Rena fakta om välfärden VI VÄSSAR VÄLFÄRDEN

Transkript

1 Rena fakta om välfärden VI VÄSSAR VÄLFÄRDEN

2

3 Rena fakta om välfärden VI VÄSSAR VÄLFÄRDEN MAJ 2017

4 Upplysningar om innehållet: Lotta Pettersson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 (reviderad maj 2017) ISBN: Foto: Folio, Maskot, Scandinav, Matton, Casper Hedberg, Monty Rakusen, Rickard L. Eriksson, Thomas Henrikson, Lars Owesson, Joakim Bergström, Felipe Morlaes, Patrik Svedberg, Patrik Trägårdh, Robert Blombäck, SKL:s bildarkiv Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: Åtta.45, 2017

5 Förord Det finns många tankar och åsikter om välfärden. Vården, skolan och omsorgen berör oss alla och är vår gemensamma angelägenhet. När relevant kritik framförs bidrar den till att förbättra våra välfärdstjänster. Men det händer att bristfällig fakta och onyanserade resonemang leder till felaktiga slutsatser och obefogat missnöje. Ibland saknas bilden av svensk välfärd som bland de bästa i världen. Den som visar att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Och den som visar att vi alltid strävar efter och jobbar för att göra välfärden ännu bättre. Vi vill ge hela bilden. Vi vill visa upp och sprida det som är bra. Vi vill lära av det som är dåligt. Och vi vill vässa välfärden. Stockholm i maj 2017 Lena Micko Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 7 Inledning 8 Nöjda kunder 9 Anställda 11 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården 11 Resultat och omfattning 13 Kundnöjdhet 18 Så vässar vi hälso- och sjukvården 21 Kapitel 2. Äldreomsorgen 21 Resultat och omfattning 22 Kundnöjdhet 23 Så vässar vi äldreomsorgen 25 Kapitel 3. Förskolan 25 Resultat och omfattning 28 Kundnöjdhet 28 Utbildningsnivå 29 Så vässar vi förskolan 31 Kapitel 4. Skolan 32 Resultat och omfattning 35 Kundnöjdheten 36 Så vässar vi skolan 39 Kapitel 5. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd 39 Resultat och omfattning 40 Kundnöjdhet 41 Så vässar vi socialtjänsten 43 Kapitel 6. Integration och asyloch flyktingmottagande 43 Resultat och omfattning 45 Kundnöjdhet 45 Så vässar vi mottagandet och integrationen 47 Kapitel 7. Boende och byggande 47 Resultat och omfattning 49 Så vässar vi bostadsbyggandet 51 Kapitel 8. Infrastruktur och kollektivtrafik 51 Resultat och omfattning 53 Kundnöjdhet 53 Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik 55 Kapitel 9. Vatten, avlopp och avfallshantering 55 Resultat och omfattning 56 Kundnöjdhet 57 Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering 59 Kapitel 10. Ambulanssjukvård och räddningstjänst 59 Resultat och omfattning 60 Kundnöjdhet 61 Så vässar vi ambulansoch räddningstjänsten 63 Kapitel 11. Kultur och fritid 63 Resultat och omfattning 64 Kundnöjdhet 65 Så vässar vi kultur och fritid 66 Källhänvisningar

8 . 6 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

9 Inledning Under hela livet följs vi åt av välfärden. Vi föds. Vi går i förskola, skola och vi åker kollektivtrafik. Vi dricker vatten ur kranen och får hjälp att ta hand om soporna. Vården finns där när vi blir sjuka eller skadade och på ålderns höst kan vi få hjälp att klara vardagen. Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den här servicen. Nästan hela kommun- och landstingsskatten går till vården, skolan och omsorgen nästan nio av tio kronor. Sammantaget är sektorn också den största arbetsgivaren i Sverige. Här arbetar en fjärdedel av alla yrkesarbetande, ungefär en miljon människor. Det här gör att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunoch landstingssektorn varje dag och är självklart både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl och att våra valda politiker ska sköta sitt uppdrag på ett bra sätt. Välfärdssektorn har en miljon anställda. Verksamheterna påverkar alla på något vis varje dag från födseln till livets slut. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 7

10 Inledning > > Det finns 290 kommuner i Sverige. > > Det finns 20 landsting och regioner (exklusive Gotland). > > Regionerna är 13 stycken (exklusive Gotland): Skåne, Halland, Västra Götaland, Jämtland-Härjedalen, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län, Kronoberg, Norrbotten, Uppsala, Västernorrland och Västmanland. Regionerna är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling. > > Gotlands kommun ansvarar för landstingsuppdrag och har även rätt att kalla sig region. > > Landstingen är sju stycken: Blekinge, Dalarna, Kalmar, Stockholm, Södermanland, Värmland och Västerbotten. I samtliga landsting är inriktningen att bilda region år Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna. Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Nöjda kunder Not. 1. SKI, november Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/ regioner ligger i snitt på 67,6 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder i den senaste undersökningen. 1 8 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

11 Anställda Anställda i kommuner, landsting och regioner är högutbildade. 53 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen och regionerna har högskoleutbildning. Nöjdhetsindex (På en skala 0 100) Kommuner och landsting/regioner, snitt: 67,6 Statliga myndigheter, snitt: 63,9 Försäkringskassan: 63,7 Arbetsförmedlingen: 54,9 Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex, den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna och dem som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten. De som själva är brukare eller har barn i skolan har en mer positiv bild av skola och äldreomsorg än de som inte använder sig av tjänsterna. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 9

12 . Inledning 10 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

13 KAPITEL 1 Hälso- och sjukvården Totalt personer jobbar inom landstingens och regionernas hälso- och sjukvård. De största personalgrupperna är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, som under 2016 var fördelade på följande sätt: > > sjuksköterskor > > undersköterskor > > läkare ( med specialistkompetens) > > biomedicinska analytiker > > barnmorskor > > psykologer Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2015 uppgick till 242 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läke medels-förmånen) 41,6 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 36,2 procent. Under förra året gjordes totalt 28,3 miljoner läkarbesök och 39,8 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns genomsnittligt disponibla vårdplatser och vårdcentraler varav 42 procent drevs av andra vårdgivare än landsting och regioner. Resultat och omfattning SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Den första gjordes 2005 och upprepades I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder. Förra året gjordes 28,3 miljoner läkarbesök. Svensk sjukvård hör till den bästa i världen på många områden. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 11

14 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården I 2015 års jämförelse 2 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och har goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård. Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex 3 som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter: > > hjärtinfarkt > > stroke > > bröst- och magcancer > > spädbarnsdödlighet > > samt låg antibiotikakonsumtion Möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Not. 2. Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015, SKL. Not. 3. Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser används dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU. Not. 4. Tidskriften The Lancet En omfattande studie av mer än patienter publicerades i januari 2014 i den medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Ny teknik och nya behandlingsmetoder tas mycket snabbt i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 4 De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas löpande på webbsidan Vården i siffror, Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att uppmärksamma kvalitetsbrister och underlätta förbättringar. Färska data tyder på fortsatta förbättring för stora sjukdomsgrupper: Förekomst och död efter stroke och hjärtinfarkt minskar, och överlevnaden vid flera cancerformer ökar. Hög medellivslängd ett tecken på god hälsa År 2015 var medellivslängden 84,1 år för kvinnor och 80,3 år för män. Kvinnor lever längre, men under de senaste decennierna har könsskillnaderna minskat kraftigt eftersom mäns livslängd ökat snabbare än kvinnors. Fortfarande hör Sverige till de länder i världen där befolkningen lever längst, men utvecklingen mot längre livslängd har gått snabbare i flera andra länder. Det finns skillnader i livslängd i befolkningen. Skillnaderna i dödlighet är större mellan personer med olika utbildningsnivå än mellan könen. Under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor samt bättre behandlingsmetoder gör att färre insjuknar och avlider. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är också en viktig orsak till att medellivslängden ökat totalt sett. 12 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

15 Kostnader och effektivitet För att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När sjukvårdsutgifter år 2013 mättes per invånare i förhållande till BNP kom Sverige på åttonde plats av 15 jämförbara länder, med en nivå på 9,49 procent av BNP. Sedan dess har dock definitionen av sjukvård ändrats inom OECD och numera ingår även utgifter för äldreomsorg. Detta har en stor påverkan på Sveriges andel av BNP eftersom vi har en relativt väl utbyggd äldreomsorg. För 2014 var sjukvårdens andel av BNP 11,2 procent. Sverige står sig starkt i olika jämförelser som handlar om resultaten av vården. I rapporten Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015 finns tre olika jämförelser av länders resultat där Sverige innehar en tredjeplats av 11 länder (The Commonwealth Fund), en sjätteplats av 17 länder (The Conference Board of Canada) och i den sista jämförelsen har Sverige positionen 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). Sverige behöver dock utvecklas och förbättras på andra aspekter där man hamnar längre ned i rankingen. Det handlar om patienternas delaktighet, information och väntetider. Sverige står sig starkt när det handlar om resultat i vården. Kundnöjdhet Undersökningar visar att svenskarna i hög utsträckning anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver. Enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern, som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 84 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 60 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 68 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för sjukvården. 5 Andra undersökningar av patienternas upplevelser som gjorts under 2016 visar att man har flest positiva upplevelser kring tillgänglighet, respekt och bemötande. Däremot vill man vara mer delaktig och involverad i sin egen vård. Akutmottagningarna får ett gott betyg. Över hälften av patienterna på akutmottagningarna uppger att de fick vänta mindre än en timme på att få träffa en läkare. 91 procent av patienterna på akutmottagningarna upplevde att de bemöttes med respekt och värdighet. Men patienterna vill ha mycket tydligare information om väntetider och hur vårdpersonalen prioriterar patienterna. De vill också ha mer och bättre information om varningssignaler att vara uppmärksam på och om medicineringen och eventuella biverkningar. 6 En majoritet av de svarande i den senaste undersökningen är också nöjda med både psykiatrisk sluten- och öppenvård. 7 Svenskarna anser sig ha stor tillgång till sjukvård. Not. 5. Hälso- och sjukvårdsbarometern, Not Not. 7. Nationell Patientenkät, Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 13

