta sitt uppdrag på ett bra sätt. Välfärdssektorn är viktig. Här finns en miljon anställda och verksamheterna påverkar varje människa, varje dag, från födseln till livets slut. Rena fakta om välfärden 7

10 > > Det finns 290 kommuner i Sverige. > > Det finns 20 landsting/regioner. Landstingen är 11 st: Blekinge, Dalarna, Kalmar, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland. > > Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. > > Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region. > > Jämtland-Härjedalen, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län och Kronoberg har också rätt att kalla sig regioner. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna. Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Nöjda kunder Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt på 69,1 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder i den senaste undersökningen. 1 Anställda Not. 1. SKI, november Anställda i kommuner, landsting och regioner är högutbildade. 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen och regionerna har högskoleutbildning. 8 Rena fakta om välfärden

11 NÖJDHETSINDEX (På en skala 0-100) Kommuner och landsting/regioner, snitt: 69,1 Statliga myndigheter, snitt: 63,2 Försäkringskassan: 58,8 Arbetsförmedlingen: 43,4 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex, den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna och dem som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten. De som bara har en allmän bild av skola och äldreomsorg är mer negativa än de som själva är brukare eller har barn i skolan. Rena fakta om välfärden 9

12 Kapitel 1. Inledning 10 Rena fakta om välfärden

13 KAPITEL 1 Hälso- och sjukvården Svensk hälso- och sjukvård sysselsätter drygt personer. Här jobbar allt från sjuksköterskor och läkare till dietister, arbetsterapeuter och vårdadministratörer. Under 2014 var fördelningen på de större yrkesgrupperna: > > läkare > > sjuksköterskor > > undersköterskor > > barnmorskor > > psykologer > > biomedicinska analytiker. Dessa personer kan jobba i kommuner eller landsting, eller i privat sektor. Gemensamt är dock att alla finansieras via skattsedeln. Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2014 uppgick till 230,6 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läkemedelsförmånen) 39,4 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 35,7 procent. Under förra året gjordes totalt 28,4 miljoner läkarbesök och 38,7 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns genomsnittligt disponibla vårdplatser. Förra året gjordes 28,4 miljoner läkarbesök Resultat och omfattning I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Den första gjordes 2005 och upprepades I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder. Svensk sjukvård hör till den bästa i världen på många områden. Rena fakta om välfärden 11

14 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården I 2015 års jämförelse 2 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och har goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård. Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex 3 som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter: > > hjärtinfarkt > > stroke > > bröst- och magcancer > > spädbarnsdödlighet > > samt låg antibiotikakonsumtion. Möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Not. 2. Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015, SKL. Not.3. Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser används dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU. Not.4. Tidskriften The Lancet Not.5. SKL, Öppna jämförelser Folkhälsa, Not. 6. SKL, Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, En omfattande studie av mer än patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Ny teknik och nya behandlingsmetoder tas mycket snabbt i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 4 Även medellivslängden, som är ett vanligt mått på god folkhälsa, är hög i Sverige. Svenska män lever längst av alla efter Island, Schweiz, Japan och Australien. Svenska kvinnor har också lång medellivslängd, men här ligger några länder i Sydeuropa före Sverige. För svenskar födda år är medellivslängden beräknad till 83,6 för kvinnor och 79,7 år för män. 5 De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas löpande i SKL:s Öppna jämförelser. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporten 6 har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på övergripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer. Kostnader och effektivitet För att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När sjukvårdsutgifter mäts per invånare i förhållande till BNP kommer Sverige på åttonde plats av femton jämförda länder, med en nivå på 9, 49 procent av BNP. I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i rapporten Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015 har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). Även i dessa jämförelser står sig Sverige starkt så länge det handlar om resultaten av vården. Sverige hamnar dock längre ned i rankingen när jämförelserna också innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider. Också kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen. 12 Rena fakta om välfärden

