REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1
|
|
- Max Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1
2 REN FAKTA 2
3 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för. Det är som det ska vara. Vår gemensamma välfärd är allas vår angelägenhet. Vi både röstar fram den och betalar för den. På så sätt är vi alla beställare av det välfärdssystem vi har. Många gånger är uppfattningarna korrekta och relevanta och bidrar till att förbättra våra välfärdstjänster. Andra gånger baseras de på bristfällig fakta, onyanserade resonemang och oproportionerliga slutsatser. Orsaker och verkan, resultat och resursfördelning det är inte alltid det låter sig förklaras i korta, slagkraftiga rubriker. Ibland saknas den andra bilden, den som visar att svensk välfärd är bland de bästa i världen: att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare. Diskussionen om vårt gemensamma är viktig och välkommen. Men den behöver baseras på korrekta antaganden och fakta. I den här skriften har vi samlat fakta om kommuner, landsting och regioner i ett försök att för en gångs skull ge hela bilden eller i alla fall visa den bild som vi tycker visas alldeles för sällan. Stockholm i juni Anders Knape Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting REN FAKTA 3
4 Innehåll Inledning... 8 Ekonomin... 9 Skatten är den största inkomstkällan... 9 Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar... 9 Finansieringsprincipen Vart tar pengarna vägen? Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2012 (529 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2012 (270 miljarder kronor) Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2012 (545 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2012 (276 miljarder kronor) Allt mer pengar satsas på välfärden Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Det dagsaktuella ekonomiska läget De har Sveriges Viktigaste Jobb Framtidsbransch Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet i sektorn Lön Tabell 3. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2012 i kr/mån Tabell 4. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor Karriär Arbetsmiljö Verksamheten Hälso- och sjukvård Medicinska resultat Diagram 5. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden Tabell 5. Urval av medicinska kvalitetsmått från OECD, Sveriges position och land med bästa resultat Attityder och kundnöjdhet Tillgänglighet Överbeläggningar Patientsäkerheten Äldreomsorgen Attityder och kundnöjdhet Diagram 5. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land Förskolan Barngruppernas storlek REN FAKTA 4
5 Skolan Förstatligande? Diagram 6. Skillnader i resultat som andel av den totala resultatskillnaden Kundnöjdheten Ökade resurser Klasstorleken har inte ökat Elevhälsa Resultat grundskolan Resultat gymnasieskolan Diagram 7. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i matematik Diagram 8. Resultatutveckling i PISA jämfört med nationella prov och betyg i svenska Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Flyktingmottagande och integration Samhällsbyggnad Boende och byggande Tabell 5. Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per tusen invånare Miljö/energi Tabell 6. Energianvändning i lokaler Gator, vägar och kollektivtrafik Övrig kommunalteknik Räddningstjänst Företagande och arbetsmarknad Övriga arbetsmarknadsinsatser Kultur och fritid Så funkar det Kommuner Landsting och regioner Lång tradition av självstyrelse Kommunerna Landstingen Så fungerar den kommunala självstyrelsen Möjlighet till påverkan Bättre överblick och helhetssyn Lokala förutsättningar får styra Man kan lära av varandra Politiken och politikerna Fullmäktige styr och beslutar Kontroll och tillsyn Att överklaga beslut Kommunikation med medborgarna REN FAKTA 5
6 REN FAKTA 6
7 REN FAKTA 7
8 Inledning Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den vardagsnära service som vi medborgare behöver vården, skolan, omsorgen. Stadsplaneringen, lokaltrafiken och renhållningen. Bland annat. Sammantaget är sektorn dessutom den största arbetsgivaren i Sverige. Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesarbetande i Sverige, totalt drygt en miljon människor. Det innebär att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunsektorn varje dag och därmed självklart är både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Intresset har olika perspektiv: Det ekonomiska: vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Det verksamhetsrelaterade: vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl. Det demokratiska: vi vill att våra valda politiker ska sköta sig bra. I den här rapporten har vi den ordningen samlat fakta och statistik för att ge en helhetsbild av det arbete som pågår i våra kommuner, landsting och regioner. På så sätt hoppas vi kunna komplettera den mer fragmentariska bild som vi annars ofta tar del av i samhällsdebatten. REN FAKTA 8
