Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv"

Transkript

1

2

3

4 Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare och ägare som för företagens anställda och för svenska folket som helhet. Svenskt Näringsliv vill därför verka för en bred intressegemenskap i samhället kring värdet av företag och företagsamhet. Löne- och arbetstidsfrågor är av central betydelse för näringslivet och därigenom för våra möjligheter att öka den långsiktiga tillväxten i Sverige. Därför är dessa frågor viktiga i samhällsdebatten och det finns ett stort behov av aktuella fakta. I Fakta om löner och arbetstider ges en översiktlig bild av löner, arbetskraftskostnader, arbetstider mm. Huvuddelen av uppgifterna baseras på den lönestatistik som samlas in av Svenskt Näringsliv. Vår förhoppning är att denna faktasamling på ett lättillgängligt sätt skall sprida kännedom om olika löne- och arbetstidsfrågor och samtidigt stimulera till diskussion. Faktasamlingen är avsedd för alla som behöver lättillgängliga uppgifter om grundläggande löneoch arbetstidsfrågor som till exempel företag, anställda, näringslivsorganisationer, fackföreningar, politiker, journalister, lärare och studerande. Fakta om löner och arbetstid presenteras i ett åttiotal diagram och tabeller tillsammans med korta kommentarer. Skriften utkommer årligen och finns i både tryckt form och på Svenskt Näringslivs hemsida. Stockholm i april 29 Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice Svenskt Näringsliv

5 Löneuppgifter samlas in huvudsakligen från företag med fler än 1 arbetare eller tjänstemän. Inom vissa avtalsområden med stor andel småföretag ingår även mindre företag i undersökningen. Där det har varit möjligt har en urvalsundersökning gjorts för företag med 11 till 2 arbetare eller tjänstemän, medan företag med fler än 2 arbetare eller tjänstemän alltid ingår i statistiken var mätperioden andra kvartalet för arbetare och augusti månad för tjänstemän. Från och med statistiken avseende 1998 används en enhetlig mätperiod för båda personalkategorierna. Mellan 1998 och 2 användes månaderna september och oktober som mätperiod. Från och med år 21 används september månad. Statistiken avser löner för hel- och deltidsanställda mellan 18 och 64 år. För tjänstemän är lönebegreppet genomgående summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). För arbetare baseras löneutvecklingstalen på summan av tid- och prestationslön (t+p). I lönenivåtalen inkluderas även skift- och obtillägg samt helglön (t+p+s+h). I texten till tabeller och diagram redovisas vilket av lönebegreppen som används. Löneutvecklingen för tjänstemän redovisas som ett s k såya-tal (Standardräkning, Ålder, Yrke, Arbetstid). Hänsyn tas då till ändringar i ålders- och yrkessammansättningen samt förändringar i den ordinarie veckoarbetstidens längd så att dessa struktureffekter inte mäts som lönenivåförändringar. Vinstandelar ingår inte i den redovisade statistiken. Den skillnad i lönebegreppen som finns mellan arbetare och tjänstemän har försumbar inverkan på resultaten. I vissa diagram redovisas lönespridningen i form av percentillöner, vilka definieras enligt följande: 1:e percentillönen 1 procent av individerna har lägre lön, 9 procent har högre lön 4:e percentillönen 4 procent av individerna har lägre län, 6 procent har högre lön 6:e percentillönen 6 procent av individerna har lägre län, 4 procent har högre lön 9:e percentillönen 9 procent av individerna har lägre lön, 1 procent har högre lön I den färdiga statistiken finns viss osäkerhet. Osäkerheten uppstår på grund av täckningsfel, bortfall, mätfel samt urvalsfel. Bortfallet, mätt i antal individer, i 28 års statistik var cirka 1 procent.

6 Kronor Arbetsgivaravgifter Lön 1 Svenskt Näringsliv totalt Egentlig industri Byggnadsverksamhet Arbetare Varuhandel, hotell och restaurang Samfärdsel Service Tjänstemän

7 Lönenivåerna och löneutvecklingen varierar mellan olika individer, yrken, företag och branscher. Inom Svenskt Näringsliv har arbetare inom byggnadsverksamhet den högsta genomsnittliga lönenivån och arbetare inom servicesektorn den lägsta lönen. Genomsnittslönen 28 uppgick till 14,4 kronor per timme för arbetare och 33 5 kronor per månad för tjänstemän. Omräknat till helår motsvarar detta kronor för arbetare och 48 4 för tjänstemän. När kostnader för arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal läggs till ökar de genomsnittliga årskostnaderna till 39 6 kronor respektive kronor. Mellan 27 och 28 ökade lönerna med i genomsnitt 4,4 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän. Mest ökade lönerna inom Service och minst inom Varuhandel, Hotell och Restaurang.

8 Löneökningsintervall, arbetare Antal Kr/tim Den vanligast förekommande löneökningen är mellan 4 och 5 procent Genomsnittlig timlön < 9 < 7 8> < 5 6> < 3 4> < 1 2> < 1> <2 3> <4 5> <6 7> <8 9> <1 11> <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <2 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> <3 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> 4 > Löneutvecklingsintervall (i procent) Löneökningsintervall, tjänstemän Antal Kr/mån < 9 < 7 8> < 5 6> < 3 4> < 1 2> < 1> <2 3> <4 5> Den vanligast förekommande löneökningen är mellan 3 och 4 procent <6 7> <8 9> <1 11> <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <2 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> Genomsnittlig månadslön 27 <3 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> 4 > Löneutvecklingsintervall (i procent) De anställdas löner utvecklas olika över tid. Genomsnittet sammanfattar löneutvecklingen i ett enda tal men verkligheten är mer komplex. Som framgår av diagrammen förändras de anställdas löner olika. Det hänger samman med att några gör karriär, andra tvingas byta jobb när företag lägger ned verksamhet och en grupp kanske arbetar vidare med ungefär samma arbetsuppgifter som förra året. För några anställda har lönerna minskat, vilket kan bero på att de tillfälligt haft en extrem lönenivå, på grund av exempelvis ovanligt hög prestationslön året innan. 3 4 procent var det vanligaste ökningsintervallet för tjänstemän och 4 5 procent för arbetare mellan 27 och 28.

9 Genomsnittslönen skiljer sig beroende på näringsgren och skiftform. Högsta ersättningen betalas för kontinuerligt 3-skift, underjordsarbete och ständigt nattarbete och lägst för dagarbete. Timförtjänsten för tidlön+prestationslön (t+p) redovisas separat och inklusive löneelementen skift(ob)tillägg (s) och helglön (h). 2. Där underlaget är otillräckligt redovisas inga uppgifter.

10 Genomsnittlig timförtjänst per skiftform för arbetare inom egentlig industri 28 Kronor/arbetad timme Skift(ob)tillägg + Helglön Tidlön + Prestationslön 4 2 Totalt Dagarbete 2-skift Intermitt. 3-skift Kontin. 3-skift Underjordsarbete Ständigt nattarbete Övrigt Andel arbetade timmar per skiftform för arbetare 28 Egentlig industri Övriga näringsgrenar Dagarbete 2-skift Intermittent 3-skift Kontinuerligt 3-skift Underjordsarbete Ständigt nattarbete Övrigt Skiftarbete förekommer nästan enbart inom egentlig industri, ofta inom processindustrin.

11 Löneutveckling Procent Arbetare Tjänstemän BNP 6 4 KPI och scb

12 Den årliga löneökningstakten för arbetare och tjänstemän växlade ned från mellan 6 och 12 procent under 197- och 198-talet till mellan 2 och 6 procent under 199- och 2-talet. Tidigare var det inte ovanligt med löneökningar på mer än 1 procent och 1975 ökade tjänstemännens löner med närmare 19 procent. De senaste åtta åren har löneökningarna legat mellan 2,5 och 4,5 procent. Samtidigt som den nominella löneutvecklingen växlade ned under 199-talet gjorde också inflationen det. Den reala löneutvecklingen har därför utvecklats betydligt mer stabilt under de senaste 15 åren. Mellan 1977 och 1983 var den reala löneutvecklingen negativ för både arbetare och tjänstemän liksom under några år i början av 199-talet. Det finns således inte någon direkt koppling mellan den nominella löneutvecklingen och den reala. De sociala kostnaderna för arbetare har under ett antal år varit nedsatta till följd av premierna subventionerades via överskottsmedel.

13 Arbetare Kronor Arbetsgivaravgifter Årslön Reallön 197 års priser och scb Sedan 197 har arbetarnas genomsnittliga löner ökat med närmare 97 procent och till följd av högre kostnadsökningar i lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med mer än 1 2 procent. Reallönen har under samma period bara ökat med 47 procent. Under vissa perioder har reallönen till och med minskat. Sedan 1994 har reallöneutvecklingen varit god, sammataget har den ökat med 28 procent (räknat på totalstatistik).

14 Tjänstemän Kronor Arbetsgivaravgifter Årslön 2 15 Reallön 197 års priser och scb Sedan 197 har tjänstemännens genomsnittliga löner ökat med 1 34 procent men på grund av höjningar av lagstadgade och avtalade arbetsgivaravgifter har arbetskraftskostnaderna ökat med procent. Reallönen har under samma period bara ökat med 56 procent, under vissa perioder har den till och med minskat. Sedan 1995 har reallönen för tjänstemännen ökat med 46 procent (beräknat på totalstatistik).

15 Reallön arbetare i 28 års priser Kr/år och scb Reallön tjänstemän i 28 års priser Kr/år och scb De genomsnittliga reallönerna har under de senaste 38 åren ökat med 47 procent för arbetare och 56 procent för tjänstemän. Utvecklingen har emellertid varit ryckig. Under vissa perioder har reallönen stigit kraftigt och under andra perioder har reallönen sjunkit. Denna utveckling kan delas in i fem perioder. 197 till och med 1976 ökade reallönerna för arbetare med över 21 procent. Därpå följde en period på sju år då reallönerna minskade. Den totala minskningen uppgick till drygt 12 procent till och med 1989 ökade sedan reallönerna igen. Ökningen blev nästan 14 procent vilket innebar att efter fem år med stigande reallönen var den ändå inte lika hög som den var Efter 1989 följde

16 åter en period med minskande reallön. Minskningen fortgick fram till och med 1994 och blev totalt ungefär 5 procent. Från och med 1995 har reallönen ökat varje år. 28 var reallönen för en arbetare i genomsnitt 28 procent högre än vad den var Även för tjänstemän har reallönen utvecklats ömsom positivt och ömsom negativt fram till mitten av 199-talet. 197 till 1976 ökade reallönen med över 14 procent. Därpå följde sju år med sjunkande reallön, totalt med 14 procent. Därefter ökade reallönen med drygt 1 procent fram till och med 1989 för att därefter åter sjunka med en dryg procent fram till och med Efter 1995 har reallönen ökat med 46 procent. En viktigt slutsats som kan dras från denna statistik över reallöneutvecklingen är att 7-, 8- och halva 9-talet präglades av att lönebildningen inte lyckades leverera reallöneökningar. Denna period sammanfaller med en period med höga nominella löneökningar, återkommande kostnadskriser i näringslivet, devalveringar av kronan, detaljstyrande centrala avtal med olika former av pris- och löneutvecklingsgarantier, hög inflation samt osäkerhet om den framtida inflationen. En viktig iakttagelse är att sedan mitten av 9-talet har reallönerna ökat stabilt. En tjänsteman tjänar i genomsnitt 128 kr mer per år 27 än 1994 och en arbetare 63 kr mer, räknat i 28 års priser. Lönebildningen omgärdas sedan början av 9-talet av en delvis annan kontext. Viktiga förutsättningar är numera lägre nominella löneökningar, rörlig växelkurs, självständig riksbank samt låg och stabil inflation. Lönebildningen har också decentraliserats genom att de centrala förhandlingarna helt har avskaffats och genom att förbundsavtalen ger större möjligheter för företagen att bestämma nivå på löneökningen och/eller fördelning av löneökningen.

17 Relativ löneutveckling* för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt 1977 = Tjänstemän 4 Byggnadsv. 3 Eg. industri 2 Samfärdsel 1 Varuhandel, hotell och restaurang * T+P+S+H för arbetare respektive fast månadslön + provision + naturaförmåner för tjänstemän. Förtjänstnivåerna 1977 i respektive bransch = 1. Relativ lönenivå inom olika näringsgrenar för arbetare per näringsgren samt tjänstemän totalt Index 15 Tjänstemän 14 Byggnadsv. 13 Eg. industri Samfärdsel Varuhandel, hotell och restaurang 1 9 Arbetare, hela Svenskt Näringsliv =

18 Löneutvecklingen i absoluta tal (omräknat till timförtjänster) Kronor/timme 22 2 Tjänstemän Byggnadsv. Eg. industri Samfärdsel Varuhandel, hotell och restaurang Fram till slutet av 198-talet var följsamheten i löneutveckling stor mellan olika grupper av tjänstemän och arbetare. I samband med övergången från centrala till förbundsvisa och lokala löneförhandlingar minskade följsamheten under 199-talet. Under 2-talet är följsamheten åter stor inom arbetarområdena.

19 Löneformer per näringsgren 28 Tjänstemän Arbetare Varav arbetare i Eg. industri Samfärdsel Service Jord- och skogsbruk Varuhandel, hotell och rest. Byggverksamhet Månadsavlönade Veckoavlönade Timavlönade Procentuell andel anställda Månadsavlönade arbetare i egentlig industri Procentuell andel En stor del av de anställda är månadsavlönade. Bland tjänstemännen är 95 procent månadsavlönade och bland arbetarna 62 procent. Andelen månadsavlönade arbetare varierar mellan näringsgrenarna. Inom egentlig industri har knappt 85 procent månadslön vilket är en ökning med 42 procentenheter sedan 1995.

20 Procent Resultatlönens andel Andel med resultatlön Från början av 197-talet till början av 198-talet hade omkring fem procent av tjänstemännen resultatlön. Därefter ökade andelen under ett decennium till drygt 16 procent av tjänstemännen. Under 2-talet har andelen minskat något igen sammantaget med omkring fem procentenheter. Resultatlönens genomsnittliga andel av total lön har minskat från omkring 26 procent till omkring 13 procent sedan 197-talets mitt. Förändringarna hänger samman med förändringar i resultatlönesystemen. Fram till början av 198-talet var det främst försäljare med provision som omfattades av resultatlönesystem. Från och med 1983 har nya grupper med annan typ av resultatlön tillkommit vilket har medfört att den genomsnittliga resultatlönens andel av den totala lönen har minskat. De senaste åren har andelen ökat igen och ligger nu på drygt 13 procent.

21 Lönefördelning inom privat och offentlig sektor 28 Antal individer Privat sektor Offentlig sektor 2 1 Månadslön källa: respektive sektors arbetsgivarorganisation Andel i procent Arbetare inom Svenskt Näringsliv Tjänstemän inom Svenskt Näringsliv Anställda i kommuner 1 Anställda i landsting Månadslön Anställda i staten källa: respektive sektors arbetsgivarorganisation Lönespridningen är störst inom privata sektorn, särskilt bland tjänstemännen. En förklaring är de stora homogena yrkesgrupper som finns i kommuner och landsting med relativt sammanpressad lönestruktur.

22 Lönespridning 28 för arbetare Kr/mån :e perc. 5:e perc. 1:e perc Ålder Lönespridning 28 för tjänstemän Kr/mån :e perc. 5:e perc. 1:e perc Ålder Lönestrukturen för arbetare är sammanpressad både inom och mellan åldrarna. För tjänstemän däremot är lönespridningen betydligt större bland de äldre än bland de yngre. Lönespridning efter 48 års ålder är relativt jämn och svagt minskande. Tjänstemännen lönestruktur ligger i viss utsträckning om lott med arbetarnas. Samtidigt är tjänstemännens tionde percentil 1 5 kronor högre än arbetarnas och för medianen är skillnaden cirka 6 kr. Man kan alltså inte generellt tala om arbetare som en låglönegrupp och tjänstemän som en höglönegrupp. De stora skillnaderna återfinns i stället i de högre inkomstskikten i respektive grupp. Diagrammen visar enbart lönespridningen 28 och ger inte en bild av individuell löneutveckling över tid.

23 Lönespridning i privat sektor :e resp. 9:e percentillönen i procent av medianlönen Tjänstemän Arbetare Lönespridningen minskade för både arbetare och tjänstemän från 197 till 198. Under en period under början av 198-talet var spridningen oförändrad. För arbetare kunde därefter en viss ökning skönjas och 28 är spridningen i stort densamma som 197. För tjänstemän har lönespridningen ökat från början av 198-talet, framförallt i de högre löneskikten. Den minskade spridningen i de nedre löneskikten under början av 199-talet beror på att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 199-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975-års nivå.

24 Lönespridning och utbildningsnivå 28 Före skatt Eftergymnasial utbildning > = 3 år Eftergymnasial utbildning < 3 år Gymnasieutbildning Förgymnasial utbildning Kr/mån Efter skatt Eftergymnasial utbildning > = 3 år Eftergymnasial utbildning < 3 år Gymnasieutbildning Förgymnasial utbildning Kr/mån :e 4:e perc. 4:e 6:e perc. 6:e 9:e perc. Lönespridning i olika arbeten 28 Före skatt Chefer Specialister Övriga tjänstemän Arbetare Kr/mån :e 4:e perc. Efter skatt Chefer 4:e 6:e perc. Specialister Övriga tjänstemän 6:e 9:e perc. Arbetare Kr/mån Lönespridningen är störst bland anställda med eftergymnasial utbildning. För övriga utbildningar är lönespridningen mindre än 15 kronor. Chefer och specialister har den största lönespridningen medan den för övriga arbeten är relativt blygsam. Inom EU har Sverige den minsta lönespridningen före skatt enligt Eurostats Structure of Earnings Survey. Detta förhållande förstärks ytterligare av höga och progressiva skatter. Den premie i form av högre lön som en anställd får genom en högre utbildning och/eller ett ökat ansvar motverkas av höga marginalskatter.

25 Index 12 till 19 1 till till till 96 Antal (6) (6) (7) (2) Högst löneläge har Stockholm, Västra Götaland, Västmanland samt Blekinge och lägst Gotland och Jämtland. Spridningen är relativt liten och i 13 av 21 län är det genomsnittliga löneläget procent av riksgenomsnittet.

26 Andel individer som ligger kvar i lönedecil 1 av de individer som år 22 fanns i decil 1 Procentuell andel Lönerörligheten i det svenska näringslivet är hög. Personer som vid ett givet tillfälle har en låg lön klättrar snabbt uppåt i lönetrappan. Utav de drygt 1 personer som år 22 hörde till den tiondel som tjänade minst, den första lönedecilen, låg endast en dryg tredje del kvar där redan ett år senare. Efter sex år låg endast 12 procent kvar i den första lönedecilen. Normaltillståndet är med andra ord att man hör till de lägst betalda under några få år. En stor del av de medarbetare som år 22 låg i första lönedecilen går vidare till en ny anställning eller studier. Detta är också det bästa sättet att på kort och längre sikt förbättra sitt relativa löneläge. Genomsnittsåldern i den första lönedecilen var år 22 sju år lägre än för hela näringslivet. Det betyder att det främst är yngre medarbetare som har de lägsta lönerna. Detta är trivialt då personer utan arbetslivserfarenhet som träder in på arbetsmarknaden börjar till en låg lön. När dessa sedan visar vad de kan och adderar ny kompetens och yrkeserfarenhet höjs deras lön snabbare än den genomsnittliga löneökningen i näringslivet. Skillnaden i genomsnittsålder minskar därför snabbt när dessa förbättrar sitt relativa löneläge. Redan efter ett år skiljer det bara fyra år och efter tre år är skillanden mer än utraderad. De som ligger kvar längre i den första lönedecilen är företrädesvis äldre medarbetare. Efter sex år är genomsnittsåldern för dem som ligger kvar i den första lönedecilen två och ett halvt år högre än genomsnittetsåldern för hela näringslivet. Den främsta anledningen till detta är att de inte lyckas förbättra sin produktivitet. Dessa medarbetare har sannolikt också svårare att få ett nytt jobb om de skulle hamna i arbetslöshet.

27

28 Arbetskraftskostnader 28* fördelat på kostnadskomponenter Island Danmark Schweiz Sverige Belgien Luxemburg Finland Nederländerna Tyskland Österrike Storbritannien Frankrike Spanien Cypern Slovenien Lön för arbetad tid Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner Arbetsgivaravgifter Portugal Malta Tjeckien Ungern Polen Slovakien Estland Litauen Lettland Rumänien Bulgarien per arbetad timme källa: eurostat, oecd, riksbanken, egna beräkningar. * Beräknade värden

29 Procent Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Island Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Schweiz Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike källa: eurostat, oecd, riksbanken, egna beräkningar Procent Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Island Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Schweiz Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike källa: eurostat, oecd, riksbanken, egna beräkningar

30 Total arbetskraftskostnadsökning (i respektive lands valuta) Litauen Estland Slovakien Lettland Tjeckien Rumänien Polen Storbritannien Bulgarien Cypern Slovenien Portugal Luxemburg Finland Danmark Sverige Nederländerna Österrike Tyskland Spanien Frankrike Procentuell förändring källa: eurostat, oecd, riksbanken, egna beräkningar Arbetskraftskostnadernas ökningstakt har minskat successivt i de flesta länderna under de senaste decenniet. Under perioden var den genomsnittliga ökningstakten 8 procent medan den under perioden sjunkit till 6 procent. Löneökningstalen var i genomsnitt i stort sett detsamma för de två perioderna. Tidigare var det stora skillnader i hur lönerna ökade, men numera är utvecklingen mer samlad. Trots lägre nivåer och ökad utjämning ger kostnadsutvecklingen över längre perioder fortfarande stora skillnader. I Frankrike ökade arbetskraftskostnaderna med 3 procent mellan 1996 och 28 medan kostnaderna ökade med närmare 372 procent i Litauen.

31 Total arbetskraftskostnad per arbetad timme i sek Kronor Sverige EU-länder Sveriges 1 viktigaste handelspartners* källa: eurostat, u.s. bureau of labor statistics, oecd, riksbanken, egna beräkningar Relativ arbetskraftskostnad för arbetare i tillverkningsindustri per arbetad timme Index. Sverige = Sverige EU-länder Sveriges 1 viktigaste handelspartners* källa: eurostat, u.s. bureau of labor statistics, oecd, riksbanken, egna beräkningar Nivån på kostnaderna för arbetskraft förändras över tid och bestäms bland annat av löner, sjukfrånvaro, avtalad och lagstiftad arbetsgivaravgift. Den relativa nivån påverkas också av växelkursen. Genom att komponenterna i kostnaden utvecklas olika i länderna ändras också den totala kostnaden i varje enskilt land i förhållande till övriga länder. * Sveriges 1 största handelspartners under 28 är Tyskland, Norge, Danmark, Storbritannien, Finland, Nederländerna, Frankrike,USA, Belgien och Italien.

32 Reglerade av arbetsmarknadens parter Lagstadgade, höga Lagstadgade, mellan Lagstadgade, låga Minimilön är den lägsta lön som betalas per månad eller timme. I ovanstående länder bestäms minimilönerna av regeringen/parlamenten, ofta i samråd med arbetsmarknadens parter. De lagstadgade minimilönerna tillämpas av majoriteten av heltidsanställda i landet. I Sverige regleras minimilönerna i branschvisa kollektivavtal. För de avtalsområden inom det svenska näringslivet som har minimilöner kan den beräknas till i genomsnitt omkring 15 3 SEK per månad vilket motsvarar EUR. Detta visar att minimilönerna i Sverige därmed hör till Europas högsta.

33 Lönespridning arbetare 24* USA Ungern Polen Kanada Irland Storbritannien Tyskland Australien Tjeckien Frankrike Japan Holland Nya Zeeland Schweiz Danmark Finland Sverige * Senaste tillgängliga uppgifter Percentilkvot (9e/1e) källa: oecd Sverige har den minsta lönespridningen bland jämförda länder. Spridningen beräknas som relationen mellan 9:e och 1:e percentilerna. I länder med hög percentilkvot är skillnaden mellan höga och låga löner stor. I länder med låga tal är lönespridningen liten. Relationen mellan 9:e och 1:e percentilerna visar hur stor löneskillnaderna i landet är.

34 Ordinarie arbetstid 1998 Tjänstemän Arbetare 36 timmars vecka 37 timmars vecka 38 timmars vecka 39 timmars vecka 4 timmars vecka Ordinarie arbetstid 28 Tjänstemän Arbetare 36 timmars vecka 37 timmars vecka 38 timmars vecka 39 timmars vecka 4 timmars vecka Den ordinarie veckoarbetstiden är till största delen 4 timmar per vecka och har i stort sett varit oförändrad de senaste tio åren. Drygt var fjärde tjänsteman har en kortare ordinarie veckoarbetstid. Nästan samtliga arbetare, över 95 procent, har en veckoarbetstid om 4 timmar.

35 Övertidstimmar för arbetare i procent av totalt antal arbetade timmar Procent Samfärdsel Eg. industri Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang Fördelning av övertidsvolym för arbetare september 28 Andel arbetare i procent 1 9 Övertidsvolym 8 över 8 % % 4 6 % % 2 % 1 Egentlig industri Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang Samfärdsel % Det är inte lika vanligt med övertidsarbete i alla näringsgrenar. I näringsgrenarna utför mellan 11 och 4 procent övertidsarbete. En mindre grupp av arbetarna svarar för en stor del av övertiden medan majoriteten inte utför något övertidarbete alls.

36 semesterdagar 26 semesterdagar 27 semesterdagar 28 semesterdagar 29 semesterdagar 3 semesterdagar Huvuddelen av tjänstemännen har 25 semesterdagar med det är ändå stora grupper som har ytterligare dagar. Flertalet av de tjänstemännen med 28 semesterdagar är antingen arbetsledare, som utför förberedelse- och avslutningsarbete, eller säljare med okontrollerbar arbetstid. Båda grupperna har kompenserats med tre extra semesterdagar. Andelen tjänstemän med 3 dagars semester har ökat mellan 1998 och 28 beroende på att många fått sin betalda övertid ersatt med fem extra semesterdagar. Arbetare inom LO-området har i allmänhet 25 semesterdagar.

37 Fördelning av årets 366 dagar Övrig ledighet Lagstadgad ledighet Semesterdagar Sjukdagar Helgdagar Lör- och söndagar Arbetsdagar Arbetare Tjänstemän Av 28 års 366 dagar inföll 262 dagar på en måndag till fredag varav 1 var helgdagar. En tjänsteman arbetade i genomsnitt 25 dagar och en arbetare 196 dagar. Frånvaron uppgick därmed till 18,6 procent av ordinarie arbetstid för tjänstemän och till 22,8 procent för arbetare. Den främsta frånvaroorsaken är semester följd av sjukfrånvaro. Tjänstemännen arbetade i genomsnitt 9 dagar mer än arbetarna framförallt till följd av en betydligt lägre sjukfrånvaro och övrig ledighet i olika former, som exempelvis, tidsanvändningsstatistiken kompensationsledighet för arbetad övertid. Tjänstemännen tar dock ut fler semesterdagar och mer annan lagstadgad ledighet än arbetarna. En förklaring till att tjänstemännen tar ut fler semesterdagar och arbetarna mer kompensationsledighet för arbetad övertid är att en stor andel tjänstemän har förhandlat bort övertidskompensation i utbyte mot fler semesterdagar (och/eller högre lön).

38 28 uppgick den ordinarie arbetstiden till timmar för arbetare och tjänstemän. Den faktiska arbetstiden uppgick till timmar inklusive övertid och timmar exklusive övertid. Frånvaron uppgick därmed till knappt 21 procent av ordinarie arbetstid. Tjänstemän hade i genomsnitt 132 timmar längre arbetstid än arbetare. Oreglerad arbetstid gör dock beräkningen av tjänstemännens övertid osäker. I genomsnitt arbetar en tjänsteman 32,6 timmar och en arbetare 3,9 timmar av ordinarie arbetstid under en normal arbetsvecka med 4 timmar. Detta är en ökning med,3 timmar för arbetare sen föregående år. Av de 7,4 timmar som tjänstemännen i genomsnitt är frånvarande under en arbetsvecka är 4 timmar semester, 1,8 timmar föräldraledighet, studieledighet och andra lagstadgade ledigheter och en knapp timme sjukfrånvaro. Av de 9,4 timmar som en arbetare är frånvarande är 3,6 timmar semester, 1,3 timmar föräldraledighet, studieledighet och andra lagstadgade ledigheter och 2,4 timmar sjukfrånvaro. En tjänsteman arbetade i genomsnitt övertid i,6 timme per vecka medan en arbetare arbetade 1,1 timmar övertid.

39 Arbetad tid exklusive övertid (samtliga anställda) I procent av ordinarie tid Tjänstemän Totalt Arbetare Arbetad tid som andel av ordinarie tid ökade kraftigt från 199 till Ökning för arbetare var närmare 1 procentenheter. Skillnaden i arbetad tid mellan arbetare och tjänstemän var mycket stor i slutet av 198-talet men minskade under 199-talets första hälft. Från 199-talets mitt följde sedan ett antal år, fram till 23, då andelen arbetad tid minskade igen. För tjänstemän var andelen arbetad tid till och med lägre 23 än under slutet av 198-talet. Från 24 ökar andelen arbetad tid igen för både arbetare och tjänstemän. Av 28 års ordinarie tid arbetade en arbetare i genomsnitt 78,1 procent och en tjänsteman 81,5 procent. Den totala frånvaron för arbetare och tjänstemän minskade från 2,3 procent 27 till 2,1 procent 28. Den arbetade tiden år 28, exklusive övertid, utgjorde således 79,9 procent av ordinare arbetstid för arbetare och tjänstemän., tidsanvändningsstatistiken

40 Frånvaroorsaker (samtliga anställda) I procent av ordinarie tid Semester Sjukfrånvaro Lagstadgad ledighet Övrig frånvaro, tidsanvändningsstatistiken

41 Sjukfrånvaro (samtliga anställda) Procent av ordinarie tid Arbetare Totalt Tjänstemän , tidsanvändningsstatistiken Frånvaron från arbetet minskade från 198-talets slut till 199-talets mitt. Den totala frånvaron som andel av ordinarie arbetstid minskade från drygt 26 till under 19 procent. Den huvudsakliga anledningen var att sjukfrånvaron sjönk från 9,7 procent till 3,8 procent mellan 1988 och En viktig förklaring till minskningen av sjukfrånvaron är förändringarna i ersättningssystemen med exempelvis införd karensdag, sänkta ersättningsnivåer och ökat arbetsgivaransvar. Förmodligen bidrog även det försämrade arbetsmarknadsläget till att frånvaron minskade. Efter 1997 ökade sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetstid kraftigt igen och 23 var den 6,1 procent. Under 24 kom ett nytt trendbrott med minskande sjukfrånvaro för både arbetare och tjänstemän vilket fortsatta sedan dess. Detta trendbrott kan förklaras av flera faktorer kopplat till bland annat företagets ansvar för finansiering av ersättningen vid sjukfrånvaro (sjuklön och sjukpenning), förstärkning av karenstiden samt en strängare syn på när det är rätt att vara sjukfrånvarande. Under senare tid har också ersättningsnivåerna förändrats. Sjukfrånvaron varierar mellan olika grupper. Sjukfrånvaron är bland annat högre bland arbetare än bland tjänstemän och lägre bland män än bland kvinnor. Från 1996 till och med 23 ökade den totala frånvaron kraftigt. 23 var den genomsnittliga totala frånvaron av ordinarie arbetstid knappt 23 procent. Frånvaroökningen mellan 1996 och 23 motsvarar i genomsnitt 76 timmar per år och anställd. Minskningen i den lagstadgad ledigheten under 199-talets första hälft beror framför allt på att frånvaron på grund av studier, föräldraledighet och militärtjänst minskat. Efterföljande uppgång beror främst på att föräldraledigheten ökat. Under 26 skedde endast mindre förändringar i de olika frånvaroorsakerna. Den totala frånvaron minskade marginellt. Minskningen var betydligt större under 27 och frånvaron börjar nu närma sig samma låga nivåer som under mitten av 199-talet. Trenden med minskad sjukfrånvaro fortsatte även under 28.

42 Åldersfördelning inom privat respektive offentlig sektor 28 Antal Arbetare, Svenskt Näringsliv Tjänstemän, Svenskt Näringsliv Kommuner Landsting Staten Ålder källa: statistik från respektive arbetsgivarorganisation Ålderssammansättningen ser olika ut i olika sektorer. Andelen yngre än större inom privat än inom offentlig sektor. Den största andelen yngre finns bland privatanställda arbetare (2 procent). Bland tjänstemännen finns däremot en underrepresentation bland de allra yngsta eftersom långa utbildningar försenar inträdet på arbetsmarknaden. Inom offentliga sektorn är 4 procent av de anställda över 5 år, medan motsvarande värde för den privata sektorn är 26 procent. Den relativt stora andelen äldre inom den offentliga sektorn kommer att leda till en kraftigt förändrad efterfrågebild på arbetsmarknaden. Arbetare per näringsgren 28 procentuell fördelning av totalt antal anställda i företag inom Svenskt Näringsliv 7,6 % 1,5% 1,8 % 2, % 38,4 % Egentlig industri Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang Samfärdsel 29, % Jord- och skogsbruk Service 1,6 % Egentlig industri är den största enskilda näringsgrenen. Övrig verksamhet

43 Antal årsanställda inom privat respektive offentlig sektor tal Privat sektor Offentlig sektor Kommun och landsting Stat källa: scb Under lågkonjunkturen i början av 199-talet försvann 15 procent av alla arbeten inom privata sektorn. Därefter ökade anställningarna till samma nivå som innan lågkonjunkturen har antalet anställda varit relativt konstant, medan vi de tre senaste åren ser en viss ökning igen. Sedan början av 199-talet har antalet anställda i offentlig sektor minskat med närmare 21 procent eller 343 personer.

44 Åldersfördelning 28 bland anställda i Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i befolkningen Procent Tjänstemän Arbetare Befolkningen Ålder och scb Åldersfördelning 1985, 1995 och 28 Procent 6 Arbetare Tjänstemän Ålder Ålderssammansättningen bland de anställda förändras ständigt. En tydlig förändring syns i diagrammet. Det är tjänstemän födda på 194-talet. De utgör en stor grupp som rört sig genom åldersstrukturen och som nu har börjat gå i pension. Även bland arbetarna har sammansättningen förskjutits. Mellan 1985 och 28 minskade andelen i gruppen år med 24 procent samtidigt som andelen i gruppen år nästan fördubblades. En förklaring är förändringar i befolkningens åldersstruktur, en annan är strukturella och konjunkturella förändringar på arbetsmarknaden.

45 Procent 5 45 Slutade Började Tjänstemän Arbetare Egentlig industri Byggnadsverksamhet Arbetare Varuhandel, Hotell & Restaurang Samfärdsel Service Mellan 27 och 28 slutade ungefär 24 procent av de anställda. Samtidigt började 28 procent av tjänstemännen och 25 procent av arbetarna. Omsättningen varierar dock kraftig bland bland arbetare inom olika näringsgrenar. Högst personalomsättning finns inom näringsgrenarna Service samt Varuhandel, Hotel och restaurang och lägst inom Egentlig industri. Till följd av statistikens uppbyggnad registreras personer som är lediga eller frånvarande utan lön endera 27 eller 28 som att de slutat eller börjat. Detta gäller till exempel personer som är föräldralediga eller studielediga. Andelen som slutat respektive börjat överskattas därför något.

46 Arbetare Procent Samfärdsel Byggnadsverksamhet Varuhandel, hotell och restaurang Ålder Arbetare Procent Eg. industri Service Ålder Näringsgrenarna har olika åldersfördelningar. Varuhandel, hotell och restaurang samt service avviker från övriga näringsgrenar genom att de har många yngre anställda. Som framkommit i tidgare diagram har dessa näringsgrenar också en högre personalomsättning. I dessa näringsgrenar finns flera branscher där många förvärvsarbetande börjar sitt arbetsliv för att sedan gå vidare till ett annat yrke eller fortsatta studier.

47 Anställda i företag inom Svenskt Näringsliv Anställda Eftergymnasial > = 3 år Eftergymnasial < 3 år Gymnasium Grundskola Ålder Av medarbetare mellan 22 och 35 år har drygt 9 procent utbildning på högre nivå än grundskola. Av anställda över 6 år har omkring 35 procent grundskola eller motsvarande som högsta formella utbildning. Ungefär var tredje medarbetare i åldern 25 till 45 år har en eftergymnasial utbildning. Andelen medarbetare med eftergymnasial utbildning avtar relativt snabbt med stigande ålder och är som lägst var sjunde medarbetare.

48 Anställda inom Svenskt Näringsliv 28 fördelning efter kategori och utbildningsinriktning Specialister Övriga tjänstemän Arbetare Teknik och tillverkning Ledningsarbete Samhällsvetenskap, juridik, handel, ekonomi och adm. Naturvetenskap, matematik, data Övriga inriktningar (Procent) Av 1,6 miljoner medarbetare inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 516 sin högsta utbildning inom teknik och tillverkning, 251 inom samhällsvetenskap, juridik, ekonomi, handel och administration samt 43 inom naturvetenskap och data. Anställda inom Svenskt Näringsliv 28 fördelning efter kategori och utbildningsnivå Ledningsarbete Specialister Grundskola Gymnasium Övriga tjänstemän Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial =>3 år Arbetare (Procent) Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har 266 medarbetare grundskola, 887 gymnasium och 43 eftergymnasial utbildning som sin högsta formella utbildning.

49 Under slutet av 197-talet och under hela 198-talet växte kritiken från arbetsgivarhåll mot den centraliserade förhandlingsmodell som tillämpats sedan mitten av 195-talet. De centrala avtalen blev till viss del under 196- men framförallt 197-talet alltmer styrande med detaljerade fördelningsregler, låglönesatsningar och följsamhetsklausuler. För att åstadkomma en mer decentraliserad och företagsanpassad lönebildning bröts därför under 198-talet den långa raden av centrala avtal genom att rena förbundsförhandlingar tillämpades vissa år. I februari 199 tog SAFs styrelse ett principbeslut att avtalsförhandlingar om löner och allmänna anställningsvillkor fortsättningsvis skulle föras på förbundsnivå. Beslutet innebar att SAFs förhandlingsroll förändrades och sedan dess sker löneförhandlingar på förbundsnivå och i ökad utsträckning lokalt på företagen. Hittills har de lokala företagsvisa förhandlingarna främst gällt tillämpningen av förbundsvist träffade avtal, t ex hur en lokal lönepott eller ett lokalt löneutrymme skall fördelas individuellt. Det finns dock områden med renodlad lokal lönebildning. Arbetsgivarsidan eftersträvar att avtalen ska medge en företagsnära lönebildning. En avtalsmodell utan något av förbundsparterna preciserat utrymme tillämpas sedan 1992/93 på stora delar av arbetsledarområdet (de så kallade ledaravtalen ). Antalet anställda som omfattas av avtal utan någon central styrning har ökat successivt under 199- och 2-talen. Ett utmärkande drag sedan 1993 är att avtalen varit fria från olika slag av löne- och förtjänstutvecklingsgarantier, prisutvecklingsgarantier, olika typer av matematiska låglönekonstruktioner etc. Tjänstemannaavtalens tidigare regler om ålders- och kvalifikationstillägg togs bort i 1993 års förbundsförhandlingar. Möjligheterna till en tydligare företagsorienterad lönesättning har ökat även på många andra områden även om de inte övergått till en renodlad lokal lönebildning. Detta har skett genom att löneökningarna, eller huvuddelen av dessa, i många avtalsområden kan disponeras fritt på företagsnivå. 1993/1994 Tjänstemän Arbetare Generell höjning + lönepott 23 % Generell höjning 2 % Lokal lönebildning 12 % Generell höjning 29 % Lönepott 4 % Lönepott 63 % Generell höjning + lönepott 31 %

50 På saf-området uppnåddes en betydande positionsförflyttning mot lokal lönebildning i 1993/94 års förbundsförhandlingar. Cirka 75 procent av tjänstemännen kom då att omfattas av avtal helt utan centralt fastställda individuella garantier. Motsvarande siffra för arbetare var cirka 4 procent. En nyhet i 1995/97 års löneavtal var så kallade halvöppna respektive helöppna avtal som i stor utsträckning ersatte avtal med pott för lokal fördelning. Med halvöppna avtal avses avtal där antingen en generell höjning eller en pott är bestämd på förbundsnivå och den andra avtalskomponenten är lokalt dispositiv. Förbundsavtalen föreskriver endast vad som gäller beträffande den senare avtalskomponenten vid lokal oenighet. Med helöppna avtal avses avtal där utgångspunkten är lokal lönebildning. Lokal disposivitet gäller alltså både beträffande lönenivån och om samtliga anställda ska erhålla någon lönehöjning eller ej. Förbundsavtalet reglerar endast vad som ska gälla beträffande lönenivåhöjningen vid företaget vid lokal oenighet. På vissa områden gäller även en generell lönehöjning om inte annat avtalas lokalt. 1995/1997 Tjänstemän Arbetare Lönepott 3 % Lönepott 1 % Halvöppna avtal 25 % Halvöppna avtal 27 % Generell höjning + lönepott 38 % Helöppna avtal 18 % Lokal lönebildning 12 % Generell höjning 4 % Helöppna avtal 1 % Generell höjning 26 % Generell höjning + lönepott 36 % Avtalsförhandlingarna 1998 resulterade i att många avtal gav de lokala parterna full frihet att överenskomma om såväl utrymmets storlek som dess fördelning. Till dessa regler var emellertid på många avtalsområden så kallade stupstocksregler kopplade. Dessa trädde in vid oenighet och angav då hur mycket lönerna vid företaget ska höjas och i flera fall även ett visst minsta höjningsbelopp för varje individ. Dessa stupstockregler begränsade de lokala parternas handlingsutrymme. Flertalet avtal innehöll någon form av individuell garanti alternativt generell ökning. När det gäller storleken på dessa garantier/generella delar var skillnader mellan olika områden dock stora. Genomsnittligt sett tog dessa individgarantier i anspråk drygt hälften av de avtalade löneökningarna.

51 1998/21 Tjänstemän Arbetare Generell höjning + lönepott 1 % Generell höjning 1 % Lokal lönebildning 1 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme 8 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme och individgaranti 11 % Generell höjning 15 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme 1 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme och individgaranti 1 % Lönepott 6 % Lönepott med stupstock om individgaranti/ generell höjning 61 % Lönepott 8 % Generell höjning + lönepott 37 % Lönepott med stupstock om individgaranti/ generell höjning 31 % 21/24 Tjänstemän Arbetare Lönepott + generell höjning 34 % Generell höjning 1 % Lokal lönebildning 12 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme 7 % Generell höjning 19 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme och individgaranti 1 % Lönepott 7 % Lönepott med stupstock om individgaranti/generell utläggning 21 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme och individgaranti 17 % Lönepott 8 % Lönepott + generell höjning 35 % Lönepott med stupstock om individgaranti/ generell utläggning 29 % Den lokala handlingsfriheten var större för tjänstemannasidan än på arbetarsidan. Men generellt sett var det totala handlingsutrymmet för lönedifferentiering mot denna bakgrund snävare än i de avtalskonstruktioner som tillämpades i avtalen Avtalsförhandlingarna 21 innebar inte några nya typer av löneavtalskonstruktioner jämfört med avtalsförhandlingarna Andelen anställda som omfattas av lokal lönebildning ökade dock markant på tjänstemannasidan. Huvuddelen av dessa inkluderade dock fortfarande någon form av stupstock avseende lokalt löneutrymme och/eller individgaranti för den enskilde medarbetaren. Andelen

52 tjänstemän utan stupstock ökade emellertid också. Samtidigt ökade andelen tjänstemän med enbart generell utläggning. Orsaken till detta är delvis att vissa avtalsområden ersatt stupstocken med garanti eller generell utläggning och delvis att underlaget var något annorlunda 21 jämfört med Även andelen arbetare med enbart generell höjning ökade. Inom många avtalsområden gjordes extrahöjningar av lägstlön och lägsta semesterlön vilket var en förändring mot hur det sett ut under 199-talet. 24 års avtalsförhandlingar följde i stora drag samma mönster som 21 års avtalsförhandlingar. På det stora flertalet avtalsområden gjordes inga förändringar avseende löneavtalskonstruktionerna. Några stora genombrott mot lokal lönebildning blev det inte heller. Utvecklingen stannade dock inte av helt. På ett stort avtalsområde genomfördes under avtalsperioden försöksverksamhet med lokal lönebildning. På ett annat stort avtalsområde med lönepott samt generell utläggning ökade lönepottens andel av det totala löneutrymmet markant. Fler exempel på denna utveckling finns. Liksom i 21 års avtalsförhandlingar resulterade 24 års förhandlingar i extrahöjningar av lägstlön och lägsta semesterlön på många avtalsområden. I avtalsförhandlingarna 27/28 blev resultatet att den renodlade lokala lönebildningen minskade i omfattning. För tjänstemän omfattas endast 5 procent av helt lokal lönebildning vilket kan jämföras med 12 procent 21. De så kallade ledaravtalen, fortsätter dock med sin modell utan preciserat löneutrymme. Lönesättning i form av lokal lönebildning men med specificerat utrymme om storlek och fördelning på individer minskade också för arbetare och tjäsntemän sammantaget. Detta innebär att möjligheterna till en tydligare företagsorienterad lönesättning där löneökningarna kan disponeras på företagsnivå har reducerats. Detta har skett till förmån för i förhand bestämda lönepotter och individgarantier. Lönepott med individgaranti har ökat med nära 13 procentenheter sedan föregående avtalsperiod och berör nu över 4 procent av arbetstagarna. Dessutom ökade individgarantierna i såväl krontal som antal.

53 27/21 Lönepott + generell höjning 1 % Generell höjning 1 % Lönepott med stupstock om individgaranti/generell utläggning 54 % Tjänstemän Lokal lönebildning 5 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme 1 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme och individgaranti 17 % Lönepott 13 % Generell höjning 25 % Arbetare Lokal lönebildning med stupstock om utrymme 1 % Lönepott samt generell höjning 31 % Lokal lönebildning med stupstock om utrymme och individgaranti 8 % Lönepott 5 % Lönepott med stupstock om individgaranti/ generell utläggning 31 % Inom kategorin generell utläggning och lönepott ökade andelen generell utläggning medan andelen lönepott minskade på ett flertal områden. På några avtalsområden är nu lönepotten nere på endast 2 procent. Generell utläggning, där hela löneutrymmet läggs ut som en enda höjning, ökade och berör nu runt 15 procent av arbetstagarna. Inom denna kategori finns varken möjligheter till differentiering eller individuell fördelning. Inom merparten av kategorierna finns utrymme för löneöversyn vilket ökar handlingsfriheten och möjliggör förhandling om individuella löneökningar utifrån konkurrens och faktiska resultat. Många förbund, i synnerhet inom industrin, inkluderade en löneöversyn som dock redan är kvantifierad och gäller nästan uteslutande tjänstemannasidan. Endast i avtalen med Sveriges Ingenjörer tillkommer en ospecificerad löneöversyn i samband med lönerevisionen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att lönebildningen är koncentrerad kring i förhand bestämda potter och generella lönehöjningar. Andelen anställda med möjlighet till lokala överenskommelser är liten.

54 Strejker i Sverige Antal Olovliga strejker Lovliga strejker källa: medlingsinstitutet Under 28 registrerades fyra lovliga strejker vilka totalt omfattade 13 anställda. 17 arbetsdagar gick förlorade till följd av dessa strejker. Inga olovliga (vilda) strejker registrerades under 28. Under år 28 meddelade Arbetsdomstolen tre domar och ett beslut i mål om stridsåtgärder. I en brottsmålsdom från Malmö tingsrätt var frågan om genomförandet av en blockad mot en restaurang skulle bedömas som egenmäktigt förfarande. Antalet konflikter har under 199- och 2-talen varit avsevärt lägre än under 198-talet. Detta är en följd av att antalet olovliga strejker har minskat väsentligt. Sedan 1991 har antalet registrerade olovliga strejker legat på i genomsnitt sex stycken per år.

55 Strejker och lockouter i Sverige Omfattning i antal anställda Antal anställda källa: medlingsinstitutet Strejker och lockouter i Sverige Omfattning i antal dagar Dagar i tusental källa: medlingsinstitutet Antal förlorade arbetsdagar och antal anställda som omfattas av strejk eller lockout har, med undantag för 23, varit lågt sedan Detta säger dock ingenting om hur omfattande strejkernas ekonomiska konsekvenser har blivit för de drabbade företagen. Även så kallad tredje man företag kan drabbas hårt vid nålsticksstrejker. Främst två stora konflikter inträffade år 23, kommunalkonflikten och konflikten inom elinstallationsområdet. Sedan 1997 har ett antal förhandlingsavtal träffats som bland annat syftar till att förbättra relationen mellan avtalsparterna och undvika konflikter. Det första förhandlingsavtalet som träffades av parterna inom industrin 1997 kom till i efterspelet av den mycket konfliktrika avtalsrörelsen Fram till och med förhandlingarna 24 hade inte heller några varsel lagts på de områden som omfattas av industriavtalet. 24 lades ett varsel inom tvättindustrin om blockad mot övertid, mertid, förskjuten arbetstid och nyanställningar. Varslet trädde dock aldrig i kraft och är hittills det enda inom industriavtalets områden.

56 Arbetsgivare är enligt lag skyldig att betala arbetsgivaravgifter för de anställda. Arbetsgivaravgifterna beräknas på kontant lön samt på skattepliktiga kostnadsersättningar och förmåner. För 29 uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent vilket är en sänkning med en procentenheter jämfört med 28. Arbetsgivaravgifterna består av avgifter till ålderspension, efterlevandepension, sjukförsäkring, arbetsskada och föräldraförsäkring, en arbetsmarknadsavgift samt en allmän löneavgift. Löneavgiften är närmast att betrakta som en skatt på arbete. Arbetsgivaravgifterna tas ut på hela lönen men förmånerna utges endast på lön upp till 7,5 eller 1 basbelopp. För vissa kategorier av anställda reduceras den lagstadgade arbetsgivaravgiften. Det gäller till exempel för personer födda 1983 eller senare och personer födda 1943 eller tidigare. Även för egenföretagare är arbetsgivaravgiften reducerad. Företag anslutna till Svenskt Näringsliv är genom sitt kollektivavtal i regel skyldiga att betala premier till afa-försäkringarna för arbetare respektive itp-planen för tjänstemän. Under 29 är premien för arbetare 6,25 procent på lön upp till kr/år och 12,63 procent på lönedelar därutöver. För tjänstemän finns det två skilda pensionssystem. För företag som före den 26 april 26 hade avtal om itp gäller att tjänstemän födda 1979 eller senare omfattas av itp 1 och tjänstemän födda 1978 eller tidigare omfattas av itp 2. Företag som idag blir bundet av kollektivavtal kan efter godkännande tillämpa itp 1 för samtliga tjänstemän oavsett ålder. itp 1 är den nya pensionsplanen som är premibestämd på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp och förmånsbestämd på lönedelar därutöver. itp 2 är den gamla pensionsplanen som är förmånsbestämd. Huvuddelen av de anställda tjänstemännen omfattas av itp 2 men successivt kommer andelen som omfattas av itp 1 att öka.

57 Avgiften till itp 1 är för år 29 5,3 procent på lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp och 34,31 procent på lönedelar däröverr. Avgiften till itp 2 beräknas för år 29 till 12,41 procent. På grund av itp-systemens konstruktion skiljer sig avgiften kraftigt åt för olika arbetstagare och därmed också mellan företag.

58 ITP Arbetsgivaren är också skyldig att betala en särskild löneskatt på pensionskostnader (slp) för sina anställda. slp betalas bland annat på premierna till itp, Avtalspension saf-lo och premiebefrielseförsäkringen. Skattesatsen för 29 uppgår till 24,26 procent. I tabellerna är slp omräknad till procent av lönesumman.

59 Arbetare Procent * För arbetare redovisas från och med år 28 den premie som gäller för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Tjänstemän Enligt avtal* Enligt lag Procent Enligt avtal* Enligt lag * Från år 26 och frammåt redovisas den genomsnittliga premien enligt ITP 2, för innevarande år redovisas den för året prognosticerade premien. De totala arbetsgivaravgifterna för arbetare ökade från 196 och fram till och med I början av 199-talet sänktes de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för att därefter öka något igen. Sedan mitten av 199-talet har arbetsgivaravgifterna för arbetare legat kring 39 procent. Under 26 skedde en kraftig men tillfällig sänkning i de avtalade avgifterna till följd av en rabatt i avtalspension saf-lo. För tjänstemännen ökade arbetsgivaravgifterna fram till och med Därefter var de i stort sett oförändrade fram till början av 199-talet då en kraftig reducering genomfördes. Därefter ökade det totala avgiftsuttaget med ungefär 1 procentenheter främst på grund av höjda premier till itp-planen och låg därför under en femårsperiod klart högre än innan sänkningen under 199-talet. Under 28 reducerades den avtalade avgiften.

60 En orsak till den kraftiga ökningen av arbetsgivaravgifterna för tjänstemän är att de avtalade premierna från och med 1996 ökat kraftigt. Orsaken till detta är att en allt större andel av lönesumman avser löneinkomster över 7,5 inkomstbasbelopp. Premierna till itp-planen är högre på dessa lönedelar vilket ökar genomsnittskostnaden. Från och med 26 sker en successiv övergång till den nya itp-planen för tjänstemän. Det kommer på sikt innebära en stabilera nivå på de avtalade premierna för tjänstemän. Från och med 28 introduceras den nya Avtalspension saf-lo vilket innebär att de avtalade premierna blir något mindre stabila för arbetare. Från och med 1992 inkluderar arbetsgivaravgifterna enligt lag även den särskilda löneskatten på pensionskostnader.

61 storgatan 19, stockholm, telefon Foto: Ingvar Bäckman - Megapix Tryck: Elanders i Vällingby 29

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3 Innehåll 1 Innehåll förord 2 statistikens uppbyggnad 3 löner 25 4 8 lönekostnader 25 4 5 spridning av löneutvecklingen 24 25 6 lön per skiftform 25 7 8 löneutveckling, bnp och kpi 9 16 löne- och arbetskraftskostnadsutveckling

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2013

Fakta om löner och arbetstider 2013 Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5 Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2014

Fakta om löner och arbetstider 2014 MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Fakta om Löner och Arbetstider 2012 MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2015

Fakta om löner och arbetstider 2015 MAJ 215 Fakta om löner och arbetstider 215 KAPITLETS NAMN 7 Fakta om löner och arbetstider 215 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Krister B Andersson,

Läs mer

MAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6

MAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 MAJ 217 Fakta om löner och arbetstider 217 Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 Fakta om löner och arbetstider 217 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 Björn Lindgren april 2006 Löner i näringslivet 2005 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2010-07-02 Sammanställt av Kajsa Lindell Kvinnliga inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag en i näringslivet fortsätter att öka. Även om andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har varit

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6 MEDLEMSINFORMATION 6/11 April 2011 Stoppmöbelindustriavtalet Slutresultat från lönestatistiken 2010 - reviderat Lönestatistiken avseende september 2010 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari 2016 WiFi: CCC Stockholm Twittra gärna på #miavtal2016 Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON Utredare CHRISTIAN KJELLSTRÖM Förhandlingsresultat

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Globala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg.

Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg. Sverige Arbetstid Arbetstidslagen (1982:673) gäller med nedanstående ändringar och tillägg. Ordinarie arbetstid per vecka Ordinarie arbetstid för heltidsanställd är 40 timmar i genomsnitt per vecka. För

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.

Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen. Sveriges Byggindustrier Löneavtal Sveriges Byggindustrier och Unionen är ense om följande löneavtal att gälla för arbetsgivarförbundens medlemsföretag och Unionens medlemmar vid dessa. Avtalet gäller för

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

Industrins arbetskraftskostnader internationellt

Industrins arbetskraftskostnader internationellt Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011 Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO)

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO) Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO) Om Ni är tveksam angående redovisningen kontakta: KFO supporten, telefon: 08-697 40 36 eller kfo@aon.se

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Lönebildningen för lärare

Lönebildningen för lärare Lönebildningsrapporten 15 99 FÖRDJUPNING Lönebildningen för lärare Lärarna har gått från en centraliserad till en individualiserad lönesättningsprocess de senaste åren. Under denna period har förskollärarnas

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Timlöner inom den privata sektorn 2012

Timlöner inom den privata sektorn 2012 Löner och arbetskraftskostnader 2013 Timlöner inom den privata sektorn 2012 Timlönerna inom den privata sektorn som högst redan bland fyrtioåringarna Enligt Statistikcentralen var lönen för den ordinarie

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Löner i privat sektor, mars 2007

Löner i privat sektor, mars 2007 Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

INFLATIONSRAPPORT 2002:2 LÖNESTATISTIK OCH UPPDATERING AV AVTALSLÄGET VÅREN I denna ruta ges en redogörelse av en del av den statistik över löner och arbetskraftskostnader som finns tillgänglig. Rutan innehåller också en beskrivning

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer