REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1"

Transkript

1 REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1

2 REN FAKTA 2

3 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har. Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker. Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de bästa i världen: att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den behöver baseras på korrekta antaganden och fakta. I den här skriften har vi samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i ett försök att för en gångs skull ge hela bilden eller i alla fall visa den bild som vi tycker visas alldeles för sällan. Stockholm i juni Anders Knape Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting REN FAKTA 3

4 Innehåll Inledning... 8 Ekonomin... 9 Skatten är den största inkomstkällan... 9 Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar... 9 Finansieringsprincipen Vart tar pengarna vägen? Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2012 (529 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2012 (270 miljarder kronor) Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2012 (545 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2012 (276 miljarder kronor) Allt mer pengar satsas på välfärden Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Det dagsaktuella ekonomiska läget De har Sveriges Viktigaste Jobb Framtidsbransch Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet i sektorn Lön Tabell 3. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2012 i kr/mån Tabell 4. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor Karriär Arbetsmiljö Verksamheten Hälso- och sjukvård Medicinska resultat Diagram 5. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden Tabell 5. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges position och land med bästa resultat Attityder och kundnöjdhet Tillgänglighet Överbeläggningar Patientsäkerheten Äldreomsorgen Attityder och kundnöjdhet Diagram 5. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land Förskolan Barngruppernas storlek REN FAKTA 4

5 Skolan Förstatligande? Diagram 6. Skillnader i resultat som andel av den totala resultatskillnaden Kundnöjdheten Ökade resurser Klasstorleken har inte ökat Elevhälsa Resultat grundskolan Resultat gymnasieskolan Diagram 7. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik Diagram 8. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och integration Samhällsbyggnad Boende och byggande Tabell 5. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per tusen invånare Miljö/energi Tabell 6. Energianvändning i lokaler Gator, vägar och kollektivtrafik Övrig kommunalteknik Räddningstjänst Företagande och arbetsmarknad Övriga arbetsmarknadsinsatser Kultur och fritid Så funkar det Kommuner Landsting och regioner Lång tradition av självstyrelse Kommunerna Landstingen Så fungerar den kommunala självstyrelsen Möjlighet till påverkan Bättre överblick och helhetssyn Lokala förutsättningar får styra Man kan lära av varandra Politiken och politikerna Fullmäktige styr och beslutar Kontroll och tillsyn Att överklaga beslut Kommunikation med medborgarna REN FAKTA 5

6 REN FAKTA 6

7 REN FAKTA 7

8 Inledning Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service som vi medborgare behöver vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat. Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt drygt en miljon människor. Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag och därmed självklart är både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Intresset har olika perspektiv: Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl. Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra. I den här rapporten har vi den ordningen samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar del av i samhällsdebatten. REN FAKTA 8

9 Ekonomin De offentliga utgifterna utgör ungefär en fjärdedel av svensk BNP. Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av våra välfärdstjänster är de kommunala utgifternas andel av BNP en femtedel, vilket är högre än i något annat land. Skatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten och landstingskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region själva hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök. Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet, service- och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetare eller åldersstruktur. Utjämningsystemet har setts över och reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från och med Utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets skattekraft. 1 SKL samt Statskontorets skrift Det kommunala Utjämningssystemet en beskrivning av systemet från REN FAKTA 9

10 I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet. Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den demografiska sammansättningen fler äldre kräver till exempel mer äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift, eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts. Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna. Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort. Särskilda införandebidrag finns för att för att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet över flera år. Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel finansieringsprincipen (se nedan). FAKTA Kommunen med högst skattekraft i Sverige, ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar kronor per invånare och år. Kommunen med lägst skattekraft, ligger på 74 procent av medelskattekraften, vilket motsvarar kronor per invånare och år. Utan utjämningsystem skulle det för den första kommunen räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. Den andra kommunens invånare skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på kronor per år för en medelinkomsttagare. Källa: SKL REN FAKTA 10