15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SIFFROR > > Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har minskat med 11 procent sedan 2008 och med över 35 procent under hela 2000-talet. > > Femårsöverlevnaden i bröstcancer har förbättrats med 5 procent under 2000-talet, och cirka 90 procent av kvinnorna som drabbas av bröstcancer lever minst 5 år efter att ha fått sin cancerdiagnos. > > Andelen män med prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och > > Femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet. > > Dödlighet efter förstagångsstroke minskar. > > Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). > > Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel färre äldre personer använder olämpliga läkemedel idag, en minskning med 23 procent från Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård, Folkhälsa, Läkemedel Kundnöjdhet Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern 7 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten När patienter på akutmottagningar tillfrågades uppgav närmare sju av tio patienter att de tillbringat mindre än fyra timmar på akutmottagningen. 15 procent uppgav att de varit på akuten sex timmar eller mer. Äldre personer som besökt en akutmottagning känner sig tryggare och mer omhändertagna än yngre personer. Mest positiva är de allra äldsta. 9 Andra undersökningar visar till exempel att patienters förtroende för de läkare och sjuksköterskor som de har mött på landets specialistmottagningar och avdelningar är stort, och majoriteten anser att de fått ett gott bemötande. 10 Stort förtroende för sjukvården Not. 7. Vårdbarometern, Not.8. Källa: Nationell Patientenkät 2013, primärvård. Not.9. Källa: Nationell Patientenkät 2015, somatisk öppen- och slutenvård. Not.10. Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård. Rena fakta om välfärden 13

16 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården 9 av 10 får träffa läkare inom 7 dagar Det är en myt att färre vårdplatser ger ökad överbeläggning. På julafton är det minst antal tillgängliga vårdplatser. Och ändå är överbeläggningen då som lägst. Not. 11. Väntetider i vården: sv/veta-mer/vardgaranti/. Not. 12. SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, Not. 13. SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser Tillgänglighet Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien , den maximala väntetiden enligt vårdgarantin. > > Att man direkt på första dagen ska få kontakt med vården, via telefon eller besök, uppfylls i 87 procent av fallen. > > När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället. > > Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 87 procent av alla patienter. > > Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 84 procent av patienterna. 11 Överbeläggningar Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbeläggningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Antalet vårdplatser har minskat från (2008) till (2014) det vill säga en minskning med platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per invånare till 2,6 platser) 12. Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 13 klarar sjukhusen väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar. Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året: > > vardagar under terminer > > helger > > sommar- och julledigheter. Under helgerna är platserna 7 8 procent färre än under vardagar. Under långa ledigheter är vårdplatserna upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter är som allra minst. Med utlokaliserade patienter menas inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten. 14 Rena fakta om välfärden

17 Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna. Patientsäkerheten Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting. 14 > > I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per invånare. > > I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent. 15 > > Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden > > Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag inklusive läkare - var totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. Not. 14. SKL, rapporten Bedömning landstingens och regionernas systematiska patientsäkerhetsarbete, Not. 15. OECD, Health at a glance, Not. 16. OECD, Health at a glance, Rena fakta om välfärden 15

18 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Så vässar vi hälso- och sjukvården Medicinska resultat i toppklass Svensk hälso- och sjukvård har medicinska resultat i internationell toppklass. Vården är också mycket kostnadseffektiv. Men ständiga förbättringar och utveckling är ett naturligt tillstånd. Bland annat jobbar kommuner, landsting och regioner för att öka både patientsäkerhet och tillgänglighet. Patienternas egen involvering i det arbetet är högprioriterat. Sedan en tid tillbaka pågår också ett intensivt arbete för att vården ska bli mer jämlik över hela landet. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi också öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Patientsäkerhet Ökad patientsäkerhet kräver såväl medvetenhet, en bra patientsäkerhetskultur, som standardiserade vårdinsatser, där alla vet hur man bäst går tillväga vid olika diagnoser. Genom att jobba systematiskt och långsiktigt med dessa och andra frågor kan vi minska de skador som patienter drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Allt fler landsting lyckas också i det arbetet. Vid den senaste bedömningen uppnår 20 landsting nivå 4 eller 5, jämfört med bara 7 landsting Tabell 1. Utvecklingen av svensk patientsäkerhet År Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå * Allt fler landsting lyckas öka patientsäkerheten och minska de skador som patienter kan drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. På bara några år har 20 av 21 landsting nått nivå 4 eller 5. Källa: SKL, Rena fakta om välfärden