16 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Det finns ett ökat behov av psykiatriska insatser. Psykisk hälsa och psykiatri I dag är psykisk ohälsa den främsta orsaken till sjukfrånvaro. Att drabbas av psykisk ohälsa är en stor belastning för den enskilda individen, och den sammanlagda kostnaden för samhället är stor. Att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa är avgörande för framtiden. Efterfrågan på psykiatriska insatser ökar i snabb takt. Det finns flera orsaker till detta: > > Vår ambitionsnivå och kraven på samhällets insatser vid psykisk ohälsa ökar. Vi har förväntningar på att kunna vara delaktiga i samhället även vid funktionsnedsättningar. > > Kunskapen om hjärnan, om psykiska sjukdomar och möjligheter att behandla psykisk ohälsa ökar i snabb takt. Minskade fördomar gör att det är fler som vågar söka psykiatrisk hjälp. > > Dagens samhälle ställer stora krav på välfungerande psykiska funktioner. De flesta arbeten kräver god förmåga att läsa, skriva, förstå abstrakta begrepp och förmåga att byta fokus. Vi förväntas vara sociala, samarbeta, skapa goda relationer och smidigt hantera känslor även i stressade situationer. För att möta det ökande ohälsotalet krävs tidiga insatser från flera olika aktörer. Ett intensivt utvecklingsarbete inom psykiatrins område de senaste 20 åren har bidragit till bättre verktyg och strategier inom skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård. Allt fler får nu också del av specialistpsykiatrins insatser och fler får psykiatrisk hjälp i primärvården. Nya arbetssätt och metoder har utvecklats för att främja hälsa och motverka psykisk ohälsa. Samtidigt har utvecklingsarbetet adresserat viktiga utmaningar i det fortsatta arbetet. 14 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

17 Hälso- och sjukvården i siffror > > Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har sedan början på 1990-talet stadigt minskat, i riket som helhet från 32 till knappt 13 procent. > > Dödlighet efter förstagångsstroke minskar, liksom andelen som får ny stroke inom ett år. > > Femårsöverlevnaden efter bröstcancer har förbättrats med knappt fem procentenheter under 2000-talet, och närmare 90 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer lever minst fem år efter att fått cancerdiagnos. Skillnaderna mellan landstingen är små. > > Andelen män med lokaliserad prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 65 till 86 procent mellan 2008 och > > Femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procentenheter sedan 90-talet. > > Risken att avlida under första året i vård vid svår njursvikt har minskat med 60 procent mellan 1991 och > > Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). > > Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. Färre äldre personer använder olämpliga läkemedel idag. Sedan 2005 har andelen personer över 75 år med läkemedel som bör undvikas hos äldre minskat med närmare 44 procent och ligger nu på en nivå runt 8 procent. > > 69 procent av kvinnorna och 77 procent av männen uppnår gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård Folkhälsa, Läkemedel 2014 och Den nationella folkhälsoenkäten. Tillgänglighet Tillgängligheten diskuteras ofta i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien , de maximala väntetiderna enligt vårdgarantin. > > Att man direkt på första dagen ska få kontakt med vården, via telefon eller besök, uppfylls i 89 procent av fallen. > > När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 89 procent vid senaste mättillfället. > > Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 78 procent av alla patienter och i psykiatrins fall: 98,8 procent får ett första besök i barn- och ungdomspsykiatrin inom 90 dagar. > > Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 75 procent av patienterna. 8 Tillgänglighet handlar dock inte bara om vårdgarantin och köer. Det handlar också om fler möjligheter, som till exempel att kunna boka besök på webben eller att kommunicera med vården via till exempel sms eller Skype. Not. 8. Väntetider i vården: sv/veta-mer/vardgaranti/ Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 15

18 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Det är en myt att färre vårdplatser ger ökad överbeläggning. På julafton är det minst antal tillgängliga vårdplatser. Och ändå är överbeläggningen då som lägst. Överbeläggningar Diskussionen om överbeläggningar i vården är ständigt aktuell. Oftast följs den av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. Antalet vårdplatser har minskat från 2,8 till 2,4 vårdplatser per invånare mellan 2008 och Den genomsnittliga vårdtiden på sjukhus har också minskat stadigt under samma tid, samtidigt som mer vård sker inom öppenvården. Under de senaste åren har dock överbeläggningar och utlokaliseringar (det vill säga vård på annan avdelning än den som har det medicinska ansvaret) ökat. Utvecklingen ser olika ut över landet och är ofta ett symptom på brister i hela vårdkedjan, inte bara en fråga om resurser på sjukhusen. Undersökningar visar att andelen skadade är dubbelt så vanligt bland de patienter som behandlades på en annan avdelning än den som har det medicinska ansvaret och den medicinska kompetensen för patienten. 10 Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året: > > Vardagar under terminer > > Helger > > Sommar- och julledigheter Under helgerna är platserna 7 8 procent färre än under vardagar. Under långa ledigheter är vårdplatserna upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter är som allra minst. Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna. Not. 9. SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, Not. 10. SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, Not. 11. SKL, rapporten Bedömning landstingens och regionernas systematiska patientsäkerhetsarbete, Patientsäkerheten Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Landstingen har under tiden förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. En viktig del i arbetet har varit att lära sig mer om var riskerna finns och hur vanligt det är med vårdskador. Mätningar har visat att omkring åtta procent av patienterna drabbas av en skada under vårdtiden som hade kunnat undvikas. De flesta är lindriga och mätningarna har också kunnat visa på en minskning av de allvarligaste vårdskadorna. Andra typer av mät ningar har visat att både förekomsten av trycksår och vårdrelaterade infektioner minskar, även om det går långsamt. Även antibiotikaförskrivningen minskar och närmar sig målnivån. Allt fler inom vården följer också de grundläggande hygienrutinerna och klädreglerna Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

19 > > I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per invånare. > > I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent. 12 > > Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden > > Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (cirka 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. tabell 1. Utvecklingen av svensk patientsäkerhet År Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå Allt fler landsting lyckas öka patientsäkerheten och minska de skador som patienter kan drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Idag har alla utom ett landsting nått nivå 4 eller 5. Källa: SKL, Not. 12. OECD, Health at a glance, Not. 13. OECD, Health at a glance, Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 17

20 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Så vässar vi hälso- och sjukvården Svensk vård ligger bra till i internationella jämförelser. De medicinska resultaten ligger i toppklass. Men det finns förbättringsområden, framför allt när det gäller följande områden: Patientsäkerhet Ökad patientsäkerhet kräver medvetenhet och en bra patientsäkerhetskultur, där alla vet hur man bäst går tillväga vid olika diagnoser. Genom ett lång siktigt och systematiskt arbete kan vi minska skador som uppstår i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Allt fler jobbar så och arbetet ger resultat: allt färre drabbas av vårdskador. Enligt den senaste journalgranskningen (över granskade vårdtillfällen vid 60 sjukhus) minskar vårdskadorna med patienter per år. Det leder i sin tur till att allt färre sjukhussängar i onödan upptas av patienter. Skillnaderna i hälsa, bemötande och tillgång till vård ska minska. Jämlik vård Det ska inte spela någon roll vem patienten är eller var han eller hon bor vården ska alltid vara adekvat för individen. Sedan en tid tillbaka pågår ett stort arbete med att skapa en mer jämlik vård i Sverige. SKL har tillsammans med bland andra Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Folkhälsomyndigheten, format en nationell, myndighets- och organisationsövergripande plattform för jämlik hälsa och vård. Syftet är att utbyta erfarenheter och höja kompetensen för att hitta system och metoder som kan minska skillnader i hälsa, bemötande och tillgång till vård. Under 2015 påbörjades också ett arbete för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer för kroniska sjukdomar. Rekommendationerna är riktade till och anpassade efter den praktiska vårdverksamheten i primärvården. Under 2016 beräknas landstingen/regionerna kunna börja använda dem. 18 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

21 När det gäller cancervården har regionala cancercentrum inrättats för att få en mer jämlik och tillgänglig vård. Standardiserade vårdförlopp finns hittills för 18 olika cancerdiagnoser. Fler är på väg. Ökad tillgänglighet Att öka tillgängligheten har länge varit en prioriterad fråga inom alla landsting och regioner. Den nationella vårdgarantins mål tillsammans med kontinuerlig resultatuppföljning är viktiga verktyg för en god och hållbar tillgänglighet. Den nationella väntetidsdatabasen, Väntetider i vården som samlar alla landstings väntetider ger möjlighet till uppföljning och jämförelser som bidrar med bra underlag för förbättringsarbete. Numera fokuseras mer på själva flödena i vårdkedjan för att nå bättre tillgänglighet. Dessutom diskuteras satsningar på primärvården och digitaliseringens möjligheter för att bidra till ökad tillgänglighet. Vad som är tillgängligt varierar från person till person. Därför måste diskussionerna alltid utgå från den enskilde patientens behov. Skillnaderna i hälsa, bemötande och till gång till vård ska minska. Bättre kunskap och kännedom om psykisk hälsa Vi behöver fortsätta vässa första linjens insatser till barn och unga som har eller visar tecken på psykisk ohälsa. Vi behöver också bli bättre på att sprida kunskap och kännedom om enskildas rättigheter i samband med tvångsvård, och säkerställa att enskildas rättigheter inte kränks. I övrigt är fortsatt arbete med kunskapsspridning, behovsinventering och implementering centralt, liksom en tydligare rollfördelning på lokal, regional och nationell nivå. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 19

22 Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Kapitel 1. Hälso- och sjukvården 20 Rena fakta om om välfärden. Vi vässar välfärden

23 KAPITEL 2 Äldreomsorgen Totalt jobbar med vård och omsorg i kommunerna. De flesta av dessa arbetar inom äldreomsorgen, men här ingår också de som arbetar med vård och omsorg av personer med funktionsnedsättning. Den allra största yrkes gruppen är undersköterskor. Så här såg fördelningen av de största yrkes grupperna ut 2016: > > undersköterskor, skötare > > vårdbiträden > > sjuksköterskor Resultat och omfattning Äldreomsorgen står för 19 procent av kommunernas kostnader och 38 procent av landstingens. År 2015 uppgick kommunernas sammanlagda utgifter för äldre till 114 miljarder kronor. Samtidigt var prislappen för hälso- och sjukvård till befolkningen över 65 år 91 miljarder kronor. Detta innebär att utslaget på alla brukare, blir kostnaden per person och år för de som bor i särskilt boende kronor. Motsvarande för de som har hemtjänst är kronor. Färdtjänsttillstånd utfärdades under året till personer, varav 80 procent var över 65 år. 11 miljoner resor gjordes med färdtjänst under året till en nettokostnad på 2,8 miljarder kronor. Äldreomsorgen i siffror > > Drygt personer har någon form av hemtjänst. > > Allt fler får stöd av den kommunala hälso- och sjukvården: personer (november 2015). > > Nästan personer i särskilt boende. Över personer på korttidsboende. > > Över personer i dagverksamhet (den vanligaste formen vänder sig till personer med demenssjukdom). > > Nästan personer har trygghetslarm. Siffrorna avser personer över 65 år. Källa: Socialstyrelsen Förbättrad äldreomsorg Allt fler personer över 65 år får kommunal hälso- och sjukvård. Under 2015 fick drygt minst en insats från den kommunala hälso- och sjukvården. De senaste åren ha också mycket hänt, läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre kontroll och uppföljning vad gäller trycksår, undernäring och skador av fall har lett till förbättringar på alla tre områden. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 21