11 FAKTA I Knivsta är 107 av invånare över 65 år och i Pajala är 303 av invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen, skulle vissa kommuner ha svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt. Källa: SKL Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan Vart tar pengarna vägen? Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 75 procent för kommunerna och 90 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna, särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör 70 respektive 60 procent. 2 På sidorna 11 och 12 redovisas fördelningen av kommunernas och landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för SKL, Kort om kommuner, landsting och regioner REN FAKTA 11

12 Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2012 (529 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2012 (270 miljarder kronor) REN FAKTA 12

13 Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2012 (545 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2012 (276 miljarder kronor) Källa: SKL REN FAKTA 13

14 Allt mer pengar satsas på välfärden Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på vård, skola och omsorg som idag. När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60 procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller såväl barn och unga, som äldre och människor med funktionshinder. Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden de växer också snabbare än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en procentenhet snabbare än kraven från demografiska förändringar. Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och 2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och boendedygn inom äldreomsorgen. 3 Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. Den har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har varit möjligt tack vare höjda skatter och genom ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (Lagen om Stöd och Service) och LASS (Lagen om Assistansersättning) är alla statliga reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt kostnaderna. På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska kraven. 3 SKL, Välfärdstjänsternas utveckling ökande resurser och växande behov, REN FAKTA 14

15 Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Årlig procentuell förändring Förskoleverksamhet/Skolbarnsomsorg 2,1 0,9 Grundskola 0,4 1,1 Gymnasieskola 1,2 0,9 Särskola 3,0 1,1 Kommunal vuxenutbildning 0,5 3,3 Övrig utbildning 1,5 2,9 Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7 Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5 Äldreomsorg 0,1 0,3 Färdtjänst 2,2 0,1 Hälso- och sjukvård 1,0 1,1 Tandvård 0,4 1,0 Övrig verksamhet 0,3 0,9 Totalt 1,0 1,0 Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3 Det dagsaktuella ekonomiska läget Källa: SKL Enligt det preliminära bokslutet för 2013 blev det sammanlagda resultatet för Sveriges kommuner och landsting till 13,7 miljarder kronor. För kommunernas del landar överskottet på 15,7 miljarder, medan landstingen går med ett underskott på 1,8 miljarder. En bidragande orsak till det positiva resultatet är en engångsintäkt i form av en återbetalning från AFA Försäkring, eftersom sjukskrivningarna varit lägre än beräknat. Samtidigt innebär sänkningen av kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen (RIPS) att pensionsskulden ökar, vilket dämpar den positiva effekten av den tillfälliga utbetalningen från AFA. Bedömningen är att resultatet för innevarande år 2014 kommer att falla till 10 miljarder kronor. Trots den höga resultatnivån 2103 står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt, vilket ställer stora krav på att hålla igen på kostnaderna och anpassa verksamheten. Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden de kommande åren i samma takt REN FAKTA 15

16 som hittills. Kostnadsutvecklingen följer bland annat av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar krävs både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag 2017, vilket motsvarar halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning. Utan ökat tillskott från staten (i form av generella statsbidrag) framöver kommer kommuner och landsting få svårt att höja ambitionen eller öka investeringarna de närmaste åren. REN FAKTA 16

17 De har Sveriges Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn. 4 Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med minst en högskoleutbildning är i kommunerna 47 procent och i landstingen 67 procent. I landet som helhet är det 38 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. Utbildningsnivån i sektorn utvecklas dessutom löpande. I dag har närmare 80 procent av äldrevårdspersonalen formell yrkesutbildning, jämfört med 60 procent i slutet av 1990-talet. Inom korttidsvården är det ännu fler, 92 procent. 5 Framtidsbransch De närmaste tio åren behöver kommuner, landsting och regioner anställa närmare en halv miljon nya medarbetare. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på våra välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbransch. 6 Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter. 4 Svenskt Kvalitetsindex, SKL och SCB. 6 SKL, rapporten Här finns Sveriges Viktigaste Jobb, REN FAKTA 17

18 Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet i sektorn Välfärdssektorns rekryteringsbehov Anställda 2010 Anställda 2019 Pensioneringar Rekryteringsbehov Totalt Förskola och skola Socialtjänst Tandvård Kultur och fritid Teknik och samhällsbyggnad Service Rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården (siffror från 2014) Rekryteringsbehov total vård och omsorg I kommuner, landsting/regioner och privata utförare Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar Rekryteringsbehov Totalt Kommuner Landsting Källa: SKL, 2012 Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker jobben verkar roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här verkar, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor. 7 7 SKL, Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?, REN FAKTA 18

19 Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara viktigast. Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill eller kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre parametrar. FAKTA Unga förknippar sektorn med: Möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen Trygg och säker anställning Jämställdhet och mångfald Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner Balans mellan arbete och fritid/familj Unga förknippar INTE sektorn med: Arbetsgivare som har hög status Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter Bra chefer och ledarskap Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling Hög lön Källa: SKL FAKTA Hälften av alla unga mellan år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker jobben är viktiga. Lärararyrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan Källa: SKL REN FAKTA 19

20 Lön Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid överens med verkligheten. Flera undersökningar visar att man tror att de anställda tjänar mindre än de faktiskt gör. Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på kronor (2012). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är respektive kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur, befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta oregelbundna arbetstider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg. I de stora grupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många yngre, vilket påverkar lönestrukturen. 8 Tabell 3. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2012 i kr/mån Alla sektorer Offentlig sektor Kommun Landsting Stat Privat sektor Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor Källa: SCB, 2012 En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen (eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större utsträckning jobbar privat. Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på arbetsmarknaden med uttalad ambition med individuella och differentierade löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation. Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till ålder och yrkeskategori är kvinnors löner i kommunerna 99,6 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar kvinnorna 95,2 procent av vad männen tjänar. Det är högre än i både statlig och privat sektor. 8 SKL Jobbet och lönen hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, REN FAKTA 20

21 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2012 Yrke Kommun Landsting Privat Ekonomichefer och administrativa chefer Arkitekter och stadsplanerare Läkare Distriktssjuksköterska Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Förskolelärare och fritidspedagoger Kockar och kokerskor Undersköterskor, sjukvårdsbiträden Vaktmästare Karriär Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, Kommuner, landsting och regioner är stora, men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer du har ett kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir allt för stora. Just detta jobbar man en hel del med inom kommuner och landsting/regioner just nu. Framöver kommer det dock att finnas stora möjligheter att göra just traditionell karriär i sektorn eftersom många chefer går i pension de närmsta tio åren. Att skapa alternativa karriärvägar är ett annat sätt att utveckla karriärmöjligheterna i kommuner och landsting och även här pågår mycket arbete 9. Att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå vidare i karriären kan betyda flera saker: att fördjupa sig och bli expert, att vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde, att byta arbetsuppgifter helt för att prova på något helt nytt, och så har vi den mer klassiska linjära, som handlar om att bli chef. Bland annat införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom mer ansvar också får ett extra lönepåslag för sin insats. Staten har avsatt 880 miljoner kronor för reformen och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan. 9 SKL, Jobbet och karriären Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, REN FAKTA 21

22 Arbetsmiljö Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se fram emot att gå till jobbet och känna betydelsen av det man gör. Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet och tycker att det är svårare att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som för många anses vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting att jobba med människor kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn har detta också hög prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras. 10 En sak som ofta tas upp som ett exempel på dålig arbetsmiljö i kommuner, landsting och regioner är deltidsarbete och delade turer. Kritikerna vill att alla ska få jobba heltid och slippa håltimmar mellan arbetspassen. Det vill arbetsgivarna också. Men de två faktorerna kan ibland vara svåra att förena. För att en person ska kunna erbjudas heltid, måste man kanske fördela ut arbetspassen där de behövs. Arbetsgivaren måste i första hand se till brukaren, den som ska få vården, omsorgen eller i vissa fall skjutsen (delade turer är vanligast inom vården, omsorgen och busstrafiken). Och det är inte alltid det behovet infaller vid samma tid som bäst passar den anställdes schema. Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av dessa är heltidsanställda. Ungefär är deltidsanställda. Åtta av tio deltidsanställda är anställda på 80 procent eller mer. Sedan år 2000 har antalet heltider i kommuner och landsting ökat med procent av deltidsanställda i Sverige vill eller kan inte jobba heltid. 11 Sedan ett antal år tillbaka pågår ett partsgemensamt arbete mellan SKL och Kommunal för att minska de delade turerna i välfärden. 10 SKL, rapporten Jobbet och arbetsmiljön hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, SCB och SKL, rapporten Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen REN FAKTA 22