9 Ekonomin De offentliga utgifterna utgör ungefär en fjärdedel av svensk BNP. Eftersom kommuner, landsting och regioner står för större delen av våra välfärdstjänster är de kommunala utgifternas andel av BNP en femtedel, vilket är högre än i något annat land. Skatten är den största inkomstkällan Kommunalskatten och landstingskatten står för ungefär 70 procent av kommunernas och landstingens/regionernas respektive inkomster. Staten bestämmer vad man får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun och landsting/region själva hur stor skatten ska vara lokalt och hur pengarna ska fördelas. Kommunerna, landstingen och regionerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunerna, landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg och sjukhusbesök. Utjämningssystemet ger likvärdiga förutsättningar För att skapa förutsättningar för alla kommuner och landsting/regioner att kunna erbjuda sina invånare likvärdig service finns ett skatteutjämningssystem i Sverige. De lokala skillnaderna i effektivitet, service- och avgiftsnivå ska vara kopplade till den skattenivå man valt att ha lokalt, och inte till strukturella förhållanden som skillnader i kommuninvånarnas förvärvsinkomster, andel förvärvsarbetare eller åldersstruktur. Utjämningsystemet har setts över och reviderats många gånger. Det nuvarande skatteutjämningssystemet gäller från och med Utjämningssystemet består av fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting/regioner. De vars skattekraft överstiger en viss nivå betalar till dem med en skattekraft som är lägre än den fastställda nivån. Staten skjuter också till statsbidrag i inkomstutjämningen så att alla kommuner ska komma upp till minst 115 procent av rikets skattekraft. 1 SKL samt Statskontorets skrift Det kommunala Utjämningssystemet en beskrivning av systemet från REN FAKTA 9
10 I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. De kan bero på olika behov eller på olika kostnader. Kostnadsutjämningen består av tio delmodeller beroende på verksamhet, där exempelvis äldreomsorg är en delmodell. De kommuner som har gynnsam struktur inom ett område får betala i kostnadsutjämningssystemet och de kommuner som har ogynnsam struktur får ersättning från systemet. Behovet av kommunal verksamhet kan skilja sig åt beroende på den demografiska sammansättningen fler äldre kräver till exempel mer äldreomsorg. Även kostnaden för att producera service varierar över landet. En skola i en glesbygdskommun är ofta relativt dyr i drift, eftersom klasserna är mindre och eleverna oftare behöver skolskjuts. Sedan 2008 räknas även lönenivåer in i de strukturella kostnadsskillnaderna. Det så kallade strukturbidraget är till för att mildra omställningseffekterna av att vissa delmodeller i det tidigare kostnadsutjämningssystemet togs bort. Särskilda införandebidrag finns för att för att fördela intäktsbortfallet på grund av det nya systemet över flera år. Inom ramen för utjämningssystemet finns också ett statligt regleringsbidrag och en regleringsavgift för att underlätta statens kontroll över systemet. Dessa används även för andra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, som till exempel finansieringsprincipen (se nedan). FAKTA Kommunen med högst skattekraft i Sverige, ligger på 176 procent av medelskattekraften i landet. Det motsvarar kronor per invånare och år. Kommunen med lägst skattekraft, ligger på 74 procent av medelskattekraften, vilket motsvarar kronor per invånare och år. Utan utjämningsystem skulle det för den första kommunen räcka med 12 procent i kommunalskatt för att nå den genomsnittliga kommunala skatteintäkten. Den andra kommunens invånare skulle tvingas betala 28 procent av sina inkomster för att nå upp till samma nivå. Lägger man till landstingsskatten, skulle skillnaden i skatteuttag hamna på kronor per år för en medelinkomsttagare. Källa: SKL REN FAKTA 10