24 Kapitel 2. Äldreomsorgen Sveriges äldreomsorg presterar väl och framstår som en förebild. Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 14 Den kommunala hemsjukvården arbetar allt mer med att bedöma risker, bland annat när det gäller fall och undernäring, hos äldre. Det leder till en tryggare vård och omsorg. 15 Enligt OECD 16 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. Sverige framstår som en förebild för de flesta andra OECD-länder. Liksom övriga OECD-länder, står dock även Sverige inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Även skillnaderna mellan olika kommuner måste analyseras närmare. figur 1. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land % of GDP (BNP) Health LTC (Long Term Care) Social LTC (Long Term Care) 4 3,7 3, ,4 2,4 2,1 2,0 1,8 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,2 1,0 1,0 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,0 Netherlands Sweden Norway Denmark Finland Belgium France Japan Iceland OECD11 Switzerland Slovenia New Zealand Germany Spain Canada United States Austria Korea Luxembourg Israel Poland Czech Republic Hungary Estonia Portugal Greece Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest resurser på äldreomsorgen. Och når också vårdresultat som ligger i topp i många mätningar och jämförelser. Källa: OECD. Kundnöjdhet Not. 14. SKL, Bättre liv för sjuka äldre stora förbättringar på kort tid, mars Not. 15. Öppna Jämförelser, Äldreomsorg, SKL Not. 16. OECD, Health Care Quality Review of Sweden, Not. 17. Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? De flesta som har äldreomsorg i Sverige tycker att den är bra. Nedan redovisas några resultat från Socialstyrelsens senaste undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. 17 > > 9 av 10 äldre är nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten. > > 9 av 10 äldre med hemtjänst har förtroende för alla eller flertalet i personalen. > > Nästan 9 av 10 äldre känner sig trygga i särskilt boende. > > 7 av 10 äldre i särskilt boende upplever att måltiderna är en trevlig stund på dagen. 22 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

25 Även om de flesta är nöjda, visar siffrorna också att många känner sig ensamma: Två av tre äldre som bor i särskilt boende uppger att de ibland, känner sig ensamma. Bland äldre med hemtjänst känner sig drygt hälften ensamma ibland. Fyra av tio gör det då och då. Så vässar vi äldreomsorgen Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom svensk äldreomsorg. Men främst är det på tre områden som vi bör vässa: Använd modern teknik Teknikens utveckling, inte minst digitaliseringen, underlättar en hel del av den verksamhet som tidigare var både tung och personalkrävande. Det gör också att personalen kan använda sin tid på ett bättre sätt nämligen tillsammans med de äldre. Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. Många kommuner jobbar på olika sätt med digitala tjänster inom hemtjänsten, däribland Norrtälje och Karlshamn. I Västerås har man gått före i att utveckla digitala tjänster, till exempel genom trygghetslarm och tillsyn på natten. Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. Förebyggande undvika sjukhus Att undvika sjukhusvistelse kan också vara ett sätt att förbättra livskvaliteten för äldre, eftersom sjukhus är en riskmiljö. Det handlar om att fortsätta minska risker för fallskador, vårdrelaterade infektioner, trycksår, undernäring och förvirring. Förlust av muskelmassa vid sängläge går snabbt och kan vara det som gör att det blir svårt att klara vardagen efter hemkomst för personer med små marginaler. Därför bör vård och omsorg i större utsträckning ske på ett säkert sätt utanför sjukhus, helst i patientens eget hem. Genom bland annat digitaliseringens framsteg, blir detta också allt vanligare. Så jobbar man allt oftare i allt fler kommuner. Just nu pågår sådana projekt ibland annat Ljungby, Uppsala, Katrineholm, Motala, Ronneby och Skellefteå. Samverkan mellan olika aktörer För att ytterligare förbättra vården och omsorgen om de äldre behöver samverkan mellan de olika aktörerna förbättras. Det gäller såväl samarbetet mellan slutenvården och primärvården, som mellan landstingsvården och den kommunala vården och omsorgen. Utskrivningsklara patienter som inte behöver sjukhusets kompetens och resurser ska snabbare få kommunal vård och omsorg. Ny lagstiftning syftar till ett smidigare flöde och mer proaktiv vård i öppna former. Lidköping, Ängelholm, Eksjö och Norrtälje är exempel på kommuner som kommit extra långt i samverkan. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 23

26 Kapitel 2. Äldreomsorgen 24 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

27 KAPITEL 3 Förskolan Nästan en halv miljon barn går i förskolan i Sverige. Under 2016 arbetade totalt personer i kommunernas förskolor och fritidshem. De största yrkesgrupperna är fördelade sig på följande sätt: > > Förskollärare > > Barnskötare > > Fritidspedagoger Av alla årsarbetare i den kommunala förskolan har strax över 42 procent en förskollärarexamen. Ytterligare 33 procent har en annan examen eller utbildning för arbete med barn. Hösten 2014 fanns cirka förskolechefer. 18 Förskolans verksamhet står för drygt 11 procent av kommunernas totala kostnader, cirka 68,1 miljarder kronor. Av kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet står förskolan för den näst största delen. Förskolans verksamhet står för 11 procent av kommunens kostnader. Resultat och omfattning Aldrig har så många barn gått i förskolan som nu. Hösten 2015 var barn inskrivna i förskolan. Det innebär en ökning med cirka barn på tio år. Av alla barn i åldersgruppen 1 5 år är 83 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 4 5 år går 94 procent i förskola. 19 Not. 18. Skolverket, personal i förskolan Not. 19. Skolverket och SCB samt Kolada, Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 25

28 Kapitel 3. Förskolan Trots att antalet inskrivna barn ökat de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant. Not. 20. SCB, BE0401/2016I60/BE0401_2016I60_SM_ BE18SM1601.pdf Trots att antalet barn i förskolan fortsätter att öka, visar Skolverkets statistik att personaltätheten är stabil och att den genomsnittliga barngruppen inte blivit större. Antalet barn 1 5 år har ökat de senaste tio åren och beräknas fortsätta att öka de kommande tio åren. År 2015 fanns det barn i förskoleåldern. Enligt prognosen kommer det att vara nästan fler år Skolinspektionen genomförde 2015 en granskning av förskolepersonalens arbete med uppmärksamhet, trygghet och tillsyn. I rapporten konstateras att majoriteten av verksamheterna genomsyrades av empati, glädjefylld stämning samt vänliga och respektfulla relationer mellan barn och personal. Barngruppernas storlek I den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet inskrivna barn ökat varje år har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant sedan mitten av 1990-talet. Storleken minskade också något 2015 jämfört med På vissa håll har det blivit fler större grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även personal tätheten per barn är i stort oförändrad. Den genomsnittliga barngruppen har 16,7 barn, och det går 5,2 barn på varje personal. 26 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

29 figur 2. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan Personaltäthet Barngruppsstorlek Barngrupp, antal barn per avdelning Barn, totalt antal inskrivna Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Antal inskrivna barn i 1000-tal Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt. Men barngrupperna har generellt inte blivit större och personaltätheten är lika hög som för 20 år sedan. Källa: Skolverket I statistiken för 2014 saknas ett antal barn på grund av bortfall i statistikinsamlingen Av forskning framgår att det inte finns någon optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppens storlek behöver ses i ljuset av flera samverkande faktorer: Personaltäthet, personalens utbildning och kompetens, lokalernas utformning och sammansättningen av barn i gruppen. 21 Skolverket har tagit fram riktmärken för barngruppernas storlek. Riktmärkena är ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper. De är dock inte tvingande, eftersom andra faktorer också är avgörande i bedömningen. Enligt rekommendationerna är mellan 6 och 12 barn i åldern 1 3 år och 9 och 15 barn i åldern 4 5 år en rimlig storlek. De närmaste tio åren behöver välfärdssektorn anställa en halv miljon nya medarbetare. Orsakerna är flera pensionsavgångar, demografisk utveckling och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Not. 21. Pia Williams, Barngruppens storlek i förskolan. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 27

30 Kapitel 3. Förskolan Kundnöjdhet Förskolan ligger i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av kundnöjdhet av 10 föräldrar är nöjda med förskolan. Skolverkets stora föräldraenkät 23 som publicerades 2013 visar att: > > Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika många är nöjda med fritidshemmen. > > Personalen och verksamheten får mycket högt betyg. > > Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra. > > Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor där grupperna är något mindre. Samtidigt har personalen på de kommunala förskolorna högre utbildning. Utbildningsnivå Not. 22. Svenskt Kvalitetsindex, Samhällsservice Not. 23. Skolverket, rapporten Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, Andelen av alla årsarbetare med förskollärarexamen 2015 uppgår till 45 procent i de kommunala mot 28 procent i de fristående förskolorna. Totalt för riket är andelen 42 procent. Det är 22 procent av årsarbetarna som saknar pedagogisk högskoleutbildning eller gymnasial utbildning för att arbeta med barn i de kommunala förskolorna. I de fristående är motsvarande andel 37 procent. 28 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

