Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2006"

Transkript

1 Löner i näringslivet 2005 Björn Lindgren april 2006

2 Löner i näringslivet Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön den huvudsakliga inkomstkällan för företagens medarbetare. Lönens storlek och utveckling är därför av stor betydelse för både företagen och deras medarbetare. Svenska företag utsätts ständigt för konkurrens. Konkurrensen är både inhemsk och internationell. Den internationella konkurrensen tenderar också att hårdna allt mer. Under lång tid har det varit relevant att jämföra löner och löneutveckling i Sverige med den i länderna i gamla Västeuropa som Tyskland, England och Frankrike samt USA och Japan. Berlinmurens fall, integrationen av de tio nya EU-länderna, utvecklingen i Kina, som idag kallas världens verkstad, och i Indien har lett till att konkurrenssituationen idag är en helt annan. Det är bara att konstatera att verksamhet i Sverige idag konkurrerar med verksamhet var helst i världen. Lönerna i det svenska näringslivet måste därför vara konkurrenskraftiga. Löner i näringslivet 2005 avser att beskriva löner och löneökningar i det privata näringslivet i Sverige. Rapporten tar sikte på dels lönenivå och löneökningar 2005 och dels löneökning över perioden 1970 till Vidare pekas i rapporten på vissa strukturella förändringar i lönebildningen och löneutvecklingen som inträffat under denna period. Denna rapport bidrar därmed med fakta och ger en övergripande bild av lönerna i näringslivet. Rapporten är skriven av Björn Lindgren och är i vissa delar en uppdatering av motsvarande rapporter som utkommit under 2004 och Huvuddelen av materialet är baserat på den lönestatistik som producerar. Jan-Peter Duker Vice VD och ansvarig för arbetsgivarfrågor SVENSKT NÄRINGSLIV

3 Löner i näringslivet Innehåll LÖNER OCH ARBETSKRAFTSKOSTNADER LÖNEÖKNINGAR LÖNEÖKNINGSSPRIDNING LÖNEUTVECKLING 1970 TILL REALLÖNEÖKNING 1970 TILL SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...12 KÄLLOR OCH FAKTA OM STATISTIKEN...14

4 Löner i näringslivet LÖNER I NÄRINGSLIVET 2005 LÖNER OCH ARBETSKRAFTSKOSTNADER uppgick den genomsnittliga årslönen för en arbetare i näringslivet till kr. Lönen varierar mellan olika näringsgrenar. I två näringsgrenar var genomsnittslön högre och i tre näringsgrenar var genomsnittslön lägre. Inom byggnadsverksamhet var den genomsnittliga årslönen nästan kr vilket var drygt kronor mer än genomsnittslönen för arbetare. Inom servicenäringarna var genomsnittslönen kr per år vilket var nästan kr lägre än genomsnittslönen. Skillnaden i genomsnittlig årslön i olika näringsgrenar uppgick därmed till kr. För en tjänsteman uppgick den genomsnittliga årslönen till kronor vilket motsvarar en månadslön på drygt kronor. Statistiken för tjänstemän delas inte upp på näringsgrenar. Företagens lönekostnader är betydligt mer omfattande än den utbetalda bruttolönen. Den direkta arbetskraftskostnaden 1 för en arbetare var under 2005 vilket innebär att en arbetsgivare betalar närmare kr i skatter och avgifter för en genomsnittlig arbetarlön. Den totala arbetskraftskostnaden för en byggnadsarbetare var kr medan en anställd inom servicenäringarna kostade kr. För en tjänsteman uppgick skatter och avgifter till nästan kronor så att den totala arbetskraftskostnaden summerade till kronor. Lönekostnader 2005* Timlön** alt Arbetskraftsmånadslön Årslön** kostnad Arbetare 126, Egentlig industri 132, Byggnadsverksamhet 140, Varuhandel, hotell och restaurang 115, Samfärdsel 125, Service 113, Tjänstemän * Identiska arbetsplatser förutom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik. ** Avser tidlön, prestationslön, shift- och helgtillägg. *** Årsgenomsnitt Källa: Skillnaden mellan företagets kostnad och medarbetarens bruttolön uppgår därmed till 28 procent på en genomsnittlig arbetarlön och till 33 procent på en genomsnittlig tjänstemannalön. Omvänt kan sägas att medarbetarens lön innan skatt (bruttolön) endast utgör 72 procent av företagets arbetskraftskostnad för en arbetare och 67 procent för en tjänsteman. 1 Med direkt arbetskraftskostnad avses lön, lagstadgade arbetsgivaravgifter samt premier till kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

5 Löner i näringslivet En jämförelse mellan nettolön efter skatt 2 och företagets arbetskraftskostnad tydliggör skillnaden mellan vad företaget betalar för att få ett arbete utfört och hur stor del av detta som kommer den anställde till del. Efter skatter får en arbetare i genomsnitt kr i årslön. Samtidigt uppgår skatter och avgifter till kr. Medarbetarens lön efter skatt uppgår därmed till ungefär hälften av företagets totala lönekostnader. En tjänsteman får i genomsnitt kr i årslön efter skatt medan skatter och avgifter uppgår till kr. Tjänstemannens nettolön utgör således knappt 44 procent av företagets totala kostnader. Den genomsnittliga skattekilen uppgår alltså till 50 procent för en arbetare och till 56 procent för en tjänsteman. 2 Beräkningarna har gjort med en genomsnittlig kommunalskattesats inkl begravningsavgift på 31,8 procent. På lönesummer över brytpunkten har även 20 procents statsskatt beaktats. Justeringar har gjorts för grundavdrag.

6 Löner i näringslivet LÖNEÖKNINGAR 2005 Under 2005 steg lönerna i näringslivet i genomsnitt med 3,1 procent. Arbetarnas löner steg med 3,2 procent vilket var 0,1 procentenheter mer än tjänstemännens löner. Eftersom inflationen stannade på 0,5 procent blev reallöneökningen 2,6 procent vilket i ett historiskt perspektiv är högt. Det finns en viss spridning i löneökningstakt mellan de olika näringsgrenarna. En arbetare inom byggnadsverksamhet fick i genomsnitt en löneökning på 2,8 procent medan en arbetare i industrin fick en löneökning på 3,8 procent. Löneökningen ett enskilt år varierar mellan olika näringsgrenar. En orsak till detta kan vara att profilen på löneökningarna kan skilja sig åt i kollektivavtalen, en annan orsak kan vara att lönerna inte har reviderats när löneökningarna mäts i lönestatistiken. Skillnader i löneökningstakt kan också vara konjunkturellt eller strukturellt betingade. Löneökning 2005* till 05** Arbetare 3,2 3,0 Egentlig industri 3,8 3,2 Byggnadsverksamhet 2,8 2,6 Varuhandel, hotell och restaurang 3,2 3,5 Samfärdsel 3,0 3,4 Service 2,9 2,4 Tjänstemän totalt 3,1 3,1 Arbetare och tjänstemän 3,1 3,1 * Identiska arbetsplatser utom för byggnadsverksamhet som är beräknat på totalstatistik ** Årsgenomsnitt Källa: Över en längre tidsperiod kan löneutveckling avvika från utvecklingen ett enskilt år. För att ge en kompletterande bild presenteras den genomsnittliga årliga löneutvecklingen över en treårsperiod. Den genomsnittliga årliga löneökningen i näringslivet har under perioden 2003 till 2005 varit 3,1 procent. Löneökningarna 2005 motsvarar alltså den trendmässiga ökningen de senaste åren. Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän var 0,1 procentenheter men förhållandet var det omvända jämfört med 2005, det vill säga tjänstemännen hade i genomsnitt något högre löneökningar. Högst löneökning bland arbetare under denna treårsperiod återfinns i varuhandel, hotell och restaurang och lägst löneökning återfinns i servicenäringarna. I tre näringsgrenar var löneökningarna under 2005 högre än den trendmässiga ökningen medan den var lägre i två näringsgrenar.

7 Löner i näringslivet LÖNEÖKNINGSSPRIDNING 2005 De genomsnittliga löneökningarna ger en bild av en relativt homogen lönebildning där skillnaderna i löneökning mellan olika grupper är relativt små. Den vanligast förekommande löneökningen (typökningen 3 ) var mellan 2 och 3 procent för både arbetare och tjänstemän. Varannan arbetare i näringslivet fick under 2005 en löneökning mellan 1 och 4 procent. Om löneintervallet breddas till 0 till 5 procent så inkluderas 6 av 10 arbetare. Mer än 34 procent av arbetarna fick en löneökning som översteg 4 procent och av dessa var det nästan 11 procentenheter som fick mer än 10 procent i löneökning. Antal <-9 <-7-8> Källa: Antal <-9 <-7-8> Källa: Löneökningsspridning 2005 arbetare <-5-6> <-3-4> <-1-2> < 0 1> < 2 3> < 4 5> < 6 7> < 8 9> <10 11> Den vanligaste förekommande löneökningen är mellan 2 och 3 procent Löneökningsintervall (i procent) <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <20 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> <30 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> Löneökningsspridning 2005 tjänstemän <-5-6> <-3-4> <-1-2> < 0 1> < 2 3> < 4 5> < 6 7> < 8 9> <10 11> Den vanligaste förekommande löneökningen är mellan 2 och 3 procent Löneökningsintervall (i procent) Genomsnittlig månadslön 2004 Genomsnittlig timlön 2004 <40 > <12 13> <14 15> <16 17> <18 19> <20 21> <22 23> <24 25> <26 27> <28 29> <30 31> <32 33> <34 35> <36 37> <38 39> <40 > Kr/tim Kr/månad Löneökningsspridning Typlön - arbetare 2-3 % - tjänstemän 2-3 % Andel med löneökning 1-4 % - arbetare 50 % - tjänstemän 41 % Andel med löneökning 0-5 % - arbetare 59 % - tjänstemän 52 % Andel med löneökning > 10 % - arbetare 11 % - tjänstemän 14 % Andel med löneökning > 20 % - arbetare 3 % - tjänstemän 4 % Andel med lönesänkning - arbetare 14 % - tjänstemän 15 % Källa: Över 13 procent av arbetarna fick sänkt lön under Den huvudsakliga förklaringen till detta torde vara att personer med ackordslön och andra former av rörliga lönedelar inte haft samma utdelning. Bilden för tjänstemännen är snarlik den för arbetare men inte riktigt lika koncentrerad. 4 av 10 tjänstemän fick under 2005 en löneökning på mellan 1 och 4 procent. När intervallet breddas till 0 till 5 procent så inkluderas mer än hälften av alla tjänstemän Med typökning avses alltså den löneökningstakt som flest antal individer hade. I dessa beräkningar har vi delat in alla anställda i intervaller om en procent.