19 Arbetet ger resultat. I en ny rapport konstateras att vårdskadorna, bland annat vårdrelaterade infektioner, minskar. Rapporten bygger på den journalgranskning som i ett par år genomförts på 63 av våra sjukhus, och som nu är uppe i över granskade vårdtillfällen. Resultaten innebär att uppemot patienter per år kan komma att slippa vårdskador. Allt färre sjukhussängar upptas av patienter som drabbats av vårdskador som går att undvika. Jämlik vård Det ska inte spela någon roll vem patienten är eller var han eller hon bor vården ska alltid vara adekvat för individen. Sedan en tid tillbaka pågår ett stort arbete med att skapa en mer jämlik vård i Sverige. SKL har, tillsammans med bland andra Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Folkhälsomyndigheten, format en nationell, myndighets- och organisationsövergripande plattform för jämlik hälsa och vård. Syftet är att genom erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning hitta system och metoder som kan minska skillnader i hälsa, bemötande och tillgång till vård. Under 2015 påbörjades också ett arbete som SKL driver tillsammans med landstingen och regionerna för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer för kroniska sjukdomar. Rekommendationerna ska rikta sig till och anpassa sig efter den praktiska vårdverksamheten i primärvården. När det gäller cancervården har regionala cancercentrum inrättats för att få en mer jämlik och tillgänglig vård. Det är ett resultat av en regeringsöverenskommelse, som under 2015 också omfattar 444,5 miljoner kronor till landstingen, främst för att införa standardiserade vårdbelopp. Skillnaderna i hälsa, bemötande och tillgång till vård ska minska. Ökad tillgänglighet Att öka tillgängligheten till vården har länge varit en prioriterad fråga inom alla landsting och regioner. Den nationella vårdgarantins mål tillsammans med kontinuerlig resultatuppföljning är viktiga verktyg för en god och hållbar tillgänglighet. Den nationella väntetidsdatabasen, Väntetider i vården (dit landstingen rapporterar in sina väntetider) ger möjlighet att följa upp vårdgarantin och utgör ett underlag för olika förbättringsarbeten inom vården. Numera fokuseras mer på själva flödena i vårdkedjan för att nå bättre tillgänglighet. I projektet Bättre flöde i vården samordnar SKL samtliga landsting i ett nationellt projekt för att öka såväl tillgänglighet som patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet. Rena fakta om välfärden 17

20 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården 18 Rena fakta om välfärden

21 KAPITEL 2 Äldreomsorgen Över hälften av alla som jobbar med vård och omsorg i Sverige, jobbar inom äldreomsorgen; 62,5 procent. Totalt arbetar personer inom svensk äldreomsorg, 26 procent av dem är utrikes födda. Den allra största yrkesgruppen är undersköterskor. Resultat och omfattning Äldreomsorgen står för 19 procent av kommunernas kostnader och 41 procent av landstingens. År 2013 uppgick kommunernas sammanlagda utgifter för äldre till 104 miljarder kronor. Samtidigt var prislappen för hälso- och sjukvård till befolkningen över 65 år till 114 miljarder kronor. Detta innebär att utslaget på alla brukare, blir kostnaden per person och år för de som bor i särskilt boende kronor. Motsvarande för de som har hemtjänst är kronor. Färdtjänsttillstånd utfärdades under året till personer, varav 80 procent var över 65 år. 11,2 miljoner resor gjordes med färdtjänst under året till ett värde av 3,1 miljarder kronor. ÄLDREOMSORGEN I SIFFROR > > personer hade hemtjänst. > > personer fick kommunal hälso- och sjukvård. > > hade särskilt boende för äldre. > > bodde tillfälligt på korttidsboende. > > deltog i någon form av dagverksamhet. > > hade trygghetslarm. Rena fakta om välfärden 19

22 Kapitel 2 Äldreomsorgen Sveriges äldreomsorg presterar väl och framstår som en förebild. Förbättrad äldreomsorg Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre kontroll och uppföljning vad gäller trycksår, undernäring och skador av fall har lett till förbättringar på alla tre områden. Det är idag färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 17 Enligt en OECD-rapport 18 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som en förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECD-länder, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Skillnader mellan kommuner Resultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Figur 1. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land % of GDP (BNP) Health LTC (Long Term Care) Social LTC (Long Term Care) 4 3,7 3, ,4 2,4 2,1 2,0 1,8 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,2 1,0 1,0 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,0 Not. 17. SKL, Bättre liv för sjuka äldre stora förbättringar på kort tid, mars Netherlands Sweden Norway Denmark Finland Belgium France Japan Iceland OECD11 Switzerland Slovenia New Zealand Germany Spain Canada United States Austria Korea Luxembourg Israel Poland Czech Republic Hungary Estonia Portugal Greece Not. 18. OECD, Health Care Quality Review of Sweden, Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest resurser på äldreomsorgen. Och når också vårdresultat som ligger i topp i många mätningar och jämförelser. Källa: OECD. 20 Rena fakta om välfärden

23 Kundnöjdhet I Svenskt Kvalitetsindex från 2014, får äldreboenden betyget 67,7 av 100 och hemtjänsten 68,7. Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket nöjd med sin service. 19 > > 89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst. > > 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. > > Tre av fyra som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. 9 av 10 är nöjda med äldreomsorgen Även om de flesta är nöjda, visar dock siffrorna också att många känner sig ensamma: Cirka två tredjedelar av de på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då. Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende och generellt sett är omdömena om äldreomsorgen lika bra som året innan. Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden. Så vässar vi äldreomsorgen Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom svensk äldreomsorg. Teknikens utveckling underlättar en hel del av den verksamhet som tidigare var både tung och personalkrävande. Det gör också att personalen kan använda sin tid på ett bättre sätt nämligen tillsammans med de äldre. Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. I Västerås jobbar man till exempel med e-hemtjänst, vilket gör att den äldre kan kommunicera med hemtjänsten på distans. På så sätt kan såväl trygghet som självständighet och delaktighet ökas. Att undvika sjukhusvistelse kan också vara ett sätt att förbättra livskvaliteten för äldre, eftersom sjukhus är en riskmiljö. Det handlar om att fortsätta minska risker för fallskador, vårdrelaterade infektioner, trycksår, undernäring och förvirring. Förlust av muskelmassa vid sängläge går snabbt och kan vara det som gör att det blir svårt att klara vardagen efter hemkomst för personer med små marginaler. Därför bör vård och omsorg i större utsträckning ske på ett säkert sätt utanför sjukhus, helst i patientens eget hem. Så jobbar man allt oftare i allt fler kommuner. Just nu pågår sådana projekt ibland annat Lidköping, Ljungby, Uppsala, Motala, Karlshamn, Västerbotten och Skellefteå. Målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. Not. 19. Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Rena fakta om välfärden 21

24 Kapitel 1. Äldreomsorgen 22 Rena fakta om välfärden

25 KAPITEL 3 Förskolan Under 2014 arbetade drygt barnskötare och förskollärare i svenska förskolan. Drygt hälften, 53 procent, av alla årsarbetare i förskolan har en pedagogisk högskoleutbildning. Ytterligare 40 procent har annan utbildning för arbete med barn. Antal förskolechefer är Förskolans verksamhet står för drygt 14 procent av kommunernas totala kostnader, cirka 2,6 miljarder kronor. Resultat och omfattning Aldrig har så många barn gått i förskolan som nu. Hösten 2013 var barn inskrivna i förskolan. Det innebär en ökning med ca barn på tio år och fler barn än året dessförinnan. Av alla barn i åldersgruppen 1 5 är 84 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 3 5 år går nästan 95 procent i förskola. 20 Trots att antalet barn i förskolan fortsätter att öka, visar Skolverkets statistik att personaltätheten är stabil och att den genomsnittliga barngruppen inte blivit större. När andra länder vill utveckla sina förskolor har de ofta Sverige som förebild. Barngruppernas storlek I den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet inskrivna barn ökat med de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant. På vissa håll har det blivit fler större grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även personaltätheten per barn är i stort oförändrad. Den genomsnittliga barngruppen har 16,8 barn, och det går 5,3 barn på varje personal. Barngrupperna har inte blivit större Not. 20. Skolverket och SCB samt Kolada, Rena fakta om välfärden 23

26 Kapitel 3. Förskolan Det är en myt att barngrupperna har blivit större. Trots att antalet inskrivna barn ökat med de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant. Några fakta: > > Den allra vanligaste barngruppen har färre än 15 barn, nästan 40 procent av alla barn går i en sådan grupp. > > Småbarnsavdelningarna (barn 1-3 år) är generellt mindre och personaltätheten är högre än genomsnittet i förskolan som helhet. > > Nästan hälften av småbarnsgrupperna har mellan 14 och 16 barn. > > Andelen småbarnsgrupper ökar. > > 82 procent av alla förskolebarn går i en grupp med max 20 barn. > > Bara 4 procent av förskolebarnen går i grupper med 26 barn eller fler. 21 Figur 2. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan Personaltäthet Barngruppsstorlek Barngrupp, antal barn per avdelning Barn, totalt antal inskrivna Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Antal inskrivna barn i 1000-tal Not. 21. Skolverket 2015, rapport 420, Beskrivande data 2014, förskola, skola och vuxenutbildning. Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt. Men barngrupperna har inte blivit större och personaltätheten är lika hög som för 12 år sedan. Källa: Skolverket Rena fakta om välfärden

27 Av Skolverkets allmänna råd för förskolan framgår att det inte finns någon optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppstorleken kan variera utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till, som bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning samt barnens bakgrund och ålder. 22 Kundnöjdhet Förskolan ligger i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av kundnöjdhet. Skolverkets stora föräldraenkät 23 som publicerades 2013 visar att: > > Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika många är nöjda med fritidshemmen. > > Personalen och verksamheten får mycket högt betyg. > > Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra. > > Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor där grupperna är något mindre. Samtidigt har personalen på de kommunala förskolorna högre utbildning. > > Andelen av personalen med förskollärarutbildning uppgår till 56 procent i de kommunala mot cirka 41 procent i de fristående. De närmaste tio åren behöver välfärdssektorn anställa en halv miljon nya medarbetare. Orsakerna är flera pensionsavgångar, demografisk utveckling och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. 9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan Så vässar vi förskolan Den låga andelen män i förskolan är ett problem för förskolans framtida personalförsörjning, och även för samhället i stort, eftersom det bidrar till den könsuppdelade arbetsmarknaden. Därför är en av de största utmaningarna att få fler män att söka sig till förskolan. Det ger ringar på vattnet och skapar en ännu bättre förskola. Sedan en tid tillbaka driver SKL tillsammans med ett antal kommuner ett projekt för att locka fler män till förskolan. Idag arbetar omkring fyra procent män i förskolan. Samtidigt vet vi att ungefär lika många killar som tjejer i åldern år kan tänka sig att jobba i förskolan. För att förhindra att en stor del av den framtida rekryteringsbasen försvinner, måste vi skapa fler vägar in i förskolan. Det finns ett behov av att förmedla bilden av yrket på fler sätt och utveckla möjligheterna att testa yrket. Män ska dock inte lockas till förskolan för att fylla någon specifikt manlig funktion. Och fler män i förskolan är inte lösningen för att uppnå en jämställd förskola. Men det kan vara en av flera vägar för arbetsplatsen att lyfta frågan om jämställdhet och realisera förskolans uppdrag om att motverka traditionella könsmönster. Not. 22. Skolverket, Allmänna råd förskola, Not. 23. Skolverket, rapporten Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, Rena fakta om välfärden 25

28 Kapitel 1. Förskolan 26 Rena fakta om välfärden

29 KAPITEL 4 Skolan SKOLAN I SIFFROR Under 2014 arbetade närmare grundskollärare och gymnasielärare i Sverige. Drygt 130 miljarder kronor, runt 23 procent av kommunernas budget, går till grundskola och gymnasieskola. Tillsammans med kostnaderna för förskolan och övrig utbildning, satsar kommunerna drygt 40 procent av sina budgeter på utbildning. Sverige satsar totalt 6,8 procent av BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,6 procent. 24 Resurserna i grundskolan har ökat. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Klasstorleken har inte ökat Det finns ingen statistik som pekar på att klasserna har blivit större. Mindre klasser kan ha betydelse, framför allt för yngre barn. Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärarna är. Det visar forskningen. 25 Lärartätheten i grundskolan har ökat under 2000-talet. År 2014 var det 12 elever per lärare. Det är bland det högsta i hela EU, särskilt för de yngre åldrarna. 26 Det var länge sedan uppgifter om klasstorlek samlades in på ett systematiskt sätt. År 2014 presenterade dock Skolverket sådana data, som visar att den genomsnittliga klassen i grundskolan idag har 19 elever. 27 > > grundskoleelever. > > grundskolor. > > gymnasielever. > > gymnasieskolor. > > Ca elever i grundsärskolan. > > Ca i gymnasiesärskolan. > > Drygt elever gick i förskoleklass. Not. 24. Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015). Not. 25. Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning - framgångsfaktorer i internationell och svensk belysning, Not. 26. OECD, Education at a Glance Not. 27. Skolverket. Promemoria: Elever i grundskolan läsår 2013/14, Skolverket (2014). Rena fakta om välfärden 27

30 Kapitel 4. Skolan Resultat och omfattning Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan. Not. 28. SKL Öppna jämförelser - grundskola Not. 29. Skolverket, Siris. Not. 30. Skolverkets officiella statistik om resultat i grundskolan. (Observera att den förändrade betygsskalan kan påverka jämförbarheten över tid.) Not. 31. SKL, Öppna jämförelser grundskolan, Not. 32. Skolverket (2013) PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Rapport 398. Not. 33. Se undersökningarna ESLC 2011 samt ICCS Bilden av skolan, både bland medier och bland allmänhet, är ofta onyanserat negativ. Det finns brister och utmaningar. Men det finns också mycket positivt att lyfta upp, som att de flesta såväl lärare som elever och föräldrar - är nöjda med skolan. Eller att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan och att vi har relativt små klasser vilket visar att det är hur resurserna används som är det väsentliga. Att lärarna tillhör den grupp vars löner ökar mest är också viktigt att lyfta upp. Resultaten i grundskolan > > 77 procent av alla elever når målen i alla ämnen 28. > > 87,5 procent av eleverna i årskurs nio har godkänt i de nationella proven i matematik. > > 96 procent av eleverna i årskurs nio har godkänt i de nationella proven i svenska. > > 97 procent av eleverna i årskurs nio har godkänt i de nationella proven i engelska. 29 > > Det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan 2004/05, med undantag för 2009/10, och är nu 214,8. 30 > > En stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen. 31 > > Andelen elever i PISA-mätningen som inte klarade godkänd nivå i matematik har ökat från 17 till 27 procent på tio år. 32 > > Den negativa trenden som vi ser i PISA återspeglas inte i betyg och resultat på de nationella proven, vilket syns i diagram 3 och 4 till höger. > > Det finns andra internationella undersökningar där Sverige presterar bra. Svenska elever ligger i topp i engelska och har jämförelsevis goda medborgarkunskaper och demokratisk kompetens Rena fakta om välfärden

31 Figur 3. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik Procent 100 Betyg matematik Andelen (%) med minst G/E Nationella prov matematik Andelen (%) med minst G/E PISA Matematik Andelen (%) minst godkänd nivå PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA / / / / / / / / / / /13 Figur 4. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska Betyg Svenska Andelen (%) med minst G/E Läsförståelse ämnesprov svenska Andelen (%) med minst G/E Procent PISA Läsförståelse Andelen (%) minst godkänd nivå PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA / / / / / / / / / / / / /13 Källa: Öppna jämförelser grundskola 2014, SKL.. Resultaten i gymnasieskolan Eleverna som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2011 var den första kullen som följt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011). Den totala andelen elever som fullföljde gymnasieskolan inom tre år var 70 procent. Det ligger i nivå med tidigare år. Rena fakta om välfärden 29

32 Kapitel 4. Skolan > > De elever som börjat på ett högskoleförberedande program fullföljer sin utbildning inom tre år, i större utsträckning än de som läst ett yrkesprogram. > > Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng. > > 29 procent av de elever som påbörjade ett yrkesprogram hösten 2011 och som tagit en examen inom tre år, fick grundläggande behörighet till högskola och universitet. Examen från ett högskoleförberedande program medför grundläggande behörighet till högskola och universitet. Elever som läser yrkesprogram behöver komplettera med behörighetsgivande kurser för att få sådan behörighet. 34 Sverige bäst på att arbeta mot mobbning Elevstöd Det finns ingen enkel metod att arbeta med mobbning. Det finns ingen quick fix. Men, enligt universitetslektor Björn Johansson, som bland annat är medförfattare till Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning 35, är Sverige bäst i världen på att arbeta mot mobbning. Antalet anställda inom elevhälsans yrkesgrupper har ökat sedan år 2000, med undantag av speciallärarna vars utbildning återinfördes Ökning av antalet anställda inom elevhälsan mellan åren : > > Skolkuratorer +75 procent > > Skolpsykologer +36 procent > > Skolsköterskor +35 procent > > Specialpedagoger +363 procent Antalet anställda inom elevhälsan har ökat Not. 34. Skolverket (2014) PM: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2013/14. Not. 35. Utvärdering av metoder mot mobbing, Skolverket Not. 36. SKL, Nuläge och utmaningar i elevhälsan, Not. 37. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), Trots att de flesta av elevhälsans yrkesgrupper har ökat finns fortsatta rekryteringsbehov 36. Omfattningen varierar dock mellan kommunerna, fyra av tio kommuner har flera vakanser. Bland kommuner med rekryteringsbehov har sex av tio brist på specialpedagoger och nästan hälften på skolpsykologer. De vanligaste orsakerna till bristen uppges vara för få utbildade och konkurrens med andra kommuner. En del kommuner uppger också att de har andra yrkesgrupper anställda utöver dem som regleras i skollagen. De vanligaste är talpedagoger och logopeder. De största utmaningarna inom elevhälsan är enligt kommunerna att möta behoven hos nyanlända elever, behoven hos elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd, att utveckla inkludering och att möta ökande psykisk ohälsa hos eleverna. Att finna lösningar för att bryta elevers långvariga skolfrånvaro uppges också vara en relativt stor utmaning. Vuxnas färdigheter Sverige presterar bra i OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i Sverige har de färdigheter som krävs för att aktivt kunna delta i samhället och på arbetsmarknaden. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet, vilket är det högsta resultatet av alla de länder som deltog. 30 Rena fakta om välfärden

33 Kundnöjdheten Skolverkets Attityder till skolan visar att föräldrarnas förtroende för skolan och lärarkåren har ökat. De flesta föräldrar är nöjda med det barnet får lära sig i skolan. 38 > > Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola 39. > > Fler än åtta av tio elever bedömer att de får den hjälp de behöver av lärarna i sin skola. > > Nio av tio elever känner sig trygga i skolan > > Åtta av tio elever uppger att de vet vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena. Åtta av tio elever anser också att de får återkoppling på sitt skolarbete. 40 > > Åtta av tio elever känner arbetsro. > > Nio av tio elever trivs med sina lärare. Åtta av tio har förtroende för lärarna. Åtta av tio elever upplever höga förväntningar från lärarna. > > Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater. > > Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. > > Åtta av tio lärare känner arbetsro. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna av 10 elever känner sig trygga i skolan Så vässar vi skolan Skoldebatten ger ibland sken av att inget händer i skolorna. Inget kunde vara mer felaktigt. Många kommuner och skolor arbetar redan med mycket av det som OECD föreslår i sin utvärdering av den svenska skolan - att utveckla lärarrollen och att stärka skolans styrning och ledning. Mycket tyder på att ett ökat samarbete inom skolan och mellan skolan, förvaltning och politiken är nyckeln till en bättre skola och bättre resultat. För att stärka elevers och lärares förutsättningar behöver Sveriges skolutveckling ta ytterligare fart. För att det ska ske behövs framför allt tre saker: > > Bra lärare är avgörande för elevernas resultat. Som arbetsgivare kan huvudmännen påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön. Lärare ska få vara just lärare och också tillåtas växa i yrket. > > Engagerade lokala politiker som arbetar för att nå de nationella kunskapskraven för skolan och som tillsammans med sin skolförvaltning följer upp verksamheten. > > Staten och huvudmännen behöver ett närmare och konkret samarbete, liksom lärarkåren och ledningen. Och inom lärarkåren. Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver vara fokus för samarbetet. Diskussionen om skolan bör i större utsträckning handla om lösningar på problem och att lära av verksamhet som fungerar bra. SKL:s ambition är att med fakta i grunden lyfta vägar framåt för den svenska skolan. Det systemskifte som krävs handlar inte om ökad centralisering utan om samarbete, gemensamt ansvarstagande och långsiktigt hårt arbete. Not. 38. Skolverket, Attityder till skolan Not. 39. Svenskt kvalitetsindex Not. 40. Punkt 2-4 är hämtade från SKL Öppna Jämförelser grundskola 2015 (elevenkät). Not. 41. Punkt 5-10 är hämtade från Skolverket, Attityder till skolan Rena fakta om välfärden 31

34 Kapitel 1. Skolan 32 Rena fakta om välfärden

35 KAPITEL 5 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Socialtjänsten har ett brett ansvarsområde. Den ansvarar framförallt för äldrefrågor, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt individoch familjeomsorg där bland annat försörjningsstöd, missbruks- och beroendevård, familjerätt, familjerådgivning och barn- och ungdomsvård ingår. Totalt utgör de anställda inom socialtjänsten fyra procent av kommunernas anställda. Merparten av de anställda är socialsekreterare, cirka , men många andra yrkesgrupper arbetar inom socialtjänsten. Resultat och omfattning YRKESGRUPPER INOM SOCIALTJÄNSTEN > > Socialsekreterare > > Biståndsbedömare > > Familjehemssekreterare > > Barn- och unga sekreterare > > Boendestödjare > > Personliga assistenter > > LSS- handläggare Socialtjänsten står idag inför stora utmaningar. Demografiska förändringar, och nya målgrupper tillsammans med alltmer komplexa arbetsuppgifter har gjort att kraven på verksamheten har ökat. Det innebär att uppdraget både har breddats och fördjupats. Exempel på nya områden är utsatta EUmigranter, placering av ensamkommande flyktingbarn och att motverka radikalisering. Utbetalning av ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd är en del av socialtjänstens ansvar. Försörjningsstödet inbegriper de kostnader som är någorlunda lika för alla, till exempel kostnader för mat, kläder och hygien. Kostnader för boende och en del andra behov, där variationen kan vara stor, ligger utanför. Det regelverk som i första hand reglerar det ekonomiska biståndet är socialtjänstlagen (SoL). Rena fakta om välfärden 33

36 Kapitel 5. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd EKONOMISKT BISTÅND I SIFFROR > > hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. > > 10,5 miljarder kronor betalades ut till hushåll. > > personer var biståndsmottagare, varav drygt var vuxna. Cirka var kvinnor, män och barn. > > Av de vuxna biståndsmottagarna var drygt 38 procent mellan 18 och 29 år. > > I genomsnitt hanterar varje handläggare i landet 35 biståndshushåll med utbetalning per månad. 42 Socialtjänsten ansvarar numera för alltmer av rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder. Utöver riksnormen har flertalet kommuner egna riktlinjer och/eller tilllämpningsanvisningar inom det ekonomiska biståndet. Syftet är både att säkra likvärdiga bedömningar och att ge stöd och vägledning i arbetet. Kommunernas frihet vad gäller riktlinjerna begränsas dock av regelverket. Det måste alltid göras en individuell behovsprövning, även när det gäller kraven som kan ställas på den biståndssökande. De ska anpassas efter personens egen förmåga och förutsättningar. Jämförelser över perioden visar att andelen biståndsmottagare i landet har varit relativt oförändrad. Färre unga vuxna (18 24 år) behöver ekonomiskt bistånd. Det långvariga biståndet har dock fortsatt öka. Det är stora skillnader i biståndsmottagandet vid jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. Exempelvis varierar andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd från 0,5 28,5 procent i kommunerna. Jämförelserna visar också på några utmärkande skillnader mellan stora och små kommuner. Större kommuner uppfyller generellt sett fler kvalitetsindikatorer än små kommuner. Däremot har små kommuner sammantaget högre bemanning, kortare väntetider och bättre tillgång till hushållsekonomisk rådgivning. Socialtjänstens nya uppgifter Från att ursprungligen ha fungerat som samhällets yttersta skyddsnät har socialtjänsten genomgått en tydlig förändring. Den ansvarar numera för alltmer av rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder. Denna utveckling tog fart i samband med och efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Under och efter krisåren har allt fler individer fastnat i ett långvarigt bidragsberoende och haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden. De personer som Arbetsförmedlingen och andra myndigheter inte kunnat hjälpa, har varit hänvisade till socialtjänsten. Många kommuner genomför idag ett stort antal egna insatser och åtgärder av arbetsrehabiliterande karaktär. Socialtjänsten har också fått ökade möjligheter att ställa krav på den enskildes medverkan. Kundnöjdhet Not. 42. Socialstyrelsens statistik om ekonomiskt bistånd, Not. 43. Socialstyrelsens brukarundersökning I Socialstyrelsens Öppna Jämförelser från 2013 framgår att det har skett en positiv utveckling för i stort sett alla indikatorer, vilket tyder på att kommunerna har bättre kvalitet i verksamheten med ekonomiskt bistånd. Den del av socialtjänsten som omfattar äldreomsorgen, har väldigt nöjda kunder. Enligt Socialtjänstens senaste undersökning är 89 procent av de äldre med hemtjänst och 83 procent på särskilda boenden nöjda 43. Se mer under avsnittet om äldreomsorgen. I Svenskt Kvalitetsindex från 2014, får äldreboenden betyget 67,7 av 100 och hemtjänsten 68,7, medan integration och individ- och familjeomsorg 50, respektive 51,5. 34 Rena fakta om välfärden