31 Så vässar vi förskolan Den svenska förskolan har hög kvalitet och personalen gör ett fantastiskt arbete. Men bra måste bli bättre. Bättre systematiska jämförelser, kompetenshöjning och jämställda förskolor är tre viktiga områden som vi bör satsa på. Bättre systematiska jämförelser Genom att bedöma, synliggöra och jämföra kvalitet i förskolan, kan man förbättra den egna verksamheten. Med hjälp av ett digitalt verktyget samsa.skl.se kan kommuner och förskolor numera bedöma kvaliteten utifrån tre olika områden; matematikutvecklande arbetssätt, språk och kommunikation samt systematiskt kvalitetsarbete. 24 På så sätt får kommunerna en helhetsbild av alla förskolor och därmed ett underlag för vidare kvalitetsutveckling. Genom att bedöma, synliggöra och jämföra kvalitet i förskolan, kan man förbättra den egna verksamheten. Kompetenshöjning Personalens utbildning och kompetens är en av de viktigaste faktorerna för förskolans kvalitet. För att höja utbildningsnivån i förskolan behövs fler utbildningsplatser och fler flexibla utbildningsvägar. Det är också viktigt att den kompetens som finns i förskolan används på rätt sätt. Fler män Den låga andelen män i förskolan är ett problem för förskolans framtida personalförsörjning, och även för samhället i stort, eftersom det bidrar till den könsuppdelade arbetsmarknaden. Idag arbetar omkring fyra procent män i förskolan. Detta trots att ungefär lika många killar som tjejer i åldern år kan tänka sig att jobba i förskolan. Det behövs fler vägar in i yrket så att fler av de som i dag är intresserade tar steget och utbildar sig för att arbeta i förskolan. Det finns ett behov av att förmedla bilden av yrket på fler sätt och utveckla möjligheterna att testa yrket. 25 Not Not Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 29

32 Kapitel 3. Förskolan 30 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

33 KAPITEL 4 Skolan Under 2016 var anställda i kommunernas grundskolor och var anställda i den kommunala gymnasieskolan. Den största yrkesgruppen är givetvis lärare, och så här var fördelningen under 2016: Grundskola: > > Grundskolelärare > > Elevassistenter > > Lärare praktiska/estetiska ämnen > > Specialpedagoger > > Speciallärare Gymnasieskola: > > Gymnasielärare > > Lärare praktiska/estetiska ämnen > > 700 Specialpedagoger > > 700 Speciallärare Knappt 138 miljarder kronor, runt 23 procent av kommunernas budget, går till grundskola och gymnasieskola. Tillsammans med kostnaderna för förskolan och övrig utbildning, satsar kommunerna drygt 40 procent av sina budgeter på utbildning. Sverige satsar totalt 6,8 procent av BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,6 procent. 26 Resurserna i grundskolan har ökat. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Skolan i siffror > > elever i grundskolan > > grundskolor > > elever i gymnasieskolan > > gymnasieskolor > > elever i grundsärskolan > > elever i gymnasiesärskolan > > elever i förskoleklass Källa: Skolverket, data från hösten 2016, Kommunal och fristående verksamhet. Not. 26 Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015). Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 31

34 Kapitel 4. Skolan Resultat och omfattning Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan. Bilden av skolan, både bland medier och bland allmänhet, är ofta onyanserat negativ. Det finns brister och utmaningar. Men det finns också mycket positivt att lyfta upp, som att de flesta såväl lärare som elever och föräldrar är nöjda med skolan. Eller att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan och att vi har relativt små klasser. Vidare hör lärarna till den grupp vars löner ökar mest. I senaste TIMSS- och PISA-undersökningen såg vi också ett trendbrott med ökade resultat för Sverige. Resultaten i grundskolan Bilden av den nationella resultatutvecklingen beror på om elever utan personnummer (elever som är asylsökande eller har skyddad identitet) inkluderas eller inte. Inkluderas samtliga elever har resultatet sjunkit jämfört med föregående läsår. Elever utan personnummer har ofta bara gått några månader i skola i Sverige. Exkluderas dessa elever visar det nationella resultatet för årskurs 9 (läsåret 2015/16) bland annat att: Not. 27. Det genomsnittliga meritvärdet baserat på 17 ämnen. > > Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen är 78 procent, vilket innebär en liten ökning jämfört med förra året. > > Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka och ligger nu på 229,2. 27 > > Behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram har ökat för de flesta elevgrupper och uppgår till drygt 87 procent. Det innebär en ökning på nästan en procentenhet jämfört med föregående läsår. > > Den genomsnittliga betygspoängen ökar i de flesta ämnen, medan andelen som uppnår minst E minskar i stort. Det betyder att fler elever når de högsta betygsstegen, samtidigt som fler också får de lägsta betygen, det vill säga skillnaderna ökar. 32 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

35 Resultaten i gymnasieskolan Gymnasieskolans genomströmning har ökat de senaste åren om än svagt. I de tre första elevkullarna som följt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011) tog 63 respektive 65 procent examen inom tre år. Av de elever som av olika skäl gick ett fjärde år, var andelen som fullföljde med examen 71 procent. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng. > > De elever som börjat på ett högskoleförberedande program fullföljer sin utbildning inom tre år, i större utsträckning än de som läst ett yrkesprogram. > > Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng. > > 31 procent av de elever som påbörjade ett yrkesprogram hösten 2013 uppnådde inom tre år grundläggande behörighet till högskola och universitet. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år. Examen från ett högskoleförberedande program medför grundläggande behörighet till högskola och universitet. Elever som läser yrkesprogram behöver, än så länge, komplettera med behörighetsgivande kurser för att få sådan behörighet. 28 Elevhälsa Antalet anställda inom elevhälsans yrkesgrupper har ökat sedan år 2000, med undantag av speciallärarna vars utbildning återinfördes Ökning av antalet anställda inom elevhälsan mellan åren : > > Skolkuratorer +83 procent > > Skolpsykologer +35 procent > > Skolsköterskor +39 procent > > Specialpedagoger +365 procent Trots att de flesta av elevhälsans yrkesgrupper har ökat finns fortsatta rekryteringsbehov. Omfattningen varierar dock mellan kommunerna, fyra av tio kommuner har flera vakanser. Bland kommuner med rekryteringsbehov har sex av tio brist på specialpedagoger och nästan hälften på skolpsykologer. De vanligaste orsakerna till bristen uppges vara för få utbildade och konkurrens med andra kommuner. Ökade resultat i PISA och TIMSS I slutet på 2016 presenterades resultaten i TIMSS och PISA. Båda undersökningarna visar ett trendbrott med ökade resultat för svenska elever. TIMSS: > > Bättre kunskaper i matematik i både årskurs 4 och årskurs 8. I årskurs 8 visar undersökningen även bättre kunskaper i naturvetenskap. > > Eleverna i årskurs 4 visade bättre kunskaper i naturvetenskap jämfört med TIMSS Antalet anställda inom elevhälsan har ökat. Undersökningarna visar ett trendbrott med ökade resultat för svenska elever. Not. 28. Skolverket (2016) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år Beskrivande statistik. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 33

36 Kapitel 4. Skolan > > Både låg- och högpresterande elever har förbättrat sina resultat. > > Elevernas socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund har fortsatt stor betydelse för resultaten. I årskurs 8 har familjebakgrundens betydelse ökat. 29 PISA: > > Bättre kunskaper i läsförståelse och matematik. Undersökningen visade även en viss förbättring i naturvetenskap, men ej statistisk säkerställd. > > Nu presterar svenska 15-åringar ungefär i nivå med PISA > > Både andelen lågpresterande och högpresterande elever har ökat i matematik och i läsförståelse. I naturvetenskap visar PISA ingen förändring i andelen lågpresterande men däremot ökad andel högpresterande. > > Likvärdigheten har försämrats på fem av sju indikatorer sedan PISA-resultaten visar också stora skillnader mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. 30 Not. 29. TIMSS 2015, Skolverket, rapport 448, Not. 30. Promemoria: Elever i grundskolan läsår 2013/14, Skolverket Not. 31. Skolverket, statistik - personal grundskolan, Tabell 4A Not. 32. PISA 2015, Skolverket, rapport 450, Klasstorlek och lärartäthet Lärartätheten i de kommunala grundskolorna var under läsår 2016/17 11,8 elever per lärare. Detta är en något högre lärartäthet än förra året trots kraftigt ökat elevantal. Motsvarande siffra för fristående grundskolor är 13,3 elever per lärare. 31 Enligt Skolverket består den genomsnittliga klassen i grundskolan av 19 elever. 32 Hur stora klasser och skolor är varierar över landet, främst beroende på om man bor i glesbygd eller tätort. Denna faktor är den viktigaste enskilda faktorn till hur kostnaderna för skolan varierar. 34 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

37 Likvärdighet Det finns inte ett enkelt mått på hur likvärdigt ett skolsystem är. I många fall används istället en kombination av indikatorer för att belysa olika aspekter. En stor del av diskussionen om likvärdighet rör grundskolan. En aspekt är familjebakgrundens betydelse för betygsresultat i grundskolan. Undersökningar visar att den är fortsatt stor men inte har ökat sedan slutet av 1990-talet. 33 Enligt PISA ligger familjebakgrundens betydelse för svenska elevers resultat över OECD-genomsnittet för naturvetenskap och läsförståelse och på snittet i matematik. 34 En annan aspekt på likvärdighet är skillnader mellan skolors resultat. Denna skillnad har ökat betydligt sedan slutet av 1990-talet. 35 IFAU visar att de ökande resultatskillnaderna mellan skolor uteslutande beror på ökad skolsegregation. Till exempel går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor. Senaste PISA-undersökningen visar också att det är ökade skillnader mellan skolors resultat och att skolors socioekonomiska sammansättning får ökad betydelse. Skillnaderna i elevresultat mellan kommuner är små och har endast ökat något sedan 1980-talet, vilket skett under de allra senaste åren. 36 De största skillnaderna finns inom och mellan skolor, 37 vilket innebär att de viktigaste åtgärd erna är att utveckla undervisningen och minska bostadssegregationen. Det är också så att spridningen i kostnader per elev och lärartäthet mellan kommuner har minskat något sedan Vuxnas färdigheter Sverige presterar bra i OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i Sverige har de färdigheter som krävs för att aktivt kunna delta i samhället och på arbetsmarknaden. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet, vilket är det högsta resultatet av alla de länder som deltog. Not. 33. IFAU 2015: Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse. Skolverket 2012: Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Rapport 374. Not. 34. Beskrivningen utgår från de år då respektive ämne varit huvudämne i PISA. Källa: Skolverket 2016: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Rapport 398. Not. 35. Ibid. Not. 36. Böhlmark, Anders, Holmlund, Helena (2011) 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?, SNS. Not. 37. Statskontoret (2013), Resurserna i skolan, rapport 2013:10. Not. 38. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 35