8 Löner i näringslivet procent av tjänstemännen fick en löneökning som översteg 4 procent och 14 procent av tjänstemännen fick en löneökning på 10 procent eller mer. 15 procent av tjänstemännen fick en lönesänkning under året. Den övergripande bilden av löneökningsspridningen är alltså densamma för arbetare och tjänstemän. Arbetarnas löneökningsspridning är dock något mer koncentrerad än tjänstemännens. Under 2005 var det normalt med en löneökning i intervallet 1 till 4 procent men ändå hade 35 till 40 procent av de anställda en löneökning som översteg 4 procent. En väsentlig skillnad mellan arbetare och tjänstemän är att den grupp som får löneökningar på 10 procent eller mer var 3 procentenheter större för tjänstemän än för arbetare. Eftersom löneökningarna för dessa är så pass höga får detta genomslag på de genomsnittliga löneökningarna. Att fler tjänstemän har möjlighet att göra lönekarriär torde vara den huvudsakliga anledningen till att löneökningarna för tjänstemän har varit högre än för arbetare under det senaste dryga decenniet. Denna mindre grupp drar upp genomsnittet för hela tjänstemannakollektivet jämfört med arbetarna. Det finns även ett negativt samband mellan löneökningen och den ursprungliga lönenivån. De högsta löneökningarna går till personer med lägre lön. Detta beror troligtvis på att personer som gått in på introduktionslön eller avtalens lägsta lön efter något år får sin lön reviderad till en för företaget mer normal lönenivå. I denna grupp medarbetare hittar man också personer som blivit befordrade, breddat sitt arbetsområde eller fått ett större ansvar. Det styrks också av att lönenivån ökar med högre ålder fram till 35 års ålder för arbetare och 45 års ålder för tjänstemän. 4 Det är också tydligt att det främst är de medarbetare med höga löner som får lönesänkningar. Som tidigare poängterats kan detta röra sig om att rörliga lönedelar i ackords- eller andra belöningssystem inte ger höga löner år efter år utan över några år är utjämnade. Om man till exempel tittar på den grupp tjänstemän som fick lönen sänkt med 8-9 procent under 2005 så var genomsnittslönen i denna grupp 2004 drygt 11 procent högre än tjänstemännens sammanlagda genomsnittslön. 4 För arbetare är ökningen ytterst måttlig medan den är något mer omfattande för tjänstemän. Se Fakta om löner och arbetstider 2006 s 20.

9 Löner i näringslivet LÖNEUTVECKLING 1970 TILL 2005 Den genomsnittliga löneökningstakten under perioden 1970 till 2005 var knappt 7 procent. Arbetarna har haft något högre löneökningstakt än tjänstemännen. Löneökningstakten har successivt minskat sedan mitten av 1970-talet. Under 1970-talet var den genomsnittliga årliga löneökningstakten ungefär 10 procent, under 1980-talet knappt 8 procent, under 1990-talet knappt 5 procent och under 2000-talet har den årliga löneökningstakten varit omkring 3,5 procent. Skillnaden i löneökningstakt mellan 1990-talet och 2000-talet minskar om de första åren på 1990-talet exkluderas. Det var först från och med 1992 som en lönebildning med lägre nominella löneökningar etablerades. 20 Löneökning Löneökningstakt (årsgenomsnitt) Procent Arbetare Tjänstemän arbetare 7,0 % - tjänstemän 6,6 % 1970-talet - arbetare 10,4 % - tjänstemän 9,4 % talet - arbetare 8,1 % - tjänstemän 7,1 % Källor: SCB och 2 Schema över lönökningar pricken markerar den grupp som haft högst löneökning 1990-talet - arbetare 4,6 % - tjänstemän 4,7 % 2000-talet - arbetare 3,3 % - tjänstemän 3,8 % Från och med arbetare 3,6 % - tjänstemän 3,9 % 0 Arbetare Tjänstemän År högst löneökningar - arbetare 21 - tjänstemän Källa: Källa: Sedan 1992 tycks en löneökningskorridor mellan 2,5 och 5,5 procents etablerats för de genomsnittliga löneökningarna. Endast något enskilt år har löneökningarna för någon av grupperna avvikit uppåt från denna korridor. Det torde vara flera faktorer som bidragit till att de nominella löneökningarna under de senaste 15 åren varit betydligt måttligare än de 20 åren dessförinnan. De institutionella förhållandena förändrades för lönebildningen. Riksbanken har blivit självständig och fått ett tydligt ansvar och ett tydligt mål för inflationen. Detta har inneburit att parterna lättare kan bedöma effekterna i form av kostnadsökningar och reallöneökningar vid en

10 Löner i näringslivet given löneökning. Parterna har på många områden gemensamt gått in och bestämt riktlinjer för hur förhandlingarna ska gå till och infört gemensamma mål för lönebildningen genom förhandlingsavtal. Medlingsinstitutet har bildats med ett ansvar för att lönebildningen inte går överstyr. Vid sidan av de institutionella förändringarna har parterna utvecklat löneavtalskonstruktionerna så att de individuella inslaget fått allt större utrymme. Den första förändringen i denna riktning var när förhandlingarna flyttades från de centrala parterna SAF/LO och SAF/PTK till förbundsförhandlingar i början av 1990-talet. Sammantaget har dessa förändringar inneburit att de lokala parterna kunnat använda en större del av det centralt bestämda löneökningarna till individuell fördelning. Slutligen har också den allt mer långtgående internationaliseringen inneburit att lönerna inte kan öka mer i Sverige än i omvärlden. Kredit- och valutaavregleringarna spelade här en avgörande roll. Lönekostnadstrycket har i många branscher justerats nedåt till följd av ökad konkurrens från låglöneländer. Under hela perioden 1970 till 2005 följer löneökningarna för arbetare och tjänstemän varandra. Vissa år ökar tjänstemännens löner lite mer och vissa år ökar arbetarnas löner lite mer. Arbetarna har haft högre löneökningar än tjänstemännen under 21 enskilda år medan tjänstemännen har haft högre löneökningar under 15 enskilda år. Fram till och med 1984 var det något vanligare att arbetarna fick högre löneökningar än tjänstemännen. Därpå följde en period av 7 år, mellan 1985 och 1991, då arbetarna hade högre löneökningar. Från och med 1992 har mönstret förändrats så att det är vanligare att tjänstemännen har högre löneökning än arbetarna. Tjänstemännen hade högre löneökningar än arbetarna under fem år i sträck mellan 1998 och Sedan 1970 uppgår den ackumulerade löneökningen till mellan 800 och 900 procent. Sammantaget har arbetarna haft en bättre löneutveckling än tjänstemännen. Denna skillnad mellan arbetare och tjänstemän uppstod främst under andra halvan av talet och 1980-talet. Under de senaste 15 åren har skillnaden mellan arbetare och tjänstemän varit relativt konstant. Ackumulerad löneökning (Index 1970 = 100) Ackumulerad löneökning arbetare 914 % - tjänstemän 816 % Arbetare Tjänstemän arbetare 63 % - tjänstemän 72 % talet - arbetare 21 % - tjänstemän 25 % Källa: Källa:

11 Löner i näringslivet REALLÖNEÖKNING 1970 TILL 2005 Sedan 1970 har reallönerna ökat med 47 procent för arbetare och 33 procent för tjänstemän. Arbetarna har därmed haft en betydligt bättre reallöneutveckling än tjänstemännen under denna period. Samtidigt som de nominella löneökningarna var höga under och 1980-talen var också inflationen hög under dessa årtionden. Reallönernas utveckling varierade därför avsevärt. Under vissa år ökade reallönerna kraftigt, 4- till 8-procentiga reallöneökningar förekom vissa år, och under andra år kunde reallönerna till och med minska. Under två perioder har reallönerna minskat under flera år. Den första perioden inföll mellan 1977 och 1983 då reallönerna alltså sjönk under sju år. Sammantaget sjönk arbetarnas reallön med mer än 15 procent och tjänstemännens med nästan 19 procent. 23 Löneutveckling och KPI 1970 till 2005 Reallöneökning (årsgenomsnitt) Arbetare Tjänstemän KPI arbetare 1,2 % - tjänstemän 0,9 % Procent talet - arbetare 1,5 % - tjänstemän 0,6 % 3-1 Källor: SCB och 10,0 8, Reallöneökning 1970 till talet - arbetare 0,2 % - tjänstemän -0,4 % 1990-talet - arbetare 1,4 % - tjänstemän 1,4 % Procent 6,0 4,0 2,0 0,0-2, talet - arbetare 1,9 % - tjänstemän 2,4 % Från och med arbetare 2,5 % - tjänstemän 2,8 % -4,0-6,0 Arbetare Tjänstemän -8,0 Källor: SCB och Källa: Den andra perioden med reallöneminskningar inträffade mellan 1990 och 1993 då reallönen sjönk under tre av fyra år. Detta sammanföll med ansträngningarna att få bukt med den pris- och lönespiral som undergrävt konkurrenskraften under de tidigare decennierna. 5 Att reallönerna sjönk var en förutsättning för att få ned de nominella 5 Parterna på arbetsmarknaden hade inte klarat av detta själva men i början av 1990-talet lyckades den nominella löneökningstakten sänkas i det så kallade rehnbergavtalet. Parterna accepterade förslag till avtal för perioden 1991 till 1993 med modesta löneökningar och begränsat utrymme till lokala löneökningar.

12 Löner i näringslivet löneökningarna. Sammantaget minskade reallönerna med ungefär 5 procent för både arbetare och tjänstemän under dessa år. 6 Från och med 1994 och framåt har reallönerna ökat varje år för både arbetare och tjänstemän. En sådan lång period med reallöneökningar, sammantaget 12 år, finns inte under någon tidigare period sedan Sammantaget har reallönerna ökat med drygt 34 procent för arbetare och med närmare 40 procent för tjänstemän. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig reallöneökning på 2,5 procent för arbetare och 2,8 procent för tjänstemän. Det kan därmed konstateras att tjänstemännen under de senaste tio åren hämtat igen en del av den högre reallöneutveckling som arbetarna hade de 25 år som föregick denna period. Det kan vidare konstateras att lönebildningen fungerat avsevärt mycket bättre under det senaste dryga decenniet än under de 25 år som föregick denna period. Medarbetarna har fått ta del av en enastående reallöneökning och detta gäller för både arbetare och tjänstemän. Den sänkning av den nominella löneökningstakten som genomfördes i början av talet har alltså inte inneburit försämrad reallöneutveckling för medarbetarna. Det motsatta är däremot rimligt, det vill säga att de lägre nominella löneökningarna bidragit till att reallönerna kunnat öka så pass mycket som de gjort. Reallöneutveckling 1970 till 2005 Index 1970 = 100 Reallöneökning Arbetare Tjänstemän arbetare 47 % - tjänstemän 33 % arbetare 34 % - tjänstemän 40 % 2000-talet - arbetare 12 % - tjänstemän 15 % Källor: SCB och Källa: 6 4,8 procent för arbetare och 5,3 procent för tjänstemän.

13 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER En arbetare i näringslivet tjänade kr under 2005 och en tjänsteman kr. Företagens arbetskraftskostnad var däremot betydligt högre till följd av de lagstadgade och kollektivavtalade arbetsgivaravgifterna. Om hänsyn också tas till inkomstskatten fick en arbetare endast behålla 50 procent av vad företaget faktiskt betalar i lön, skatt och avgifter för denna medarbetare och en tjänsteman fick behålla 44 procent. Den genomsnittliga löneskattekilen uppgick därmed till 50 procent för en arbetare och till 56 procent för en tjänsteman. Under 2005 ökade lönerna i näringslivet med 3,1 procent. Arbetarnas löner ökade med 3,2 procent och tjänstemännens med 3,1 procent. Löneutvecklingen varierar mellan de olika näringsgrenarna. En analys av löneökningsspridningen visar att typlöneökningen var 2 till 3 procent för både arbetare och tjänstemän under 2005 och att 41 till 50 procent av medarbetarna hade en löneökning på mellan 1 och 4 procent. Det är ändå förhållandevis vanligt med kraftiga lönelyft och med lönesänkningar. 11 till 14 procent av medarbetarna fick en löneökning som översteg 10 procent och omkring 15 procent fick en lönesänkning. Det finns också ett samband mellan löneökning och lönenivå. Medarbetare med låga löner får generellt sett höga löneökningar medan medarbetare med höga löner får lägre löneökningar (eller lönesänkningar). Lönebildningen har under de senaste 12 till 15 åren skiftat karaktär. Under och 1980-talen var de nominella löneökningarna höga men reallönerna hoppade upp och ned. Efter en omställningsperiod i början av 1990-talet är nu de nominella löneökningarna betydligt lägre men de reala lönerna utvecklas mycket bra. Sedan 1994 har den genomsnittliga årliga reallöneökningen varit 2,5 procent för arbetare och 2,8 procent för tjänstemän. Reallönerna har ökat varje år de senaste 12 åren vilket är en avsevärd skillnad mot decennierna dessförinnan. Över hela perioden 1970 till och med 2005 har arbetarna haft en bättre löneökning än tjänstemännen. Under 21 av dessa 36 år har arbetarna haft högre löneökning än tjänstemännen. Arbetarnas löner har ökat med ungefär 900 procent medan tjänstemännens löner har ökat med 800 procent. Reallönerna har under samma period ökat med 47 procent för arbetare och 33 procent för tjänstemän. Det var sannolikt flera samverkande faktorer som bidrog till förändringarna i lönebildningen under 1990-talets första år. Förändringarna i de institutionella förutsättningarna bidrog till att direkt påverka parternas beteende och indirekt bidrog också avsaknaden av kredit- och valutaregleringarna. Även SAFs frånträde från förhandlingsbordet kan ses som en institutionell förändring även om den ligger inom parternas beslutandeområde. Detsamma gäller ingåendet av Industriavtalet och andra liknande förhandlingsavtal. Förändringarna i lönebildningen innebar inte bara att de avtalade höjningarna av utgående löner minskade utan även att förutsättningarna för de lokala parterna förändrades. Detta till följd av att de centrala avtalen blev allt mindre detaljstyrande och olika former av följsamhetsklausuler togs bort. Under och 1980-talen var de centrala avtalen fulla av löne-, förtjänst- och prisutvecklingsgarantier, olika former av

14 Löner i näringslivet matematiska låglönekonstruktioner samt ålders- och kvalifikationstillägg. Detta har i stor utsträckning ersatts med en i grunden individuell lönesättning som ska utgå från ett antal specificerade objektiva kriterier. Grunden för en stabil lönebildning som kan leverera både reallöneökning och konkurrenskraft är därmed lagd. Analysen visar att medarbetarna numera har en hög och stabil reallöneökning och att det finns viss spridning i löneökningarna mellan medarbetarna. Det finns dock några steg kvar att ta. De avtalade löneökningarna behöver minska ytterligare för att svenska företag ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga. Därtill måste de i riksavtalen kvarvarande styrande elementen reduceras ytterligare. Andelen generell höjning eller individgarantier måste minska och avtalens minimilöner kan inte fortsätta att höjas i så snabb takt som gjorts de senaste 8 åren.

15 Löner i näringslivet KÄLLOR OCH FAKTA OM STATISTIKEN Insamlingsmetodik Löneuppgifter samlas in huvudsakligen från företag med fler än 10 arbetare respektive tjänstemän. Inom vissa avtalsområden med stor andel småföretag ingår även mindre företag i undersökningen. Där det har varit möjligt har en urvalsundersökning gjorts för företag med 11 till 200 arbetare respektive tjänstemän, medan företag med fler än 200 arbetare eller tjänstemän alltid ingår i statistiken. Mätperiod 1970 till 1997 var mätperioden andra kvartalet för arbetare och augusti månad för tjänstemän. Från och med statistiken avseende 1998 används en enhetlig mätperiod för båda personalkategorierna. Mellan 1998 och 2000 användes månaderna september och oktober som mätperiod. Från och med år 2001 används september månad. Statistikens omfattning Statistiken avser löner för hel- och deltidsanställda mellan 18 och 64 år. Lönebegrepp För tjänstemän är lönebegreppet genomgående summan av fast kontant månadslön, naturaförmåner och genomsnittligt värde av prestationslön (provision, tantiem o dyl). För arbetare baseras löneutvecklingstalen på summan av tid- och prestationslön (T+P). I lönenivåtalen inkluderas även skift- och obtillägg samt helglön (T+P+S+H). Löneutvecklingen för tjänstemän redovisas som ett s k SÅYA-tal (Standardräkning, Ålder, Yrke, Arbetstid). Hänsyn tas då till ändringar i ålders- och yrkessammansättningen samt förändringar i den ordinarie veckoarbetstidens längd så att dessa struktureffekter inte mäts som lönenivåförändringar. Vinstandelar ingår inte i den redovisade statistiken. Den skillnad i lönebegreppen som finns mellan arbetare och tjänstemän har försumbar inverkan på resultaten. Tillförlitlighet I den färdiga statistiken finns viss osäkerhet. Osäkerheten uppstår på grund av täckningsfel, bortfall, mätfel samt urvalsfel. Bortfallet, mätt i antal individer, i 2005 års statistik var cirka 12 procent.

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI 2012 Övergripande lönestatistik avseende september 2011 Inledning 2 1. Inledning samlar in och sammanställer lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna.

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6

Arbetare, totalt 4,4 2,7 2,1 3,1 9,6 MEDLEMSINFORMATION 6/11 April 2011 Stoppmöbelindustriavtalet Slutresultat från lönestatistiken 2010 - reviderat Lönestatistiken avseende september 2010 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och

Läs mer

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3

Innehåll. tjänstemännens semesterstandard. förord 2. statistikens uppbyggnad 3 Innehåll 1 Innehåll förord 2 statistikens uppbyggnad 3 löner 25 4 8 lönekostnader 25 4 5 spridning av löneutvecklingen 24 25 6 lön per skiftform 25 7 8 löneutveckling, bnp och kpi 9 16 löne- och arbetskraftskostnadsutveckling

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Löner i privat sektor, mars 2007

Löner i privat sektor, mars 2007 Löner i privat sektor, mars 2007 Krister B Andersson Maj 2007 Sammanfattning Innehåll 1 Innehåll Sidan SAMMANFATTNING GENOMSNITTLIG LÖN OCH LÖNEUTVECKLING SAMT ÖVERTID...2 ALLMÄN KOMMENTAR...2 GENOMSNITTSLÖNER

Läs mer

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2015

Fakta om löner och arbetstider 2015 MAJ 215 Fakta om löner och arbetstider 215 KAPITLETS NAMN 7 Fakta om löner och arbetstider 215 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Krister B Andersson,

Läs mer

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv

Stockholm i april Carina Lindfelt Avdelningschef Arbetsmarknad & Förhandlingsservice. Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv arbetar för att det skapas goda förutsättningar för tillväxt så att Sverige åter kan bli ett av världens rikaste länder. Vi tror att hög tillväxt är bra såväl för företag, företagare

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2013

Fakta om löner och arbetstider 2013 Maj 213 Fakta om löner och arbetstider 213 Kapitlets namn 5 Fakta om löner och arbetstider 213 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Fakta om Löner och Arbetstider 2012

Fakta om Löner och Arbetstider 2012 MAJ 212 Fakta om Löner och Arbetstider 212 KAPITLETS NAMN 3 Fakta om Löner och Arbetstider 212 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Kvinnliga chefer inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag 2010-07-02 Sammanställt av Kajsa Lindell Kvinnliga inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag en i näringslivet fortsätter att öka. Även om andelen kvinnor inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag har varit

Läs mer

Nästa år kommer löneavtal för en stor

Nästa år kommer löneavtal för en stor Avtalsrörelsen 7 Nästa år kommer löneavtal för en stor del av den svenska arbetsmarknaden att omförhandlas. Löneökningarna påverkar hur kostnader och priser utvecklas i ekonomin. Därför är bedömningen

Läs mer

Fakta om löner och arbetstider 2014

Fakta om löner och arbetstider 2014 MAJ 214 Fakta om löner och arbetstider 214 KAPITLETS NAMN 5 Fakta om löner och arbetstider 214 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande deltagit: Kajsa Lindell,

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år 2011. Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Lönerapport år 2011 Löner och löneutveckling år 2000 2010 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning...2 1 Löner och löneutveckling år 2010....4

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2003 till september 2004 Löneutveckling till följd av RALS 2002-2004 2005-05--25 0505-0450-21 2 Innehåll Förord 5 Det statliga avtalsområdet

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

Fakta om löner - löneutveckling

Fakta om löner - löneutveckling 2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

INFLATIONSRAPPORT 2002:2 LÖNESTATISTIK OCH UPPDATERING AV AVTALSLÄGET VÅREN I denna ruta ges en redogörelse av en del av den statistik över löner och arbetskraftskostnader som finns tillgänglig. Rutan innehåller också en beskrivning

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2011 - september 2012 Avtalsperioden 2010-2012 Rapportserie 2013:5 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Att tänka på ifall man vill löneväxla

Att tänka på ifall man vill löneväxla Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden

Läs mer

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att

Instruktioner. Vad ska redovisas? Vilka ska ingå i löneredovisningen? Vilka ska inte ingå i löneredovisningen? Tänk på att Instruktioner Konjunkturstatistik, löner för privat sektor Vad ska redovisas? Statistikrapporteringen ska ske summerat för hela företaget/ angivna arbetsställen varje månad. Redovisningsindelningen framgår

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Den första lönerevisionen i RALS 2007 2010 Dnr 0906-0314-21 Rapportserie 2009:2 Arbetsgivarverket Arbetsgivarverket 2009 Löneutveckling på det statliga området Den

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Fakta om löner i våra medlemsföretag

Fakta om löner i våra medlemsföretag JANUARI 2014 KAJSA LINDELL Fakta om löner i våra medlemsföretag Övergripande lönestatistik avseende september 2013 Innehåll 1. Inledning...2 2. Lönenivåer 2013...3 3. Löneutveckling....4 4. Lönespridning

Läs mer

MER PENSION FÖR PENGARNA EFFEKTEN AV TRE UPPHANDLINGAR

MER PENSION FÖR PENGARNA EFFEKTEN AV TRE UPPHANDLINGAR MER PENSION FÖR PENGARNA EFFEKTEN AV TRE UPPHANDLINGAR Fondavgifterna inom tjänstepensionen ITP åren 2005 2014, jämfört med fondavgifterna på den öppna marknaden 1 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 MER PENSION

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Löner/avtal. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Löner/avtal Lönerapport år 2013 Löner och löneutveckling år 2000 2012 efter klass och kön Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Landsorganisationen i Sverige 2013 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Löneutveckling på det statliga området

Löneutveckling på det statliga området Löneutveckling på det statliga området Uppskattad löneutveckling hittills till följd av RALS 2007 2010 under statistikperioden september 2007 september 2009 Rapportserie 2010:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling

Läs mer

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda.

Läs mer

Nivå och struktur. Sida 1 av 6

Nivå och struktur. Sida 1 av 6 Sida 1 av 6 Nivå och struktur Diagrammet nedan visar en schematisk bild över hur lönestrukturen kan se ut för medlemmarna i förbundet. Formen på kurvan dvs. strukturen visar att lönerna i genomsnitt är

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO)

Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO) Anvisningar för inrapportering av lönestatistik Personlig assistans Hälsa, vård och övrig omsorg (HVO) Om Ni är tveksam angående redovisningen kontakta: KFO supporten, telefon: 08-697 40 36 eller kfo@aon.se

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation

Läs mer

Teknisk not: Lönealgoritmen

Teknisk not: Lönealgoritmen Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem PRESSMEDDELANDE För ytterligare upplysningar, kontakta: Gunilla Hansén-Larson tfn 08-700 14 61, 070-514 61 00, Elisabet Sundén Ingeström, tfn 08-700 14 05 22 maj 2002 Osakliga löneskillnader ett överdrivet

Läs mer

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Bilaga 1 till HÖK 01 Löneavtal 01 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

MAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6

MAJ Fakta om löner och arbetstider Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 MAJ 217 Fakta om löner och arbetstider 217 Temaavsnitt om migration KAPITLETS NAMN 6 Fakta om löner och arbetstider 217 har framtagits av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har följande

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Timlöner inom den privata sektorn 2012

Timlöner inom den privata sektorn 2012 Löner och arbetskraftskostnader 2013 Timlöner inom den privata sektorn 2012 Timlönerna inom den privata sektorn som högst redan bland fyrtioåringarna Enligt Statistikcentralen var lönen för den ordinarie

Läs mer

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp

Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Stolpe ut låglönesatsningar i jakt på en målgrupp Innehåll 1. Inledning 2. Resultat i korthet 3. Syfte och metod 4. Resultat 5. Avslutande kommentarer 1. Inledning Tonläget i debatten om kollektivavtal

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Senaste datum för leverans till KFS är 2015-11-14

Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Senaste datum för leverans till KFS är 2015-11-14 mall Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagarorganisationerna om hur samarbetet med yrkesindelningen, klassificeringen, ska gå till. Arbetsgivaren

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling till följd av RALS 2007-2010 under statistikperioden september 2007 september 2010 Rapportserie 2011:6 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 Parter Ärende Lokal Närvarande för arbetsgivareparten för tjänstemannaparten Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänstemannaförbundet Rekommendationer

Läs mer

Innehåll. Löneväxling sid 3. Varför löneväxla? sid 4. Att tänka på ifall man vill löneväxla sid 4. Exempel sid 6. Checklista för löneväxling sid 7

Innehåll. Löneväxling sid 3. Varför löneväxla? sid 4. Att tänka på ifall man vill löneväxla sid 4. Exempel sid 6. Checklista för löneväxling sid 7 LÖNEVÄXLING 2017 1 Innehåll Löneväxling sid 3 Varför löneväxla? sid 4 Att tänka på ifall man vill löneväxla sid 4 Exempel sid 6 Checklista för löneväxling sid 7 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående,

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 2002 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 2000 till september 2001 avtalsperioden för RALS 2001 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden

Läs mer

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK Lönedokument till handbok, Här har vi markerat vilka löneslag som du ska anmäla inom respektive (och vilka löneslag som inte ska inkluderas). Så kika i den här listan när du ska räkna ut utbetald bruttolön

Läs mer

MASKINFÖRARAVTALET - SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG 2014

MASKINFÖRARAVTALET - SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG 2014 MASKINFÖRARAVTALET - SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG 2014 Beräkning av särskilda lönetillägg år 2014 Fr. o m det intjänandeår/semesterår som startar 2014 sker beräkningen av särskilda tillägg enligt Maskinföraravtalet

Läs mer

Lön Nytt avtal med Finansförbundet

Lön Nytt avtal med Finansförbundet Nytt avtal med Finansförbundet Gäller från och med den 1 januari 2015 och tills vidare Tillämpning Medlemmar i Finansförbundet avtalet tillämpas i sin helhet Oorganiserade som följer Finansförbundets avtal

Läs mer

Överenskommelse om premielön

Överenskommelse om premielön Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 08.03 SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET JORDBRUK OCH TRÄDGÅRD Överenskommelse om premielön

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Lönestrukturstatistik 2009

Lönestrukturstatistik 2009 Löner och arbetskraftskostnader 2010 Lönestrukturstatistik 2009 Utbildningens inverkan på lönen störst bland löntagare inom kommunsektorn år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över lönestrukturer

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK I det här dokumentet ser du vilka löneslag du ska anmäla inom ITP 1 respektive ITP 2 + ITPK. Den grundläggande principen är att lön och tillägg till lön är

Läs mer

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK I det här dokumentet ser du vilka löneslag du ska anmäla inom ITP 1 respektive ITP 2 + ITPK. Den grundläggande principen är att lön och tillägg till lön är

Läs mer

Ordlista för avtalsrörelsen

Ordlista för avtalsrörelsen Ordlista för avtalsrörelsen A Ackord Löneform som innebär att den ackordsarbetande får betalt i relation till en viss prestation. Allmän visstidsanställning En tidsbegränsad anställning på maximalt två

Läs mer

Yrkanden Gruventreprenadavtalet

Yrkanden Gruventreprenadavtalet Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas

Läs mer