11 FAKTA I Knivsta är 107 av invånare över 65 år och i Pajala är 303 av invånare över 65 år. Utan skatteutjämningen, skulle vissa kommuner ha svårt att erbjuda äldreomsorg utan att ta ut en mycket hög kommunalskatt. Källa: SKL Finansieringsprincipen Finansieringsprincipen är en central princip i kommunernas och landstingens/regionernas ekonomi. Principen omfattar statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet. Innebörden är att kommuner, landsting och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen är grundläggande för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn, och gäller i båda riktningarna. Finansieringsprincipen är ingen lag men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan Vart tar pengarna vägen? Kommunernas, landstingens och regionernas kärnuppgifter vård, skola och omsorg utgör en betydande del av den totala kostnaden, 75 procent för kommunerna och 90 procent för landstingen. Åldersstrukturen påverkar kostnaderna, särskilt för kommunerna. Möjligheter att minska kostnaderna när skatteunderlaget viker är dessutom små, eftersom mycket av verksamheten regleras genom lag. Det enskilt största kostnadsslaget är personalkostnader, som utgör 70 respektive 60 procent. 2 På sidorna 11 och 12 redovisas fördelningen av kommunernas och landstingens/regionernas intäkter respektive kostnader för SKL, Kort om kommuner, landsting och regioner REN FAKTA 11
12 Diagram 1. Fördelning av kommunernas kostnader för verksamheten 2012 (529 miljarder kronor) Diagram 2. Fördelning av landstingens kostnader för verksamheten 2012 (270 miljarder kronor) REN FAKTA 12
13 Diagram 3. Fördelning av kommunernas intäkter för verksamheten 2012 (545 miljarder kronor) Diagram 4. Fördelning av landstingens intäkter för verksamheten 2012 (276 miljarder kronor) Källa: SKL REN FAKTA 13
14 Allt mer pengar satsas på välfärden Det är en spridd uppfattning att det satsas mindre resurser på välfärden i dag än tidigare. Sanningen är den motsatta. Det har aldrig lagts så mycket resurser på vård, skola och omsorg som idag. När man frågar allmänheten är det bara en av tio som gissar rätt. De allra flesta tror att höjdpunkten ligger en bit tillbaka i tiden och många tror att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan. Mellan 1980 och 2012 har kommunsektorns kostnader ökat med bortemot 60 procent i reala termer. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,5 procent per år. Detta beror både på ökad ambitionsnivå och dyrare service när det gäller såväl barn och unga, som äldre och människor med funktionshinder. Kommunsektorns kostnader inte bara växer över tiden de växer också snabbare än vad utvecklingen kräver till följd av förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning, framför allt ökningen av antalet barn och äldre. I genomsnitt och på en övergripande nivå växer kostnaderna årligen ungefär en procentenhet snabbare än kraven från demografiska förändringar. Antalet utförda välfärdstjänster riktade till barn och unga har mellan 1980 och 2012 sammantaget ökat med 48 procent. Samma iakttagelse kan göras när det gäller reformerna för funktionshindrade. När det gäller äldreomsorgen är förhållandena mer oklara. Här har kostnaderna ökat utan att någon motsvarande ökning skett i antal utförda tjänster, i form av till exempel hemtjänsttimmar och boendedygn inom äldreomsorgen. 3 Kommunsektorns kostnader har inte bara ökat snabbare än befolkningstillväxten. Den har också ökat snabbare än skattebasen. Detta har varit möjligt tack vare höjda skatter och genom ökat statligt stöd. Statens bidrag har dock ofta varit kopplat till motprestationer, vilket i sin tur lett till att kommunsektorns kostnader över tid vuxit ännu mer. Övergången till en allmän treårig gymnasieskola, rätten till förskola och förskoleklass, LSS (Lagen om Stöd och Service) och LASS (Lagen om Assistansersättning) är alla statliga reformer som rest ökade krav på kommunsektorn och därmed varaktigt höjt kostnaderna. På nästa sida redovisas sektorns kostnader i relation till de demografiska kraven. 3 SKL, Välfärdstjänsternas utveckling ökande resurser och växande behov, REN FAKTA 14
15 Tabell 1. Kommunsektorns kostnader relativt demografiskt betingade krav Årlig procentuell förändring Förskoleverksamhet/Skolbarnsomsorg 2,1 0,9 Grundskola 0,4 1,1 Gymnasieskola 1,2 0,9 Särskola 3,0 1,1 Kommunal vuxenutbildning 0,5 3,3 Övrig utbildning 1,5 2,9 Individ- och familjeomsorg 4,1 2,7 Insatser för funktionshindrade 4,6 3,5 Äldreomsorg 0,1 0,3 Färdtjänst 2,2 0,1 Hälso- och sjukvård 1,0 1,1 Tandvård 0,4 1,0 Övrig verksamhet 0,3 0,9 Totalt 1,0 1,0 Exklusive äldreomsorg 1,1 1,3 Det dagsaktuella ekonomiska läget Källa: SKL Enligt det preliminära bokslutet för 2013 blev det sammanlagda resultatet för Sveriges kommuner och landsting till 13,7 miljarder kronor. För kommunernas del landar överskottet på 15,7 miljarder, medan landstingen går med ett underskott på 1,8 miljarder. En bidragande orsak till det positiva resultatet är en engångsintäkt i form av en återbetalning från AFA Försäkring, eftersom sjukskrivningarna varit lägre än beräknat. Samtidigt innebär sänkningen av kalkylräntan för pensionsskuldsberäkningen (RIPS) att pensionsskulden ökar, vilket dämpar den positiva effekten av den tillfälliga utbetalningen från AFA. Bedömningen är att resultatet för innevarande år 2014 kommer att falla till 10 miljarder kronor. Trots den höga resultatnivån 2103 står många kommuner och landsting inför en besvärlig situation de kommande åren. Investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt, vilket ställer stora krav på att hålla igen på kostnaderna och anpassa verksamheten. Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden de kommande åren i samma takt REN FAKTA 15
16 som hittills. Kostnadsutvecklingen följer bland annat av den medicintekniska utvecklingen, fler barn i skolverksamheterna och allt fler äldre. Enligt ekonomernas beräkningar krävs både statliga tillskott utöver de redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag 2017, vilket motsvarar halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning. Utan ökat tillskott från staten (i form av generella statsbidrag) framöver kommer kommuner och landsting få svårt att höja ambitionen eller öka investeringarna de närmaste åren. REN FAKTA 16
17 De har Sveriges Viktigaste Jobb Kommuner, landsting och regioner sysselsätter en fjärdedel av alla yrkesverksamma i Sverige, ungefär en miljon personer. Det gör sektorn till den största arbetsgivaren i Sverige. Det finns cirka 400 olika yrken i sektorn. De största yrkesgrupperna är undersköterskor, sjuksköterskor samt lärare och förskollärare. Medarbetare i kommuner och landsting/regioner är de mest engagerade och motiverade på arbetsmarknaden. De anser sig ha meningsfulla arbeten och ser fram emot att gå till jobbet. Trots detta anser de anställda att deras arbetsgivare har ett rykte om sig att vara sämre än exempelvis privata sektorn. 4 Sektorn är kvinnodominerad, 80 procent av de anställda är kvinnor och majoriteten är högskoleutbildade. Andel anställda med minst en högskoleutbildning är i kommunerna 47 procent och i landstingen 67 procent. I landet som helhet är det 38 procent av arbetstagarna som är högskoleutbildade. Utbildningsnivån i sektorn utvecklas dessutom löpande. I dag har närmare 80 procent av äldrevårdspersonalen formell yrkesutbildning, jämfört med 60 procent i slutet av 1990-talet. Inom korttidsvården är det ännu fler, 92 procent. 5 Framtidsbransch De närmaste tio åren behöver kommuner, landsting och regioner anställa närmare en halv miljon nya medarbetare. Pensionsavgångar, den demografiska utvecklingen och ökad efterfrågan på våra välfärdstjänster gör kommunsektorn till en framtidsbransch. 6 Förskollärare, undersköterskor och tekniker är några yrkesgrupper med särskilt goda framtidsutsikter. 4 Svenskt Kvalitetsindex, SKL och SCB. 6 SKL, rapporten Här finns Sveriges Viktigaste Jobb, REN FAKTA 17
18 Tabell 2. Det framtida rekryteringsbehovet i sektorn Välfärdssektorns rekryteringsbehov Anställda 2010 Anställda 2019 Pensioneringar Rekryteringsbehov Totalt Förskola och skola Socialtjänst Tandvård Kultur och fritid Teknik och samhällsbyggnad Service Rekryteringsbehovet inom hälso- och sjukvården (siffror från 2014) Rekryteringsbehov total vård och omsorg I kommuner, landsting/regioner och privata utförare Anställda 2013 Anställda 2022 Pensioneringar Rekryteringsbehov Totalt Kommuner Landsting Källa: SKL, 2012 Intresset för välfärdsjobben är också stort. En undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av SKL visar att unga tycker att jobben i välfärdssektorn är meningsfulla och att de gör skillnad. Man tycker jobben verkar roliga och spännande med goda framtidsutsikter och schyssta arbetsvillkor. Här verkar, tycker de unga, också finnas trevliga kollegor och möjlighet att träffa mycket människor. 7 7 SKL, Jobb som gör skillnad vad tycker unga om välfärdens yrken?, REN FAKTA 18
19 Undersökningen visar att det finns ett stort intresse hos unga för att jobba i välfärdssektorn. Intresset täcker väl det beräknade framtida behovet av arbetskraft om sektorn förmår att fånga upp ungdomarnas intresse. Närmare hälften av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att arbeta som lärare eller förskollärare och en tredjedel som sjuksköterska. Läraryrkena anses vara de absolut roligaste och mest utvecklande, medan jobben inom vården anses vara viktigast. Totalt är det 60 procent av de tillfrågade som vill eller kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarnas bild av sektorn är dock också att det saknas karriärmöjligheter, god arbetsmiljö och bra lön. I nästa avsnitt tittar vi lite närmare på dessa tre parametrar. FAKTA Unga förknippar sektorn med: Möjlighet att få göra skillnad och hjälpa andra Möjlighet att få träffa mycket människor i arbetet Trevliga kollegor och bra stämning på arbetsplatsen Trygg och säker anställning Jämställdhet och mångfald Schyssta arbetsvillkor och andra förmåner Balans mellan arbete och fritid/familj Unga förknippar INTE sektorn med: Arbetsgivare som har hög status Flexibla arbetstider/möjlighet att arbeta hemifrån Möjlighet att känna sig stolt över sin arbetsgivare Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter Bra chefer och ledarskap Möjligheter till internutbildning/kompetensutveckling Hög lön Källa: SKL FAKTA Hälften av alla unga mellan år kan tänka sig att jobba som lärare eller förskollärare. De ser lärarjobbet som det mest utvecklande av alla yrken inom kommuner och landsting. Ännu fler tycker jobben är viktiga. Lärararyrkena är till och med det yrke som enligt ungdomarna verkar roligast och mest utvecklande av yrkena i kommuner och landsting. Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat med 20 procent sedan Källa: SKL REN FAKTA 19
20 Lön Bilden av lönerna i kommuner och landsting/regioner stämmer inte alltid överens med verkligheten. Flera undersökningar visar att man tror att de anställda tjänar mindre än de faktiskt gör. Den genomsnittliga grundlönen i Sverige ligger på kronor (2012). Genomsnittslönen i kommuner och landsting/regioner är respektive kronor. Då har ingen hänsyn tagits till åldersstruktur, befattning eller extra tillägg. Jobben i kommuner och landsting har ofta oregelbundna arbetstider varför grundlönen ofta kompletteras med extra tillägg. I de stora grupperna i kommuner, landsting och regioner finns ofta många yngre, vilket påverkar lönestrukturen. 8 Tabell 3. Genomsnittlig grundlön i Sverige 2012 i kr/mån Alla sektorer Offentlig sektor Kommun Landsting Stat Privat sektor Arbetare privat sektor Tjänstemän privat sektor Källa: SCB, 2012 En mer rättvis jämförelse är kanske att jämföra samma yrkesgrupper som jobbar i kommun/landsting med dem som jobbar privat. Man ska då komma ihåg att AT-läkare, det vill säga de yngre nyutbildade, främst finns i landstingen (eftersom AT:n är en del av utbildningen) medan äldre erfarna läkare i större utsträckning jobbar privat. Kommuner och landsting/regioner har de mest moderna kollektivavtalen på arbetsmarknaden med uttalad ambition med individuella och differentierade löner. Ändå är det ett problem att lönerna i många verksamheter fortfarande är allt för hoppressade, vilket kan påverka möjligheterna till individuell löneutveckling och lön efter måluppfyllelse och prestation. Lönerna i kommunsektorn är de mest jämställda på svensk arbetsmarknad. Med hänsyn tagen till ålder och yrkeskategori är kvinnors löner i kommunerna 99,6 procent av männens. I landstingen och regionerna tjänar kvinnorna 95,2 procent av vad männen tjänar. Det är högre än i både statlig och privat sektor. 8 SKL Jobbet och lönen hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, REN FAKTA 20
21 Tabell 4. Genomsnittlig grundlön per månad efter yrke och sektor 2012 Yrke Kommun Landsting Privat Ekonomichefer och administrativa chefer Arkitekter och stadsplanerare Läkare Distriktssjuksköterska Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Förskolelärare och fritidspedagoger Kockar och kokerskor Undersköterskor, sjukvårdsbiträden Vaktmästare Karriär Källa: SCB, lönestrukturstatistiken, hela arbetsmarknaden, Kommuner, landsting och regioner är stora, men ändå relativt platta organisationer. Det finns fördelar med platta organisationer du har ett kortare avstånd till chefen. Problemet kan dock vara att personalgrupperna blir allt för stora. Just detta jobbar man en hel del med inom kommuner och landsting/regioner just nu. Framöver kommer det dock att finnas stora möjligheter att göra just traditionell karriär i sektorn eftersom många chefer går i pension de närmsta tio åren. Att skapa alternativa karriärvägar är ett annat sätt att utveckla karriärmöjligheterna i kommuner och landsting och även här pågår mycket arbete 9. Att göra karriär behöver inte alltid betyda att man ska bli chef. Att gå vidare i karriären kan betyda flera saker: att fördjupa sig och bli expert, att vidga kompetensen och bredda sig genom att byta yrkesområde, att byta arbetsuppgifter helt för att prova på något helt nytt, och så har vi den mer klassiska linjära, som handlar om att bli chef. Bland annat införs just nu två nya karriärsteg i skolan, förstelärare och lektor, som förutom mer ansvar också får ett extra lönepåslag för sin insats. Staten har avsatt 880 miljoner kronor för reformen och inför läsåret 2014/2015 sökte 281 av 290 kommuner statsbidrag för att inrätta karriärtjänster i skolan. 9 SKL, Jobbet och karriären Hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, REN FAKTA 21
22 Arbetsmiljö Anställda i kommuner och landsting/regioner ligger i topp när det gäller att se fram emot att gå till jobbet och känna betydelsen av det man gör. Samtidigt känner sig offentliganställda ofta mer stressade på jobbet och tycker att det är svårare att hinna med sitt jobb under arbetstid. Det som för många anses vara fördelen med att jobba i kommuner och landsting att jobba med människor kan också vara det som ibland gör arbetet stressigt och tungt. Det är krävande att ha ansvar för andra människors välmående. Därför krävs ett systematiskt och kontinuerligt arbetsmiljöarbete i kommuner och landsting. Enligt de kollektivavtal som finns i sektorn har detta också hög prioritet och det finns en uttalad ordning för hur arbetsmiljöproblem ska hanteras och prioriteras. 10 En sak som ofta tas upp som ett exempel på dålig arbetsmiljö i kommuner, landsting och regioner är deltidsarbete och delade turer. Kritikerna vill att alla ska få jobba heltid och slippa håltimmar mellan arbetspassen. Det vill arbetsgivarna också. Men de två faktorerna kan ibland vara svåra att förena. För att en person ska kunna erbjudas heltid, måste man kanske fördela ut arbetspassen där de behövs. Arbetsgivaren måste i första hand se till brukaren, den som ska få vården, omsorgen eller i vissa fall skjutsen (delade turer är vanligast inom vården, omsorgen och busstrafiken). Och det är inte alltid det behovet infaller vid samma tid som bäst passar den anställdes schema. Det finns cirka en miljon anställda i kommuner och landsting/regioner. Av dessa är heltidsanställda. Ungefär är deltidsanställda. Åtta av tio deltidsanställda är anställda på 80 procent eller mer. Sedan år 2000 har antalet heltider i kommuner och landsting ökat med procent av deltidsanställda i Sverige vill eller kan inte jobba heltid. 11 Sedan ett antal år tillbaka pågår ett partsgemensamt arbete mellan SKL och Kommunal för att minska de delade turerna i välfärden. 10 SKL, rapporten Jobbet och arbetsmiljön hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner?, SCB och SKL, rapporten Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen REN FAKTA 22
23 Verksamheten Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder, brukarna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/regioner ligger i snitt över 70 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder. Det kan jämföras med statliga myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, som har ett index på 41, respektive 57 i den senaste undersökningen. 12 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitets Index och den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som verkligen använder sig av tjänsterna i kommuner och landsting och de som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än de som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldrevården. Sannolikt handlar det mycket om den allmänna debattens fokus. Nedan har vi försökt att sammanställa några av alla de undersökningar och studier som gjorts inom respektive område. Hälso- och sjukvård I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är faktiskt bland de bästa i världen på många områden. Medicinska resultat Vid internationella jämförelser av vårdens resultat används ofta mått som baseras på dödlighet. Ett sådant mycket grovt mått är den så kallade åtgärdbara dödligheten, som anger dödsrisker i diagnoser och i åldersgrupper där hög dödlighet bedöms vara tecken på brister i sjuk vården. En sammanfattande slutsats är att vad gäller medicinska resultat ligger svensk sjukvård bland de tio bästa av de 34 OECD-länderna och för många indikatorer bland de fem bästa, medan kostnaderna ligger längre ned i rangordningen. 13 Detta kan försiktigtvis tolkas som en förhållandevis hög effektivitet, vi får mycket för pengarna. 12 SKI, november OECD, REN FAKTA 23
24 Diagram 5. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet per invånare, 2007 eller senast tillgängliga år. Åldersstandardiserade värden. Frankrike Island Italien Japan Sverige Holland Australien Österrike Norge Spanien Kanada Luxemburg Finland Grekland Israel Tyskland Irland Nya Zeeland Storbritannien Sydkorea Danmark Slovenien OECD Chile USA Portugal Tjeckien Mexico Polen Slovakien Ungern Estland Källa: OECD Health Working Paper 55. Åtgärdbar dödlighet enligt Nolte och McKee. En omfattande studie med mer än patienter publicerades i januari 2014 i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. I ett pressmeddelande från The Lancet säger en av författarna till studien att ny teknik och nya behandlingsmetoder tas i rutinmässigt kliniskt bruk mycket snabbare i Sverige. Studien visar att över liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 14 Den svenska cancervården har bland de bästa överlevnadsresultaten i världen. Femårs överlevnad i bröstcancer har ökat 5 procent under 2000-talet och är nu nära 90 procent. Andelen män med prostatacancer mellan/högsrisktyp som behandlas i botande syfte ökat från 30 till 58 procent mellan 2000 och Också femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procent sedan 90-talet Tidskriften The Lancet SKL, Öppna jämförelser hälso- och sjukvård REN FAKTA 24
Dessutom jobbar vi i kommuner, landsting och regioner ständigt för att göra välfärden ännu bättre. Trevlig läsning!
Rena fakta Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Bestnr: 5390 Illustration: Ida Broberg Produktion: EO Tryck: LTAB, 2015 Sverige har bra välfärd. Det märks sällan i den allmänna debatten. Den handlar istället
Läs merREN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1
REN FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER REN FAKTA 1 REN FAKTA 2 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar för.
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merRENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1
RENA FAKTA OM KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER RENA FAKTA 1 RENA FAKTA 2 Förord Det finns många föreställningar och uppfattningar om kommuner, landsting och regioner och den verksamhet som de ansvarar
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merVälfärden i siffror VI VÄSSAR VÄLFÄRDEN
Välfärden i siffror VI VÄSSAR VÄLFÄRDEN Upplysningar om innehållet: Lotta Pettersson, lotta.pettersson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 (reviderad maj 2017) Beställningsnummer: 5447 Foto omslag:
Läs merVi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merRubrik: Aktuellt om skola och barnomsorg 2003 Bilagor: Rapporten Aktuellt om skola och barnomsorg 2003
Cirkulärnr: 2003:66 Diarienr: 2003/1625 Handläggare: Heidrun Kellner Sektion/Enhet: Skolsektionen Datum: 2003-08-012 Mottagare: Kommunstyrelsen Personalkontoret Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Rubrik:
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2018/19
Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 Diarienummer: 2019:00323 1 (16) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utveckling av antal elever och anställda samt antal fritidshem och avdelningar... 4
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merEkonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser
Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.
Läs merRena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN
Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-304-8 Foto: Folio, Maskot Produktion:
Läs merRätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar
Rätt till heltid Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar 1 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Fakta... 4 Var finns flest deltider?... 4 Delade turer... 5 Framgångsfaktorer
Läs merSammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen
Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas
Läs merStockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat
Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor
Läs merSäffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag
Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag
Läs merIntroduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Läs merMedarbetarundersökning 2009
Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merMatematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Läs merEN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013
EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt
Läs merSammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN
Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merJämförelsetal. Östersunds kommun
Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...
Läs merEn sammanfattning av årsredovisningen för 2013
En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt
Läs merDE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden
DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur
Läs merFler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merTomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län
Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här
Läs merBokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?
Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merResurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Läs merEn sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merUTDRAG UR KVALITETSANALYS
UTDRAG UR KVALITETSANALYS för förskola och skola i Nacka 2018 KVALITETSANALYS 2018 utvärdering skapar utveckling! I din hand håller du en kort sammanfattning av Kvalitetsanalysen 2018. Kvalitetsanalysen
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2009
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merBarn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Läs merEffektivitetspotential i Göteborgs kommun
Effektivitetspotential i Göteborgs kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merTabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.
165 BILAGA A Tabeller Förklaring till symbolerna i tabellerna a m n x Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas. Data är inte tillgängligt. Omfattningen är endera försumbar
Läs merLärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning
Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merMer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun
Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun Göteborgarna betalar för mycket skatt utan att få mer välfärd för pengarna Innehållsförteckning Förord... 3 Göteborgs kommuns kärnverksamheter... 4 Förskola...
Läs merEffektiviteseringspotential i Östersunds kommun
Effektiviteseringspotential i Östersunds kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merSveriges bästa skolkommun 2014
2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2010
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merÅterrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-05-21 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (9) Marika Lyman Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Diarienummer 2013/BUN
Läs merStyrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
Läs merSäffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag
Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merEffektivitetspotential i Malmö kommun
Effektivitetspotential i Malmö kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merEffektivitetspotential i Uppsala kommun
Effektivitetspotential i Uppsala kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 3
Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merfebruari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.
februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs meraugusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna
augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna
Läs merSVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se
SVENSKT KVALITETSINDEX Samhällsservice 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Kerstin Fredriksson Projektledare
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merLärares attityd till skolan. En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 2010
Lärares attityd till skolan En undersökning genomförd bland lärare i grundskolan. Oktober 00 Om undersökningen Markör Marknad och Kommunikation AB har på uppdrag av SKL genomfört en undersökning bland
Läs merMigration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen
Läs merTimrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012
Revisionsrapport KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Genomförande 2 5. Inledning 3 6. Jämförelsetal
Läs merKommunalt grundskoleindex 2010
Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex
Läs merGR-kommunernas personal 2009
GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%
Läs merKOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre
Läs merEffektivitetspotential i Linköpings kommun
Effektivitetspotential i Linköpings kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merUppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018
Handläggare Datum Mia Lindgren 2018-12-05 0480-45 29 03 Uppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018 Sedan 2016 följer Södermöre kommundel upp jämställdheten inom förvaltningens
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs mer#vivässarvälfärden. Rena fakta om välfärden
#vivässarvälfärden Rena fakta om välfärden Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-406-9
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merEffektivitetspotential i Luleå kommun
Effektivitetspotential i Luleå kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader och
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs mermaj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merUppdrag, nuläge och mål
Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs merEffektivitetspotential i Stockholms kommun
Effektivitetspotential i Stockholms kommun Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merVarför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Läs merFull sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.
Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning
Läs merVård i världsklass för alla
Vård i världsklass för alla Vård i världsklass för alla Det här är Vårdförbundets valmanifest med konkreta reformförslag riktat till landets politiker. Vi är ett växande yrkesförbund som samlar över 114
Läs merDet ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017
Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad
Läs merATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet
Läs mer