38 Kapitel 4. Skolan Rekryteringsbehov Kommunerna står inför ett omfattande rekryteringsbehov av lärare, förskollärare och fritidspedagoger de kommande tio åren. Det beror på att många går i pension samtidigt som barnkullarna ökar. Kundnöjdheten 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan. Not. 39. Skolverket, Attityder till skolan Skolverkets Attityder till skolan visar att föräldrarnas förtroende för skolan och lärarkåren har ökat. De flesta föräldrar är nöjda med det barnet får lära sig i skolan. De flesta lärare trivs i skolan, men andelen lärare som känner sig stressade ökar. 39 > > Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola. > > Nio av tio elever känner sig trygga i skolan. > > Närmare nio av tio elever bedömer att de får den hjälp de behöver av lärarna i sin skola. > > Åtta av tio elever anser att de får återkoppling på sitt skolarbete. > > Åtta av tio elever känner arbetsro. > > Nio av tio elever trivs med sina lärare. > > Åtta av tio har förtroende för lärarna och upplever höga förväntningar från lärarna. > > Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater. > > Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. > > Nio av tio lärare känner arbetsro på lektionerna. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna. > > Över hälften av lärarna upplever att de oftast eller alltid känner sig stressade i arbetet. Källa: Punkt 2 4 är hämtade från SKL Öppna jämförelser grundskola 2016 (elevenkät). Punkt 5 11 är hämtade från Skolverket, Attityder till skolan Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

39 Så vässar vi skolan Ta vara på fördelarna med den kommunala skolan Alla skolor och elever är inte lika. Tvärtom. Olika utmaningar kräver olika lösningar. Och de som bäst känner till olikheterna är kommunerna. Med sin kunskap kan kommunerna följa upp resultat och fördela resurser efter lokala behov. Den kommunala skolan har också nära att samarbeta med socialtjänst, näringsliv och föreningsliv och föräldrarna kan lämna synpunkter eller ställa ansvariga till svars. Bra lärare och skolforskning Lärarna är avgörande för elevernas resultat. Som arbetsgivare kan huvudmännen påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön. Skolan utvecklas bäst utifrån forskning och lärares erfarenheter av vad som fungerar i praktiken. Tillit till professionens bedömningar är viktigt. Lärarna är avgörande för elevernas resultat. Bra lokalt ledarskap Det behövs fokus på ständig förbättring snarare än ständig förändring. Det är dags att lyssna på forskning och professionens erfarenheter. Bra ledarskap behöver finnas på alla nivåer: lokala politiker, förvaltningsledning och rektorer. Tillsammans och utifrån sina respektive roller kan de arbeta för att nå de nationella kunskapskraven för skolan, följa upp resultaten och driva skolans utveckling. Ett sådant arbete pågår i hela landet, men det behöver ständigt utvecklas. Det behövs bättre men inte mer statlig styrning Statens detaljstyrning av skolan, den stora mängden reformer och över 60 riktade statsbidrag hämmar det lokala utvecklingsarbetet. Det minskar även förutsättningarna för skolutveckling utifrån skolledningens, rektorns och lärarnas kunskaper om sin egen skola. Istället behövs ett närmare samarbete mellan staten och huvudmännen, där ansvar och befogenheter hänger ihop. Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver vara fokus istället för regler och system. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 37

40 Kapitel 4. Skolan 38 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

41 KAPITEL 5 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har ett brett ansvarsområde. Där ingår bland annat ekonomiskt bistånd, missbruks- och beroendevård, familjerätt, familjerådgivning och barn- och ungdomsvård. Under 2016 var personer anställda i kommunernas individ- och familjeomsorg. De största yrkesgrupperna är socialsekreterare, behandlingsassistenter och socialpedagoger. Resultat och omfattning Individ- och familjeomsorgen står idag för cirka sju procent av kommunernas kostnader. Barn- och ungdomsvården, vård och stöd till vuxna samt ekonomiskt bistånd är de tre största områdena. Under 2015 lades närmare 19 miljarder kronor på insatser för barn och unga, drygt 7 miljarder satsades på vuxna med missbruksproblem och 13,6 miljarder på ekonomiskt bistånd. 40 Antalet personer som får bistånd för boende har ökat kraftigt de senaste tio åren. Den 1 november 2015 hade personer bistånd till boende. Det är en ökning med 56 procent sedan Även antalet barn och unga som vårdas utanför hemmet har ökat kraftigt de senaste åren, främst beroende på det stora antalet ensamkommande barn och unga. Enligt den senaste statistiken från 2014 vårdades barn utanför hemmet, men statistiken inkluderar inte asylsökande ensamkommande barn och unga. Det innebär att den faktiska siffran är betydligt högre. Kommunerna tog under 2014 och 2015 totalt emot ensamkommande barn och unga. Yrkesgrupper inom socialtjänsten > > Socialsekreterare > > Biståndsbedömare > > Familjehemssekreterare > > Barn- och unga sekreterare > > Boendestödjare > > LSS-handläggare Not. 40. SCB, Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 39

42 Kapitel 5. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Individ och familje omsorgen i siffror > > 378 personer tvångsvårdades på institution enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). > > personer fick frivillig institutionsvård. > > vuxna missbrukare hade bistånd för boende. > > vuxna missbrukare fick individuellt behovsprövade insatser. > > barn berördes av samarbetssamtal under 2015 (samtal för att nå enighet om vårdnad, boende och umgänge). > > barn berördes av vårdnads-, boende och umgängesutredning (underlag för att domstol ska kunna besluta om vårdnad, boende eller umgänge). > > personer besökte den kommunala familjerådgivningen under året. Källa: Siffror för år 2015, publicerade 2016, Socialstyrelsen. Andelen mottagare av ekonomiskt bistånd i landet har dock varit relativt oförändrad de senaste åren. Det visar jämförelser över perioden Färre unga vuxna (18 24 år) behöver ekonomiskt bistånd. Det långvariga biståndet, månader om året, har tidigare ökat stadigt men verkar nu ha avstannat, och ligger på 35,8 procent för Det är stora skillnader i biståndsmottagande vid jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. Exempelvis varierar andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd mellan 0,5 och 26,8 procent i kommunerna. Socialtjänstens nya uppgifter Socialtjänsten står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar och nya målgrupper tillsammans med alltmer komplexa arbetsuppgifter har gjort att kraven på verksamheten har ökat. Det innebär att uppdraget både har breddats och fördjupats. Exempel på nya områden är utsatta EU-medborgare, ökat flyktingmottagande, placering av ensamkommande barn och unga samt att motverka radikalisering. Från att ursprungligen ha fungerat som samhällets yttersta skyddsnät, ansvarar socialtjänsten dessutom numera allt mer av rent arbetsrehabiliterande insatser och åtgärder. De personer som Arbetsförmedlingen och andra myndigheter inte kunnat hjälpa, har varit hänvisade till socialtjänsten. Många kommuner genomför idag ett stort antal egna insatser och åtgärder av arbetsrehabiliterande karaktär. Socialtjänsten har också fått ökade möjligheter att ställa krav på den enskildes medverkan. Även det ökade flyktingmottagandet under 2015 har lett till en ökning av arbetsbelastningen och ett ökat rekryteringsbehov. Under 2016 hade 98 procent inom Barn och unga svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare. Dessutom hade nio av tio ganska eller mycket svårt att rekrytera nyexaminerade socialsekreterare. 41 Kommunerna behöver flera olika slags stöd för att lösa rekryteringssituationen. Allra viktigast är arbetet med att göra myndighetsutövning attraktivt samt förbättra introduktionen av nyanställda. Kundnöjdhet Enligt den senaste brukarundersökningen som gjordes av SKL hösten 2016, är merparten av brukarna nöjda med individ- och familjeomsorgens insats: Not. 41. SKL, Rekryteringsläget inom socialtjänsten, > > 85 procent var sammantaget nöjda med det stöd de fått från socialtjänsten. > > Över 80 procent av de svarande föräldrarna och ungdomarna är sammantaget nöjda med stödet de fått från socialtjänsten. > > Mellan 70 och 80 procent av de ensamkommande barnen och unga är sammantaget nöjda och likaså över 90 procent av de vuxna som fått stöd mot sitt missbruk. > > Cirka 70 procent av de svarande föräldrarna och ungdomarna anser att deras situation har förbättrats sedan de fick kontakt med socialtjänsten. > > Mellan 70 och 80 procent av de ensamkommande barnen och unga samtnärmare 90 procent av de vuxna som fått stöd mot sitt missbruk anser att deras situation förbättrats. 40 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

43 > > Missbruksvården fick genomgående högst resultat på frågorna i undersökningen. 42 Det har också skett en positiv utveckling på flera områden inom ekonomiskt bistånd. Väntetider för nybesök är fortsatt korta. Drygt nio av tio kommuner erbjuder ett personligt besök senast inom två veckor efter att en första kontakt är tagen. Åtta av tio kommuner har en social jourverksamhet, där brukare omedelbart kommer i kontakt med socionomutbildad personal, efter kontorstid året runt. Så vässar vi socialtjänsten Socialtjänsten har ett brett ansvarsområde, vilket också avspeglar sig i de förbättringsområden som behöver prioriteras. En modern socialtjänstlag En av de viktigaste uppgifterna inom socialtjänsten är att uppdatera och anpassa socialtjänstlagen så att den fungerar i ett modernt samhälle. Detta är en förutsättning för att socialtjänsten ska klara sitt utökade uppdrag. Ekonomiskt bistånd i siffror > > hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. > > 10,6 miljarder kronor betalades ut till hushåll. > > personer var biståndsmottagare, varav drygt var vuxna. Cirka var kvinnor, män och barn. > > Av de vuxna biståndsmottagarna var drygt 36 procent mellan 18 och 29 år. > > I genomsnitt hanterar varje handläggare i landet 32 biståndshushåll med utbetalning per månad. 43 Stärkt brukarperspektiv Att stärka brukarperspektivet och inkludera de som nyttjar servicen när man utformar verksamheten är ett område som kommuner och landsting arbetar mycket med. Brukarundersökningar genomförs regelbundet för att skapa indikatorer för framtida jämförelser och förbättring. Tydligare kunskapsstyrning och bättre uppföljning Bättre samarbete och samverkan på regional/läns- och nationell nivå underlättar framtagande och spridning av beprövad kunskap. Det bidrar till en mer kostnadseffektiv verksamhet och gör det lättare att bedriva en jämlik vård på lokal nivå. För att kunna utveckla kommunens arbete med socialtjänst behövs bättre uppföljning. Systematisk uppföljning bör tillåtas på samma sätt som inom hälso- och sjukvården och den nationella statistiken bör utvidgas. Tidigt riktat samordnat stöd Enskilda behöver större möjligheter att själva bedöma vilken hjälp de behöver. Förutsättningarna för att insatser ska kunna erbjudas tidigt, utan föregående individuell biståndsprövning behöver tydliggöras. Vidareutbildning/specialistutbildning En akademisk vidareutbildning efter socionomexamen är en viktig byggsten för att nå önskvärda kvalitetshöjningar inom den sociala barn- och ungdomsvården. Not. 42. SKL, svarande från 78 kommuner. Not. 43. Socialstyrelsens statistik om ekonomiskt bistånd, Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 41

44 Kapitel 5. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd 42 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

45 KAPITEL 6 Integration, asylmottagande och nyanländas etablering En framgångsrik integration är starkt bidragande till Sveriges framtida tillväxt och välfärd liksom för utvecklingen av vår demokrati. Det övergripande målet är att alla som kommer till Sverige ska etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Ansvaret delas mellan individen och samhället vars stöd måste bidra till integration och egenförsörjning. Mottagandet av asylsökande och nyanlända som har fått uppehållstillstånd är huvudsakligen ett statligt ansvar. Det innebär att staten ska stå för de kostnader som uppkommer, erbjuda asylsökande boende och samordna etableringsinsatser till nyanlända. I det praktiska arbetet har kommunerna, landstingen och regionerna en avgörande roll för ett bra mottagande. Det civila samhället och näringslivet är andra viktiga aktörer. Resultat och omfattning Mottagandet av asylsökande Under 2016 sökte personer asyl i Sverige, en kraftig minskning jämfört med år 2015 då personer sökte asyl. Prognoserna för det fortsatta asylmottagandet är osäkra. Under 2017 och 2018 är Migrationsverkets planeringsantagande asylsökande per år. Asylsökande kan välja att ordna eget boende (ebo) under tiden för asylprövningen eller att få plats i ett av Migrationsverkets anläggningsboenden (abo). Cirka 40 procent av de asylsökande bor i eget boende. I stort sett samtliga kommuner har ett mottagande av nyanlända flyktingar. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 43

46 Kapitel 6. Integration, asylmottagande och nyanländas etablering Statens ekonomiska ansvar Staten har det ekonomiska ansvaret och ska ersätta kommunerna för flyktingmottagandet. Statens ekonomiska ansvar omfattar insatser under asyltiden och de första 3,5 åren efter uppehållstillstånd. Kommunen ansvarar för att erbjuda asylsökande till exempel förskola, grundskola och gymnasium. Länsstyrelserna har uppdraget att samordna tidiga insatser till vuxna asylsökande. Folkbildningen och organisationer i civilsamhället genomför insatserna. Av de asylsökande 2016 var ensamkommande barn, vilket också var en kraftig minskning jämfört med föregående år då ensamkommande barn kom till Sverige. Under 2017 beräknas ensamkommande barn söka asyl. Kommunerna ansvarar genom socialtjänstlagen för utredning, boende och omsorg till ensamkommande barn och unga. Samtliga kommuner kan anvisas att ta emot ensamkommande barn. Insatser till nyanlända med uppehållstillstånd Nyanlända med uppehållstillstånd kan få särskilda etableringsinsatser. De som omfattas är tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd och deras efterkommande anhöriga samt kvotflyktingar som redan har uppehållstillstånd vid ankomsten till Sverige. Nyanlända som har bott i anläggningsboende under asyltiden och kvotflyktingar kan få hjälp med anvisning till en kommun som ordnar ett boende. Från den 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända enligt det kommuntal som regeringen har beslutat. Under 2017 kommer kommunerna att anvisas att ta emot och erbjuda boende till personer. Tillsammans med nyanlända som ordnar boende själv och efterkommande anhöriga beräknas totalt nyanlända bosätta sig i en kommun under I mottagandet av nyanlända har kommuner ett särskilt ansvar för praktiskt stöd i samband med bosättning, svenskundervisning för invandrare (sfi), vuxenutbildning och samhällsorientering. Arbetsförmedlingen ansvarar för nyanländas övriga etableringsinsatser och deras försörjning i form av etableringsersättning under 24 månader. Cirka 33 procent av de nyanlända, som avslutade sin etableringsperiod under 2016, har ett arbete eller studerar 90 dagar efter etableringen. Resultatet av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag skiljer sig dock avsevärt kommuner emellan, från att ingen till att cirka 70 procent av de nyanlända arbetar eller studerar efter etableringsperioden. 44 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

47 Så vässar vi mottagandet och integrationen Att Sverige och landets kommuner tar emot asylsökande och nyanlända flyktingar är både en viktig humanitär insats och en investering för framtiden. I integrationsarbetet finns både möjligheter och utmaningar. Tack vare det ökande antalet utrikes födda ökar den potentiella arbetsföra delen av befolkningen istället för att minska. Nyanlända är ett viktigt tillskott av relativt ung arbetskraft som kan bidra till ett växande skatteunderlag och även underlätta rekrytering och kompetensförsörjning i verksamheter med personalbrist. En svag etablering kommer i stället att innebära ökade kostnader för försörjning av de personer som står utanför arbetsmarknaden. För att nyanlända snabbt ska etablera sig på arbetsmarknaden är det flera politikområden som måste vässas. I SKL:s agenda för integration listar vi de viktigaste åtgärderna inom flera områden: mottagningssystem och bosättning, etablering på arbetsmarknaden, integration i samhället, barn och unga, hälsa samt forskning och utveckling. Agendan innehåller både utvecklingsområden för kommuner, landsting och regioner och förslag till staten, till exempel: Integration handlar om utbildning, bostad och arbete. Bra integration börjar med ett bra mottagande För att underlätta integrationen behöver hela mottagningssystemet förändras, inte minst boendet för asylsökande och nyanlända. Migrationsverkets etablering av anläggningsboenden och regelverket för eget boende måste bidra till en jämnare fördelning mellan kommuner och en bättre boendesituation för de asylsökande och nyanlända. Ta tillvara nyanländas kompetens Effektivare validering av utländsk kompetens och utökade möjligheter till vuxenutbildning är avgörande för nyanländas etablering. Arbetsförmedlingen måste få större möjligheter att anpassa sina insatser efter de nyanländas individuella behov och efter den lokala arbetsmarknaden. Etableringsinsatser måste också kunna ges under en längre period för att bättre rusta nyanlända till arbete. Kompensera kommunerna fullt ut För att säkra nödvändiga insatser på lokal nivå, behöver kommunerna garanteras full kostnadstäckning från staten. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 45

48 Kapitel 6. Integration, asylmottagande och nyanländas etablering 46 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

49 KAPITEL 7 Boende och byggande Kommunerna ansvarar för att planlägga användningen av mark och vatten i enlighet med plan- och bygglagen. Ett attraktivt, funktionellt och tryggt samhällsbyggande är komplext och kräver kunskap om närmiljö och omvärld, kostnader och tekniska möjligheter, samt om människors behov och naturens villkor. Därför behövs en rad olika kompetenser på stadsbyggnadskontoren. Här hittar vi bland annat arkitekter och ingenjörer. Resultat och omfattning Det förs ibland fram kritik om att kommunerna hindrar byggandet av nya bostäder. Det hävdas att detaljplaneringen tar alldeles för lång tid. Men en nyligen genomförd undersökning visar att mediantiden för att ta fram en detaljplan i de allra flesta kommuner är under två, i vissa fall under ett, år. Den visar också att det på många ställen i landet finns en hög planberedskap. Undersökningen belyser även hur ojämnt bostadsbyggandet fördelar sig över landet. 44 Det finns gott om detaljplanerad kommunal mark som inte är bebyggd. I 54 av Sveriges tillväxtkommuner finns färdiga detaljplaner för närmare bostäder. Lika många till finns i planer där arbete pågår. 45 Det är långt ifrån endast bristen på planlagd mark eller långa planprocesser som är orsaken till att bostadsprojekt drar ut på tiden. För 60 procent av byggherrarna hinner det gå mer än 1,5 år innan de ens ansökt om bygglov, och det tar ytterligare ett halvår innan de är redo att sätta spaden i jorden. 46 Det finns en hög planberedskap på många ställen i landet. Not. 44. Öppna Jämförelser Panläggning och tidsåtgång, SKL Not. 45. SKL:s enkät Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder samhallsplaneringinfrastruktur/planerabyggabo/boendebostader/okatbostadsbyggande/ planberedskapfornyabostader.7950.html Not. 46. SKL, enkätstudie om vad som händer när en detaljplan blivit klar, Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 47

50 Kapitel 7. Boende och byggande Orsakerna till bristande byggande kan vara flera: > > Marknadsförutsättningar särskilt utanför tillväxtområden. > > Läget. Det är inte alla lägen som byggherrarna efterfrågar även om kommunerna anser att de byggklara planer som finns möjliggör bostads-byggande i attraktiva lägen. > > Myndighetskrav. Regler kring buller, riksintressen och strandskydd, liksom risker för överklaganden. > > Byggherrarna är inte benägna att betala det pris som begärs, eftersom de bedömer viss mark som mindre attraktiv för byggande oavsett vad marken egentligen är värd med hänsyn till gjorda markförvärv och investeringar. > > Byggherrarna avvaktar tills det finns en konkret plan för finansiering och genomförande av infrastrukturprojekt för det planerade bostadsområdet. Bostadsbyggandet ökar. Men bostadsbyggandet ökar nu visar statistik från SCB även om det är för lite för att möta behovet. Nybyggda bostäder figur 3. Nybyggda bostäder Nybyggandet är än så länge för litet för att möta behovet. Men statistiken visar att det trots allt ökar Flerbostadshus Småhus Ombyggnad av flerbostadshus Källa: SCB Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

51 Så vässar vi bostadsbyggandet Även om kommunerna har ansvaret för den fysiska planeringen är andra aktörer nog så viktiga för att bostadsbyggandet ska öka. Staten, byggbolagen och kommunerna äger det gemensamma ansvaret för att det byggs. Regelverken måste kunna bygga där folk vill bo Ett omfattande regelverk kring nationella och allmänna intressen har gjort planprocesserna mer komplicerade och beroende av länsstyrelsernas bedömning. Dessa regelverk måste ses över, så att de inte motverkar bostadsbyggandet i onödan. Byggprocesserna måste bli snabbare och effektivare Många gånger beror långa planprocesser på att länsstyrelsernas handläggning tar tid eller att länsstyrelsen kommer med motstridiga besked i olika faser av planarbetet. Det behövs ett bättre samarbete mellan alla olika intressenter i bostadsbyggandet. Kommuner, landsting/regioner, stat och byggbransch har alla en del i, och ett ansvar för, att det byggs fler bostäder i Sverige. En ökad förståelse och bättre kommunikation behövs. Även om kommunerna inte på egen hand kan öka bostadsbyggandet, finns det många saker de kan göra för att bidra till att det byggs fler bostäder än i dag. Bland annat behöver fler kommuner ha en aktiv markpolitik och anvisa mark till flera olika byggföretag. När byggandet sprids mellan många aktörer ökar konkurrensen och fler byggen kan starta samtidigt. En digitaliserad process kan också underlätta för invånarna att snabbare och enklare få besked om bland annat bygglov. Regelverken behöver ses över så att de inte motverkar bostadsbyggande i onödan. De ekonomiska förutsättningarna måste bidra till en rörlig bostadsmarknad och möjlighet till bostad för alla. Marknadsförutsättningarna för bostadsbyggande är till exempel beroende av skatteregler och finanspolitiska regelverk. Dessa måste anpassas så att det främjar ökat byggande. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 49

52 Kapitel 7. Boende och byggande 50 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

53 KAPITEL 8 Infrastruktur och kollektivtrafik Området infrastruktur täcker ett stort och disparat område inom kommun ernas och landstingens verksamheter. Därför är det svårt att avgöra exakt hur många som arbetar med infrastrukturfrågor. Men antalet kommun anställda som arbetar med gator, vägar och parkering var år Inom landstingen och regionerna var det personer som arbetade med infra strukturfrågor. Under 2015 lade landstingen cirka 26 miljarder kronor på infrastruktur och trafik, varav merparten gäller kollektivtrafik. För kommunernas del låg den sammanlagda kostnaden för infrastruktur och skydd med mera på drygt 41 miljarder kronor under Resultat och omfattning Det svenska vägnätet utgörs av ca mil vägar. Dessa är fördelade på statliga allmänna vägar (cirka mil eller 17 procent), kommunala gator och vägar (cirka mil eller 7 procent) respektive enskilda vägar (cirka mil eller 76 procent) mil enskilda vägar får statligt bidrag idag, men även kommunerna bidrar till den enskilda väghållningen bland annat genom att sköta ungefär mil enskild väg. En stor del av planeringen när det gäller ombyggnad och utbyggnad av vägoch gatunät handlar om trafikanternas säkerhet. Och här går utvecklingen åt rätt håll. Totalt sett minskar antalet allvarligt skadade registrerades personer och preliminära resultat visar på en kraftig minskning. På det kommunala vägnätet är oskyddade trafikanter överrepresenterade i statistiken. Under 2015 lade landstingen cirka 26 miljarder kronor på infrastruktur och trafik, varav merparten gäller kollektivtrafik. Allt färre personer omkommer i olyckor. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 51

54 Kapitel 8. Infrastruktur och kollektivtrafik Viktiga faktorer i arbetet med att öka säkerheten och tryggheten i trafiken är hastighetsbegränsning, drift- och underhållsåtgärder, ökad prioritet för cykeloch gångtrafik i kommunerna samt en tydlig fördelning av ansvaret mellan väg hållare. Målet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. 84 procent av kollektivtrafikresorna görs i storstadslänen. Kollektivtrafik Sverige är ett avlångt land. Olika förutsättningar råder, något som också påverkar kollektivtrafiken. Länets geografiska storlek har betydelse, liksom fördelningen mellan stads- och landsbygd. Invånarantal, tillväxt och andra faktorer som trängsel, miljö och klimat har också inverkan. Mest kollektivtrafik finns i Sveriges tre storstadslän. Som exempel görs mer än varannan resa med regional kollektivtrafik i Stockholms län. Var femte resa görs i Västra Götaland. Trots att så mycket som drygt hälften av alla Sveriges invånare bor i de tre storstadslänen, så är länens andel av kollektivtrafiken ännu större, oavsett om vi ser till utbud, resor eller kostnader. tabell 4. Kollektivtrafikens fördelning över Sverige Procentandelar Befolkning Resor Person-km Utbuds-km NK totalt Skåne 13,2 10,7 18,3 11,7 9,8 Stockholm 22,7 54,0 36,4 30,7 35,9 Västra Götaland 16,7 18,9 15,4 17,9 20,5 SUMMA 52,6 83,6 70,1 60,3 66,1 Övriga län 47,4 16,4 29,9 39,7 33,9 RIKET 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Procentandelar av rikets befolkning, regionala kollektivtrafikresor, personkilometer, utbudskilometer och nettokostnad för kollektivtrafik i riket och vissa län år Källa: SCB och Trafikanalys. Det är en helt annan sak att bedriva attraktiv och effektiv kollektivtrafik i Norrlands inland än i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö där människor bor tätt. I de större städerna kan beläggningen på bussar och andra fordon hållas uppe även vid hög turtäthet, vilket är bra för såväl kostnadseffektiviteten som trafikens påverkan på miljö, trängsel och buller. Dessutom ökar en hög turtäthet kollektivtrafikens attraktivitet. 52 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

55 Kundnöjdhet Bland kollektivtrafikens kunder, de som reser minst en gång i månaden är 63 procent nöjda med kollektivtrafiken. Åtta av tio kunder är nöjda med sin senaste resa och ger den högt betyg. Hösten 2016 gjorde SKL en undersökning i 101 kommuner om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller bland annat gator och parker: 47 > > Fyra av tio invånare är nöjda eller mycket nöjda med standarden på sin kommuns gator, vägar och cykelvägar. > > Åtta av tio invånare anser att det är rent och snyggt på gator och vägar. > > Sex av tio invånare anser sig vara nöjda eller mycket nöjda med hur snöröjning och halkbekämpning sköttes den gångna vintern. > > Två av tio tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra som den är. > > Sex av tio invånare anser att belysningen är bra som den är i kommunen. 8 av 10 tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar. Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik För att kunna vi ska kunna bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen i hela landet, behövs en bra infrastruktur och fungerande kollektivtrafik. Då krävs främst tre saker: Långsiktighet Det måste finnas en långsiktigt hållbar strategi för hur Sverige ska möta behovet av ny statlig infrastruktur. Det blir allt vanligare att staten kräver att kommunerna och landstingen ska vara med och betala satsningar på nationell infrastruktur såväl vägar, järnvägar som sjöfart. Det håller inte. Det tvingar kommuner och landstingen till svåra prioriteringar trots att det ligger utanför deras ansvarsområde Tydligare ansvarsfördelning Det behövs en mer ändamålsenlig fördelning av väghållaransvar mellan stat, kommun och enskilda. Vägunderhållet måste samordnas på ett bättre sätt för att i framtiden klara av att sköta landets alla vägar, även i glesbygd, och fortsättningsvis ge förutsättningar för att befolkningen och näringslivet ska kunna leva och verka i hela landet. Fler kollektivtrafikresenärer Kommuner, landsting och regioner har höga ambitioner för kollektivtrafiken. De senaste åren har man satsat mycket och antal linjer och turtäthet är nu högre än tidigare. Det har också fört med sig att kostnaderna för kollektivtrafiken har ökat mer än annan kommunal- och landstingskostnader. Den stora utmaningen nu är att fler behöver använda den kollektivtrafik som finns. Not. 47. SKL, rapporten Kritik på teknik Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 53

56 Kapitel 8. Infrastruktur och kollektivtrafik 54 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

57 KAPITEL 9 Vatten, avlopp och avfallshantering Vi är beroende av rent vatten, fungerande avlopp och avfallshantering för ett fungerande och hållbart samhälle. Vi tar det ofta för självklart att det rinner rent vatten ur kranen och att någon tar hand om våra sopor. Oftast är det kommunala bolag som sköter den saken åt oss. Resultat och omfattning Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ned. Trots det hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe. Kommunen ansvarar enligt gaturenhållningslagen för städning på gator, torg, parker och andra allmänna platser som är redovisade i detaljplan och som kommunen är huvudman för. Städningen innebär betydande kostnader för kommunerna. När det gäller avfallshanteringen ligger vi bra till i Sverige. Vi är bra på att återvinna avfallet. Hälften av materialet återvinns eller komposteras och rötas. Resten förbränns och blir fjärrvärme och el. Mindre än 1 procent av hushållsavfallet läggs på deponi. Kommunerna satsar allt mer resurser på att rusta upp sina VA-system. Sedan 1990 har anslagen till vatten- och avloppssystemen ökat med 40 procent i realt penningvärde. Underhållet möter generellt sett de behov som finns. 48 Rörbrotten i huvudvattenledningarna har blivit färre det senaste decenniet. Antalet stopp i huvudvattenledningar har minskat sedan år Och det har gett resultat. Allmänt sett är svenskarna nöjda med hur vatten och avlopp sköts. Vi är bra på att återvinna avfallet. Hälften av materialet återvinns eller komposteras och rötas. Not. 48. SKL, Dramatisk ökning av VA-taxan åren , Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 55

58 Kapitel 9. Vatten, avlopp och avfallshantering Kundnöjdhet 9 av 10 kommuninvånare är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten. Not. 49. SKL, rapporten Kritik på teknik Not. 50. WSP på uppdrag av Maskinentreprenörerna, VA-skulden sanning eller myt?, Not. 51. SKL, rapporten Kritik på teknik Kommunernas service när det gäller vatten och avlopp får bra betyg. Enligt Svenskt Kvalitetsindex årliga undersökning får nöjdheten 76,7 av 100 i den senaste mätningen En studie som SKL har gjort visar att nio av tio kommuninvånare är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten. 49 Antalet klagomål på dricksvatten har minskat sedan år Antalet vattenburna sjukdomsutbrott har minskat under flera decennier. 50 > > Nio av tio invånare anser att kvaliteten på det kommunala vattnet är bra eller mycket bra. > > Sju av tio invånare tror att reningsverken i ganska eller mycket stor utsträckning klarar av att rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt. > > Sju av tio invånare anser sig också vara ganska eller mycket bra informerade om vad som får spolas ned i avloppet Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

59 Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering Även om det svenska dricksvattnet generellt sett håller bra kvalitet, så finns det utmaningar eftersom nya bakterier sprider sig när klimatet förändras. Även vår ökade användning av läkemedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier påverkar dricksvattenproduktion och avloppsrensning. Ökad systematik istället för obligatoriska krav i översynen Det innebär bland annat att kraven på hur kommunerna skyddar sina vattentäkter ökar, och kommunerna måste systematiskt se över vilka barriärer de behöver ha vid vattenverken för att rena vattnet. SKL stödjer kommunerna i deras vattenskyddsarbete på olika sätt. Ett sexpunktsprogram finns framtaget för att tydliggöra de åtgärder som kommuner behöver vidta för att säkra tillgången till rent dricksvatten. SKL bevakar också kommunernas intressen när det fattas beslut som påverkar deras vattenskyddsarbete. Minskat avfall När det gäller avfallshanteringen är det främst de förebyggandet åtgärderna som behöver vässas. Vi behöver bli bättre på att minska avfallet, eftersom det är ett slöseri med resurser och har negativ inverkan på miljön. Om avfallsmängderna fortsätter att öka i samma takt som hittills kommer vi ha ökat avfallet med 50 procent till Vi behöver bli bättre på att minska avfallet. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 57

60 Kapitel 9. Vatten, avlopp och avfallshantering 58 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

61 KAPITEL 10 Ambulanssjukvård och räddningstjänst Ambulans och räddningstjänst kommer till undsättning vid akuta situationer i samhället. Men verksamheten är mycket bredare än så. Ambulanssjukvården är en del av hela sjukvården och en stor del av Räddningstjänstens uppdrag är att förhindra och förebygga olyckor. Ambulansverksamheten lyder under landsting och regioner, medan Räddningstjänsten är ett kommunalt ansvar. Många gånger sammanfaller deras insatser och det är också vanligt att räddningstjänsten och ambulansverksamheten samarbetar. Driften av såväl ambulansverksamheten som räddningstjänsten varierar. Vissa kommuner och landsting eller regioner driver verksamheten i egen regi, andra samarbetar med andra kommuner eller driver räddningstjänsten i gemensamma kommunalförbund. När det gäller ambulansvården drivs den på vissa håll också på entreprenad. Resultat och omfattning Olyckor kräver nästan liv varje år i Sverige. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren men varierar mellan olika olyckstyper. Under ett år läggs personer in på sjukhus och cirka uppsöker en akutmottagning till följd av en olyckshändelse. Kommunerna är skyldiga att se till att det finns förutsättningar för att skapa ett godtagbart skydd mot olyckor i samhället. Därför utförs både förebyggande insatser, tillsyn och räddningsinsatser uppsöker en akutmottagning till följd av en olyckshändelse. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 59

62 Kapitel 10. Ambulanssjukvård och räddningstjänst Kommunal räddningstjänst rycker ut mer än gånger varje år, och över hälften av dessa utryckningar orsakas av en inträffad olycka. Bränder ger upphov till cirka av räddningsinsatserna. Varje år genomförs också omkring tillsynsbesök för att kontrollera och främja brandoch olyckssäkerheten i byggnader och verksamheter. Dessutom genomförs brandsäkerhetsutbildningar för cirka personer årligen. 9 av 10 invånare har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten. Kundnöjdhet En studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde, tillsammans med SKL, under 2014 visar att nio av tio invånare har ganska eller mycket stort förtroende för räddningstjänsten. För ambulansen är andelen åtta av tio. Samma studie visar också att både räddningstjänsten och ambulansen är snabbare på plats än vad många invånare förväntar sig (se tabell nedan). 52 tabell 5. Andelen som förväntar sig att räddningstjänsten respektive ambulansen ska vara på plats inom 10 minuter efter larm till 112 samt den andel som faktiskt nås inom 10 minuter Räddningstjänst Ambulans Not. 52. SKL och MSB, Öppna jämförelser trygghet och säkerhet Förväntat Faktiskt Förväntat Faktiskt Storstäder Förortskommuner till storstäder Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerade kommuner Glesbygdskommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

63 Så vässar vi ambulans- och räddningstjänsten Det pågår en ständig utveckling i kommunernas arbete med skydd mot olyckor. Utvecklingen bygger i allt högre grad på en bred samverkan mellan olika aktörer inom trygghets- och säkerhetsområdet. 53 Bättre samarbete Det blir allt vanligare att räddningstjänsten rycker ut i väntan på ambulans (IVPA). Antalet IVPA-utryckningar har gått från till på tio år. I Öckerö kommun är det numera sjuksköterskorna i hemsjukvården som tar IVPA-larmen. Ett naturligt samarbete är också det som uppstår mellan räddningstjänst och äldreomsorgen, eftersom det ofta är äldre som är föremål för räddningstjänstens insatser. I Varberg och Falkenberg är undersköterskorna som jobbar natt inom hemtjänsten numera anställda av räddningstjänsten. De har fått utökat ansvar att se över risker i kundernas hem plastföremål nära spisen, mattkanter som man lätt snavar över eller misstanke om våld. De tar också ett större ansvar på väg till och från sina klienter och ambitionen är att natthemtjänstens personal ska få hjärtstartare och släckgranater i bilarna. Undersköterskorna som jobbar natt inom hemtjänsten är numera anställda av räddningstjänsten. Not. 53. SKL och MSB, Öppna jämförelser trygghet och säkerhet Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 61

64 Kapitel 10. Ambulanssjukvård och räddningstjänst 62 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

65 KAPITEL 11 Kultur och fritid Inom området fritid och kultur jobbade personer i kommunerna och 800 i landsting och regioner år Under 2016 uppgick kommunernas kostnader för kultur- och fritidsverksamhet till totalt drygt 28 miljarder (12 respektive 16 miljarder). Kostnaderna för landstingens kulturarbete uppgick under 2015 till knappt fem miljarder kronor. Resultat och omfattning Kommunerna tar ett stort ansvar för idrott och möjligheter till fysiska aktiviteter genom samhällsplaneringen. De flesta kommunala fritidsanläggningar är fotbollsplaner, idrottshallar och fritidsgårdar. Men det finns även många andra typer av anläggningar, bland annat för spontanidrott, vilket är ett sätt att möta invånarnas nya motionsvanor. Det byggs också allt fler avancerade anläggningar i kommunerna. Antalet konstgräsplaner har ökat i stor utsträckning samtidigt som det exempelvis har tillkommit fler stora idrottshallar och ishallar. Simhallar och evenemangsarenor är exempel på anläggningar förknippade med relativt stora driftskostnader där kommuner tar ett stort ansvar. Kommunerna tar också ett allt större ansvar för invånarnas tillgång till kultur. Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i kommunerna, främst har det byggts bibliotek. Sedan år 2000 har det tillkommit mer än 200 anläggningar för kultur i kommunerna. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 63

66 Kapitel 11. Kultur och fritid Kommunerna satsar närmare 2,5 miljarder kronor på kultur- och musikskolorna årligen, varav drygt 2 miljarder utgörs av direkta anslag. De kommunala anslagen ökar kontinuerligt samtidigt som andelen barn som deltar fortsätter att öka. Årligen deltar cirka barn i kultur- och musikskolornas aktiviteter. Statistiken visar att fler elevplatser erbjuds och att avgifterna sjunkit något under de senaste åren. Den långsiktiga trenden är också att kommunerna breddar verksamheterna och går från renodlade musikskolor till kulturskolor. Nya konstformer är bland annat media, dans, teater/drama och bild. Kundnöjdhet Enligt Svenskt Kvalitetsindex får kommunernas och landstingens kulturoch fritidsarbete betyget 68.2 av 100 möjliga i den senaste mätningen från Det är visserligen är en minskning från året innan, då betyget var 73.3 men sett över tid syns en remarkabel ökning i indexet som indikerar en stadigt uppgående nöjdhet hos medborgarna med kultur och fritidsarbete. 54 Kommunernas kultur- och musikskolor är uppskattade av eleverna och deras föräldrar. Enligt en enkätstudie om kultur- och musikskolan, som SKL låtit göra, är 96 procent av eleverna som idag går i kulturskolan nöjda. Barn och föräldrar upplever att barnen lär sig och utvecklas (93 procent) och att det finns ett stort mått av medbestämmande (87 procent). 55 Kultur och fritid i siffror Det finns bibliotek i alla Sveriges kommuner. Not. 54. Svenskt Kvalitetsindex, Kommuner och landsting Not. 55. Enkätstudie bland 39 kommuner, SKL Not.56. Kungliga Bibliotekets statistik, > > Bibliotek finns i alla kommuner och har årligen 66 miljoner fysiska besök. 56 > > I sex av tio kommuner finns det museer. Antalet museer har minskat något sen 2010 samtidigt som antalet museer med över besökare fortsätter öka. > > Konsthallar finns i fyra av tio kommuner. Antalet konsthallar har minskat något sedan > > Konserthus finns i två av tio kommuner. Antalet konserthus har ökat sedan > > Teaterhus finns i över hälften av alla kommuner och har ökat sedan > > Kulturhus finns i 4 av 10 kommuner. De flesta har verksamhet inom musik, teater och dans. I många kan man också ta del av bildkonst, film och biblioteksverksamhet. I fyrtio procent av kulturhusen finns kultur- eller musikskola. > > Kultur- och musikskolor finns i 283 av landets 290 kommuner. 64 Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden

67 Så vässar vi kultur och fritid Ansvaret för kulturen är delat mellan den lokala, regionala och nationella nivån. Under en lång period har statens anslag till regional kultur inte motsvarat kostnadsökningarna. En av de viktigaste faktorerna för att vässa kulturen är därför att staten bär sin del av regional kulturverksamhet och att dialogen mellan den statliga och regionala nivån utvecklas. I övrigt måste vi: Öka tillgängligheten för alla En utmaning för kultur- och musikskolorna är att öka tillgängligheten och ge alla barn, oavsett bakgrund, avstånd eller socioekonomiska förutsättningar samma möjlighet att delta i verksamheterna. Idag är två av tre elever i kulturskolan flickor. Det är också viktigt att kommunernas idrotts- och fritidsverksamhet erbjuder anläggningar och utbud utifrån lokala behov, med lika tillgång för alla. En utmaning för kulturoch musikskolorna är att öka tillgängligheten för alla barn. Öka kompetensen En viktig fråga är hur vi löser de kompetensbehov som verksamheterna står inför. Staten behöver ta ett större ansvar för utbildningen av de yrkesverksamma inom kultursektorn som särskilt riktar sig till barn och unga. Utnyttja digitaliseringen E-böcker ska till exempel vara en självklarhet på folkbiblioteken. För att göra det möjligt, utan att förlagens styckeförsäljning ska påverkas, undersöks just nu möjligheten att upphandla utlåning av e-böcker via ett ramavtal. Det pågår också ett arbete för att utveckla ett digitaliserat boknings- och bidragssystem inom kultur- och fritidsområdet i kommunerna. En process där mer än två tredjedelar av kommunerna är med. Rena fakta om välfärden. Vi vässar välfärden 65