23 Verksamheten Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder, brukarna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt över 70 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som har ett index på 41, respektive 57 i den senaste undersökningen. 12 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitets Index och den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som verkligen använder sig av tjänsterna i kommuner och landsting och de som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än de som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldrevården. Sannolikt handlar det mycket om den allmänna debattens fokus. Nedan har vi försökt att sammanställa några av alla de undersökningar och studier som gjorts inom respektive område. Hälso- och sjukvård I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är faktiskt bland de bästa i världen på många områden. Medicinska resultat Vid internationella jämförelser av vårdens resultat används ofta mått som baseras på dödlighet. Ett sådant mycket grovt mått är den så kallade åtgärdbara dödligheten, som anger dödsrisker i diagnoser och i åldersgrupper där hög dödlighet bedöms vara tecken på brister i sjuk vården. En sammanfattande slutsats är att vad gäller medicinska resultat ligger svensk sjukvård bland de tio bästa av de 34 OECD-länderna och för många indikatorer bland de fem bästa, medan kostnaderna ligger längre ned i rangordningen. 13 Detta kan försiktigtvis tolkas som en förhållandevis hög effektivitet, vi får mycket för pengarna. 12 SKI, november OECD, REN FAKTA 23

24 Diagram 5. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden. Frankrike Island Italien Japan Sverige Holland Australien Österrike Norge Spanien Kanada Luxemburg Finland Grekland Israel Tyskland Irland Nya Zeeland Storbritannien Sydkorea Danmark Slovenien OECD Chile USA Portugal Tjeckien Mexico Polen Slovakien Ungern Estland Källa: OECD Health Working Paper 55. Åtgärdbar dödlighet enligt Nolte och McKee. En omfattande studie med mer än patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny teknik och nya behandlingsmetoder tas i rutinmässigt kliniskt bruk mycket snabbare i Sverige. Studien visar att över liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 14 Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen. Femårs överlevnad i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer mellan/högsrisktyp som behandlas i botande syfte ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet Tidskriften The Lancet SKL, Öppna jämförelser hälso- och sjukvård REN FAKTA 24

RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1

RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1 RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1 RENA FAKTA 2 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005

Utrikes födda anställda. i kommuner 2005 Utrikes födda anställda i kommuner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning för

Läs mer

Jobb som gör skillnad

Jobb som gör skillnad Jobb som gör skillnad VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Jobb som gör skillnad 1 Förord Välfärdssektorn sysselsätter över en miljon människor. Det är nästan en fjärdedel av hela den svenska arbetsmarknaden.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva

Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition. Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Education at a Glance: OECD Indicators - 2006 Edition Summary in Swedish Utbildningsöversikt OECD-indikatorer 2006 års utgåva Sammanfattning på svenska OECD:s utbildningsöversikt Education at a Glance

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN?

JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? JOBB SOM GÖR SKILLNAD VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Jobb som gör skillnad VAD TYCKER UNGA OM VÄLFÄRDENS YRKEN? Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson charlotta.janson.josephsson@skl.se

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

VALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014

VALFILM OM VÄLFÄRDEN. Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VALFILM OM VÄLFÄRDEN Carin Jämtin, partisekreterare Jan Larsson, valledare 29 juli 2014 VAD ÄR KVALITET FÖR DE ÄLDRE? Flexibilitet att få påverka innehållet i omsorgen Kontinuitet att få omges med samma

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018

Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen 2014 2018 Medarbetarstrategin Skol- och barnomsorgsförvaltningen är med över 2 300 anställda en stor arbetsgivare inom Växjö kommuns Skol- och barnomsorgsförvaltningen

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer